De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna provanställning och API används som en åtgärd för att leda till tillsvidareanställning (s.k. fast anställning).
Åtgärderna används många gånger med framgång. Det skall dock inte blundas för att åtgärderna ibland missbrukas och den ena provanställningen eller arbetplatsintroduktionen avlöser den andra utan någon form av saklig prövning mellan företaget och den lokala fackliga organisationen.
Eventuella missbruk från företagen samt diskriminering av enskild löntagare undanröjs om företagen måste ange någon form av saklig grund till berörd löntagare och lokal facklig organisation i förhandling om åtgärden ej övergår i en tillsvidareanställning.
Vid provanställningar samt API som varat över tre månader bör arbetsgivaren alltså ha skyldighet att ta upp förhandlingar med facklig organisation i de fall anställningen ej övergår till en vidare anställning och även ange skälen därtill. Om arbetstagareparten finner att det ej finns någon saklig grund kan ärendet drivas vidare enligt gängse förhandlingsordning.
I samband med att företaget varslar om uppsägning d.v.s. att arbetet ej kommer att leda till en fortsatt anställning bör arbetstagaren under den sista anställningsmånaden ha rätt att söka arbete under betald tid om provanställningen har varat 3 månader eller längre. Detta skall självklart inte gälla om det är av personliga skäl som anställningen upphör.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingsskyldighet när en provanställning eller API inte leder till fortsatt arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt för arbetstagare med API eller provanställning att söka annat arbete under den sista anställningstiden.
Stockholm den 4 oktober 1996
Christina Axelsson (s)