Inledning
I det läge som nu råder på arbetsmarknaden med kvinnors ökade arbetslöshet måste alla vägar prövas för att vända detta. Idag finns i samtliga län någon form av resurscentrum - både regionala och lokala - som på olika sätt arbetar för att ta tillvara kvinnors resurser. Det finns också i alla län jämställdhetsexperter och dessutom i ett antal kommuner kvinnliga affärsrådgivare. Tillsammans utgör dessa en viktig resurs som kompletterar varandra och arbetar gränsöverskridande.
Bakgrund
I slutet av 1980-talet togs initiativ till Glesbygdsdelegationens "kvinnogrupp". Det var kvinnliga eldsjälar som aktivt arbetat med byutveckling, kvinnofrågor och landsbygdskampanjen "Hela Sverige skall leva". Kvinnokraft var namnet på det nätverk som 1992 tog vid efter "Kvinnogruppen". Det var ett treårigt projekt i Glesbygdsverkets regi. Strategin var att inrikta arbetet på att regionala resurscentrum skulle bildas. Där skulle information, rådgivning och regionalt stöd kunna samlas.
I mars 1994 presenterade regeringen sin regionalpolitiska proposition "Bygder och regioner i utveckling". I denna uttalades behovet av ett könsperspektiv i regionalpolitiken. Vidare poängterades att arbetet med att utforma den lokala livsmiljön måste få ökad betydelse och att det måste ske utifrån en analys av och kunskap om såväl kvinnors som mäns behov. Det kan inte fortsätta som hittills, då endast 3 % av länsstyrelsernas stöd till olika utvecklingsprojekt gått till stöd av kvinnoprojekt och av utvecklingsfonder- nas medel 7 %. Det är viktigt att vi på alla sätt verkar för att införliva köns- perspektivet på alla politikområden (mainstreaming).
För att få ett samlat grepp om kvinnors situation i olika typer av regioner och orter bildades ett nationellt kunskaps- och resurscentrum (NRC). Den verksamhet som redan fanns i Glesbygdsmyndighetens kvinnogrupp skulle tas tillvara. Den viktigaste uppgiften för NRC är att samordna och stödja de regionala och lokala resurscentrumen runt om i landet. NRC är direkt place- rat under NUTEK. Verksamheten bedrivs som ett projekt och projekttiden är förlängd till december 1996.
Processinriktat och underifrånperspektiv
Under årens lopp har kvinnorna träffats och kommit fram till ett gemensamt agerande. Målet är ett jämställt samhälle. Det behövs två tydliga ben att stå på - ett som arbetar inne i olika myndighets- och organisationsstrukturer och ett som bygger på kvinnors villkor ute i samhället. Resurscentrumens funktion kan jämföras med Forum för kvinnliga forskare vid universiteten som får öronmärkta pengar samtidigt som det görs andra samhälleliga insatser för att öka jämställdheten inom t ex högskolan.
Arbetssätten skiljer sig emellertid åt, vilket är en styrka för att uppnå ett helhetsperspektiv, och de kompletterar varandra. De mål och riktlinjer som gavs för resurscentrumens arbete var att arbeta med ett underifrånperspektiv - att utgå från kvinnors behov - och att arbeta processinriktat. Resurs- centrumen har funnits under kort tid och det finns ett starkt behov både på det nationella, regionala och lokala planet av nationella insatser för att full- följa det påbörjade arbetet. För att kunna fortsätta och utveckla påbörjat processinriktat arbete måste alla aktörer ges legitimitet och garanteras ekono- miska medel för sin verksamhet.
Gränsöverskridande och sektorsövergripande
Resurscentrumen som redan idag arbetar gränsöverskridande och sektorsövergripande, måste få utvecklas och bli en tillgång i det lokala och regionala arbetet. Bildandet av NRC och regionala resurscentrumen är en regionalpolitisk åtgärd men skall också ses som en jämställdhetspolitisk åtgärd. Om det ska bli något mer än ord måste också verktygen finnas. Länsstyrelserna har som ett särskilt uppdrag att ekonomiskt prioritera särskilda insatser för kvinnor och skall medverka till att de lokala resurscentrumen bildas. I en utvärderingsenkät visar det sig att länsstyrelserna ofta utsett en projektledare för en tidsbegränsad anställning - ibland med ALU-anställning - att driva verksamheten med knappa och ovissa resurser. Länsstyrelsens uppdrag förtjänas att tas på allvar. För att bedriva en så viktig verksamhet behövs långsiktighet och fasta spelregler. Enkäten visar också på behovet av att regeringen i sitt regleringsbrev öronmärker resurser för de regionala resurscentrumen. Pengar för kvinnor och andelar av resurserna för regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19, bör därför reserveras för regionala resurscentrumen. Likaså måste länsstyrelserna i sina statistiska redovisningar av hur regionala medel används redovisa hur stor andel som går till kvinnorna.
Nationellt resurscentrum (NRC)
Vi ser idag en fortsatt hög arbetslöshet för kvinnor. Många av de arbeten som försvinner är de som kvinnor av tradition har haft. Särskilt de arbeten som tidigare inte krävt så hög grundutbildning försvinner. Många av de arbetslösa kvinnorna har inte mer än treårig gymnasieutbildning. Det finns många åtgärder och stöd för kvinnor att starta eget. Stöd ges av AMS, Trygghetsstiftelsen, Trygghetsrådet m fl. Det byggs upp en verksamhet med affärsrådgivare i kommunerna. I det s k landshövdingeuppdraget ska möjligheterna att stödja kvinnors företagande särskilt beaktas. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktar också in sig till stor del på kvinnor som vill pröva på att starta eget eller starta kooperativ.
Det är dock en liten andel av de arbetslösa kvinnorna som startar eget. Det måste därför till insatser även för de kvinnor som väljer andra vägar till sysselsättning än att starta eget. Den viktigaste uppgiften för NRC är att samordna och stödja de regionala och lokala resurscentrumen runt om i landet. De regionala och lokala centrumen når alla kvinnor, inte bara företagare, vilket gör att placeringen under NUTEK kan leda till en fokusering på kvinnors företagande. För att uppnå mesta möjliga resultat av de knappa resurser som finns för jämställdhet bör NRC vara ett fristående råd eller en kommitté direkt under Arbetsmarknadsdepartementet. NRC bildades på försök under ett år med placering på NUTEK och i samarbete med Glesbygdsverket. Projekttiden är förlängd till december 1996. En utvärdering som skulle ligga till grund för beslut om NRC:s fortsatta verksamhet och organisatoriska placering har gjorts. NUTEK föreslår att NRC bör vara kvar på NUTEK medan Glesbygdsverket i sin kommentar till handlingsprogrammet förordar att NRC ska vara ett fristående råd eller en kommitté, med argumenten att NRC ska vara ett organ som kan fatta egna beslut om arbetssätt för att kunna nå målen med verksamheten. Detta synsätt överensstämmer med vad NRC:s rådsmedlemmar och resurscentrums- företrädare anser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurscentrum,
2. att riksdagen hos regeringen begär att medel under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling reserveras för resurscentrum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Nationellt resurscentrum som ett fristående råd eller en kommitté under Arbetsmarknadsdepartementet.
Stockholm den 24 september 1996
Eva Goës (mp)
Gullan Lindblad (m) Barbro Westerholm (fp) Ingbritt Irhammar (c) Rose-Marie Frebran (kd) Ulla Hoffmann (v) Inger Segelström (s)