Den öppna arbetslösheten ska halveras - i hela landet
Det är inte alla förunnat att på nära håll kunna uppleva den djupa skogen, vidderna, fjällen, forsar och fall, ändlösa myrar, spegelblanka vatten och gott om plats. Bristen på folkträngsel och tillgång till en ren natur blir en alltmer efterfrågad livskvalitet. I Norrbotten finns också en jämförelsevis väl utbyggd och god samhällsservice som ger social och personlig trygghet. Fungerande barnomsorg, skola, sjuk- och äldrevård, fritids- och kulturutbud är kännetecknande och utgör tillsammans med ett sprakande föreningsliv en viktig del av den sociala och kulturella infrastukturen. Här finns småskaligheten i den sociala ekonomin och stora framgångsrika exportföretag.
Vattnet ger energi, malmen ger stål, skogen ger trä och pappersprodukter. Naturtillgångarna i Norrbotten är viktiga för hela landet och rätt utnyttjade utgör de en näst intill tidlös råvaruförsörjning för svensk och inte minst norrländsk exportindustri.
Helt klart är att trots tämligen god transporttillgänglighet och väl utbyggt utbildningssystem för grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning, folkbild- ning och högskola är just den kunskapsintensiva och FoU-relaterade produktionen en svag sida och samtidigt en ny möjlig utvecklingspotential.
På den generellt svaga sidan finner vi att andelen företagare är låg, liksom antalet nyetableringar. Låga FoU-investeringar inom företagssektorn och rikets lägsta antal anställda inom IT-området är ytterligare en utmaning. I Norrbottens glesbygd finns det underskott på kvinnor, utflyttning av aktiv arbetskraft, en allt äldre befolkning vilket sammantaget gör att inlanden "dräneras" på mänskliga resurser, "human"kapital. Under 1996 ökade enligt SCB Sveriges befolkning mest i storstadsområdena och minskade i stora delar av Norrbotten.
Den kraftiga rationaliseringen av främst skogsbruket och en förädlingskon- centration inom pappers-, massa- och träindustrin till kustområdena har lett till stora bortfall av arbetstillfällen, som inte fullt ut kunnat kompenseras av nya jobb inom offentliga sektorn eller nya privata företag. Arbetslösheten i Norrbotten är hög och över riksgenomsnittet. En stor del av de senaste årens ökning av arbetslösheten har tillkommit i våra län.
Även när utvecklingen vänder och fler får arbete och arbetslösheten börjar sjunka i Sverige tar det extra lång tid innan detta ger synbara resultat i Norrbotten, vilket gör att under en tid förstärks skillnaderna till södra Sverige och särskilt storstadsområdena.
Först ut och sist in skulle kunna karakterisera Norrbottens relation till låg- respektive högkonjunktur.
Även de statliga myndigheternas "effektiviseringar" och besparingar har drabbat glesbygden hårt. Hopslagningar och regionaliseringar inom myndigheter, företag och verk har tenderat gå i flock vilket i många fall klart missgynnat och bidragit till ökad utarmning av kommuner och regioner som så väl behövt arbetstillfällen och kompetens.
Det behövs en ny regional näringspolitik, som mer utgår från varje orts och regions starka sidor och möjliga tillväxtområden. Råvaror och basindustrier kan leda till ny vidareförädling och avknoppningar till nya företag. Det småskaliga och resurshushållande tänkandet i byarna kan leda till nya företag, med såväl lokal som större marknad. Naturen kan öppnas för fler genom satsningar på turism, gärna miljö- och kulturinriktad.
Det behövs fortsatta satsningar på högre utbildning och nya forsknings- resurser till högskolan. Samverkan mellan högskolan och näringslivet kan leda till nya möjligheter med fler kunskapsintensiva företag och nya jobb. Den nya informationstekniken ger nya möjligheter att kombinera kvalitet i arbetet med en större marknad för tjänster och annat som kan utföras på distans.
Regionala satsningar blir nationella i den meningen att en allt större mark- nad kan utnyttjas för produktion även i glesbygd. Högskolorna behöver arbeta mer med nationella profiler, vilket kan säkra deras utveckling och ge en "inpendling" till regionen, förutom betydelsen för medborgarna i de egna länen.
För att det ska vara möjligt att leva upp till det av riksdagen antagna målet - att den öppna arbetslösheten ska halveras till sekelskiftet - krävs ett nytt regionalt utvecklingstänkande, en fortsatt utveckling av och satsningar på en ny regional näringspolitik.
En aktiv regional näringspolitik behövs för att säkra målet om uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela landet. Den behövs för landets sammanhållning och för den tradition av solidaritet som präglar det svenska samhället. En balanserad regional utveckling är nödvändig för att den tillväxtorienterade politik som riksdagen beslutat om skall bli framgångsrik, annars tas inte hela landets resurser och möjligheter tillvara.
