Norrbotten är till ytan Sveriges största län. Medan
befolkningen uppgår till en kvarts miljon är ytan fyra gånger
så stor som Danmark. Länet präglas fortfarande av stora
basindustrier där staten är en viktig ägare. Samtidigt finns i
länet avancerad forskning inom flera områden.
Metallurgiforskningen håller hög klass liksom delar av den
forskning som bedrivs i anslutning till Sveriges rymdcentrum
i Kiruna. Varje vinter samlas många av världens ledande
bilindustrier för att genomföra sina biltester i länets speciella
klimat. Europas sista vildmark och midnattssolen finns också
i detta län och ger länet fördelar för turistnäringen. I länets
angränsande områden i Norge, Finland och Ryssland bor
över fyra miljoner människor men kommunikationer och
handel går fortfarande till allra största delen i nord-sydlig
riktning, vilket sammanhänger med den halvkoloniala roll
som Norrbotten spelat under århundraden. I länet finns också
huvudparten av landets rennäring och samekultur.
Arbetslösheten plågar länet
Norrbotten plågas idag av den högsta arbetslösheten
någonsin. Länet har landets högsta arbetslöshet med 11,2 %
eller drygt 19 000 öppet arbetslösa i augusti. Jämfört med
samma tid i fjol var det 1 600 fler och kvinnorna svarade för
mer än 80 % av ökningen. Sex av de 10 värsta kommunerna i
landet när det gäller kvinnoarbetslösheten ligger i Norrbotten
och den långa perioden med betydligt högre arbetslöshet
bland män än bland kvinnor har nu brutits. Under en lång
följd av år har tusentals arbeten försvunnit inom
basnäringarna, verkstads- och byggnadsindustrin varför
många män är långtidsarbetslösa. Den totala
långtidsarbetslösheten uppgår till nästan 4000 personer.
Totalt är nära 40 000 norrbottningar anmälda vid
arbetsförmedlingen vilket motsvarar nästan en fjärdedel av
arbetskraften.
Den hårdhänta saneringen av statsfinanserna för att möjliggöra att Sverige
ska bli ett av de hårda länderna i kärnan av länder i EMU går givetvis ut över
verksamheten i kommuner ,landsting och stat. Under 1997 kommer sannolikt
800-1000 anställda att varslas inom den offentliga sektorn i Norrbotten.
Utvecklingen när det gäller arbetslösheten i länet är snarare värre än den
arbetslöshet som många befarade skulle inträffa efter EU-medlemskapet. Om
de många som nu sägs upp från offentlig verksamhet ska ges utbildning eller
andra meningsfulla arbetsmarknadsåtgärder kommer staten förmodligen att
få större utgifter och lägre inkomster än om de arbetslösa skulle ha fått ha
sina arbetsplatser kvar. Mycket talar därför för att bakom nedskärningarna
inom offentlig sektor ligger snarare ideologiska skäl än genomarbetade
statsfinansiella analyser. Genom en hög arbetslöshet kan inflationen pressas
ned mot noll, lönerna pressas ned och den internationella finansmarknadens
beröm emotses.
Nya flyttlass rullar
När det gäller befolkningsutvecklingen hade Norrbottens län
under perioden 1990-1994 ett svag inrikes nettoinflyttning
men under 1995 minskade länets invånare med drygt 1600
personer. Endast två kommuner kan uppvisa en
befolkningsökning. Under en lång följd av år har inlandet,
småorterna och landsbygden förlorat invånare som flyttat till
kuststäder och storstäder. Det är främst den höga
arbetslösheten i andra delar av landet som hittills förhindrat
att flyttlassen blivit fler. Enligt länsstyrelsen prognos
kommer befolkningsminskningen att fortsätta.
Statsbudgetens sanering ökar
obalansen
En stor del av de besparingar som sker på statsbudgeten sker
på arbetsmarknadens- och socialpolitikens område. Sänkt
arbetslöshetsersättning och ersättning vid sjukdom och
minskningar av andra transfereringar till hushållen som
förtids- och sjukpensioner drabbar de regionalpolitiskt
prioriterade områdena hårdast. Beroende på arbetslöshet,
ålderssammansättning, näringslivsstruktur m.m. är det de
regionalpolitiskt prioriterade områdena som drabbas av
betydande förluster av inkomster och sysselsättning när
statsbudgeten saneras. Enligt NUTEK:s bedömning
motsvarar den totala effekten av saneringen under budgetåret
1995/96 drygt 4000 kr per capita i Norrbotten medan
effekten i Stockholms län är drygt 3000 kr per capita och i
Kronobergs län under 2500 kr per capita. Vänsterpartiets
förslag till förstärkningar av kommunernas inkomster och
förslag om höjningar av a-kassa och insatser på det sociala
området i 1997 års budget skulle vara mycket positivt ur
regionalpolitisk synpunkt.
