Stockholms län - kontrasternas region
Det finns många bilder av Stockholms län.
Å ena sidan är Stockholmsregionen Sveriges mest tätbefolkade region med närmare 1,9 miljoner invånare. Å andra sidan finns områden i Stockholms län som är ytterst glest befolkade. Kontrasterna i levnadsvillkor är stora och påtagliga i Stockholmsregionen. Det går igen på område efter område:
Miljöförstörelsen, trängseln, bullret och hetsen är en bild av Stockholms län. Många människor känner stark oro inför miljöproblemen i regionen. Samtidigt känner väldigt många stor stolthet över att de lever och bor i en av världens renaste och naturskönaste huvudstadsregioner: de gröna lungorna, tystnaden, fjärdarna och ängarna är en annan bild av Stockholms län.
I Stockholms län finns flera rika och resursstarka människor än någon annanstans i Sverige. Samtidigt finns stora grupper av människor som på olika sätt är svagt rustade och som befinner sig i misär och som har stora sociala problem. Så är t.ex. antalet hemlösa här fler än någon annanstans. Likaså är antalet missbrukare fler.
Regionen kännetecknas av stora skillnader i boendet från kommun till kommun och från bostadsområde till bostadsområde. Här finns slitna bostadsområden som är hårt ansatta av hög arbetslöshet och hög kriminalitet. Samtidigt finns några av vårt lands mest attraktiva bostadsområden - åtminstone att döma av prisnivån.
Utbudet av arbetstillfällen är stort och varierande i Stockholms län. Ingen annan region i Sverige kan erbjuda sådan variation som Stockholms- regionen när det gäller möjliga yrken och yrkeskategorier. Samtidigt vet vi att det är oerhört svårt att få ett nytt arbete om man inte redan har en fot på arbetsmarknaden. Följdriktigt är också arbetslösheten socialt sett brutalare i Stockholms län än i någon annan region i Sverige.
I Stockholms län finns ett rikt och blomstrande kulturliv. Stora och stolta nationalscener och institutioner finns sida vid sida med lokala musik- och teatergrupper. Samtidigt finns de värsta avarterna av kommersialism och kulturell utarmning i Stockholms län.
Människor från hela världen bor i Stockholms län. Är det någon plats i Sverige som förtjänar epitetet smältdegel så är det vår region. Samtidigt råder det inga tvivel om att främlingsrädsla och rasism har slagit rot i Stockholms län.
Så här kan Stockholms län beskrivas på tröskeln till 2000- talet: Rika levnadsvillkor sida vid sida med allvarliga problem. Å ena sidan stora orättvisor. Å andra sidan stora möjligheter.
Stockholms län - orättvisornas region
I Stockholms län bor rika och fattiga - sida vid sida, blott en pendeltågsstation emellan. Här bor svenskar och invandrare - sida vid sida, men ändå väldigt långt borta från varandra. Här bor arbetande och arbetslösa - sida vid sida, men med vitt skilda förutsättningar.
Invånarna som lever och bor i Stockholms län har mycket gemensamt, men ändå inte. Alltför många osynliga kritstreck skiljer den ene från den andre. Segregationen är påtaglig. Ojämlikheten uppenbar. Orättvisorna slående.
I Stockholmsregionen lever många barn och ungdomar. De flesta har det bra. De är lyckliga, sunda och nyfikna på livet. De sköter sitt skolarbete och är aktiva på sin fritid.
Barnens och de ungas liv präglas dock av att de bor i ett storstadsområde. Många av dem och ännu fler av deras föräldrar, har flyttat hit från andra delar av Sverige eller från ett annat land. Det betyder att många saknar den trygghet som består av att ha anhöriga och släktingar på nära håll.
Skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper och geografiska områden är avsevärda. Vi vill peka på tre områden: arbete, hälsa och boende.
Arbete
Trenden är påtaglig: Sysselsättningen minskar i Stockholmsregionen efter att ha ökat oavbrutet sedan andra världskriget. Arbetsmarknaden i Stockholms län är stadd i snabb, strukturell förändring. En ny, stor grupp som är eller riskerar att bli arbetslös är anställda i den offentliga sektorn.
Att vara arbetslös i en storstad innebär stora risker. Det sociala skyddsnätet i bemärkelsen social kontroll är betydligt sämre i en storstad där anonymiteten mellan människor är påtagligare än på mindre orter.
Totalt sett går ca 62 000 personer öppet arbetslösa i Stockholms län. Därtill skall läggas över 25 000 i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det innebär att i Stockholms län är nästan lika många arbetslösa som i hela Eskilstuna eller som i Härnösand och Östersund tillsammans. Över 13 000 ungdomar är öppet arbetslösa.
Hälsa
Hälsa och ohälsa är visserligen subjektiva begrepp, men kan ändå delvis mätas genom uppgifter om förtidspensionering och långa sjukskrivningar. Därmed kan man tydligt se att även på detta område finns osynliga kritstreck mellan regionens kommuner.
Antalet förtidspensionerade är betydligt fler i södra Stockholms län än i den norra delen. Invandrarna är oftare förtidspensionerade än svenskar. Det kanske allra mest skrämmande är att födelsevikten är genomsnittligt lägre för barn till fattiga föräldrar än för barn som har rika föräldrar.
