Regional utveckling och sysselsättning i Kalmar län
I denna motion tar vi upp åtgärder för att främja regional
utveckling och sysselsättning i Kalmar län.
Kalmar län har goda förutsättningar för att kunna utvecklas. Länet har fin
naturmiljö. Småföretagandet är ett utmärkande drag och småföretagarandan
är väl förankrad i länet. Turismen är en framträdande näring som drar
uppmärksamheten till länet. Bostadssituationen är bra och ett marknära
boende kan erbjudas i förträffliga boendemiljöer med fina rekreations-
möjligheter. Kalmar län är en del av Östersjöområdet som öppnar utom-
ordentliga utvecklingsmöjligheter i ett internationellt perspektiv i takt med
att utvecklingen runt Östersjön fortskrider. Men Kalmar län är alltjämt ett
regionalpolitiskt utsatt län. Det krävs därför en målmedveten politik som tar
vara på de framtidslinjer som ligger i länets möjligheter.
Den regionalpolitiska
bakgrunden
Den regionala problembilden i Kalmar län karaktäriseras till
stor del av den höga andelen personer som står utanför den
ordinarie arbetsmarknaden. Andelen uppgick vid utgången
av mars månad till 10,4 procent av länets befolkning i
åldersgruppen 16-64 år, vilket kan jämföras med rikets 9,4
procent. Från samma tidpunkt 1995 har andelen arbetslösa
och andelen sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
ökat med 0,6 procent i Kalmar län. De inomregionala
skillnaderna är fortfarande relativt stora.
Kalmar län lider fortfarande av utflyttning av ungdomar, framför allt med
god utbildning. Andelen pensionärer är högre än riksgenomsnittet.
Länsinvånarna är sämre utbildade än svensken i genomsnitt och har en lägre
inkomst. Länet har en högre andel (drygt 30 procent) av de sysselsatta inom
basnäringarna. Eftersom industrin står för en mycket stor del av den totala
sysselsättningen är dess struktur och utvecklingsbetingelser av avgörande
betydelse för bedömningen av länets förmåga att bereda invånarna
sysselsättning. Privata och offentliga tjänster samt handel och samfärdsel är,
trots en så hög andel som 70 procent, betydligt svagare företrädda än i riket.
Företagen inom tjänstesektorn och handeln utför till övervägande del tjänster
för lokal och regional nivå. Mer specialiserade serviceuppgifter för ett större
underlag än länets egen befolkning finns endast i ringa mått i länet.
Undantaget härvid är turistnäringen, som expanderar och även har
exportpotential. De senast årens utlokalisering av hela eller delar av privata
tjänsteföretag från storstadsområdena har endast i ringa mån kommit Kalmar
län till del. Inom den statliga förvaltningen har pågående strukturella
förändringar på ett påtagligt sätt missgynnat Kalmar län.
Basnäringarna, tillverkningsindustrin och jord- och skogsbruket, produ-
cerar för avsättning utanför lokalsamhället. En ökning eller minskning av
sysselsättningen i dessa näringar får således konsekvenser för syssel-
sättningen i den stora tjänstesektorn. Jord- och skogsbruket med cirka 5.000
sysselsatta har för närvarande en stabil utveckling på nuvarande nivå. En
närmare analys av tillverkningsindustrin med cirka 30. 000 anställda visar att
den arbetsintensiva sektorn är väsentligt större i länet än i riket. Det tyder
på
en överrepresentation av tillverkning av produkter med lågt teknologiinnehåll
och låg rationaliseringsgrad, vilket stämmer väl med tidigare undersökningar
som utförts. Den höga andelen underleverantörer bidrar också till att denna
grupp är överrepresenterad. Den kapitalintensiva sektorn och den FoU-
intensiva sektorn är båda klart underrepresenterade i länet med endast 9
procent av sysselsättningen mot 22 procent i riket. En hög andel av länets
industriföretag (cirka 40 procent av de anställda) ägs av svenska eller
utländska multinationella koncerner och är i huvudsak produktionsinriktade
medan styrfunktioner, produktutveckling och FoU-insatser i huvudsak ligger
på andra orter.
