Situationen på arbetsmarknaden är mycket dyster i Sverige. Örebro län är inget undantag, utan har snarare en ännu mer bekymmersam situation än riket i övrigt. Tyvärr visar prognoser från länsarbetsnämnden att situationen snarast kan komma att försämras under den tid som är möjlig att överblicka.
Antalet nyanmälda platser minskade kraftigt i Örebro län under augusti, vilket innebar nästan en halvering jämfört med samma period 1995.
Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökade under augusti 1996. I dagsläget är c:a 3 % av befolkningen 16-64 år, sysselsatta i någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den åtgärd som sysselsätter flest personer, både i länet och i riket, är arbetslivsutvecklingen, men det är datortek och kommunalt uppföljningsansvar som står för den största ökningen.
Även antalet varsel är klart fler än för ett år sedan.
Den öppna arbetslösheten i länet är strax under 9 %, vilket är något lägre än för ett år sedan. Skillnaden mellan könen fortsätter däremot att öka. I juli 1996 var arbetslösheten bland kvinnor 10 % och bland män 8,6 %.
Antalet personer utanför ordinarie arbetsmarknad har ökat kraftigt jämfört med samma period föregående år - 14,8 % i augusti 1996 jämfört med 13 % i augusti 1995. Skillnaden till riket har ökat från ca 1 procentenhet i augusti 1995 till ca 2 procentenheter i augusti 1996.
Ungdomarnas situation har förbättrats något det senaste året, men det råder stora skillnader mellan länets kommuner. I Karlskoga, Hällefors och Degerfors är var fjärde person i åldern 18-24 år öppet arbetslösa medan det bara är hälften så många i Kumla.
Jämfört med riket i övrigt har Örebro län två särskilt illavarslande utvecklingstrender.
Dels sjunker andelen nyanmälda lediga jobb, dels ökar varselstocken.
Om inte utvecklingen får en mycket positiv vändning finns det en stor risk att utflyttningen av den yngre och mer välutbildade befolkningen ökar.
C:a 35 000 människor är idag inskrivna på arbetsförmedlingen i Örebro län. Det motsvarar ungefär lika många som i länet är sysselsatta inom privat tjänsteproduktion, eller lika många som i bygg- och tillverkningssektorerna sammantagna.
Örebro län har inte en homogen företagsstruktur. Länets västra och norra del domineras, eller har dominerats, av större basindustrier, som av olika anledningar har tvingats reducera sina personalstyrkor under en längre tid. Örebro kommun, som i kraft av sin storlek dominerar länets arbetsmarknad, har en tydlig förskjutning åt offentligt finansierad verksamhet. Det är i dessa delar av länet de största utmaningarna finns. Man kan befara ytterligare sysselsättningsminskning i länets traditionella basindustrier och den offentliga sektorn. Också av detta skäl är det viktigt att de små och medelstora företagen i länet ges bättre möjligheter till expansion.
Örebro län står inför en gigantisk utmaning
Eftersom arbetsmarknaden är dynamisk, tillkommer och försvinner det kontinuerligt arbetstillfällen. Utmaningen består därför i att betydligt fler än c:a 30 000 nya arbetstillfällen måste till för att full sysselsättning ska kunna anses råda. Detta mål går bara att nå om vi kan få en våg av nyföretagande och en bestående framtidstro bland de människor som driver små och medelstora företag i vårt län.
Det är en unik utveckling som krävs. Den politik som är nödvändig förutsätter en helt annan förståelse för företagandets och företagarnas villkor än den som Socialdemokraterna visar upp.
Länets näringsliv är naturligtvis i första hand beroende av vilken näringslivspolitik som beslutas av riksdag och regering. Här finns det all anledning att kritisera den flathet med vilken regeringen har tagit sig an frågor som rör företagande. Det är ett stort avstånd mellan vad regeringen säger och gör. Folkpartiet liberalerna har i motioner till riksdagen föreslagit en lång rad skattelättnader och regelförändringar som skulle gynna företagandet i landet och därmed öka möjligheterna för expansion och anställningar.
