Personer med olika funktionshinder behöver i de allra flesta fall särskilt stöd för att kunna bidra till sin egen försörjning. Sådana stöd bör vidareutvecklas mot så effektiva och praktiska former och i sådan omfattning att den arbetshandikappade själv får reella förutsättningar att kunna utföra ett eget meningsfullt och utvecklande arbete.
Ett statligt bidrag för detta ändamål kanaliseras genom det statligt helägda Samhall AB.
Vid årsskiftet 1995/96 hade Samhall cirka 32 000 anställda (varav 29 000 med arbetshandikapp) och koncernens försäljning uppgår till drygt 4,3 miljarder kronor per år. Inom koncernen finns över 800 arbetsställen på 330 orter runt om i landet. Koncernen omfattar moderbolaget Samhall och 26 rörelsedrivande dotterbolag i Sverige.
Samhalls verksamhetsidé är "att skapa meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade där behoven finns." Samhall producerar både varor och tjänster, som i konkurrens med övrigt näringsliv skall avsättas på marknaden. Detta är ett led i Samhalls arbetsmarknadspolitiska uppdrag.
Fram till 1980 hade de skyddade verkstäderna över 140 olika huvudmän. Det var antingen en kommun, ett landsting eller AMS, som dittills stått som huvudman. År 1980 omorganiserades verksamheten, en stiftelse bildades på nationell nivå med samordnad verksamhet i 24 stiftelser fördelade på länen. En speciallagstiftning reglerade kopplingen mellan de nationella och regionala nivåerna. År 1992 ombildades dessa stiftelser till nuvarande koncern, Samhall AB.
Organisationsförändringarna har syftat till att effektivisera verksamheten och att göra det arbetsmarknadspolitiska uppdraget tydligt. Vidare har det varit en strävan att sätta arbetstagaren med funktionshinder än tydligare i centrum och erbjuda denne en adekvat rehabilitering och ett meningsfullt och utvecklande arbete. I målsättningen ingår också att en andel av Samhalls anställda på sikt skall övergå till den ordinarie arbetsmarknaden.
Erfarenheterna hittills visar på många goda resultat men också en rad bieffekter som konkurrenssnedvridning och andra marknadsstörningar. För att värna om de arbetshandikappades situation är det nu dags att gå vidare och finna lösningar som undanröjer marknadsstörande effekter av Samhalls totala verksamhet.
Merkostnaderna för Samhalls arbetsmarknadspolitiska uppdrag täcks av staten. Konkurrensneutralitet skall upprätthållas genom att alla företags- mässiga kostnader lyfts in i koncernens och dotterbolagens kalkylunderlag för en given produkt eller tjänst. Här återfinns den s.k. merkostnads- ersättningen. Den syftar till att kompensera för den arbetshandikappades behov av längre arbetstid/speciella arbetsredskap för en given produk- tionsinsats - inte att subventionera produktionskostnaderna därutöver.
Samhall täcker idag de flesta branscher och är inom flera produktområden marknadsledande, inom andra nära att inta en i konkurrenslagens mening marknadsdominerande ställning. Inom vissa branscher, speciellt inom tjänstesektorn, bedrivs offensiva marknadsinsatser. Samhall har genom sin uppbyggnad och storlek många stordriftsfördelar. Detta i kombination med koncernens motstridiga målformuleringar och kriterier för bedömning av uppnådda resultat kan leda till konkurrenssnedvridande investeringsbeslut, marknadsstörningar till skada för effektiv konkurrens och till hinder och fördröjning av bransch- och strukturförändringar.
Riksdagen ställer krav på Samhall inom fyra målområden, nämligen:
Meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade.
En viss andel av rekryteringen från prioriterade grupper.
Övergångar till anställning hos annan arbetsgivare.
Ekonomiska resultat.
