Situationen på arbetsmarknaden är mycket dyster i Sverige.
Örebro län är inget undantag, utan har snarare en ännu mer
bekymmersam situation än riket i övrigt. Tyvärr visar
prognoser från länsarbetsnämnden att situationen snarast kan
komma att försämras under den tid som är möjlig att
överblicka.
Antalet nyanmälda platser minskade kraftigt i Örebro län under augusti,
vilket innebar nästan en halvering jämfört med samma period 1995.
Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökade under augusti
1996. I dagsläget är c:a 3 % av befolkningen 16-64 år, sysselsatta i någon
form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den åtgärd som sysselsätter flest
personer, både i länet och i riket, är arbetslivsutvecklingen, men det är
datortek och kommunalt uppföljningsansvar som står för den största
ökningen.
Även antalet varsel är klart fler än för ett år sedan.
Den öppna arbetslösheten i länet är strax under 9 %, vilket är något lägre
än för ett år sedan. Skillnaden mellan könen fortsätter däremot att öka. I juli
1996 var arbetslösheten bland kvinnor 10 % och bland män 8,6 %.
Antalet personer utanför ordinarie arbetsmarknad har ökat kraftigt jämfört
med samma period föregående år - 14,8 % i augusti 1996 jämfört med 13 %
i augusti 1995. Skillnaden till riket har ökat från ca 1 procentenhet i augusti
1995 till ca 2 procentenheter i augusti 1996.
Ungdomarnas situation har förbättrats något det senaste året, men det råder
stora skillnader mellan länets kommuner. I Karlskoga, Hällefors och
Degerfors är var fjärde person i åldern 18-24 år öppet arbetslösa medan det
bara är hälften så många i Kumla.
Jämfört med riket i övrigt har Örebro län två särskilt illavarslande
utvecklingstrender.
Dels sjunker andelen nyanmälda lediga jobb, dels ökar varselstocken.
Om inte utvecklingen får en mycket positiv vändning finns det en stor risk
att utflyttningen av den yngre och mer välutbildade befolkningen ökar.
C:a 35 000 människor är idag inskrivna på arbetsförmedlingen i Örebro
län. Det motsvarar ungefär lika många som i länet är sysselsatta inom privat
tjänsteproduktion, eller lika många som i bygg- och tillverkningssektorerna
sammantagna.
Örebro län har inte en homogen företagsstruktur. Länets västra och norra
del domineras, eller har dominerats, av större basindustrier, som av olika
anledningar har tvingats reducera sina personalstyrkor under en längre tid.
Örebro kommun, som i kraft av sin storlek dominerar länets arbetsmarknad,
har en tydlig förskjutning åt offentligt finansierad verksamhet. Det är i dessa
delar av länet de största utmaningarna finns. Man kan befara ytterligare
sysselsättningsminskning i länets traditionella basindustrier och den
offentliga sektorn. Också av detta skäl är det viktigt att de små och
medelstora företagen i länet ges bättre möjligheter till expansion.
Örebro län står inför en
gigantisk utmaning
Eftersom arbetsmarknaden är dynamisk, tillkommer och
försvinner det kontinuerligt arbetstillfällen. Utmaningen
består därför i att betydligt fler än c:a 30 000 nya
arbetstillfällen måste till för att full sysselsättning ska kunna
anses råda. Detta mål går bara att nå om vi kan få en våg av
nyföretagande och en bestående framtidstro bland de
människor som driver små och medelstora företag i vårt län.
Det är en unik utveckling som krävs. Den politik som är nödvändig
förutsätter en helt annan förståelse för företagandets och företagarnas villkor
än den som Socialdemokraterna visar upp.
Länets näringsliv är naturligtvis i första hand beroende av vilken
näringslivspolitik som beslutas av riksdag och regering. Här finns det all
anledning att kritisera den flathet med vilken regeringen har tagit sig an
frågor som rör företagande. Det är ett stort avstånd mellan vad regeringen
säger och gör. Folkpartiet liberalerna har i motioner till riksdagen föreslagit
en lång rad skattelättnader och regelförändringar som skulle gynna
företagandet i landet och därmed öka möjligheterna för expansion och
anställningar.
