Den öppna arbetslösheten ska
halveras - i hela landet
Det är inte alla förunnat att på nära håll kunna uppleva den
djupa skogen, vidderna, fjällen, forsar och fall, ändlösa
myrar, spegelblanka vatten och gott om plats. Bristen på
folkträngsel och tillgång till en ren natur blir en alltmer
efterfrågad livskvalitet. I Norrbotten finns också en
jämförelsevis väl utbyggd och god samhällsservice som ger
social och personlig trygghet. Fungerande barnomsorg, skola,
sjuk- och äldrevård, fritids- och kulturutbud är
kännetecknande och utgör tillsammans med ett sprakande
föreningsliv en viktig del av den sociala och kulturella
infrastukturen. Här finns småskaligheten i den sociala
ekonomin och stora framgångsrika exportföretag.
Vattnet ger energi, malmen ger stål, skogen ger trä och pappersprodukter.
Naturtillgångarna i Norrbotten är viktiga för hela landet och rätt utnyttjade
utgör de en näst intill tidlös råvaruförsörjning för svensk och inte minst
norrländsk exportindustri.
Helt klart är att trots tämligen god transporttillgänglighet och väl utbyggt
utbildningssystem för grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning, folkbild-
ning och högskola är just den kunskapsintensiva och FoU-relaterade
produktionen en svag sida och samtidigt en ny möjlig utvecklingspotential.
På den generellt svaga sidan finner vi att andelen företagare är låg, liksom
antalet nyetableringar. Låga FoU-investeringar inom företagssektorn och
rikets lägsta antal anställda inom IT-området är ytterligare en utmaning. I
Norrbottens glesbygd finns det underskott på kvinnor, utflyttning av aktiv
arbetskraft, en allt äldre befolkning vilket sammantaget gör att inlanden
"dräneras" på mänskliga resurser, "human"kapital. Under 1996 ökade enligt
SCB Sveriges befolkning mest i storstadsområdena och minskade i stora
delar av Norrbotten.
Den kraftiga rationaliseringen av främst skogsbruket och en förädlingskon-
centration inom pappers-, massa- och träindustrin till kustområdena har lett
till stora bortfall av arbetstillfällen, som inte fullt ut kunnat kompenseras av
nya jobb inom offentliga sektorn eller nya privata företag. Arbetslösheten i
Norrbotten är hög och över riksgenomsnittet. En stor del av de senaste årens
ökning av arbetslösheten har tillkommit i våra län.
Även när utvecklingen vänder och fler får arbete och arbetslösheten börjar
sjunka i Sverige tar det extra lång tid innan detta ger synbara resultat i
Norrbotten, vilket gör att under en tid förstärks skillnaderna till södra
Sverige
och särskilt storstadsområdena.
Först ut och sist in skulle kunna karakterisera Norrbottens relation till låg-
respektive högkonjunktur.
Även de statliga myndigheternas "effektiviseringar" och besparingar har
drabbat glesbygden hårt. Hopslagningar och regionaliseringar inom
myndigheter, företag och verk har tenderat gå i flock vilket i många fall klart
missgynnat och bidragit till ökad utarmning av kommuner och regioner som
så väl behövt arbetstillfällen och kompetens.
Det behövs en ny regional näringspolitik, som mer utgår från varje orts och
regions starka sidor och möjliga tillväxtområden. Råvaror och basindustrier
kan leda till ny vidareförädling och avknoppningar till nya företag. Det
småskaliga och resurshushållande tänkandet i byarna kan leda till nya
företag, med såväl lokal som större marknad. Naturen kan öppnas för fler
genom satsningar på turism, gärna miljö- och kulturinriktad.
Det behövs fortsatta satsningar på högre utbildning och nya forsknings-
resurser till högskolan. Samverkan mellan högskolan och näringslivet kan
leda till nya möjligheter med fler kunskapsintensiva företag och nya jobb.
Den nya informationstekniken ger nya möjligheter att kombinera kvalitet i
arbetet med en större marknad för tjänster och annat som kan utföras på
distans.
Regionala satsningar blir nationella i den meningen att en allt större mark-
nad kan utnyttjas för produktion även i glesbygd. Högskolorna behöver
arbeta mer med nationella profiler, vilket kan säkra deras utveckling och ge
en "inpendling" till regionen, förutom betydelsen för medborgarna i de egna
länen.
För att det ska vara möjligt att leva upp till det av riksdagen antagna målet
- att den öppna arbetslösheten ska halveras till sekelskiftet - krävs ett nytt
regionalt utvecklingstänkande, en fortsatt utveckling av och satsningar på en
ny regional näringspolitik.
En aktiv regional näringspolitik behövs för att säkra målet om uthållig
tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för
medborgarna i hela landet. Den behövs för landets sammanhållning och för
den tradition av solidaritet som präglar det svenska samhället. En balanserad
regional utveckling är nödvändig för att den tillväxtorienterade politik som
riksdagen beslutat om skall bli framgångsrik, annars tas inte hela landets
resurser och möjligheter tillvara.
