Personer med olika funktionshinder behöver i de allra flesta
fall särskilt stöd för att kunna bidra till sin egen försörjning.
Sådana stöd bör vidareutvecklas mot så effektiva och
praktiska former och i sådan omfattning att den
arbetshandikappade själv får reella förutsättningar att kunna
utföra ett eget meningsfullt och utvecklande arbete.
Ett statligt bidrag för detta ändamål kanaliseras genom det statligt helägda
Samhall AB.
Vid årsskiftet 1995/96 hade Samhall cirka 32 000 anställda (varav 29 000
med arbetshandikapp) och koncernens försäljning uppgår till drygt
4,3 miljarder kronor per år. Inom koncernen finns över 800 arbetsställen på
330 orter runt om i landet. Koncernen omfattar moderbolaget Samhall och
26 rörelsedrivande dotterbolag i Sverige.
Samhalls verksamhetsidé är "att skapa meningsfullt och utvecklande
arbete för arbetshandikappade där behoven finns." Samhall producerar både
varor och tjänster, som i konkurrens med övrigt näringsliv skall avsättas på
marknaden. Detta är ett led i Samhalls arbetsmarknadspolitiska uppdrag.
Fram till 1980 hade de skyddade verkstäderna över 140 olika huvudmän.
Det var antingen en kommun, ett landsting eller AMS, som dittills stått som
huvudman. År 1980 omorganiserades verksamheten, en stiftelse bildades på
nationell nivå med samordnad verksamhet i 24 stiftelser fördelade på länen.
En speciallagstiftning reglerade kopplingen mellan de nationella och
regionala nivåerna. År 1992 ombildades dessa stiftelser till nuvarande
koncern, Samhall AB.
Organisationsförändringarna har syftat till att effektivisera verksamheten
och att göra det arbetsmarknadspolitiska uppdraget tydligt. Vidare har det
varit en strävan att sätta arbetstagaren med funktionshinder än tydligare i
centrum och erbjuda denne en adekvat rehabilitering och ett meningsfullt
och utvecklande arbete. I målsättningen ingår också att en andel av Samhalls
anställda på sikt skall övergå till den ordinarie arbetsmarknaden.
Erfarenheterna hittills visar på många goda resultat men också en rad
bieffekter som konkurrenssnedvridning och andra marknadsstörningar. För
att värna om de arbetshandikappades situation är det nu dags att gå vidare
och finna lösningar som undanröjer marknadsstörande effekter av Samhalls
totala verksamhet.
Merkostnaderna för Samhalls arbetsmarknadspolitiska uppdrag täcks av
staten. Konkurrensneutralitet skall upprätthållas genom att alla företags-
mässiga kostnader lyfts in i koncernens och dotterbolagens kalkylunderlag
för en given produkt eller tjänst. Här återfinns den s.k. merkostnads-
ersättningen. Den syftar till att kompensera för den arbetshandikappades
behov av längre arbetstid/speciella arbetsredskap för en given produk-
tionsinsats - inte att subventionera produktionskostnaderna därutöver.
Samhall täcker idag de flesta branscher och är inom flera produktområden
marknadsledande, inom andra nära att inta en i konkurrenslagens mening
marknadsdominerande ställning. Inom vissa branscher, speciellt inom
tjänstesektorn, bedrivs offensiva marknadsinsatser. Samhall har genom sin
uppbyggnad och storlek många stordriftsfördelar. Detta i kombination med
koncernens motstridiga målformuleringar och kriterier för bedömning av
uppnådda resultat kan leda till konkurrenssnedvridande investeringsbeslut,
marknadsstörningar till skada för effektiv konkurrens och till hinder och
fördröjning av bransch- och strukturförändringar.
Riksdagen ställer krav på Samhall inom fyra målområden, nämligen:
Meningsfullt och utvecklande arbete för arbetshandikappade.
En viss andel av rekryteringen från prioriterade grupper.
Övergångar till anställning hos annan arbetsgivare.
Ekonomiska resultat.