Ofta ställs krav från utsatta kommuner på statliga sysselsättningspaket
och/eller flytt av statlig verksamhet till orten. Allt fler inser nu att denna
strategi, av flera anledningar, inte är en framkomlig väg för att bekämpa
arbetslösheten i Örebro län.
För det första är arbetslösheten i första hand orsakad av strukturella
obalanser och för det andra bygger vägen ur arbetslösheten på enskild
initiativkraft och kreativitet.
I propositionen 1995/96:222, Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten
till år 2000, m m, föreslog regeringen bl a inrättandet av ett särskilt treårigt
program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. För detta
föreslogs ett anslag på 1 miljard kronor. Under landshövding Gerd Engmans
ledning har nu detta arbete inletts i Örebro län. Även om arbetet utförs med
hög ambition av landshövdingen är inte detta initiativ från regeringen på
långt när tillräckligt för att vända utvecklingen.
Tillväxt och utveckling i företagen kan inte kommenderas eller önskas
fram av vare sig politiker eller landshövdingar. Det är företagarnas egna
ansträngningar som lägger grunden till expansion. Politikens uppgift är att ge
bästa möjliga villkor för företagandet. Örebro län lämpar sig särskilt bra för
att bli en frizon för företagande. Avsikten med denna motion är att ge Örebro
län möjlighet att bli ett fullskaleprojekt i företagande. Mycket skulle kunna
göras.
Enligt alla försök att bedöma framtiden kommer nettotillskottet av nya
jobb i allt väsentligt att komma inom den privata tjänstesektorn, där
småföretagen är starkt dominerande. Örebro län skulle kunna få pröva ett
system med servicecheckar enligt fransk modell. Det skulle förenkla och
avbyråkratisera för dem som vill ha hjälp i hemmet, det skulle skapa fler
jobb i hushållssektorn. Dessutom skulle det göra svarta jobb till vita och
förbättra tryggheten för dem som utför tjänsterna.
Riskkapitalförsörjningen är av central betydelse för småföretagens och
innovatörernas förmåga till utveckling av nya produkter. Här krävs i första
hand ändringar i skattelagstiftningen på nationell nivå. På lokal nivå skulle
emellertid riskkapitalförsörjningen underlättas genom att hela befolkningen
involverades i företagssatsningar. För att göra innovatörernas idéer kända
kan ny teknik erbjuda nya möjligheter. Länsstyrelsen i Örebro läns hemsida
på Internet har i skrivande stund inte fyllts med innehåll. Länsstyrelsen
skulle där kunna ge utrymme för innovatörer och företagare som söker
riskkapital att gratis få annonsera om sina produktidéer. Internet som
marknadsplats har i USA haft en lavinartad tillväxt. Och paradoxalt nog har
detta gigantiska internationella nätverk mycket stor betydelse för att stärka
lokala marknader.
Arbetsrättslagstiftningens begränsande betydelse för nyanställningar lyfts
ofta fram av företagare. Örebro län skulle kunna ges möjligheter för
uppgörelser på företagsnivå samt en frihet för enskilda att teckna separata
avtal med sin arbetsgivare. Allt för att underlätta nyanställningar och få ned
arbetslösheten.
Arbetsförmedlingarna i Örebro län har på ett mycket förtjänstfullt sett
lyckats begränsa långtidsarbetslösheten. Många anser att länsarbets-
nämnderna är så hårt styrda av Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, att
kreativiteten hämmas i organisationen. Länsarbetsnämnden och arbets-
förmedlingarna i Örebro län borde i samarbete med företagare i länet
erbjudas frihet att - inom lagda ekonomiska ramar - fritt fördela tillgängliga
medel på insatser som anses särskilt angelägna. Särskilt bör kvinnors
arbetsmarknadssituation uppmärksammas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Örebro län status som frilän inom i motionen redovisade
områden.