Det måste definitivt anses vara ett riksintresse att skärgårdar kan hållas levande. Möjligheterna till fast utkomst och boende i "skärgårdsnäringar" måste också fortsättningsvis vidmakthållas.
Dessvärre lyser fortfarande det praktiska resultatet av Skärgårds- utredningen från 1994 (SOU 1994:43) med sin frånvaro. Det innebär att regeringen ingenting gör och detta vidmakthåller förhållanden som är till förfång för skärgårdsbefolkningen.
Många väntar på konkreta beslutsförslag som kan undanröja de olägenheter som skärgårdsbefolkningen är utsatt för. Vidare borde begreppet skärgård vidgas till att gälla såväl fastlandsremsan i typiska skärgårdsområden som öar både med och utan broförbindelse. Trots att arbetsmarknadsutskottet i sitt betänkande 1994/95:AU13 skriver att man genom samråd löser de problem som länsstyrelsernas olika praxis beträffande skärgårdsbegreppet skapar vore väl ändå det bästa att man har ett gemensamt begrepp. Sverige borde också verka för detta vidgade skärgårdsbegrepp inom EU så att strukturfondsprogrammet för skärgården verkligen kan omfatta hela skärgården.
Fastighetsbeskattningen är idag ett av de största problemen i skärgården. Detta beroende på köpstarka storstadsbors köpkraft som drivit upp fastighetspriserna i skärgården. Med de små marginaler som skärgårdsföretag har kan fastighetsskatten leda till att en stor del av ersättningen för den egna arbetsinsatsen äts upp. Särskilt gäller detta de äldre skärgårdsborna. När regeringen nu höjer fastighetsbeskattningen samtidigt som taxeringsvärdena kraftigt höjts innebär det dödsstöten för mångas möjlighet till skärgårdsboende. De tvingas helt enkelt bort från sina hem på grund av att regeringen via fastighets- och förmögenhetsbeskattningen tar ut orimliga skattenivåer. Fastighetsskatten måste snarast sänkas och särskilda regler för taxering och beskattning av skärgårdsfastigheter införas.
Möjligheten att hävda intresset av bosättning och sysselsättning vid fastighetsöverlåtelse i skärgårdarna är begränsade. Också på denna punkt bör regeringen presentera åtgärdsförslag för riksdagen. När denna fråga behandlades senast i bostadsutskottet (1995/96:BoU7) hänvisades till Jordbruksverket och dess väntade komplettering av den tidigare gjorda utvärderingen av jordförvärvslagstiftningen. Denna bör nu rimligen ha inkommit till regeringskansliet varför denna fråga bör prövas på nytt.
Ett problem som blir allt större i delar av skärgården är skarvens framfart. Omfattningen av skarvkolonierna är idag av den storleken att den rödlistning som gäller för denna fågel inte längre överensstämmer med den verklighet som råder. Den borde därför som enda undantag avföras från listan vilket regeringen borde verka för.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett vidgat skärgårdsbegrepp,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för ett ändrat skärgårdsbegrepp för EU:s strukturfondsprogram,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av fastighetsbeskattningen och fastighetstaxeringssystemet som gör att de orimliga effekter som i dag kan uppstå i skärgårdsområden undanröjs,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att stärka boende- och sysselsättningsintresset vid fastighetsöverlåtelse i skärgårdarna,2
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för att avföra skarven från rödlistan.3
Stockholm den 7 oktober 1996
Dan Ericsson (kd) Chatrine Pålsson (kd)
1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.
2 Yrkande 4 hänvisat till BoU.
3 Yrkande 5 hänvisat till JoU.