Arbetsmarknadssituationen i Malmö kännetecknas av en
fortsatt mycket hög arbetslöshet. Under en femårsperiod har
ca 27 000 arbeten försvunnit och
24 000 färre är i förvärvsarbete. Förvärvsfrekvensen är idag
så låg som drygt 60 %. Fram till år 2010 bedöms
befolkningen i arbetsför ålder i Malmö dessutom öka med ca
30 000 personer. I september var den öppna arbetslöheten i
Malmö 13 988 personer och i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder fanns drygt 8 000. Krisen på Malmös arbetsmarknad
är strukturell och tyvärr långsiktig.
Det finns flera skäl till varför arbetsmarknadssituationen i Malmö
utvecklats ogynnsamt. Malmö rymmer i koncentrat alla de allvarliga problem
som har drabbat det svenska samhället; industristrukturen är föråldrad,
utslagning av bl.a. textilindustri och verkstadsindustri utan högteknologiska
inslag har lett till hög arbetslöshet. Arbetskraftens utbildningsnivå är låg,
andelen invandrare mycket hög, segregationen är omfattande.
Målen för regionalpolitiken ska enligt riksdagsbeslut vara att skapa hållbar
tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för
medborgarna i hela riket. Dessa mål gäller självfallet också för utsatta
storstadsregioner. I Sveriges tre storstadsregioner bor 30 % av landets
befolkning. Storstadsområdena har stor betydelse för hela landets utveckling.
Tillbakagång eller stagnation i dessa områden får allvarliga konsekvenser för
utvecklingen i hela landet.
Utvecklingen i Malmö och Malmhus län är sådan att det krävs betydande
tillväxtbefrämjande åtgärder för att åstadkomma en expansion av ett kon-
kurrenskraftigt näringsliv och därmed en nödvändig sysselsättningsökning.
Öresundsbron kommer här att få stor betydelse. Bron leder till att det
skapas en sammanhängande region, Skåne- och Sjælland, med ett befolk-
ningsunderlag på 3,3 miljoner människor. Högskolor och universitet på båda
sidor om sundet knyts samman med snabba kommunikationer. Utan tvekan
skapar Öresundsbron förutsättningar för en positiv utveckling näringslivs-
mässigt men också kulturellt och socialt. Högskolesatsningen i Malmö
kommer att få stor betydelse för möjligheterna att vända utvecklingen.
De möjligheter som öppnar sig med Öresundsbron och högskolesatsningen
måste tas tillvara genom offensiva satsningar i regionen. Regeringen bör
aktivt stödja det arbete som i denna riktning startats i samverkan mellan
Malmö kommun, näringsliv och regionala organ. Några frågor som måste få
en omgående lösning är följande:
- Järnvägs- och väganslutningarna till Öresundsbron måste få en trafik- och
miljömässigt god lösning. Regeringen bör medverka till att beslut snarast
tas om citytunneln och det yttre godsspåret.
-
- Beslut har fattats om inrättandet av industriella utvecklingscentra på olika
platser i landet. Malmö som har en mycket stor arbetslöshet bland
verkstadsarbetare skulle kunna dra betydande fördelar av att ett
industriellt utvecklingscentrum lokaliserades till Malmö. Beslut om en
sådan lokalisering bör snarast fattas.
-
- I förslaget till ny högskola i Malmö understryks särskilt att högskolan
skall ha en nära kontakt med näringslivet och inte minst de små och
medelstora företagen. Ett av de föreslagna utbildningsområdena är konst
och kommunikation. I anslutning till högskoleområdet bör det skapas ett
Soft Center där utbildning och företag inom TV/film/video, kommunika-
tion, underhållning, reklam och design m.m. samlas.
-
En annan fråga som bör uppmärksammas vid utformningen av den nya
högskolan är behovet av högre utbildning och forskning inom turist-
området.
- En betydande del av länsstyrelsernas anslag för små och medelstora
företag bör avsättas till Malmös omställning.
-
Arbetsmarknaden för kvinnor har utvecklats mycket
ogynnsamt. Neddragningarna inom den offentliga sektorn
och teknikutvecklingen inom kontor och handel är faktorer
som starkt påverkat arbetsmarknadssituationen för kvinnor.
Såväl inom arbetsmarknadspolitiken som
utbildningspolitiken måste åtgärder vidtas för att stärka
kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Den kommande
högskolesatsningen i Malmö måste utformas utifrån detta
perspektiv. Åtgärder måste också vidtas för att garantera att
överenskommelsen mellan kommunförbunden och staten om
stopp för uppsägningar av fast anställd personal skall kunna
upprätthållas.
Kockums
Celsius beslut om att förlägga ubåtsproduktionen till
Karlskrona är ett allvarligt slag mot Malmö och ett svek mot
den uppgörelse som träffades i samband med nedläggningen
av den civila fartygsproduktionen i Malmö. Det kommande
försvarsbeslutet, som innebär 9 ubåtar, skulle kombinerat
med en kraftig satsning på civil produktion ge möjligheter
till en fortsatt ubåtsproduktion i Malmö. Den väg som
Celsius nu valt med att skilja den tekniska utvecklingen från
produktionen är en riskfylld väg och kan hota hela den
svenska kompetensen på området.
Det har under årtionden byggts upp en avancerad ubåtsbyggarkompetens i
Malmö som saknar sin like i landet. Såväl kostnads- och personalskäl som
effektivitetsskäl talar för att moderniseringar och nybyggnad av ubåtar även
fortsättningsvis bör ske i Malmö.
Den kompetens som finns på Kockums i Malmö inom design, konstruktion
och tillverkning av avancerade verkstadstekniska produkter bör förutom för
marin och spårbunden produktion kunna användas för produktion av bl.a.
tryckkärl, turbinhus, lagertankar, kranar, rampar, broar och produkter för den
globalt sett expansiva massaindustrin.
Celsiuskoncernen bedriver genom sitt bolag Celsius Tech avancerad
forskning och utveckling inom det civila och militära området. En ökande
del av denna forskning bör förläggas till Kockumsområdet.
Mot bakgrund av den allvarliga sysselsättningssituationen i Malmö och de
åtaganden som staten gjorde i samband med nedläggningen av den civila
fartygsproduktionen bör regeringen ta ett särskilt ansvar för Kockums
utveckling.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja sysselsättningen i Malmöområdet.
Stockholm den 3 oktober 1996
Lars-Erik Lövdén (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Birthe Sörestedt (s)
Nils T Svensson (s)
Marie Granlund (s)