Norrbottens basindustrier
Basindustrierna har mycket stor betydelse för länets näringsliv. LKAB, Boliden, Assi Domän, SSAB och SCA har genom sin världsledande teknik nått stora framgångar på världsmarknaden. Genom sin exportinriktning uppehålls ett stort kontaktnät internationellt.
Årligen exporteras skogsprodukter till ett värde av 5-6 miljarder kronor från länet. Utvecklingen av nya förädlingskedjor med skogen som råvarubas bör påskyndas. Det gäller såväl energi som bioteknikens industriella möjlig- heter.
Den erfarenheten och kunskapen bör man kunna dela med sig av och sprida till småföretag. Små och medelstora företags framväxt kommer att spela en stor roll för att tillskapa de nya jobben i Norrbotten.
Många av de mindre företagen är beroende av den större industrin genom att fungera som underleverantörer. Här måste det till insatser som stimulerar till utveckling av egna produkter för att minska känsligheten och öka handlingsfriheten.
Den förväntade tillväxten i nyföretagande torde ske inom kunskap och forskningsintensiva företag med tillverkning av kvalificerade produkter, samt inom tjänstesektorn och turismen. Därför måste utvecklingsresurserna satsas på dessa branscher.
Den under de senare åren ökade positiva inställningen till eget företagande i vårt län måste uppmuntra och byggas vidare på. Företagare måste i större utsträckning medverka i skolor och företagarutbildningar med information om företagandets villkor.
En minskning av krångliga regler och byråkrati är en nödvändighet för att underlätta företagsuppbyggnaden. Samtidigt måste samhällets bidragsformer utformas så att det tydligt stimulerar duktiga entreprenörer och goda affärsidéer och avråda dåliga. Bristen på riskkapital är idag ett stort hinder för fortsatt utveckling. Mindre företag har svårt att klara finansieringen av produkt- och idéutvecklingen.
Tillgången på riskkapital måste allmänt förbättras, samtidigt som det behövs utvecklas nya former med mer regionalt förankrad riskkapitalmark- nad. Mer lokalt ägande och riktad finansiering bygger ett starkt och uthålligt företagande.
Utbildning för regional utveckling
I Norrbotten är möjligheten till högskoleutbildning och avancerad forskning på många olika områden avgörande för länets och norrbottningarnas omställning till nya och framtida branscher och näringar.
Benägenheten att studera vid högskola har traditionellt varit låg i Norrbotten, särskilt i inlandskommunerna. Denna trend håller nu sakta på att vända, vilket är helt nödvändigt, men vändningen kunde med riktade åtgär- der gå ännu snabbare. Vi ser förändringen bl.a. i att andelen som väljer hög- skola, inom tre år efter avslutade gymnasiestudier, ökar. Andelen ungdomar som väljer traditionellt studieförberedande program vid gymnasieskolan ökar också.
Men nu ser vi också nya oroande tendenser. I vissa inlandskommuner är mäns benägenhet till högskolestudier mycket låg. Även här vore riktade åtgärder viktiga.
Skillnaderna mellan kvinnors och mäns vilja att studera vidare ökar också. Kvinnorna går i högre grad vidare till högskolestudier.
Distansutbilning och utlokaliserade utbildningar är ett sätt att öka andelen högskolestuderande i Norrbotten. Vi vet att fler studerar om de slipper resa långa sträckor för föreläsningar.
Ett annat sätt är att stimulera till mer yrkesinriktade högskoleutbildningar i Norrbottenkommunerna, t.ex. i form av kvalificerad eftergymnasial yrkesut- bildning och andra former av skräddarsydda högskoleutbildningar i sam- arbete med företagen.
Det är också viktigt att använda alla möjligheter till rekrytering till hög- skolestudier, t.ex. i form av mer långsiktiga åtgärder som genom Teknikens Hus i Luleås verksamhet.
Forskningen vid Högskolan i Luleå betyder mycket för utvecklingen av länets näringsliv. Det är också av största betydelse att forskningen sprids till fler kommuner. I Piteå finns forskningscentrum som t.ex. ETC (Energi- tekniskt centrum) och Sicomp (kompositforskning) som betyder mycket för kommunens utveckling. Sådan spridning av forskning måste stimuleras.
Kommunikationer
Med väl utbyggda kommunikationer kan vi överbrygga de fysiska avstånden inom länet och till andra regioner inom och utanför landet. Tillgänglighet är en nyckelfaktor för länets fortsatta utveckling. Därför måste vi få en fortsatt satsning på transportsystem inom länet som effektivast tillgodoser våra behov av gods- och persontransporter. Vi måste även ha ett bra nationellt transportnät som förbinder oss med omvärlden. Vi har idag ett bra vägnät men vi måste även ha resurser att underhålla det. Även järnvägsnätet är bra utbyggt men behöver förbättras med bland annat höjd kapacitet, samt viss nybyggnad på Haparandabanan. Vi måste också få möjlighet att koppla ihop det svenska järnvägsnätet i Haparanda med Finland och Ryssland.