Avregleringar och storstadssatsningar
Den nyliberala tidsanda som präglat såväl forskning som
politiska beslut de senaste åren har avreglering, privatisering
och ökad konkurrens införts på områden som tidigare
betraktats som områden för naturliga monopol. För
Norrlands inland har de negativa effekterna av avreglering av
flyget varit uppenbara. Kravet på subvention av
glesbygdsflyget hotar det statliga stödet till persontrafiken på
tåg mot övre Norrland. Grundläggande post- och teleservice
liksom energipriser har hittills någorlunda kunnat
upprätthållas i glesbygden men privatisering och skärpt
konkurrens kan på en avreglerad marknad snabb leda till att
servicen till glesbygden slås ut. Vinsterna av avregleringen
kommer främst att tillfalla konsumenterna i landets
tätbefolkade område. Det har samtidigt ansetts nödvändigt att
stärka de tre storstadsregionernas konkurrenskraft gentemot
övriga regioner i EU genom omfattande
infrastrukturinvesteringar i dessa regioner och i
förbindelserna dem emellan. Detta har givetvis gett mindre
utrymme för statliga satsningar i infrastruktur i stödområdet.
Strukturkostnadsreformerna som stärkt de kommunala
intäkterna i storstadsregionerna och försvagat dem i övriga
regioner har lett till att kommunerna i skogslänen under kort
tid tvingas minska utgifterna med belopp som motsvarar hela
det nationella regionalpolitiska stödet under ett år. Frågor om
järnvägssatsningar längs norrlandskusten inklusive
Botniabanan och förbindelse mot Barentsregionen tas upp i
särskilda motioner från företrädare för Vänsterpartiet.
Förslag om bibehållet regionalpolitiskt motiverat transportbidrag behand-
las också i en motion från Vänsterpartiet.
Differrentierad skatt på
fordonsbränslen
De ökade skatterna på fordonsbränslen är ett betydande
regionalpolitiskt problem för Norrbotten och andra län även
om skattehöjningarna är miljöpolitiskt välmotiverade. För
många är det bara möjligt att bo kvar i glesbygd om bilen kan
användas för transporter till tätorter för arbete och för
fritidsresor. En differentierad skatt på fordonsbränslen med
lägre skatt i glesbygdsregioner och högre i storstadsregioner
skulle bidra till att minska biltrafiken där kollektivtrafik
finns som alternativ. Av miljöskäl och statsfinansiella skäl är
en ökad skattebelastning på fordonsbränslen nödvändig.
Differentieringen är fullt möjlig att genomföra och skulle
lämpligen följa länsgränserna. En viss "gränshandel" över
länsgränserna skulle givetvis uppkomma men sker redan
över landsgränsen mot våra grannländer. Skatteskillnaden
bör vara så stor att den ger en regionalpolitisk effekt.
Regeringen bör få i uppdrag att snabbt lägga förslag om en differentierad
skatt på fordonsbränslen.
Ett särskilt program för Norrbotten
Den nya situationen med EU-medlemsskap, öppnandet av
samarbetet inom Barentsregionen, insikterna om miljöhoten,
informationsteknikens expansion, ökad klyftor mellan
regioner och klasser kräver ett nytänkande också i
regionalpolitiken. Politiken i Norrbotten börjar präglas av
visioner om att länet ska bli en del av en ekologiskt hållbar
arktisk region där självförsörjning av basförnödenheter ökar
och länets resurser i högre grad är ställda under lokal och
regional demokratisk kontroll. Vänsterpartiet anser att även
framdeles måste servicen i offentlig sektor för vård, omsorg,
utbildning, kultur och fritid spela en viktig roll. Minskningen
av personal måste upphöra och den offentliga verksamheten
behålla sin del av landets bruttonationalprodukt. Nya arbeten
inom privat tjänstesektor och inom miljö- och kretslopps-
teknik och bioenergi kommer att spela en viktig roll. Luleå
tekniska universitet och satsningar på forskning och
utveckling ger en grund också för fler nya jobb inom
högteknologiska företag. Den extremt höga arbetslösheten,
befolkningsminskningen och länets särpräglade förutsätt-
ningar bör leda till att också staten tar sitt ansvar och
medverkar i ett särskilt program mot arbetslösheten i
Norrbotten. Aktiviteten i länet måste givetvis bygga på
samarbete mellan länsstyrelse, kommuner, landsting,
näringslivsorganisationer, universitet och folkrörelser. Men
många problem går ej att lösa utan statsmaktens medverkan.