Norrbottens basindustrier
Basindustrierna har mycket stor betydelse för länets
näringsliv. LKAB, Boliden, Assi Domän, SSAB och SCA
har genom sin världsledande teknik nått stora framgångar på
världsmarknaden. Genom sin exportinriktning uppehålls ett
stort kontaktnät internationellt.
Årligen exporteras skogsprodukter till ett värde av 5-6 miljarder kronor
från länet. Utvecklingen av nya förädlingskedjor med skogen som råvarubas
bör påskyndas. Det gäller såväl energi som bioteknikens industriella möjlig-
heter.
Den erfarenheten och kunskapen bör man kunna dela med sig av och
sprida till småföretag. Små och medelstora företags framväxt kommer att
spela en stor roll för att tillskapa de nya jobben i Norrbotten.
Många av de mindre företagen är beroende av den större industrin genom
att fungera som underleverantörer. Här måste det till insatser som stimulerar
till utveckling av egna produkter för att minska känsligheten och öka
handlingsfriheten.
Den förväntade tillväxten i nyföretagande torde ske inom kunskap och
forskningsintensiva företag med tillverkning av kvalificerade produkter, samt
inom tjänstesektorn och turismen. Därför måste utvecklingsresurserna satsas
på dessa branscher.
Den under de senare åren ökade positiva inställningen till eget företagande
i vårt län måste uppmuntra och byggas vidare på. Företagare måste i större
utsträckning medverka i skolor och företagarutbildningar med information
om företagandets villkor.
En minskning av krångliga regler och byråkrati är en nödvändighet för att
underlätta företagsuppbyggnaden. Samtidigt måste samhällets bidragsformer
utformas så att det tydligt stimulerar duktiga entreprenörer och goda
affärsidéer och avråda dåliga. Bristen på riskkapital är idag ett stort hinder
för fortsatt utveckling. Mindre företag har svårt att klara finansieringen av
produkt- och idéutvecklingen.
Tillgången på riskkapital måste allmänt förbättras, samtidigt som det
behövs utvecklas nya former med mer regionalt förankrad riskkapitalmark-
nad. Mer lokalt ägande och riktad finansiering bygger ett starkt och uthålligt
företagande.
Utbildning för regional utveckling
I Norrbotten är möjligheten till högskoleutbildning och
avancerad forskning på många olika områden avgörande för
länets och norrbottningarnas omställning till nya och
framtida branscher och näringar.
Benägenheten att studera vid högskola har traditionellt varit låg i
Norrbotten, särskilt i inlandskommunerna. Denna trend håller nu sakta på att
vända, vilket är helt nödvändigt, men vändningen kunde med riktade åtgär-
der gå ännu snabbare. Vi ser förändringen bl.a. i att andelen som väljer hög-
skola, inom tre år efter avslutade gymnasiestudier, ökar. Andelen ungdomar
som väljer traditionellt studieförberedande program vid gymnasieskolan ökar
också.
Men nu ser vi också nya oroande tendenser. I vissa inlandskommuner är
mäns benägenhet till högskolestudier mycket låg. Även här vore riktade
åtgärder viktiga.
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns vilja att studera vidare ökar också.
Kvinnorna går i högre grad vidare till högskolestudier.
Distansutbilning och utlokaliserade utbildningar är ett sätt att öka andelen
högskolestuderande i Norrbotten. Vi vet att fler studerar om de slipper resa
långa sträckor för föreläsningar.
Ett annat sätt är att stimulera till mer yrkesinriktade högskoleutbildningar i
Norrbottenkommunerna, t.ex. i form av kvalificerad eftergymnasial yrkesut-
bildning och andra former av skräddarsydda högskoleutbildningar i sam-
arbete med företagen.
Det är också viktigt att använda alla möjligheter till rekrytering till hög-
skolestudier, t.ex. i form av mer långsiktiga åtgärder som genom Teknikens
Hus i Luleås verksamhet.
Forskningen vid Högskolan i Luleå betyder mycket för utvecklingen av
länets näringsliv. Det är också av största betydelse att forskningen sprids till
fler kommuner. I Piteå finns forskningscentrum som t.ex. ETC (Energi-
tekniskt centrum) och Sicomp (kompositforskning) som betyder mycket för
kommunens utveckling. Sådan spridning av forskning måste stimuleras.
Kommunikationer
Med väl utbyggda kommunikationer kan vi överbrygga de
fysiska avstånden inom länet och till andra regioner inom
och utanför landet. Tillgänglighet är en nyckelfaktor för
länets fortsatta utveckling. Därför måste vi få en fortsatt
satsning på transportsystem inom länet som effektivast
tillgodoser våra behov av gods- och persontransporter. Vi
måste även ha ett bra nationellt transportnät som förbinder
oss med omvärlden. Vi har idag ett bra vägnät men vi måste
även ha resurser att underhålla det. Även järnvägsnätet är bra
utbyggt men behöver förbättras med bland annat höjd
kapacitet, samt viss nybyggnad på Haparandabanan. Vi
måste också få möjlighet att koppla ihop det svenska
järnvägsnätet i Haparanda med Finland och Ryssland.
