Stockholmsregionen är en dåligt utnyttjad resurs för Sverige.
Att satsa på tillväxt och sysselsättning i Stockholmsregionen innebär i
praktiken ett stöd för utvecklingen för hela landet. I den internationaliserade
ekonomin konkurrerar Stockholm inte med andra svenska städer om
investeringar och företagsetableringar, utan snarare med städer som
Köpenhamn, Hamburg och Amsterdam. Stockholm måste som Sveriges
huvudstad vara en port för internationellt kapital och internationella
samarbetsprojekt.
Arbetslösheten i Stockholm är lika hög som genomsnittet i landet och
dessutom finns det vissa särskilda problem som kräver en genomtänkt
storstadspolitik på detta område:
- Stockholm har en mycket hög andel invandrare med mycket höga
arbetslöshets-siffror och stora utbildningsbehov.
-
- Arbetslösheten i kombination med den etniska och sociala
segregationen riskerar att leda till att stora grupper ställs utanför
samhället; om inget görs briserar en bomb i miljonprogrammets
bostadsområden.
-
Var femte stockholmare har invandrarbakgrund.
Internationaliseringen av vårt land syns inte bara i
befolkningens sammansättning. Näringslivet och politiken
har blivit alltmer internationellt inriktade. Välståndet i
Sverige och i Stockholm kommer i allt högre grad att
påverkas av hur våra nya medborgare lyckas med att etablera
sig i det svenska samhället. Vare sig det rör sig om
människor som bor här kortare tid eller personer som är på
flykt eller som invandrat hit av den ena eller den andra
orsaken, är det oerhört viktigt att vi gör vårt yttersta för att
tillförsäkra alla som är bosatta i vårt land samma möjligheter
och chanser.
Det viktigaste konkurrensmedlet för företagen idag är deras personal. Det
innebär att ett av Sveriges viktigaste konkurrensmedel för att attrahera
företag är en kompetent, konkurrenskraftig arbetskraft. Utbildningsnivån i
våra konkurrentländer stiger snabbt. Det kan synas som om Stockholm är väl
försörjt med forskning och utbildning i jämförelse med övriga landet. I
relation till befolkningstalet är emellertid Stockholm en av landets sämst
försörjda städer/regioner. Huvudstaden är den viktigaste porten in till Sverige
för utländska investeringar och samarbetsprojekt. För att kunna fylla den
rollen krävs god tillgång på välutbildad arbetskraft och en nära samverkan
mellan forskning, företag och offentlig sektor.
I regionen bedrivs en aktiv näringspolitik med satsningar på branscher och
utvecklingsområden som både är viktiga nu och har goda framtidsutsikter.
Redan idag finns det goda exempel som kan och bör vidareutvecklas. Ett är
det s k Regnbågsprojektet i vilket Stockholm och ett antal bergslags-
kommuner hittat nya former för teknikspridning och samarbetsprojekt mellan
företag. Bildandet av Baltic Center i Södertälje är ett annat. Särskilda
satsningar görs på företagande inom områdena miljöteknik, resursbevarande
teknik och annan kretsloppsteknik. Stor vikt läggs även vid utvecklingen av
besöksnäringen.
I slutänden vinner hela Sverige på att vi lyckas ta tillvara de idéer som
växer fram i anslutning till forskningen, eftersom många av de företag som
utvecklas i och kring universitets- och högskoleorterna på sikt kan väntas
föra över kunskaper och förlägga produktion till eller köpa komponenter från
övriga delar av landet.
Vi vill i detta sammanhang också passa på att understryka vikten av att
planerna på ett Fysikcentrum förverkligas. Fysikcentrum, som är tänkt att
uppföras vid Roslagstull, skulle ytterligare förbättra samverkan mellan
Stockholms universitet, KTH och näringslivet. Till detta kommer att
Fysikcentrum skulle skapa bättre utrymme för gästforskare och därigenom
möjliggöra fler nya vetenskapliga infallsvinklar i den svenska forskningen.