I länet finns en stor träbearbetande industri. De expansionsmöjligheter som
finns inom denna är i första hand knutna till de mer förädlade delarna av
branschen - trämaterialindustrin och möbelindustrin. Denna del av den
träbearbetande industrin kännetecknas av att den är arbetsintensiv. En
förbättring av den svenska konkurrenskraften kan bidra till att öka möjlig-
heterna för denna bransch att expandera inom länet. Verkstadsindustrin är
dock den dominerande branschen med ca 33 procent av de sysselsatta.
Utvecklingstendenser som stärker
Kalmar län
Mycket av länets utveckling är avhängigt av vad som sker i
framtiden och hur dessa framtidstrender står i förhållande till
Kalmar läns utvecklingsbetingelser. Med rätt politik och
tillvaratagande av dessa framtida utvecklingstrender är
utvecklingsbetingelserna goda. I själva verket har de nya
globala trenderna kraftigt förändrat länets förutsättningar och
i vissa avseenden eliminerat tidigare handikapp. De
avgörande förändringar som skapar nya förutsättningar för
boende och sysselsättning i Kalmar län är främst
informationsteknologins genombrott, men också de nya
förbindelserna mot länderna på andra sidan Östersjön efter
Sovjets fall. Fördelarna av revolutionen på
informationsteknikens område kan fullt utnyttjas genom
ekonomins globalisering. Tidigare krav på fysisk närhet
uppluckras än mer av att mycket av ny teknologi och ny
sysselsättning kräver små godstransporter och av att en allt
mer utbyggd flygtrafik ombesörjer nödvändiga
persontransporter. Sveriges ekonomiska läge kräver vidare
en starkare satsning på basnäringar för produktion och
tjänster för export, vilket gynnar Kalmar län.
Informationsteknologins möjligheter
I själva verket innebär revolutionen på IT-området att krav
på fysisk närhet, täthet och grannskap för människor och
verksamheter som varit grunden för bebyggelsekoncentration
till allt större tätorter, i ett slag förändrats. Valfriheten för
verksamheters lokalisering och individers boende har starkt
ökat. Detta trots att växande IT-användning hittills lett till
ökat behov av personkontakter och resor. De starka
drivkrafter som under så lång tid hämmat utvecklingen i
Kalmar län har plötsligt starkt reducerats. I ökad utsträckning
kommer i framtiden individernas preferenser för val av
boendemiljö att få allt större betydelse i
samhällsbyggnadsprocessen.
Stärkt näringsliv och hög
sysselsättning
I Kalmar län är en hög andel av de sysselsatta i industrin
verksamma i multinationella företag och då företrädesvis i
sektorer som transportindustri och tillverkning av produkter
för hushållssektorn. Många av länets underleverantörer och
komponenttillverkare vänder sig mot dessa industriområden.
Det är helt klart att de multinationella företagen med
verksamhet i Kalmar län är av synnerligen avgörande
betydelse för länets framtida potential. Kalmar län har
förutsättningar med bistånd från statsmakterna att erbjuda ett
näringslivsklimat som uppskattas av både svenska och
utländska storföretag och som därutöver kan erbjuda en
infrastruktur och en kompetensutveckling som gör länet
attraktivt för bevarad och helst utvidgad verksamhet. Ur
denna synpunkt är det också viktigt att antalet
underleverantörer och komponenttillverkare ökar.
Den snabba teknikutvecklingen som resulterat i en starkt ökad
produktivitet inom industrin har också i betydande utsträckning påverkat
Kalmar län. Trots att industrin producerar mer än för fem år sedan har antalet
sysselsatta minska med ca 6 000 personer. Det står därför klart att en nämn-
värd ökad sysselsättning inte kommer att ske i nuvarande produktions-
anläggningar. En ökad industrisysselsättning kan endast ske om nya
produkter utvecklas och småföretag och nyetableringar av företag kan ske.
Det är därför mycket viktigt att försöka få till stånd produktutveckling och
nyetablering av företag och nyföretagande.
