Samhall har sedan 1980 skapat arbete för och/eller
rehabiliterat uppemot 100 000 arbetshandikappade. Idag är
cirka 30 000 personer med arbetshandikapp anställda i
Samhall och därtill cirka 2 500 direkt anställda.
Rehabilitering är också en viktig del av Samhalls kunskaper
och arbetsuppgifter. Att rehabilitera och "slussa ut" personer
är emellertid enligt vår mening en mycket svår uppgift, inte
minst i dagens mycket svåra situation på arbetsmarknaden.
Till detta skall också läggas att ett av de viktigaste
instrumenten för utslussningen, lönebidragen, har dragits ned
och ersättningsnivåerna minskats.
Besparingskrav på Samhall
Beslut har på regeringens förslag fattats om besparingar i
stödet till Samhall med cirka 860 miljoner kronor på olika
konton under budgetåret 1997/98. Detta betyder dramatiska
förändringar för Samhall men främst av allt för de
arbetshandikappade.
Företagsledningen aviserar att följande åtgärder måste vidtagas:
Antalet arbetshandikappade måste minskas med cirka 3 500 personer. Det
betyder en minskning med mer än 10 % per län på mindre än 2 år.
Nedläggning av 30 fabriker på olika ställen i landet och sammanläggning
av flera regionala bolag.
Arbetsmarknadsutskottet skrev också som en följd av vårpropositionen
följande: "De samlade besparingskrav som ställs på företaget kan få stora
konsekvenser för verksamheten vilket måste vägas in i regeringens fortsatta
behandling", och vidare: "frågan om att omdisponera medel till Samhall
under 1997 bör prövas i den pågående budgetberedningen". Att detta skulle
resultera i en ytterligare besparing med cirka 40 milj kronor kan inte ha varit
utskottets mening.
Samhällsekonomiska
konsekvenser
Vi vill för att undvika missförstånd understryka att Samhall
måste vara så effektivt som möjligt. Att företaget i dessa
tider med besparingar också måste bidra till att sanera statens
finanser. Det måste dock enligt vår mening vara i rimliga
proportioner och får inte medföra att antalet
arbetshandikappade i Samhall minskar.
Ser man till samhällsekonomin i vid mening kan man konstatera att det är
mellan 20 000 och 50 000 billigare per individ och år att sysselsätta dem i
Samhall i förhållande till passiva åtgärder såsom a-kassa, pension eller annat.
Kostnadsjämförelse
Samtliga
belopp avser
tkr/år
A-kassa
(75 % av
lön)*
Långtidssjuk
upp till 12
mån 75% av
lön)
Sjukbidrag
(förtidspension
antages 70 % av
tidigare lön)
Genomsnittligt
lönebidrag inkl.
arb.giv.avg.
(71 % av lön)**
Marginal-
kostnad vid
utökning i
Samhall
Marginaleffekt
vid minskning i
Samhall
Utgifter för
stat resp.
socialförsäkr.
119
119
109
125
120
-153
Inkomster för
stat resp.
socialförsäkr.
(arb.giv.avg.
39 %)
0
0
0
-50
-54***
54***
Nettoutgift för
stat resp.
socialförsäkr.
119
119
109
75
66
-99
* Lön före arbetslöshet antaget uppgå till 13 000 kr/mån (vägt hel- och
deltid).
** Genomsnittlig lön exkl. arbetsgivaravgifter uppgår till 10 500 kr/mån.
*** Avser heltidsarbete i Samhall med en månadslön på 11 550 kr/mån.
Det blir alltså ingen besparing för staten att utan analys av
konsekvenser, utan totalbedömning göra så stora besparingar
i stödet till Samhall. Det kan tilläggas att detta görs samtidigt
som det ofta sägs att allt skall prövas för att rädda och skapa
arbetstillfällen i vårt land.
Sammanfattning
Vi föreslår att man i första hand avvaktar med de totala
besparingarna till dess deras konsekvenser har prövats i den
utredning som nu pågår.
I andra hand att åtgärder vidtas så att antalet arbetshandikappade i Samhall
bibehålls.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att antalet anställda arbetshandikappade bibehålls på
minst nuvarande nivå.