I propositionen 1991/92:91 om ombildning av Samhall till
aktiebolag uppmärksammades målområdenas inbördes till
synes motstridiga riktningar:
Även om det är svårt att förena de båda målen att dels öka övergångarna till
annat arbete, dels öka andelen med grava handikapp, bör ändå båda målen
gälla för Samhalls verksamhet. Ingetdera av målen bör väga tyngre än det
andra. Önskan att öka övergångarna får således inte leda till att man söker
rekrytera personer, som är mer attraktiva för andra arbetsgivare. I stället
måste också anställda med omfattande funktionsnedsättningar ges hjälp och
stöd att utvecklas till och stimuleras att söka annat arbete. Fortfarande gäller
dock att det för vissa gravt handikappade måste ses som en hög grad av
rehabilitering att de klarar ett arbete hos Samhall.
Samhalls resultat bedöms efter fyra kriterier, som även de
rymmer en inbördes inkonsekvens:
Volymen arbetstimmar.
Andel av rekryteringen från prioriterade grupper (utvecklingsstörda,
flerhandikappade och psykiskt sjuka).
Antalet arbetshandikappade som går över till anställning hos andra
arbetsgivare.
Ekonomiskt resultat
Privata företag som vill öka produktiviteten och lönsamheten
försöker inte bli av med de anställda som är mest effektiva
för att istället anställa mer lågproduktiv personal. Skall
Samhall sträva efter att uppnå sina målsättningar måste
Samhall agera just på det sättet för att bereda plats för andra
arbetshandikappade som skall rehabiliteras till en framtida
arbetsplats ute i näringslivet.
Privata företag som behöver rationalisera för att öka lönsamheten kan
effektivisera produktionen genom ökad maskinanvändning. Därigenom kan
personalstyrkan reduceras och kostnaderna sänkas. Denna väg torde också
till stor del vara stängd för Samhall eftersom resultaten även mäts i volymen
arbetstimmar. Samhalls resultat mäts alltså mot mål som är svåra att förena.
Koncernens företagsekonomiska resultat bör därför inte vara ett
resultatmått för verksamheten. Istället skall det samhällsekonomiska
resultatet bedömas. Samhall har försökt beräkna detta resultat och kommit
fram till att verksamheten är samhällsekonomiskt lönsam. Samhalls egna
beräkningar har dock inte tagit hänsyn till att verksamheten ger upphov till
undanträngningseffekter i form av förlorade arbeten i andra företag till följd
av att Samhall konkurrerat ut dessa, ofta mindre, företag.
Risken för skadeverkningar av Samhalls inverkan på konkurrensen och
marknadsförutsättningarna blir allt mer uttalad i takt med att koncernen tar
allt större marknadsandelar. Dessutom agerar den inom snart sagt alla
upptänkliga branschområden.
Samhallkoncernens storlek och geografiska spridning medför att Samhall
även dominerar vissa delmarknader. Mindre företag har ofta svårt att klara
konkurrensen, trots att Samhalls prissättning skall ske på marknadsmässiga
grunder. Det kan bero på att beräkningen av den s.k. merkostnads-
ersättningen aldrig kan bli exakt.
Det framstår inte som självklart att Samhall fortsättningsvis kan drivas i
former som skall efterlikna näringslivets affärsmässiga villkor. Det är de
konkurrensutsatta privata företagens resultat som i sista hand utgör grunden
för olika stödformer till de arbetshandikappade. Samhall har inte, och kan
inte ha, samma syfte som andra företag. Alternativa lösningar som bygger på
ett lönebidragssystem kan ha väl så goda effekter för arbetshandikappade,
liksom andra kostnadsersättningar som är direkt kopplade till de
arbetshandikappade individerna och berörda företag möjligen kan ge mindre
skadliga konkurrensstörningar. Utrymmet för sådana alternativa lösningar
bör ökas för att motverka Samhalls fortsatta expansion.
Det finns en bred uppslutning bakom det gemensamma ansvaret för
omsorgen om den arbetshandikappades möjlighet att själv aktivt kunna
medverka i förvärvslivet. Vilka effekter Samhall har på den
konkurrensutsatta marknaden och på samhällsekonomin är emellertid en
fråga som bör utredas och analyseras förutsättningslöst.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en förutsättningslös utredning om
Samhalls verksamhet, i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 7 oktober 1996
Marianne Andersson (c)
Kjell Ericsson (c)
Inga Berggren (m)
Bengt Harding Olson (fp)