med anledning av prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring
Allmänt
Arbetslöshetsförsäkringen är ett viktigt och nödvändigt
inslag i det svenska välfärdssystemet. Vid en period av
arbetslöshet ska inte den som står till arbetsmarknadens
förfogande behöva förlora möjligheten till försörjning.
Arbetslöshetsförsäkringen ska bygga på en rimlig
inkomstrelaterad ersättningsnivå, incitament för att hitta ett
nytt arbete och ge trygghet för att våga pröva något nytt.
Dagens stora belastning på arbetslöshetsförsäkringen är i sig ett betyg på
den ekonomiska politik som förts i Sverige under de senaste 20-25 åren. Den
socialdemokratiska regeringen förefaller vara handlingsförlamad när det
gäller att vidta adekvata åtgärder för att få fart på företag och företagande,
det
som leder till att belastningen på arbetslöshetsförsäkringen minskar.
Arbetslöshetsförsäkringen är tänkt att vara en omställningsförsäkring som
finansieras genom avgifter som betalas både av arbetsgivare och arbetstagare.
Den höga arbetslöshetsnivån har lett till att försäkringen sedan flera år
tillbaka är kraftigt underfinansierad. Bristen täcks över statsbudgeten. Från
kristdemokratiskt håll anser vi det angeläget att arbetslöshetsförsäkringen åter
blir en omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter. Genom
avgiftsfinansiering uppnås ett bättre samband mellan lönebildning och
arbetslöshet. På så sätt förbättras arbetsmarknadens funktionssätt. Genom
branschvisa avgifter som återspeglar arbetslösheten inom sektorn skapas
incitament för övergångar till sektorer med bättre framtidsmöjligheter.
Kristdemokraterna har under lång tid pläderat för en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring med rimlig ersättningsnivå, en nivå som innebär att
den arbetslöse inte skall behöva komplettera med socialbidrag. Alla som står
till arbetsmarknadens förfogande skall på detta sätt finnas inom
försäkringssystemet, något som inte gäller idag.
Den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som utformades av den tidigare
fyrklöverregeringen hade alla förutsättningar att fungera på ett tillfreds-
ställande sätt. Den socialdemokratiska regeringen avskaffade denna
försäkring i en av de ideologiskt betingade "återställar"besluten tillsammans
med Vänsterpartiet. Sedan dess har a-kassan befunnit sig i ett moras med
ständigt förändrade regler och upprivande av tagna beslut vad gäller
villkoren. Detta har varit till stor skada för de enskilda medborgarna och
arbetsmarknadens funktionssätt i stort.
Socialdemokraternas och Centerns sänkning av ersättningsnivån i a-kassa
och KAS har inneburit en hård ekonomisk påfrestning för många hushåll.
Samtidigt har kommunernas socialbidragskostnader ökat lavinartat när många
tvingats gå till socialbyrån.
Kristdemokraterna avvisar det föreliggande förslaget till arbetslöshets-
försäkring. Vi begär att regeringen lägger fram ett nytt förslag med
inriktningen att arbetslöshetsförsäkringen ska vara allmän och obligatorisk.
Det ska också finnas en från parterna på arbetsmarknaden fristående kassa dit
den som inte vill tillhöra ett fackförbund kan ansluta sig. Denna kassa ska
administreras av staten.
I denna motion kommenterar vi de delar av regeringens förslag vi anser har
relevans också för den allmänna försäkring vi förespråkar.
Regeringens vilsenhet om a-
kassan
Regeringens hantering av regelsystemet i a-kassan har tagit
sig närmast tragikomiska uttryck. På uppseendeväckande
dåligt beslutsunderlag har man i riksdagen drivit igenom ett
antal ändringar i arbetsvillkor och dagpenningberäkning.
Ändringar som man sedan - i numera vanlig ordning -
tvingats återta innan de skulle trätt i kraft.
Den särskilda utredningen om villkoren i en ny allmän arbetslöshets-
försäkring (ARBOM) har inte fått nödvändig arbetsro. När utredningen till
slut är klar visar den sig inte längre ha så stort värde för regeringen.
Istället
har hastiga förhandlingar med LO och Centerpartiet utgjort grunden för hur
hur a-kassan ska utformas. Denna typ av ärendeberedning är inte seriös.
Tyvärr tillämpas den numera på allt fler områden, till förfång för
slutresultatets kvalitet och långsiktiga hållbarhet. Förslaget att tidigare
beslut
om förändringar av regelsystemet i a-kassan inte ska träda i kraft är därför
logiskt.
Ersättningsnivån
Vi kristdemokrater motsatte oss regeringens sänkning av
ersättningsnivån i a-kassan till 75 procent. Vi har i våra
budgetalternativ finansierat en 80-procentig ersättningsnivå.
Regeringen borde nu också närmare studera den danska modellen för
arbetsrätt och arbetslöshetsförsäkring eftersom dessa där har ett tydligt
samband. En betydligt mer flexibel arbetsrätt som gör det lättare att gå in och
ut på arbetsmarknaden har i Danmark kombinerats med en generös
arbetslöshetsersättning som ger trygghet i denna rörliga arbetsmarknads-
situation.
Tak och golv för
dagpenningens storlek
Kristdemokraterna motsatte sig också de sänkningar av
lägstaersättningen i KAS samt taket i a-kassan som
regeringen genomdrev. Att man nu höjer dessa nivåer
kompenserar självfallet inte det bortfall som drabbat enskilda
under den gångna perioden.