Den introducerade kretsloppspolitiken under förra mandatperioden är nu
en ny trend med krav på att miljöriktiga produkter växer sig allt starkare. I
vår krävande lagstiftning har svensk industri ett försprång. Denna trend får
stor betydelse för företag i Kalmar län och redan har en rad företag
specialiserat sig på miljö- och energiteknik med utgångspunkt i att tillverka
miljövänliga produkter eller att förbättra miljön. Det är i det perspektivet
naturligt att trä som material kommer i fokus. Det gynnar i stor utsträckning
länets träindustri. Livsmedelsindustrin får också ökad konkurrenskraft
genom miljö- och kretsloppspolitiken om den fullföljs.
Utbildning och kompetenshöjning
viktig
Invånarna i Kalmar län har i genomsnitt en lägre
utbildningsnivå än i riket i övrigt. Särskilt låg är andelen med
viss specialiserad högskoleutbildning och forskarutbildning.
Där är riksandelen fem gånger högre än i Kalmar län. Under
de senaste åren har dock länets ungdomar gått till
högskoleutbildningar i ungefär samma relativa omfattning
som i riket i stort. Dock är nettoutflödet både av studerande,
men framför allt färdigexaminerade betydande. Det innebär
att Kalmar län hela tiden dräneras på välutbildad arbetskraft
som söker sig till arbeten i andra delar av landet.
Kravet på ökad kunskapsnivå kommer att finnas på alla områden. Det är
emellertid inom den privata sektorn d v s i första hand industri och privata
tjänster som behovet av högskoleutbildade kommer att öka mest.
Kompetenshöjning kommer också att bli nödvändig inom den offentliga
sektorn, men här handlar det mer om en ökning av kvaliteten än om
kvantiteten.
Kalmar län - attraktivt miljölän
De globala resursproblemen, placerar miljöfrågorna centralt
på dagordningen. Det får betydande konsekvenser för
Kalmar län. Miljöarbetet måste därmed ges en allt större vikt
och kräver stora ekonomiska och personella resurser men
även framsynta och djärva politiska beslut. Miljöarbetet
internationaliseras genom att globala överväganden ter sig
allt viktigare. Östersjöproblematiken blir allt mer angelägen.
Flertalet storföretag investerar stora belopp för att minska sin
energiförbrukning och för att övergå till miljövänligare
processer. Nya företag med miljö- och energiteknik som
affärsidé kommer att dyka upp och för många företag gäller
att skaffa sig en miljöprofil och certifiera sitt miljökunnande.
Konsekvenser för Kalmar län blir att träet som material får
en starkare ställning och att jordbruksprodukter från länet får
starkare marknadsställning. En viktig omständighet är att
Kalmar län med hänsyn till natur- och miljövärden blir
attraktivare ur boendemiljösynpunkt.
Kalmar län - turistlänet
Den nuvarande tillväxttrenden för turismen förväntas
fortsätta. Många frekventerade turistmål i tätbefolkade delar
av EU drabbas successivt av ökad trängsel och köproblem.
Det medför att turistströmmar vänds mot mer perifera och
glesbefolkade områden. Kalmar län är därvid beläget på
rimligt avstånd från norra Tyskland. Det finns därför en god
potential för en volymmässig utveckling av turismen i
Kalmar län. Redan nu är Kalmar län ett potentiellt mycket
stort turistmål för framför allt tyskar och holländare.
Handelsstrategiskt läge mot öst
Efter Sovjets kollaps och frigörelsen för tidigare
satellitländer och Sovjetrepubliker har de gamla
handelsvägarna över Östersjön öppnats. Kalmar läns
handelsgeografiska läge har radikalt förändrats. De nya
närmarknaderna i dessa länder erbjuder stora möjligheter.
Flera av de forna öststaterna har idag en betydande tillväxt
som kan ge starka effekter i sydöstra Sverige vid ett utvecklat
samarbete. Utöver det ekonomiska utvecklingsperspektivet
finns också starka humanistiska, demokratiska och
mijömässiga skäl för stärkta kontakter.