Mer fritid fler arbeten
Alltför många människor arbetar idag så mycket övertid att
deras hälsa tar skada. Andra mår dåligt av att under lång tid
gå arbetslösa. Sverige har en av Europas längsta
veckoarbetstider. En arbetstidsrefom är nödvändig både för
att ge en bättre fördelning av jobb och för att förbättra
människors hälsa och livssituation. I Norrbottens län finns
goda möjligheter till ökad rik och t.o.m. lönsam fritid för de
heltidsarbetande. Genom ökad fritid ges ökade möjligheter
att bättre sköta om och öka kvaliteten på livet i hus och hem.
Ökade möjligheter till egen trädgårdsodling, jakt, fiske, bär-
och svampplockning kan betyda att egna livsmedelstillgångar
med god kvalitet ökar. Naturupplevelser och bättre
hälsotillstånd kan också vara ett resultat av aktivitet i skog
och mark. Kontrollen över att ens egna livsmedel inte utsatts
för miljögifter och kemikalier ökar.
Mer tid för umgänge med familj och vänner och utbildning nås med
kortare arbetstid särskilt om hemarbetet fördelas mer lika mellan familje-
medlemmar. Förmodligen kan en familj med måttliga arbetsinsatser tillföra
sig själv värden motsvarande tiotusentals kronor per genom eget arbete på
fritid. En kortare arbetstid är särskilt nödvändig för de heltidsarbetande
kvinnorna. Sex timmars arbetsdag bör vara målet.
Försöksverksamhet pågår i många delar av landet. Erfarenhet från andra
länder finns. Övertiden måste begränsas. Norrbotten bör bli ett försökslän
med kortare arbetstid. Detta bör regeringen medverka till.
Länets resurser förslösas
Skogsvård och skog som energiråvara
Den alarmerande minskningen av skogsvårdsåtgärder i det
privata skogsbruket hotar att försvaga möjligheterna till ett
uthålligt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk. Länets
skogsresurser försvagas därmed. I en annan motion om
skogspolitiken behandlar jag en rad förslag till statliga
åtgärder när det gäller skogsvård och skogsbilvägar och
AssiDomäns strategi. Skogsnäringen behöver ytterligare ett
ben att stå på. I Norrbotten finns miljontals ton biomassa
som består av massa i form av sågverksavfall, hyggesavfall,
röjningsved, klent gallringsvirke och returfiber. Om denna
biomassa togs tillvara på ett effektivt sätt och sattes in i ett
hållbart energisystem med produktion av främst pelletar och
etanol skulle en mängd arbetstillfällen skapas. Glädjande nog
har börjar nu pelletsproduktion komma igång. Detta leder till
lägre uppvärmningskostnader för lokaler mindre beroende av
elenergi och bättre miljöeffekter än vid eldning med olja eller
brännved. Redan nu finns forskning som ger möjligheter att
starta en fullskaleanläggning för produktion av
fordonsbränsle ur skogsråvara. Framställning av bättre
fordonsbränslen med cellulosa och hemicellulosa som råvara
öppnar möjligheter för bättre balans i koldioxidcykeln,
minskade utsläpp av NUX och mutagena kolväten. En stor
pelletsfabrik byggs nu i Luleå. En fullskaleanläggning för
produktion av fordonsbränsle skulle med fördel kunna
placeras i Tornedalen och ta tillvara såväl finsk som svensk
råvara.
Utvecklingsprogram för träindustrin
Under flera år bedrevs ett bra och framgångsrikt
utvecklingsprogram för träindustrin - Träman 90.
Fortfarande behövs insatser för att föra ut FOU-resultat till
de trämanufakturföretag som vidareförädlar det sågade
virket. Regeringen och NUTEK bör överväga ett nytt
utvecklingsprogram för träindustrin. Vidareförädling av
sågad träråvara är i de flesta fall en god och miljöriktig
produktion.
Ett statligt prospekteringsbolag
Prospektering är grunden för den brytning av malm och
mineraler som ska ske i framtiden. Prospektering är
ekonomiskt riskfylld varför bara prospektering lätt blir en
marknad kapitalstarka monopolföretag. I Sverige är det fritt
fram för vem som helst att muta in landet för prospektering
av diamanter, guld och andra ädla metaller. Staten har också
avhänt sig rätten att tjäna pengar på mineraltillgångar som
andra exploaterar. Ingenting hindrar heller att utländska
intressenter lägger beslag på fyndigheter och lägger dem i
malpåse för att förhindra konkurrens med egen produktion.
Den statliga prospekteringen har helt upphört och statliga
inmutningar säljs ut billigt. Ett statligt bolag för
prospektering på rent kommersiella grunder bör startas. Det
skulle kunna ta fram nya objekt ,genomföra
djupprospektering och öka den statliga kontrollen över vilka
som bryter malm och mineraler Sverige. De internationella
erfarenheterna av rovdrift och miljöförstöring orsakad av
stora gruvbolag måste hållas i minnet.
