I det läge som nu råder på arbetsmarknaden med kvinnors
ökade arbetslöshet måste alla vägar prövas för att vända
detta. Idag finns i samtliga län någon form av resurscentrum
- både regionala och lokala - som på olika sätt arbetar för att
ta tillvara kvinnors resurser. Det finns också i alla län
jämställdhetsexperter och dessutom i ett antal kommuner
kvinnliga affärsrådgivare. Tillsammans utgör dessa en viktig
resurs som kompletterar varandra och arbetar
gränsöverskridande.
Bakgrund
I slutet av 1980-talet togs initiativ till
Glesbygdsdelegationens "kvinnogrupp". Det var kvinnliga
eldsjälar som aktivt arbetat med byutveckling, kvinnofrågor
och landsbygdskampanjen "Hela Sverige skall leva".
Kvinnokraft var namnet på det nätverk som 1992 tog vid
efter "Kvinnogruppen". Det var ett treårigt projekt i
Glesbygdsverkets regi. Strategin var att inrikta arbetet på att
regionala resurscentrum skulle bildas. Där skulle
information, rådgivning och regionalt stöd kunna samlas.
I mars 1994 presenterade regeringen sin regionalpolitiska proposition
"Bygder och regioner i utveckling". I denna uttalades behovet av ett
könsperspektiv i regionalpolitiken. Vidare poängterades att arbetet med att
utforma den lokala livsmiljön måste få ökad betydelse och att det måste ske
utifrån en analys av och kunskap om såväl kvinnors som mäns behov. Det
kan inte fortsätta som hittills, då endast 3 % av länsstyrelsernas stöd till
olika
utvecklingsprojekt gått till stöd av kvinnoprojekt och av utvecklingsfonder-
nas medel 7 %. Det är viktigt att vi på alla sätt verkar för att införliva köns-
perspektivet på alla politikområden (mainstreaming).
För att få ett samlat grepp om kvinnors situation i olika typer av regioner
och orter bildades ett nationellt kunskaps- och resurscentrum (NRC). Den
verksamhet som redan fanns i Glesbygdsmyndighetens kvinnogrupp skulle
tas tillvara. Den viktigaste uppgiften för NRC är att samordna och stödja de
regionala och lokala resurscentrumen runt om i landet. NRC är direkt place-
rat under NUTEK. Verksamheten bedrivs som ett projekt och projekttiden är
förlängd till december 1996.
Processinriktat och
underifrånperspektiv
Under årens lopp har kvinnorna träffats och kommit fram till
ett gemensamt agerande. Målet är ett jämställt samhälle. Det
behövs två tydliga ben att stå på - ett som arbetar inne i olika
myndighets- och organisationsstrukturer och ett som bygger
på kvinnors villkor ute i samhället. Resurscentrumens
funktion kan jämföras med Forum för kvinnliga forskare vid
universiteten som får öronmärkta pengar samtidigt som det
görs andra samhälleliga insatser för att öka jämställdheten
inom t ex högskolan.
Arbetssätten skiljer sig emellertid åt, vilket är en styrka för att uppnå ett
helhetsperspektiv, och de kompletterar varandra. De mål och riktlinjer som
gavs för resurscentrumens arbete var att arbeta med ett underifrånperspektiv
- att utgå från kvinnors behov - och att arbeta processinriktat. Resurs-
centrumen har funnits under kort tid och det finns ett starkt behov både på
det nationella, regionala och lokala planet av nationella insatser för att full-
följa det påbörjade arbetet. För att kunna fortsätta och utveckla påbörjat
processinriktat arbete måste alla aktörer ges legitimitet och garanteras ekono-
miska medel för sin verksamhet.
Gränsöverskridande och
sektorsövergripande
Resurscentrumen som redan idag arbetar gränsöverskridande
och sektorsövergripande, måste få utvecklas och bli en
tillgång i det lokala och regionala arbetet. Bildandet av NRC
och regionala resurscentrumen är en regionalpolitisk åtgärd
men skall också ses som en jämställdhetspolitisk åtgärd. Om
det ska bli något mer än ord måste också verktygen finnas.
Länsstyrelserna har som ett särskilt uppdrag att ekonomiskt
prioritera särskilda insatser för kvinnor och skall medverka
till att de lokala resurscentrumen bildas. I en
utvärderingsenkät visar det sig att länsstyrelserna ofta utsett
en projektledare för en tidsbegränsad anställning - ibland
med ALU-anställning - att driva verksamheten med knappa
och ovissa resurser. Länsstyrelsens uppdrag förtjänas att tas
på allvar. För att bedriva en så viktig verksamhet behövs
långsiktighet och fasta spelregler. Enkäten visar också på
behovet av att regeringen i sitt regleringsbrev öronmärker
resurser för de regionala resurscentrumen. Pengar för kvinnor
och andelar av resurserna för regional utjämning och
utveckling, utgiftsområde 19, bör därför reserveras för
regionala resurscentrumen. Likaså måste länsstyrelserna i
sina statistiska redovisningar av hur regionala medel används
redovisa hur stor andel som går till kvinnorna.
Nationellt resurscentrum
(NRC)
Vi ser idag en fortsatt hög arbetslöshet för kvinnor. Många
av de arbeten som försvinner är de som kvinnor av tradition
har haft. Särskilt de arbeten som tidigare inte krävt så hög
grundutbildning försvinner. Många av de arbetslösa
kvinnorna har inte mer än treårig gymnasieutbildning. Det
finns många åtgärder och stöd för kvinnor att starta eget.
Stöd ges av AMS, Trygghetsstiftelsen, Trygghetsrådet m fl.
Det byggs upp en verksamhet med affärsrådgivare i
kommunerna. I det s k landshövdingeuppdraget ska
möjligheterna att stödja kvinnors företagande särskilt
beaktas. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktar också
in sig till stor del på kvinnor som vill pröva på att starta eget
eller starta kooperativ.
Det är dock en liten andel av de arbetslösa kvinnorna som startar eget. Det
måste därför till insatser även för de kvinnor som väljer andra vägar till
sysselsättning än att starta eget. Den viktigaste uppgiften för NRC är att
samordna och stödja de regionala och lokala resurscentrumen runt om i
landet. De regionala och lokala centrumen når alla kvinnor, inte bara
företagare, vilket gör att placeringen under NUTEK kan leda till en
fokusering på kvinnors företagande. För att uppnå mesta möjliga resultat av
de knappa resurser som finns för jämställdhet bör NRC vara ett fristående
råd eller en kommitté direkt under Arbetsmarknadsdepartementet. NRC
bildades på försök under ett år med placering på NUTEK och i samarbete
med Glesbygdsverket. Projekttiden är förlängd till december 1996. En
utvärdering som skulle ligga till grund för beslut om NRC:s fortsatta
verksamhet och organisatoriska placering har gjorts. NUTEK föreslår att
NRC bör vara kvar på NUTEK medan Glesbygdsverket i sin kommentar till
handlingsprogrammet förordar att NRC ska vara ett fristående råd eller en
kommitté, med argumenten att NRC ska vara ett organ som kan fatta egna
beslut om arbetssätt för att kunna nå målen med verksamheten. Detta synsätt
överensstämmer med vad NRC:s rådsmedlemmar och resurscentrums-
företrädare anser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurscentrum,
2. att riksdagen hos regeringen begär att medel under utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling reserveras för resurscentrum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Nationellt resurscentrum som ett fristående råd eller en kommitté
under Arbetsmarknadsdepartementet.