Östersjösamarbetet har också under det senaste året fått ökad betydelse.
Det vittnar inte minst regeringschefernas möte i Visby den 3-4 maj i år om.
Regeringscheferna för de elva staterna kring Östersjön samt EU-
kommissionens president träffades i Visby för att diskutera regionens
framtid. Vid mötet presenterades EU-kommissionen ett förslag till program
för Östersjösamarbetet under resterande del av 1990-talet. Vidare markerades
i den s k "Presidency Declaration" betydelsen av samarbete och fortsatt stöd i
Östersjöregionen. Enligt förslaget bör åtgärder framför allt göras inom tre
områden, nämligen insatser för att stärka demokratin, stödja en positiv
ekonomiskt hållbar utveckling samt åtgärder på miljöområdet. Samtliga
områden har stor betydelse för utvecklingen i Kalmar län. För att länet skall
kunna ta tillvara dessa krävs dock såväl kompetens som resurser och en
progressiv samarbetslinje från statsmakternas sida.
Kalmar läns
utvecklingsbetingelser - hot
och möjligheter
Kalmar läns regionala utvecklings- och
sysselsättningsbetingelser rymmer stora möjligheter för
framtiden. Där finns också hot, men möjligheterna överväger
klart. Utvecklingsbetingelserna kan sammanfattas genom ett
försök att bestämma länets starka och svaga sidor enligt
följande:
Starka sidor
- Mycket god naturmiljö med rent vatten, ren luft och värdefulla natur-
miljöer.
-
- Säregen och spännande kulturmiljö med det förnämliga odlingsland-
skapet, riklig tillgång på fornminnen inte minst på Öland, byggnads-
minnen, upplevelserna i glasriket och äldre stadsbebyggelse.
-
- God boendemiljö med stor potential för tillväxt med stora outnyttjade
markutrymmen, låg exploateringsgrad, stora resurser i naturmiljön och
kulturmiljön.
-
- Outnyttjad skogstillväxt.
-
- God tillgång på arbetskraft.
-
- Geografisk närhet till de nya marknaderna i Östersjöregionen.
-
- Industriell tradition med särskild kompetens inom områdena
glastillverkning, gjuterier, plastindustri, träbearbetning, livsmedels-
industri, plåt- och metallbearbetning, miljökompetens och energi.
-
- En utvecklingsbar turistsektor.
-
Inte fullt lika starka sidor
- Generellt lägre utbildningsnivå.
-
- Lägre andel FoU-företag och kunskapsföretag i länets industri.
-
- Svagare entreprenöranda.
-
- Bristande samverkan mellan företag.
-
- Svag tillgång på riskkapital.
-
- Liten privat tjänstesektor.
-
- Svag kommunal och landstingskommunal ekonomi som följd av
åldersstrukturen.
-
- Ogynnsammare åldersstruktur.
-
- Otillräckligt kulturellt utbud.
-
Åtgärder för
framtidssatsningar
Genom en målmedveten satsning på lämpliga åtgärder kan
länet stärka sin utveckling på en rad områden och bli en stark
tillväxtregion. En rad åtgärder från statsmakterna och
regionen i samverkan kan åstadkomma detta. I den följande
redovisar vi de åtgärder vi ser angelägna där åtgärder och
inriktning från statsmakterna är viktiga för att åstadkomma
denna tillväxt och utveckling i Kalmar län.
Den positiva attityden till företag och företagande måste genomsyra hela
samhället.
Näringslivsklimatet är speciellt viktigt för Kalmar län. En stor del av de
större företagens ägare och företagsledare är bosatta utanför länet. De är
därför inte känslomässigt förankrade i länet. Då beslut om fortsatta
investeringar ska ske är därför företagsekonomiska faktorer helt avgörande.
För att näringslivsklimatet i länet skall vara positivt är det viktigt att
samarbetet mellan företagen i länet fungerar bra. För att förbättra samarbetet
spelar lokala och regionala samverkansgrupper och kreativa mötesplatser en
stor roll.
