Arbetslösheten håller Sverige i ett förlamande grepp. För att
bekämpa arbetslösheten avsätts varje år stora belopp i statens
budget, likaledes anvisas en mängd olika åtgärder för hur
arbetslösheten skall minskas. Allt detta är satsningar som
måste till för att vi återigen skall kunna komma tillbaka till
det vi vill kalla full sysselsättning.
Inte bara staten satsar stora belopp på att pressa tillbaka arbetslösheten. Det
gör även våra kommuner. Mycket pengar satsas varje år i näringspolitiska
åtgärder för att skapa sysselsättning i den egna kommunen. Detta gör man
naturligtvis mot bakgrund av det faktum att minskad arbetslöshet också leder
till att kommunerna får minskade utgifter i form av socialbidrag o dyl, men
också för att man får en högre skattekraft om folk har jobb i stället för a-
kassa.
De system som idag finns för att driva arbetsmarknadspolitik är omgärdade
av en massa olika regleringar. Dessa regleringar skapas på central nivå och är
alltså lika för alla i hela vårt avlånga land. Vi tror att det här måste till en
uppluckring i centralstyrningen för att vi skall kunna använda de
gemensamma medel vi har på bästa sätt.
Ett första steg togs i somras då det beslutades om införandet av lokala
arbetsförmedlingsnämnder. Det var ett bra steg som innebar att företrädare
för kommunerna hamnar i majoritet i dessa nämnder. Dessutom kommer i de
allra flesta fall kommunstyrelsens ordförande att vara ordförande i dessa
nämnder. Det borgar för att arbetslöshetsbekämpningen får högsta möjliga
prioritet.
Tyvärr avstod man i samband med införandet av lokala arbetsförmedlings-
nämnder från att också avreglera regelverket för hur arbetsmarknadsmedlen
får användas. Nu kan man säga att samma regelverk skall gälla som tidigare,
samma regelverk för hela landet. Vi vet att arbetsmarknaden ser mycket olika
ut runt om i landet, därför bör man låta de lokala arbetsförmedlings-
nämnderna få bestämma mer om hur man utifrån sina egna förutsättningar
bäst kan använda de till buds stående medlen.
Med ett mer flexibelt regelverk är vi övertygade om att vi även får en bättre
samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. En
samverkan som bör leda till att man får en bättre bild över varje enskild
individs stödbehov och därigenom kan hålla perioden med arbetslöshet så
kort som bara är möjligt.
Vi menar dock inte att alla regleringar bör tas bort utan tvärtom bör det
även i framtiden finnas centrala målsättningar som att man t ex skall satsa på
att bekämpa långtidsarbetslösheten. Dock bör metoden vara fri för varje
enskild arbetsförmedlingsnämnd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mer flexibel användning av resurserna i
arbetsmarknadspolitiken.
Stockholm den 2 oktober 1996
Magnus Johansson (s)
Christer Skoog (s)
Karin Olsson (s)
Jan Björkman (s)
Carin Lundberg (s)