Flyget är av avgörande betydelse för många företag i Norrbotten. Därför är
en förbättring för framförallt inlandet mycket viktig. Ekonomisk stabilitet för
denna flygverksamhet är helt avgörande för att säkra förbindelserna så att de
svarar mot de behov som finns.
Det nya kommunikationsmedlet, informationstekniken, IT är mycket
spännande. Utbyggnaden sker nu ganska snabbt, men det handlar också om
att kostnaden för användningen måste ligga på en sådan nivå att det inte får
negativa konsekvenser för användandet i Norrbotten. IT kan skapa helt nya
förutsättningar för vårt län både vad gäller möjligheten till nya jobb, och till
nya idéer och kontakter både inom och utom landet.
Offentliga sektorns betydelse
Den offentliga sektorn har oerhört stor betydelse för
Norrbotten. Den är grundstenarna i det svenska
välfärdssamhället och har garanterat allas rätt till en god och
rättvis sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg och skola. Detta
genom kommunernas och landstingens försorg, som är stora
arbetsgivare i vårt län.
För kvinnor i glesbygd har exempelvis kommunernas hemtjänst medfört att
de fått meningsfullt arbete samtidigt som de gamla kunnat bo kvar i sina
hem. En väl utbyggd primärvård har gjort att människor känt trygghet. Barn-
omsorg och skola finns också i de flesta större tätorter. Även försvaret och
övrig statlig verksamhet är stora arbetsgivare som är viktiga för syssel-
sättning och service.
Men tillväxten inom den offentliga sektorn är nu bruten och
sysselsättningen sjunker. Kommuner och landsting minskar
sin personalstyrka och då är det främst kvinnor som blir
berörda. Statliga myndigheter har under senare år dragit ner
på antalet anställda eller så har verksamheter från olika orter
samordnats på större orter. Nedläggningar av verksamheter
innebär att servicen försämras när människorna får svårare
och längre resväg för att besöka en myndighet.
Arbetsmarknad
Norrbotten har, liksom tidigare år, mycket stor arbetslöshet.
Den är i dagsläget inte dubbelt så hög som i riket i övrigt
som den var t.ex. 1990, men det beror tyvärr inte på att
arbetsmarknaden blivit så mycket bättre i Norrbotten. Det
beror mera på att arbetslösheten under de första åren på 90-
talet steg i hela landet. Trots det ligger arbetslösheten i
Norrbotten ca 2 % högre än i riket i övrigt.
Av de tio kommuner i landet som har högst kvinnoarbetslöshet ligger sex i
Norrbotten. Ett av länets stora problem, framförallt i inlandet, är just bristen
på arbetstillfällen för kvinnor. Det har medfört att underskottet på kvinnor i
inlandskommunerna har ökat.
De strukturförändringar som pågår inom näringslivet och nedskärningar i
offentliga sektorn medför direkta effekter på arbetslösheten. För att minska
de negativa konsekvenserna måste en översyn göras så att vissa orter inte
drabbas av nedskärningar inom alla tre områden, vilket kan medföra att orter
i inlandet utarmas helt.
Arbetsmarknadspolitiken måste vara flexibel så att åtgärderna kan
anpassas för att göra bästa möjliga nytta lokalt. Kommunerna i länet, som
redan tidigare aktivt medverkat i arbetsmarknadspolitiken, kommer nu att ha
ännu större möjligheter att påverka hur resurserna ska användas. Det ger
utrymme för att lokalt hitta lösningar som är anpassade efter behov och
förutsättningar. Sådana lösningar måste tillåtas i högre utsträckning än
tidigare.
Konsekvenser av fattade beslut
Under senare år har en rad beslut fattats som haft negativa
konsekvenser för vårt län. Bolagiseringar och avregleringar
har inte varit till nytta för utvecklingen i vårt län. Som
exempel kan nämnas flyget där priserna efter avregleringen
ökat kraftigt samtidigt som servicen försämrats. Detta är
negativt för eventuella företagsetableringar i Norrbotten. Det
är även en stor nackdel för våra befintliga företag som har sin
marknad utanför länet, än mindre kan man prata om folkflyg
längre.
Kommunal skatteutjämning är ett annat exempel som har gjort att våra
kommuner idag har stora ekonomiska bekymmer. Skall vi orka med att
utveckla vårt län och skapa förutsättningar för människor att kunna bo kvar
och ha ett arbete att försörja sig på och samtidigt bidra till tillväxten i
landet
måste de regionala konsekvenserna belysas i varje dylikt förslag till
riksdagen. Noggranna överväganden måste göras innan beslut fattas som gör
att de får så negativa effekter för den regionala utvecklingen som flertalet av
de senare årens beslut fått.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av regionalpolitisk analys samt att erforderliga åtgärder
vidtas för att motverka att de regionala klyftorna växer.
Stockholm den 7 oktober 1996
Monica Öhman (s)
Leif Marklund (s)
Lennart Klockare (s)
Birgitta Gidblom (s)
Ulf Kero (s)
Lars U Granberg (s)
Lennart Thörnlund (s)