Statsmakterna bör medverka till att eftersträva ett näringslivsklimat i
Kalmar län som är konkurrenskraftigt vid jämförelse med varje annan
europeisk region. För det krävs bl. a. resurser för
- att öka kunskapen hos myndigheter och länets förtroendevalda om de
små företagens situation,
- att skapa kreativa mötesplatser för erfarenhetsutbyte mellan företag,
organisationer, statliga och kommunala myndigheter samt högskolan och
andra utbildningsanordnare,
- att stimulera tillkomsten av nätverk mellan företagare i olika geografiska
områden och
- att etablera kontakt med företagsledningar inom i länet verksamma
multinationella företag, både svenska och utländska.
Teknisk förnyelse
Näringslivet i Kalmar län har dominerats av produkter med
relativt lågt teknologiinnehåll. Andelen nya produkter i
högteknologiska branscher har varit låg och
sysselsättningsandelen i kapitalintensiva och FoU-inriktade
branscher betydligt lägre än riksgenomsnittet. En
förutsättning för en positiv utveckling i Kalmar län är att
företagen förmår att följa den snabba tekniska utvecklingen
och förnya sina produkter i enlighet med marknadens krav.
För detta krävs en satsning på teknisk förnyelse på många
fronter.
En satsning bör genomföras på teknisk utveckling som leder till ny
produktionsteknik och nya produkter. För det krävs bl a:
- en fortsatt utbyggnad av Kalmar högskola avseende såväl utbildnings-
som forskningsresurser. Högskolans naturvetenskapliga och tekniska profil
måste förstärkas. Högskolan ska stödja näringslivet i produktförnyelsen
exempelvis inom miljöområdet och förmedla kontakter med den
vetenskapliga forskningen utanför länet. Högskolans distansutbildnings-
kompetens bör ytterligare utvecklas,
- stärkta naturvetenskapliga gymnasieprogram genom att bl a flickornas
möjligheter bättre tas tillvara,
- utveckling av en gemensam IT-strategi i samverkan i länet, inte minst för
att stimulera de mindre och medelstora företagens utveckling på detta
område,
- åtgärder för att en gedigen miljöprofil hos länets företag utvecklas
genom att arbeta med ett internationellt godkänt kvalitetssystem, typ EMAS
eller ISO 14000,
- åtgärder för att Äspö miljöforskningsstiftelse i Oskarshamns kommun
blir en bred utbildnings- och forskningsanläggning inom hela miljöområdet,
vilket kan leda till teknikförnyelse för många företag inom Kalmar län,
- åtgärder för att de multinationella företag, svenska och utländska, som är
etablerade i Kalmar län och ofta i en ledande position inom sina områden
förlägger mer teknologiskt avancerad produktion till de orter där de är
etablerade. Särskilda ansträngningar skall göras för att också lokalisera
forskargrupper till länet,
- åtgärder för att samverkansgrupper mellan företag av typen Träprojekt
och ÖS-komponenter får stöd för att få till stånd teknikutveckling,
- en prioritering av produktförnyelse vid fördelning av statligt företagsstöd
och
- åtgärder för att enskilda uppfinnare och innovatörer får allt stöd de måste
ha för att kunna verka.
Entreprenöranda och nyföretagande
En viktig åtgärd för att vitalisera näringslivet och öka
sysselsättningen är att stärka länsinvånarnas entreprenöranda,
vilket kan resultera i ett ökat nyföretagande. En analys av
nyetableringsfrekvensen i olika regioner under perioden
1986-90 visar att Kalmar län, tillsammans med Blekinge och
Gotlands län, visar den lägsta nyetableringsfrekvensen i
landet. Särskilda åtgärder bör inriktas på presumtiva
kvinnliga nyföretagare. En väsentlig del av statliga
stödinsatser bör riktas till åtgärder för att öka
entreprenörandan och underlätta nyföretagandet. Genom en
rad åtgärder måste entreprenörandan hos länets invånare
stärkas, vilket även skall resultera i ett ökat nyföretagande.