I propositionen 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag uppmärksammades målområdenas inbördes till synes motstridiga riktningar:
Även om det är svårt att förena de båda målen att dels öka övergångarna till annat arbete, dels öka andelen med grava handikapp, bör ändå båda målen gälla för Samhalls verksamhet. Ingetdera av målen bör väga tyngre än det andra. Önskan att öka övergångarna får således inte leda till att man söker rekrytera personer, som är mer attraktiva för andra arbetsgivare. I stället måste också anställda med omfattande funktionsnedsättningar ges hjälp och stöd att utvecklas till och stimuleras att söka annat arbete. Fortfarande gäller dock att det för vissa gravt handikappade måste ses som en hög grad av rehabilitering att de klarar ett arbete hos Samhall.
Samhalls resultat bedöms efter fyra kriterier, som även de rymmer en inbördes inkonsekvens:
Volymen arbetstimmar.
Andel av rekryteringen från prioriterade grupper (utvecklingsstörda, flerhandikappade och psykiskt sjuka).
Antalet arbetshandikappade som går över till anställning hos andra arbetsgivare.
Ekonomiskt resultat
Privata företag som vill öka produktiviteten och lönsamheten försöker inte bli av med de anställda som är mest effektiva för att istället anställa mer lågproduktiv personal. Skall Samhall sträva efter att uppnå sina målsättningar måste Samhall agera just på det sättet för att bereda plats för andra arbetshandikappade som skall rehabiliteras till en framtida arbetsplats ute i näringslivet.
Privata företag som behöver rationalisera för att öka lönsamheten kan effektivisera produktionen genom ökad maskinanvändning. Därigenom kan personalstyrkan reduceras och kostnaderna sänkas. Denna väg torde också till stor del vara stängd för Samhall eftersom resultaten även mäts i volymen arbetstimmar. Samhalls resultat mäts alltså mot mål som är svåra att förena.
Koncernens företagsekonomiska resultat bör därför inte vara ett resultatmått för verksamheten. Istället skall det samhällsekonomiska resultatet bedömas. Samhall har försökt beräkna detta resultat och kommit fram till att verksamheten är samhällsekonomiskt lönsam. Samhalls egna beräkningar har dock inte tagit hänsyn till att verksamheten ger upphov till undanträngningseffekter i form av förlorade arbeten i andra företag till följd av att Samhall konkurrerat ut dessa, ofta mindre, företag.
Risken för skadeverkningar av Samhalls inverkan på konkurrensen och marknadsförutsättningarna blir allt mer uttalad i takt med att koncernen tar allt större marknadsandelar. Dessutom agerar den inom snart sagt alla upptänkliga branschområden.
Samhallkoncernens storlek och geografiska spridning medför att Samhall även dominerar vissa delmarknader. Mindre företag har ofta svårt att klara konkurrensen, trots att Samhalls prissättning skall ske på marknadsmässiga grunder. Det kan bero på att beräkningen av den s.k. merkostnads- ersättningen aldrig kan bli exakt.
Det framstår inte som självklart att Samhall fortsättningsvis kan drivas i former som skall efterlikna näringslivets affärsmässiga villkor. Det är de konkurrensutsatta privata företagens resultat som i sista hand utgör grunden för olika stödformer till de arbetshandikappade. Samhall har inte, och kan inte ha, samma syfte som andra företag. Alternativa lösningar som bygger på ett lönebidragssystem kan ha väl så goda effekter för arbetshandikappade, liksom andra kostnadsersättningar som är direkt kopplade till de arbetshandikappade individerna och berörda företag möjligen kan ge mindre skadliga konkurrensstörningar. Utrymmet för sådana alternativa lösningar bör ökas för att motverka Samhalls fortsatta expansion.
Det finns en bred uppslutning bakom det gemensamma ansvaret för omsorgen om den arbetshandikappades möjlighet att själv aktivt kunna medverka i förvärvslivet. Vilka effekter Samhall har på den konkurrensutsatta marknaden och på samhällsekonomin är emellertid en fråga som bör utredas och analyseras förutsättningslöst.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en förutsättningslös utredning om Samhalls verksamhet, i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 7 oktober 1996
Marianne Andersson (c)
Kjell Ericsson (c) Inga Berggren (m) Bengt Harding Olson (fp)