Flyget är av avgörande betydelse för många företag i Norrbotten. Därför är en förbättring för framförallt inlandet mycket viktig. Ekonomisk stabilitet för denna flygverksamhet är helt avgörande för att säkra förbindelserna så att de svarar mot de behov som finns.
Det nya kommunikationsmedlet, informationstekniken, IT är mycket spännande. Utbyggnaden sker nu ganska snabbt, men det handlar också om att kostnaden för användningen måste ligga på en sådan nivå att det inte får negativa konsekvenser för användandet i Norrbotten. IT kan skapa helt nya förutsättningar för vårt län både vad gäller möjligheten till nya jobb, och till nya idéer och kontakter både inom och utom landet.
Offentliga sektorns betydelse
Den offentliga sektorn har oerhört stor betydelse för Norrbotten. Den är grundstenarna i det svenska välfärdssamhället och har garanterat allas rätt till en god och rättvis sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg och skola. Detta genom kommunernas och landstingens försorg, som är stora arbetsgivare i vårt län.
För kvinnor i glesbygd har exempelvis kommunernas hemtjänst medfört att de fått meningsfullt arbete samtidigt som de gamla kunnat bo kvar i sina hem. En väl utbyggd primärvård har gjort att människor känt trygghet. Barn- omsorg och skola finns också i de flesta större tätorter. Även försvaret och övrig statlig verksamhet är stora arbetsgivare som är viktiga för syssel- sättning och service.
Men tillväxten inom den offentliga sektorn är nu bruten och sysselsättningen sjunker. Kommuner och landsting minskar sin personalstyrka och då är det främst kvinnor som blir berörda. Statliga myndigheter har under senare år dragit ner på antalet anställda eller så har verksamheter från olika orter samordnats på större orter. Nedläggningar av verksamheter innebär att servicen försämras när människorna får svårare och längre resväg för att besöka en myndighet.
Arbetsmarknad
Norrbotten har, liksom tidigare år, mycket stor arbetslöshet. Den är i dagsläget inte dubbelt så hög som i riket i övrigt som den var t.ex. 1990, men det beror tyvärr inte på att arbetsmarknaden blivit så mycket bättre i Norrbotten. Det beror mera på att arbetslösheten under de första åren på 90- talet steg i hela landet. Trots det ligger arbetslösheten i Norrbotten ca 2 % högre än i riket i övrigt.
Av de tio kommuner i landet som har högst kvinnoarbetslöshet ligger sex i Norrbotten. Ett av länets stora problem, framförallt i inlandet, är just bristen på arbetstillfällen för kvinnor. Det har medfört att underskottet på kvinnor i inlandskommunerna har ökat.
De strukturförändringar som pågår inom näringslivet och nedskärningar i offentliga sektorn medför direkta effekter på arbetslösheten. För att minska de negativa konsekvenserna måste en översyn göras så att vissa orter inte drabbas av nedskärningar inom alla tre områden, vilket kan medföra att orter i inlandet utarmas helt.
Arbetsmarknadspolitiken måste vara flexibel så att åtgärderna kan anpassas för att göra bästa möjliga nytta lokalt. Kommunerna i länet, som redan tidigare aktivt medverkat i arbetsmarknadspolitiken, kommer nu att ha ännu större möjligheter att påverka hur resurserna ska användas. Det ger utrymme för att lokalt hitta lösningar som är anpassade efter behov och förutsättningar. Sådana lösningar måste tillåtas i högre utsträckning än tidigare.
Konsekvenser av fattade beslut
Under senare år har en rad beslut fattats som haft negativa konsekvenser för vårt län. Bolagiseringar och avregleringar har inte varit till nytta för utvecklingen i vårt län. Som exempel kan nämnas flyget där priserna efter avregleringen ökat kraftigt samtidigt som servicen försämrats. Detta är negativt för eventuella företagsetableringar i Norrbotten. Det är även en stor nackdel för våra befintliga företag som har sin marknad utanför länet, än mindre kan man prata om folkflyg längre.
Kommunal skatteutjämning är ett annat exempel som har gjort att våra kommuner idag har stora ekonomiska bekymmer. Skall vi orka med att utveckla vårt län och skapa förutsättningar för människor att kunna bo kvar och ha ett arbete att försörja sig på och samtidigt bidra till tillväxten i landet måste de regionala konsekvenserna belysas i varje dylikt förslag till riksdagen. Noggranna överväganden måste göras innan beslut fattas som gör att de får så negativa effekter för den regionala utvecklingen som flertalet av de senare årens beslut fått.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitisk analys samt att erforderliga åtgärder vidtas för att motverka att de regionala klyftorna växer.
Stockholm den 7 oktober 1996
Monica Öhman (s)
Leif Marklund (s) Lennart Klockare (s) Birgitta Gidblom (s) Ulf Kero (s) Lars U Granberg (s) Lennart Thörnlund (s)
Gotab, Stockholm 1996