För det krävs bl a:
- Utbildning i entreprenörskap på gymnasie- och högskolenivå.
Utbildningen skall stimulera människors förmåga till nytänkande och
förmåga att ta tillvara möjligheter att skapa nya produkter eller tjänster och
föra ut dem på marknaden.
- Stimulans till nätverksbyggande mellan företagare för att stimulera
entreprenörskap.
- Genomförande av mentorprogram där erfarna entreprenörer stöder
mindre erfarna och nyföretagare.
- Fortsatt stöd till projektet ALMA - Kompetenscentrum för kvinnors
företagande. Insatsområden är rådgivning, stöd till kvinnliga nyföretagare,
seminarier, kurser, konferenser, stipendier, mentorprogram och nätverk.
- Vid fördelning av statliga medel för regional utveckling skall
nyföretagande vara ett prioriterat område.
Internationalisering
En förutsättning för Kalmar län att bevara näringsliv och
sysselsättning är att kunna dra nytta av fördelarna med
internationaliseringen. Förutsättningarna är goda genom att
många av länsinnevånarna arbetar i exportberoende företag
eller i direkt utlandsägda företag och därigenom har
erfarenheter av främmande marknader. Som stort turistlän får
också många länsbor erfarenheter av främmande besökare.
Det sydliga läget inom Sverige talar också till förmån för
Kalmar län. För det krävs bl.a.:
- att erforderlig medfinansiering ordnas så att anslagna EU-medel maximalt
kan utnyttjas för länets sex kommuner,
-
- att Kalmar län tilldelas maximalt stöd enligt Mål 3, 4 och 5 A och att alla
tar till vara möjligheterna att erhålla stöd från andra EU-program,
-
- att små och medelstora industri- och tjänsteföretag med potential för
export stimuleras och stöds i sina försök att etablera sig på utländska
marknader.
-
Vidgat Östersjösamarbete för bättre
miljö
Genom sitt geografiska läge har Kalmar län utomordentliga
förutsättningar att bli ett brohuvud i handeln med
Östersjöländerna. Det är angeläget att Kalmar län utnyttjar
den nuvarande svenska konkurrenskraften som
investerarland till att marknadsföra länet som ett gott
lokaliseringsalternativ för utländska etableringar. Länet har
många goda utländska förebilder som sedan många år är
etablerade här. Särskilt bör framhävas länets strategiska läge
med utgångspunkt för penetration av den ryska marknaden.
Potentiella investerare är i länet redan etablerade
internationella storkoncerner, företag i USA-Kanada samt
företag i östasiatiska länder som Japan, Sydkorea och
Taiwan.
Den viktigaste frågan vid sidan av demokratin och genomförandet av
marknadsekonomin i och runt Östersjön är miljöförstöringen och
miljöföroreningarna. Miljösituationen kan närmast karaktäriseras som
katastrofal. Miljöproblematiken gäller så vitt skilda områden som
avfallshantering, avloppsrening, luftvård, vattenrening, energihushållning
och kärnkraftssäkerhet. Områden som såväl näringslivet som länsstyrelsen
och kommunerna i mycket hög utsträckning kan spela en viktig roll i.
Befintliga EU-program måste utvärderas med hänsyn till deras användbarhet
och nytta för samarbetet inom Östersjöregionen.
Åtgärder för en samverkan med Östersjöregionen inom ett antal konkreta
verksamhetsfält måste till såsom exempelvis näringslivsutveckling,
kommunikationer, miljöfrågor och kulturfrågor.
Kommunikationer
Goda kommunikationer, inklusive tele- och datanät, är av
avgörande betydelse för länets utveckling. Följande åtgärder
är nödvändiga:
- Europaväg 22 måste senast år 2005 vara utbyggd med god linjeföring och
13 meters bredd.
-
- Övriga viktiga riksvägar bör senast år 2010 vara utbyggda med god
linjeföring och minst 9-13 meters bredd.
-
- Alla vägar i länet upprustas så att de klarar EU-kraven på bärighet.
-
- Länsjärnvägarna upprustas så att godstrafik kan etableras.
