Den höga arbetslöshet som vi för närvarande har i vårt land
har drabbat skogsarbetarna långt över snittet för andra
yrkeskategorier.
Skogsarbetarnas a-kassa uppvisar under hösten 1996 den högsta arbetslös-
heten av landets a-kassor. Den öppna arbetslösheten har under vintermåna-
derna överstigit 30 % och under våren och sommaren, dvs under skogsvårds-
säsongen, legat på över 25 %.
En oroande faktor är att hälften av Skogsarbetareförbundets medlemmar
har varit arbetslösa någon gång under året.
De nya a-kassereglerna i kombination med arbetsmarknaden inom skogs-
bruket, där säsongsanställning blir allt vanligare, visar på en ohållbar
situation för denna yrkesgrupp.
De senaste åren har avverkningarna legat på mycket höga nivåer. Trots
detta konstaterar Skogsvårdsstyrelserna i Norrland att skogsvårdsinsatserna
minskar kraftigt, särskilt i det privata skogsbruket. Minskningen av
skogsvården har lett till att en diskussion uppkommit om de skogspolitiska
målen kommer att uppfyllas på längre sikt. Inom skogsvården har det således
varit en kraftigt vikande sysselsättning i hela norra Sverige trots högkonjunk-
tur i övrigt inom branschen.
Dessutom har minskat anslag till underhåll och skötsel av andra samhälls-
angelägenheter, såsom landskaps-, kultur- och fornminnesvård lett till att det i
vissa områden handlar om att man måste ge upp ambitionen att bevara
kulturskatter till eftervärlden.
För att öka aktiviteten vad gäller skogsvården, bör åtgärder vidtas inom
ramen för näringspolitiken, varav en översyn av skogsvårdslagen är ett viktigt
inslag. Detta kommer dock inte att kunna påverka den skogliga arbets-
marknaden i det korta perspektivet, eftersom utvärdering av den gällande
lagens effekter inte kommer att vara klara förrän 1997 och därav föranledda
regeländringar knappast kan få effekter förrän tidigast 1998.
För effektivt brukande av skogen behövs ett skogsbilvägnät som kan upp-
fylla både högt ställda miljökrav och effektiv produktion och avverknings-
planering. Efter bidragens avskaffande har byggandet fortsatt men samverkan
försvunnit. Detta leder till sämre struktur med sämre miljöhänsyn.
Stöd till utbyggnad av skogens infrastruktur skulle miljömässigt ge en för-
bättring, det skulle också förbättra samverkan om skogsbilvägsutbyggnaden
som är en viktig grundbult för att vända utvecklingen inom skogsbruket. En
satsning via arbetsmarknads/regionalpolitiska medel kombinerad med EUs
mål 6 och 56 skulle kunna ge mycket positiva effekter på sysselsättningen.
I det korta perspektivet torde det inte finnas något medel annat än att
genom arbetsmarknadspolitiska insatser stödja dessa områden (skogsvårds-,
landskaps- och kulturvård).
Motiven finns utifrån mänskliga, sociala och samhällsekonomiska
grunder.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom ramen för arbetsmarknadspolitiken öka
beredskapsarbetena inom skogsvården.
Stockholm den 3 oktober 1996
Leif Marklund (s)
Leo Persson (s)
Ann-Kristine Johansson (s)
Monica Öhman (s)
Ulf Kero (s)