Motion till riksdagen
1996/97:A256
av Carl Erik Hedlund (m)

De mindre företagen


Alla verkar vara överens om att den största potentialen för
ökade anställningar finns hos små och mellanstora företag.
Detta är en nyvunnen insikt. Under decennier har lagar och
förordningar skapats utifrån storföretagens värld.
Invändningar från de mindre företagen har negligerats.
Småföretagandet har därigenom kommit att bli ett
företagande i strykklass.
Svenskt näringsliv har en struktur som märkbart skiljer sig från andra EU-
länder. Vi har ett litet antal mycket stora företag, varav några tillhör de 100
största företagen i världen. Det är dessa företag som också svarar för en
ansenlig del av exporten. Sedan länge är emellertid trenden att en allt större
del av produktionen återfinns utanför Sveriges gränser. Detta är givetvis
naturligt. Kundnärhet är ett viktigt konkurrensmedel. Storföretagens
betydelse som stora arbetsgivare reduceras också genom den ständiga jakten
på ökad produktivitet, också den naturlig. Utan ökad produktivitet kommer
man snart att bli utslagen i den internationella konkurrensen. Mot denna
bakgrund blir det av utomordentlig betydelse att företagandet i stort inte
motarbetas genom bestämmelser, skatter och lagar, som gör det oattraktivt att
starta och bedriva företagande i Sverige.
Nya marknadsförutsättningar som ställer kraftigt ökade krav på företagens
specialisering och flexibilitet gynnar i sig småföretagare. Det är inte längre
de långa seriernas standardisering som är allena saliggörande. Det är
emellertid långt ifrån säkert att vi kommer att få uppleva en småföretagens
renässans i Sverige. Det är få av dem som i dag hyllar småföretagen som har
insikten att det i själva verket är högst osannolikt att någon verklig
nytändning kommer till stånd förrän villkoren för ny- och småföretagande
förbättrats. Företagare i gemen vare sig vågar eller vill ikläda sig de risker
som ligger i allt företagande - i synnerhet om det gäller att genom expansion
öka risktagandet. Egentligen skall vi vara tacksamma för att nuvarande och
nya tänkbara företagare resonerar på detta sätt. Skulle de, livligt påhejade av
oss politiker och andra, satsa stort så är vinstmöjligheten inte särskilt stor
efter skatter, administration av momsredovisningar, inlämnande av olika
typer av uppgifter till myndigheter, förhandlingar med fack etc. Möjligheten
att företagandet i stället skulle resultera i en ordentlig förlust är stor. Och
det
är företagare som kan kalkylera som vi har behov av, inte orealistiska
chanstagare.
Om man frågar en småföretagare vad som är viktigast att förändra för att
han skall kunna tänka sig att expandera är svaret ofta: Avskaffa krånglet!
Med det avses den uppsjö av bestämmelser, undantag, särkrav etc. som det
finns massor av i vår lagstiftning. Det är möjligt för stora företag som har
tillgång till expertis och specialavdelningar att någorlunda kunna hålla sig
orienterade om vad som gäller. För en småföretagare är det en omänsklig
uppgift. Känner man inte till hur omgivningen ser ut, och vet man att minsta
felsteg bestraffas hårt, så är det säkrast att inte röra sig för mycket.
Eftersom lagstiftningen i allt väsentligt utgått från storföretagens värld är
bestämmelserna ofta helt artfrämmande för de mindre företagen. I Sverige
finns det över 300 000 företag med fyra eller färre anställda. Genom att för
dessa mindre företag upprätta en "frizon", innebärande att företagen skulle
undantas från regelverken inom arbetsrätten, som utvecklats under de senaste
decenniernas trepartsdialog mellan stat, fack och de större företagens
företrädare, skulle ögonblickligen möjligheter öppnas för att tillvarata
potentialen för tillväxt och nya jobb som finns bland de minsta företagen. De
mindre företagen skulle även ges möjligheten att teckna individuella avtal
med de anställda, om båda parter så önskar.
Det är inte lätt att se att någon annan enskild åtgärd än de här föreslagna
som har förutsättningar att få ett kraftigare genomslag ägnat att kraftigt
minska arbetslösheten. Riksdagen kan inte skapa några nya jobb, inte heller
regeringen. Men vi kan skapa regler och bestämmelser som underlättar
företagande och vi kan undanröja sådant som hindrar utvecklingen. Det är
vår skyldighet mot både nuvarande medborgare och kommande generationer
att se till att Sverige åter blir en nation, som har ett högt välstånd.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de mindre företagen.

Stockholm den 6 oktober 1996
Carl Erik Hedlund (m)