-
- Turtätheten på flygförbindelsen Kalmar-Stockholm ökas.
-
- Flygtrafiken på linjen Oskarshamn-Hultsfred-Stockholm bevaras.
-
- Planering måste ske för att i framtiden göra Kalmar flygplats till regionalt
nav för flygtrafik till Polen/Baltikum.
-
- Planering måste ske för framtida etablering av godsfärjelinje från Kalmar
län till Polen/Baltikum.
-
- Samverkan etableras mellan länets hamnar.
-
Utveckla boendemiljön
Kalmar län är en mycket glest befolkad region och även
länets största tätorter är med internationella mått små.
Servicestrukturen är dock väl utbyggd i relation till
respektive orts invånarantal och omland. De stora tätorternas
nackdelar i form av trafikproblem och luftföroreningar är
länets tätorter förskonade från och boendemiljön upplevs
därför som mycket god. Tillgången på stora och attraktiva
områden för rekreation och fritid både på fastlandsdelen och
Öland understryker ytterligare fördelarna. Länet är vidare
känt för sin rika förhistoria med talrika kulturminnen.
Kalmar län har därför kvaliteter att dra till sig människor och
företag som genom IT-revolutionen får möjlighet att välja
lokaliseringsort. De snabba och förbättrade
flygkommunikationerna garanterar att kontakterna med
världen i övrigt kan ombesörjas på tillfredsställande nivå.
Stärk länets kulturprofil
Ur lokaliserings- och attraktivitetssynpunkt är kulturfrågorna
av mycket stor betydelse.
Ett väl fungerande kulturliv är tillsammans med andra viktiga faktorer -
tillgång till utbildning och arbete, ren miljö, meningsfull fritid och bra
boende - avgörande för länsbornas trivsel. Kalmar län har i dagsläget flera
kulturella områden, besöksmål och aktiviteter, som är välkända långt utanför
länets gränser. Länets kulturella profil ligger framför allt inom områdena
glas, konst, musik och vårt rika kulturarv. Tre kulturturism-områden av
dignitet i länet är Glasriket, Öland och Skärgården. Glasriket, med 20-talet
glasbruk och studiohyttor i bl a Emmaboda och Nybro, är internationellt känt
för sina konstnärligt högtstående produkter, som exporteras över hela
världen. Öland har sommartid ett stort kulturellt utbud inom konst, musik
och levandegjord historia; Eketorps återuppbyggda fornborg på södra Öland
är det "största" enskilda kulturella besöksmålet på ön. Länets unika och
oförstörda skärgård sträcker sig längs länets ostkust från Timmernabben i
söder till den östgötska gränsen i norr. Detta storslagna fritidsområde bjuder
på rika natur- och kulturupplevelser.
Det finns ytterligare några kulturella besöksmål, som gjort länet känt. Det
är Kalmar slott, Borgholms slottsruin och Hultsfredsfestivalen.
Åtgärder krävs för att ett handlingsprogram i "Strategi för miljöarbetet i
Kalmar län" genomförs.
Åtgärder krävs för utformning av nya attraktiva boendemiljöer där länets
naturliga förutsättningar tas tillvara och utnyttjas som ett konkurrensmedel.
Genom aktiva insatser för uppbyggnad av kulturella institutioner och
verksamheter kan länsinnevånarnas kulturella identitet förstärkas.
Turism
Kalmar län är ett utpräglat turistlän. Det märks också i
arbetsmarknadsstatistiken, där man kan konstatera att
sysselsättningen markant påverkas över sommaren. Ett stort
antal människor söker sig till Kalmar län under
semesterperioden och beräkningar ger vid handen att de
tillsammans ger länet en ekonomisk injektion på mer än två
miljarder kronor per år.
En av anledningarna till den stora turistströmmen är att utbudet av
turistattraktioner är varierat. Spännvidden är stor - från småskaliga exklusiva
jaktarrangemang till massinvasionen på badstränderna.