Ofta ställs krav från utsatta kommuner på statliga sysselsättningspaket och/eller flytt av statlig verksamhet till orten. Allt fler inser nu att denna strategi, av flera anledningar, inte är en framkomlig väg för att bekämpa arbetslösheten i Örebro län.
För det första är arbetslösheten i första hand orsakad av strukturella obalanser och för det andra bygger vägen ur arbetslösheten på enskild initiativkraft och kreativitet.
I propositionen 1995/96:222, Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, m m, föreslog regeringen bl a inrättandet av ett särskilt treårigt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. För detta föreslogs ett anslag på 1 miljard kronor. Under landshövding Gerd Engmans ledning har nu detta arbete inletts i Örebro län. Även om arbetet utförs med hög ambition av landshövdingen är inte detta initiativ från regeringen på långt när tillräckligt för att vända utvecklingen.
Tillväxt och utveckling i företagen kan inte kommenderas eller önskas fram av vare sig politiker eller landshövdingar. Det är företagarnas egna ansträngningar som lägger grunden till expansion. Politikens uppgift är att ge bästa möjliga villkor för företagandet. Örebro län lämpar sig särskilt bra för att bli en frizon för företagande. Avsikten med denna motion är att ge Örebro län möjlighet att bli ett fullskaleprojekt i företagande. Mycket skulle kunna göras.
Enligt alla försök att bedöma framtiden kommer nettotillskottet av nya jobb i allt väsentligt att komma inom den privata tjänstesektorn, där småföretagen är starkt dominerande. Örebro län skulle kunna få pröva ett system med servicecheckar enligt fransk modell. Det skulle förenkla och avbyråkratisera för dem som vill ha hjälp i hemmet, det skulle skapa fler jobb i hushållssektorn. Dessutom skulle det göra svarta jobb till vita och förbättra tryggheten för dem som utför tjänsterna.
Riskkapitalförsörjningen är av central betydelse för småföretagens och innovatörernas förmåga till utveckling av nya produkter. Här krävs i första hand ändringar i skattelagstiftningen på nationell nivå. På lokal nivå skulle emellertid riskkapitalförsörjningen underlättas genom att hela befolkningen involverades i företagssatsningar. För att göra innovatörernas idéer kända kan ny teknik erbjuda nya möjligheter. Länsstyrelsen i Örebro läns hemsida på Internet har i skrivande stund inte fyllts med innehåll. Länsstyrelsen skulle där kunna ge utrymme för innovatörer och företagare som söker riskkapital att gratis få annonsera om sina produktidéer. Internet som marknadsplats har i USA haft en lavinartad tillväxt. Och paradoxalt nog har detta gigantiska internationella nätverk mycket stor betydelse för att stärka lokala marknader.
Arbetsrättslagstiftningens begränsande betydelse för nyanställningar lyfts ofta fram av företagare. Örebro län skulle kunna ges möjligheter för uppgörelser på företagsnivå samt en frihet för enskilda att teckna separata avtal med sin arbetsgivare. Allt för att underlätta nyanställningar och få ned arbetslösheten.
Arbetsförmedlingarna i Örebro län har på ett mycket förtjänstfullt sett lyckats begränsa långtidsarbetslösheten. Många anser att länsarbets- nämnderna är så hårt styrda av Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, att kreativiteten hämmas i organisationen. Länsarbetsnämnden och arbets- förmedlingarna i Örebro län borde i samarbete med företagare i länet erbjudas frihet att - inom lagda ekonomiska ramar - fritt fördela tillgängliga medel på insatser som anses särskilt angelägna. Särskilt bör kvinnors arbetsmarknadssituation uppmärksammas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge Örebro län status som frilän inom i motionen redovisade områden.
Stockholm den 7 oktober 1996
Ola Ström (fp)