Boende
Kontrasterna är slående mellan olika bostadsområden i Stockholms län. Här märks att människor med olika förhållanden, bakgrund och förutsättningar sannerligen lever åtskilda. När den sociala segregationen förstärks av en etnisk segregation uppstår starka motsättningar mellan olika kategorier av människor inom en och samma region.
Det har blivit allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden i Stockholms län, samtidigt som antalet vräkningar ständigt ökar. Ingen annanstans finns motsvarigheten till den "svarta marknad" som i tider av begynnande bostadsbrist växer snabbt och skoningslöst.
Följden av segregationen - vare sig den är social, etnisk eller demografisk - är att människor med olika bakgrund och erfarenheter inte naturligt kan mötas. Demokratin utarmas, klyftor permanentas och stora grupper utanför samhällsgemenskapen riskerar att hindra en hel region från att kunna utvecklas.
Vår inställning
Vi menar att Stockholms län riskerar att brytas sönder av motsättning om inte denna utveckling hejdas. Segregationen är ett gissel som steg för steg, sakta med obönhörligt, bryter ned sammanhållningen i samhället. Mot den här bakgrunden, att Stockholms län otvetydigt är en kontrasternas region, känner vi - som företrädare för de bägge valkretsarna Stockholm och Stockholms län - en stark oro inför okunskapen om levnadsvillkoren i Stockholms län.
Vi anser att alltför många utanför vår regions gränser bara ser det rika, välmående och livskraftiga Stockholms län. Alltför få ser skuggsidorna i regionen. Alltför ofta stöter vi på en närmast slentrianmässig aversion mot Stockholms län.
Naturligtvis inser vi vilka slags mekansimer som föder och göder denna Stockholmsfientlighet. När centralmakten i Stockholm inte förmår att lösa alla de problem som människor känner runt om i Sverige är det lätt att man sätter likhetstecken mellan centrala politiska maktcentra som finns i Stockholms innerstad och Stockholmsregionen som helhet.
Men detta är felaktigt och farligt - inte bara för Stockholmsregionen, utan även för hela landet. Vi anser att utvecklingen mot en växande Stockholmsfientlighet måste brytas. Vår allmänna inställning kan sammanfattas i följande punkter:
Skall hela Sverige leva måste hela Stockholms län kunna leva. En god utveckling i Stockholms län är nödvändig för hela Sveriges utveckling. Men även det omvända gäller: En god utveckling i övriga landet är nödvändig för Stockholms läns framtid. Därmed anser vi också att Stockholmsregionens problem inte kan lösas genom att resurser tas i anspråk från andra regioner i landet.
Sverige är för litet för konflikter mellan regionerna. Därför kommer vi med kraft att motarbeta alla tendenser till ökad splittring mellan regionerna. Vi vill i stället se en diskussion om hur en nationell arbetsfördelning skall se ut mellan regionerna. Stockholms läns konkurrenter är inte, skall inte och får inte vara Jämtland eller Halland, utan är snarare Hamburg eller Köpenhamn.
För att möjliggöra en jämlik utveckling i varje region i landet måste det regionala inflytandet stärkas. Det innebär att vi vill öka möjligheterna för de folkvalda att själva fördela resurser inom sin region för att därmed skapa utrymme för en långsiktig och hållbar utveckling som står i överensstämmelse med miljöns krav. För Stockholms läns del innebär detta bl.a. att vi vill bevara och slå vakt om den inomregionala skatteutjämningen och ytterligare utveckla landstinget till ett länsparlament.
Vi menar att statsmakterna måste betrakta problemen i Stockholms län med betydande allvar. Självfallet motsätter vi oss inte att stora ekonomiska resurser - såväl nationella som från EU - måste satsas på att hela Sverige skall kunna leva.
Vad vi efterlyser är emellertid en mer nyanserad syn på de behov som finns i Stockholms län.
Att Stockholms innerstad är överhopad med statliga verk, institutioner och företagsledningar har Rinkeby, Flemingsberg eller Hovsjö föga utbyte av. Att genomsnittsinkomsten är hög i Stockholms län säger väldigt lite om levnadsvillkoren för de 100 000-tals människor som bor i de stora miljonprogramsområdena i regionen. Att andelen arbetslösa i Stockholms län är lägre än i andra regioner säger inte så mycket när antalet arbetslösa är så väldigt mycket större i vår region.
Sammantaget menar vi att statsmakterna måste se betydligt mer nyanserat på varje regions särart och problem. Att tala om "Stockholms län" är många gånger ett alldeles för trubbigt begrepp när skillnaderna inom Stockholms län är så stora. En sådan nyansering kan förhoppningsvis bidra till att öka förståelsen för Stockholmsregionens speciella problem, vilket i sin tur skulle bidra till att minska motsättningarna mellan regionerna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt synsätt i regionalpolitiken beträffande olikheterna inom regionerna.
Stockholm den 5 oktober 1996
Sören Lekberg (s)
Sylvia Lindgren (s) Pär Nuder (s) Ingemar Josefsson (s) Carina Moberg (s) Juan Fonseca (s) Anita Johansson (s) Åsa Stenberg (s) Dag Ericson (s) Eva Arvidsson (s) Björn Ericson (s)