Länets turism har sex upplevelseområden. De är Öland (Borgholm och
Mörbylånga), Västervik, Kalmarbygden (Kalmar och Torsås), Glasriket
(Emmaboda och Nybro), Astrid Lindgrens Småland (Hultsfred och
Vimmerby) och Smålandskusten (Högsby, Mönsterås och Oskarshamn).
Flera av de ovan nämnda upplevelseområdena har goda förutsättningar att
utveckla sin turistnäring genom att ytterligare profilera sin verksamhet.
Öland är exempel på ett sådant område. Norra Öland äger redan en
expanderande turistsektor med stor potential för fortsatt utbyggnad. Södra
Öland har förutsättningar att profilera sig mot natur- och ekoturism. Här
finns redan mycket att bygga vidare på ifråga om anläggningar kring
fornminnen och faciliteter för naturintresserade.
Turismen i Kalmar län lider av att säsongen är för kort och att det därför är
svårt att förränta investeringar i anläggningar, som under en stor del av året
ej kan utnyttjas. Från ekonomisk synpunkt är dock turismen mycket viktig
och ger en värdefull deltidssysselsättning för ett stort antal länsbor. Med sina
naturliga förutsättningar har Kalmar län stora möjligheter att ta en värdefull
del av den växande resandeströmmen. Det är dock nödvändigt att disponera
erforderliga ekonomiska resurser med beaktande av den möjliga
nyttjandetiden för gjorda investeringar så att det ekonomiska utbytet blir
tillfredsställande.
Turismen i Kalmar län byggs upp av många entreprenörer av vilka
huvuddelen har få anställda och liten omsättning. Det är därför angeläget
med ett övergripande samarbete mellan branschens utövare och offentliga
organ. Särskilt angelägna insatser är koordinerade branschgemensamma
satsningar, marknadsföring, produktutveckling, kompetensutveckling samt
FoU.
Produktutvecklingen bör syfta till att ge kunden bättre möjligheter att
tillgodogöra sig ett områdes turistiska kvaliteter och fördelar. Vidare skall
produktutvecklingen skapa möjligheter att profilera verksamheten och hitta
säljbara produkter och paketlösningar för olika målgrupper. Småskaligheten
bör alltid tas tillvara.
Åtgärder krävs för att koordinera och samordna länsturismens olika
åtgärder och förbättra kontakterna gentemot omvärlden.
Ansvaret för olika projekt som genomförs bör fördelas mellan berörda i
länets turistorganisationer.
Satsning på nya målgrupper bör göras gemensamt genom produktion av
värvande material, deltagande på mässor etc.
Det krävs vidare en satsning på kompetensutveckling bland anställda och
företagare i branschen och att genomföra åtgärder för säsongsförlängning.
Landsbygdsutveckling
Inom Kalmar län måste så långt det är möjligt nuvarande
sysselsättningstillfällen och service på landsbygden bevaras
och utvecklas. Olika åtgärder vidtas för att sysselsatta i tätort
skall kunna bo i glesbygd.
För det krävs bl a:
- Det småskaliga näringslivet på landsbygden skall stödjas, bland annat
genom prioritering av landsbygdsstöd. Verksamheter, som kan komplettera
sysselsättning i jordbruk och skogsbruk stimuleras.
- Utvecklingen av landsbygdsturismen skall stödjas.
- Utflyttades kompetens och resurser skall tas tillvara.
- Lokala utvecklingsgrupper skall stimuleras, liksom kommunernas arbete
med landsbygdsutveckling.
- Regelverk, som kan hindra etablering och utveckling av företagande på
landsbygden, ses över.
- Kollektivtrafiken på landsbygden bibehålls i nuvarande omfattning, och
förbättras kvalitativt genom bättre samspel med individuellt resande.
- Avregleringen av post, tele och elmarknaden följs noga, så att ej orimliga
negativa konsekvenser för landsbygden uppstår.
- Bärkraftiga projekt med förankring i lokala nätverk utvecklas genom
regionalpolitiska medel och inom ramen för EU:s strukturfonder.
- Samverkan med andra regioner utvecklas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för regional utveckling och sysselsättning i Kalmar län.