Livsmedelsproduktion
Länets resurser för att nå en ökad självförsörjningsgrad av
baslivsmedel utnyttjas inte. Denna landsända med
angränsande delar i Norge. Ryssland och Finland borde
kunna vara en region med betydligt högre grad av
självförsörjning av livsmedel. Långa livsmedelstransporter är
i sig ett miljöproblem. Livsmedel som fraktas långt behöver
ofta prepareras med kemikalier för att få en ökad hållbarhet
och ge ett färskt intryck. Livsmedel från lokala och regionala
producenter ökar också möjligheterna till kontroll hur
livsmedlen produceras. EU-medlemskapet har medfört
problem för mjölkproducenterna vilket kan leda till att den
nuvarande självförsörjningen av mjölk försvinner. Kvoternas
felaktiga fördelning och de stora sidoarrendena slår hårt mot
hela norra Sverige. Fläskproduktionen missgynnas och ägg
med nationellt stöd importeras från Finland. Ökningen av
ekologiskt odlad areal och efterfrågan på ekologiskt odlade
produkter är glädjande. Forskning för att förbättra och
utveckla ekologisk odling måste få stöd. I Norrlandslänen har
redan tidigare använt mindre av bekämpningsmedel och
konstgödsel än andra delar av Sverige. För grönsaker är
självförsörjningsgraden mycket låg.
Tornedalen har förvånansvärt goda förutsättningar för såväl jordbruk som
trädgårdsnäring. Den bördiga jorden och de ljusa sommarnätterna, värme och
tillgång till vatten gör produktionsvillkoren gynnsamma. Tillgångar på olika
slags skogsbär är också god i regionen. Ekologisk livsmedelsproduktion i
Tornedalen fodrar goda möjligheter till lagerhållning, djupfrysning och
konservering av livsmedel. För avsättning av ekologiska livsmedel bör hela
Nordkalotten och Murmanskregionen räknas in i avsättningsmarknaden.
Tornedalen som eko-dal borde kunna i samarbete med Finland också vara ett
EU-projekt. En industri för konservering av produkter i Haparanda bör
komplettera de frysföretag som finns. För marknadsföring av produkter är
det viktigt att kontakter mellan jordbrukare,trädgårdsodlare,industriföretag,
uppköpare och detaljhandel blir effektiv i hela Barentsregionen. Detta kan
givetvis ske genom mässor och utställningar som ordnas på olika ställen i
regionen och särskilda kontaktskapande marknadsföringsföretag. Ett särskilt
marknadsinstitut med specialuppgift att stimulera öst-västhandeln bör
övervägas.
Turismen - en ny basindustri i länet
Turismen sysselsätter tusentals årsbetare i länet varav
huvudparten är kvinnor. Den omsätter cirka 1,5 miljarder
kronor och ger minst 100 miljoner i skatteintäkter till
kommuner och landsting. Turismen stödjer också en mängd
arbetstillfällen inom handel, hotell- och
restaurangverksamhet. Om möjligheterna till upplevelser av
natur, historia och levande kultur i länet profileras rätt på den
internationella marknaden har turismen goda
utvecklingsmöjligheter. Tillgången till Europas sista
vildmark , outbyggda älvar, midnattssol och norrsken är
viktiga tillgångar för turismen. Behovet av att uppleva nya
miljöer, äventyr och friluftsliv måste tillgodoses inom ramen
för en ekologiskt hållbar profil inom alla områden. Hittills
har marknadsföringen av norra Sverige som område för
turism inte nått ut i Europa med full kraft. Under 1995 och
1996 har tyvärr turismen gått bakåt. Otillräckliga
transportfaciliteter på järnväg och flyg har också varit ett
hinder.
EU-samarbetet
Det har blivit svårare än många väntat sig att utnyttja
återflödet till länet av pengar från EU:s olika fonder.
Invecklad organisation och komplicerat
ansökningsförfarande är ett hinder. Svårigheter att få fram
den svenska medfinansieringen är ett annat problem. Det kan
vara svårt för kommuner att skära i ordinarie verksamhet för
att kunna satsa pengar i mer osäkra EU-projekt som
dessutom kanske ska gynna redan ekonomiskt välbärgade
företag. Den inhemska lilla regionalpolitiken medför också
att en del företag inte ser några stora fördelar att lägga tid och
pengar på samverkan i EU-projekt. Regeringen måste
medverka till att återflödet av pengar kan ske på ett smidigt
sätt och att inte ordinarie offentlig verksamhet i länet tar
skada av EU-samarbetet. Så stor del av återflödet som
möjligt ska tas tillvara.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad som i
motionen anförts om ett utvecklingsprogram för Norrbottens län.