Genom att satsa på informationsteknologi (IT) underlättar regionen för
företagen att konkurrera med modern teknik på den internationella
marknaden. Stockholm ligger redan idag långt fram på detta område och
målet är att göra Stockholm till Europas "IT-huvudstad". Det förutsätter
självfallet att resurserna på t ex KTH inte urholkas. Morgondagens
arbetsmarknad tenderar att bli mer och mer kunskapsintensiv. Omställningar
i arbetsorganisationer och av produkter måste kunna ske snabbt och effektivt.
För att klara detta i en stenhård konkurrens behövs utbildning, vidare-
utbildning, kunskapsöverföring, forskning och utveckling. Stockholms-
regionen måste befästa och utveckla sin roll som norra Europas centrum för
högteknologi, utbildning och forskning.
Vi föreslår att regeringen verkar för en utveckling av samarbetet mellan
universitet och högskolor samt de kunskapsintensiva företagen inom miljö-,
IT- och läkemedelsområdet i Stockholmsregionen. Konkret handlar det bland
annat om att vidareutveckla verksamheten vid Electrum (kompetenscentrum
för utbildning och forskning med särskild inriktning på informations-
teknologi som finns i Kista), Skrubbatriangeln (centrum för företag inom
miljö-, energi- och fastighetsteknik beläget i sydöstra Stockholm) och
Teknikhöjden (teknologipark som hjälper nya företag, ofta avknoppade från
Stockholms universitet eller KTH, med att utveckla idéer till färdiga
produkter).
Den miljötekniska forskning som redan idag bedrivs i regionen, i
kombination med ett allmänt gott anseende på miljöområdet och den goda
fysiska miljön, gör Stockholm särskilt lämpligt som centrum för miljö-
forskning. Regeringen bör därför stödja Stockholm i dess arbete med att
verka för att internationell miljöteknikforskning etableras i Stockholm. Det
är också önskvärt att staten, landstingen och kommunerna i sin egenskap av
stora upphandlare stimulerar frontteknik inom miljöområdet.
I och med Sveriges inträde i EU finns det möjligheter att få något EU-
organ att etableras i Sverige. Vi föreslår att regeringen verkar för att EU
etablerar en institution i Stockholm, förslagsvis inom något av områdena
informationsteknologi, miljö, resurshushållning, sociala frågor eller
jämställdhet.
Östersjöområdet har en särskild betydelse i framtiden för vårt land när det
gäller tillväxt och ekonomisk utveckling. Ett utvecklat ekonomiskt och
politiskt samarbete mellan länderna kring Östersjön blir allt viktigare.
Stockholm har förutsättningar att utvecklas till en bas för företag och
organisationer från hela världen som vill etablera verksamhet i
Östersjöområdet. Ett led i detta är att regeringen bör verka för att Östersjö-
rådets permanenta sekretariat förläggs till Stockholm.
Regeringen bör vidare söka samarbete med Stockholm för att gemensamt
göra Stockholm till en port till Sverige för utländska investeringar. Eftersom
tillväxt och sysselsättning i Stockholmsområdet - som tidigare nämnts - inte
är något hot emot, utan snarare ett stöd för utveckling i det övriga landet, har
alla att vinna på en gemensam satsning på internationell marknadsföring av
Stockholm som etableringsplats.
För att klara jobben nu och i framtiden behövs många verktyg. Motionen
berör några "nyckelfrågor" som kan sammanfattas enligt följande:
- Verka för ytterligare utveckling av samarbetet mellan universitet och
högskolor samt de kunskapsintensiva företagen inom framför allt
miljö-, IT- och läkemedelsområdet i Stockholmsområdet.
-
- Inleda samarbetet med landsting och kommuner för att samordna viss
upphandling och därmed stimulera till utvecklande av frontteknik inom
miljöområdet.
-
- Verka för att ett EU-organ etableras i Stockholm.
-
- Verka för att Östersjörådets permanenta sekretariat förläggs till
Stockholm.
-
- Verka för att samordna och intensifiera de statliga och kommunala
satsningar som görs för att marknadsföra Sverige som etableringsplats
för internationella företag.-
- 10F-
- P
-
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändiga åtgärder för att sätta Stockholmsregionen i arbete.
Stockholm den 3 oktober 1996
Kristina Nordström (s)
Eva Johansson (s)
Ingemar Josefsson (s)
Eva Arvidsson (s)
Sven-Åke Nygårds (s)
Björn Ericson (s)
Ola Rask (s)