Motion till riksdagen
1996/97:A276
av Gunnar Goude (mp)

Arbetsmarknaden i Uppsala län


Bakgrund
Totalt finns i oktober 1996 ca 700 000 arbetslösa i Sverige.
Arbetslösheten har hittills inte visat några tecken på att
minska substantiellt, trots en bättre konjunktur. Mycket talar
för att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå under lång
tid framöver om inte nyskapande åtgärder vidtas.
Miljöpartiet vill bland annat sänka arbetstiden, skatteväxla så
att det blir billigare att anställa och dyrare att miljöförstöra
samt satsa på "gröna jobb". Detta behandlas utförligt i ett
antal motioner från partiet.
Statsminister Göran Persson har slagit fast att den öppna arbetslösheten
skall halveras till år 2000. Samtidigt har beräkningar från regeringen visat att
det med nuvarande åtgärder inte är möjligt. Statsminister Persson har också,
kanske med detta i åtanke, slagit fast att alla tänkbara vägar för att minska
arbetslösheten är värda att pröva. Vi delar både arbetslöshetsmålet och
öppenheten inför nya åtgärder, och anser att det är hög tid att sätta igång.
Vidare har statsministern i sitt installationstal lagt fram ett antal lovvärda
miljöpolitiska mål, som dock inte kommer att uppfyllas med den idag förda
politiken. Detsamma gäller ett stort antal av de tidigare av riksdag och
regering antagna miljömålen. Vi anser att politiken skall inriktas på att nå och
överträffa statsministerns ambitionsnivå och riksdagens miljömål. Detta kan
utmärkt kombineras med arbets- marknadspolitiska satsningar, vilket vi gett
uttryck för i ett antal arbetsmarknadspolitiska motioner.
Regeringen kommer troligen att vilja pröva ett antal åtgärdsförslag lokalt
eller regionalt innan de introduceras som rikspolitik. Med förslaget om sänkt
arbetstid på prov i ett antal pilotkommuner har man redan slagit in på denna
linje. Vi anser att bl a sänkt arbetstid redan nu bör genomföras på riksnivå,
men i andra hand är det lämpligt att åtminstone i delar av landet snabbt kunna
sänka arbetstiden och skatteväxla.
Uppsala som pilotkommun
och provlän
Argument för Uppsala som kommun framförs i en rad
sammanhang och ska inte upprepas här, detsamma gäller
Uppsala län. Intressant att notera här är främst den stora
bredd som finns i ett relativt litet län, med stora städer och
livaktig landsbygd, bredd på utbildningsnivåerna och
yrkesvalen. Detta gör att Uppsala kommun och län är
intressanta för utprövningar av nya arbetsmarknadspolitiska
instrument. Erfarenheterna kan brett utnyttjas över landet.
Sänkt arbetstid
I Uppsala finns det nu en politisk ambition att erbjuda de
kommunanställda en frivilligt sänkt arbetstid som alternativ
till löneförhöjningar, enligt den så kallade Växjö-modellen.
Detta gynnar alla parter, då:
- Den anställde får ökad valfrihet, mellan ökad lön och mer fritid
-
- Den arbetslöse kan komma in på arbetsmarknaden
-
- Den ofrivilligt deltidsanställda kan gå upp i tid
-
- Kommunen på ett naturligt sätt kan introducera nytt folk i verksamheten,
medan andra trappar ner. Det kan också innebära minskade lönekostnader
för kommunen.
-
Från denna frivilliga arbetstidssänkning som kan komma att
introduceras för de kommunanställda är det logiskt att gå
vidare och bli en pilotkommun för generellt sänkt arbetstid,
exempelvis till 35 timmar i veckan.
Beräkningar från Miljöpartiet de gröna i Uppsala visar att en lokalt sänkt
arbetstid med 12,5 %, vilket motsvarar att den heltidsanställde går ner i tid
från 40 till 35 timmar, kan ge nära 1 000 nya arbetstillfällen enbart hos
kommunen och ungefär lika många hos landstinget, därutöver ca 250 hos
Pharmacia och något fler på Uppsala universitet. Detta gäller efter en
effektiviseringsgrad på 30 %, dvs att endast 70 % av de frilagda timmarna
ersätts med ny arbetskraft.
Lokal skatteväxling
Skatteväxling har blivit något av ett honnörsord i de senaste
årens miljödebatt, med sänkta skatter och avgifter på arbete
och höjt skattetryck på miljöförstöring i form av förbrukning
av råvaror och energi. En skatteväxlingskommitté har också
tillsatts, men det konkreta resultatet från denna verkar bli
relativt begränsat.
Också kommunalt finns goda möjligheter att skatteväxla, vilket skulle ge
en bättre miljö och indirekt kunna ge fler arbetstillfällen, eftersom
kommunalskatten kan sänkas vilket medger ett ökat utrymme för konsumtion
av miljövänliga tjänster och varor (de miljövidriga ökar i pris i och med
skatteväxlingen). Konkret innebär det högre avgifter på energi, va och avfall
samt införda avgifter på tätortstrafik - och sänkt kommunalskatt.
Dagens lagstadgade självkostnadsprincip omöjliggör en lokal skatteväxling
annat än i mycket begränsad omfattning. Självkostnadsprincipen har många
fördelar, bland annat garanterar den att kommuninvånaren inte skall belastas
för orimligt höga kostnader på de områden där kommunen har ett naturligt
monopol och således kan ta ut nästan vilka priser som helst om inga
restriktioner finns. Nackdelarna är dock uppenbara i form av sämre miljö än
nödvändigt och onödigt hög kommunalskatt.
Naturskyddsföreningen har i sin rapport "Kommunal skatteväxling", med
fallstudier för tre kommuner, visat hur en kommunal skatteväxling kan
genomföras. De har också tagit fasta på de fördelningspolitiska effekterna.
Det bör nu, inte minst mot bakgrund av riksdagens miljömål och
statsministerns uttalade miljöambitioner, vara möjligt att utpröva lokal
skatteväxling i ett antal försökskommuner. Uppsala är väl lämpad att vara en
av dessa.
Övriga arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
Inom regeringen finns tydliga motsättningar bland annat när
det gäller friår eller sabbatsår, som benämningen är i
Miljöpartiets förslag. Vi anser, vilket utvecklas i vår motion,
att sabbatsåret är en mycket angelägen
arbetsmarknadsåtgärd, som inte behöver utprovas regionalt
innan den införs. Detta bland annat mot bakgrund av de
erfarenheter som kan dras från Danmarks försök med
sabbatsår, där 90 000 nya arbetstillfällen skapades. Om
regeringen ändå väljer att regionalt utprova modellen, bör det
noga övervägas vilka regioner som är mest lämpade för ett
utprovande vars resultat sedan kan överföras till riket i dess
helhet.
Lärlingssystemet används framgångsrikt i bland annat Tyskland, där 70 %
av ungdomarna genomgått någon form av lärlingsutbildning, och detta
vanligen leder till arbete efteråt. Miljöpartiet motionerar om att detta bör
utvärderas även för Sveriges del. Eventuellt bör det utprövas regionalt innan
det införs på riksnivå.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Uppsala kommun och Uppsala
län.

Stockholm den 6 oktober 1996
Gunnar Goude (mp)














Gotab, Stockholm  1996