Arbetsvillkoret
I den allmänna debatten har fokus legat på regelsystemet för
arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringens
villrådighet och vacklan i denna fråga måste nu ersättas av
stabilitet och klarhet. ARBOM-utredningen föreslog nio
månader som arbetsvillkor, något riksdagen tidigare beslutat.
ARBOM-utredningen är det mest genomarbetade förslaget
för arbetslöshetsförsäkringens utformning. Vi ser inga
bärande skäl att vad gäller arbetsvillkoret frångå detta. Det är
vidare angeläget att öka flexibiliteten vid beräkningen av
arbetstiden så att man inte förlorar rätten till sin försäkring
beroende på att man förlagt sin arbetstid mer fritt än vad
regelsystemet tillåter. Allt arbete såsom säsong-, projekt- och
deltidsarbete ska kvalificera för arbetslöshetsersättning. För
att åstadkomma detta krävs att man slopar kravet på minsta
antal arbetade timmar per månad. Det är den totala mängden
arbete över en tidsperiod som bör vara försäkringsgrundande.
I enlighet med ARBOM-utredningen föreslår vi också att
man har en lägre tröskel för nytillträdande på
arbetsmarknaden. Regeringen bör återkomma med sådana
förslag.
Allmänna villkor för rätt till
försäkring
För att få rätt till ersättning vid arbetslöshet föreskrivs i lagen
vissa allmänna villkor, dock inte att den arbetslöse själv
aktivt söker arbete. En precisering på denna punkt, med
angivande av kriterier för vad aktivt arbetssökande innebär,
förstärker försäkringens karaktär av att vara en
omställningsförsäkring. Regeringen bör återkomma med
förslag om komplettering av de allmänna villkoren i enlighet
med detta.
Tidsbegränsad
ersättningstid
Regeringen skriver i propositionen att man skall lämna
förslag om en treårig tidsbegränsad ersättningstid med
giltighet från den 1 juli 1999. För vår del vill vi understryka
vikten av att arbetslöshetsförsäkringen skall ses som en
omställningsförsäkring under en period när man skall rusta
sig för ett annat arbete och/eller en annan inriktning för sitt
arbetsliv. Regeringen, som tidigare beslutat genomföra den s
k bortre parentesen, underkänner nu sitt tidigare agerande.
Man har ännu inte lyckats finna ett rimligt svar på frågan hur
man ska behandla dem som blir utförsäkrade bortom en
sådan parentes.
Kristdemokraterna anser det angeläget att inte öka osäkerheten och oron
hos alla dem som trots stora ansträngningar inte lyckas få ett nytt arbete.
Därför anser vi att man skall veta vilka åtgärder staten och kommunerna kan
bidra med, när en utförsäkring blir aktuell. Att fatta beslut om en bortre
parentes, där alternativet är socialbidrag, är inte ett ansvarsfullt sätt att
behandla denna fråga.
Finansieringen
Under senare år har staten och därmed ytterst skattebetalarna
stått för en stor del vad gäller kostnaderna för
arbetslöshetsförsäkringen. Företagens arbetsmarknadsavgift
har likaså stått för en avsevärd del medan de enskildas
medlemsavgifter till a-kassorna har utgjort en marginell
andel av finansieringen. Målet måste vara en finansiering där
egenavgifter och företagens arbetsgivaravgifter balanserar
inkomster och utgifter över en konjunkturcykel. Denna
förändrade finansiering måste dock ske successivt. En
modell där arbetsgivare och arbetstagare bär
finansieringsansvaret för arbetslöshetsförsäkringen kommer
också att vara ett incitament till en bättre fungerande
lönebildning, något som i sig verkar för att belastningen på
försäkringen minskar och för en bättre ekonomisk
utveckling.
Ekonomiska föreningar
På senare tid har det uppmärksammats att medlemmar i en
ekonomisk förening kan få svårigheter med att få ersättning
från arbetslöshetsförsäkringen. Detta för att man kan tolka ett
normalt medlemsåtagande som arbete. Detta är inte
acceptabelt och nuvarande ordning utgör en direkt felsignal
till ideellt arbetande som engagerat sig i en gemensam
samhällsuppgift. Regeringen bör återkomma med förslag
som undanröjer risken för att medlemskap i ekonomisk
förening i sig skall diskvalificera för a-kasseersättning.
Familjehem
En familjehemsförälder har som regel inte rätt att vara
ansluten till ett fackförbund i sin egenskap av
familjehemsförälder. Ersättning från a-kassan utgår inte trots
gjorda inbetalningar. Arbetstagarbegreppet måste gälla även
för familjehem och därmed möjliggöra ersättning från a-
kassan. Regeringen bör återkomma med förslag som
säkerställer familjehemsförälders rätt till a-kassa.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om en allmän
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, uppbyggd efter de principer som gällde
för den försäkring som infördes 1994,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en från arbetsmarknadens parter fristående a-kassa,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om arbetsvillkor för
arbetslöshetsförsäkring i enlighet med ARBOM-utredningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om
förändringar i arbetsvillkoret för ökad flexibilitet och för att tillförsäkra
alla
som arbetar tillträde till försäkringen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om
komplettering av de allmänna villkoren för rätt till ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslöshetsförsäkringens långsiktiga finansiering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag
angående rätten till a-kassa också för medlemmar i ekonomisk förening,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om att
säkerställa familjehemsförälders rätt till a-kassa.