Samhall har sedan 1980 skapat arbete för och/eller rehabiliterat uppemot 100 000 arbetshandikappade. Idag är cirka 30 000 personer med arbetshandikapp anställda i Samhall och därtill cirka 2 500 direkt anställda. Rehabilitering är också en viktig del av Samhalls kunskaper och arbetsuppgifter. Att rehabilitera och "slussa ut" personer är emellertid enligt vår mening en mycket svår uppgift, inte minst i dagens mycket svåra situation på arbetsmarknaden. Till detta skall också läggas att ett av de viktigaste instrumenten för utslussningen, lönebidragen, har dragits ned och ersättningsnivåerna minskats.
Besparingskrav på Samhall
Beslut har på regeringens förslag fattats om besparingar i stödet till Samhall med cirka 860 miljoner kronor på olika konton under budgetåret 1997/98. Detta betyder dramatiska förändringar för Samhall men främst av allt för de arbetshandikappade.
Företagsledningen aviserar att följande åtgärder måste vidtagas:
Antalet arbetshandikappade måste minskas med cirka 3 500 personer. Det betyder en minskning med mer än 10 % per län på mindre än 2 år.
Nedläggning av 30 fabriker på olika ställen i landet och sammanläggning av flera regionala bolag.
Arbetsmarknadsutskottet skrev också som en följd av vårpropositionen följande: "De samlade besparingskrav som ställs på företaget kan få stora konsekvenser för verksamheten vilket måste vägas in i regeringens fortsatta behandling", och vidare: "frågan om att omdisponera medel till Samhall under 1997 bör prövas i den pågående budgetberedningen". Att detta skulle resultera i en ytterligare besparing med cirka 40 milj kronor kan inte ha varit utskottets mening.
Samhällsekonomiska konsekvenser
Vi vill för att undvika missförstånd understryka att Samhall måste vara så effektivt som möjligt. Att företaget i dessa tider med besparingar också måste bidra till att sanera statens finanser. Det måste dock enligt vår mening vara i rimliga proportioner och får inte medföra att antalet arbetshandikappade i Samhall minskar.
Ser man till samhällsekonomin i vid mening kan man konstatera att det är mellan 20 000 och 50 000 billigare per individ och år att sysselsätta dem i Samhall i förhållande till passiva åtgärder såsom a-kassa, pension eller annat.
Kostnadsjämförelse Samtliga belopp avser tkr/år A-kassa (75 % av lön)* Långtidssjuk upp till 12 mån 75% av lön) Sjukbidrag (förtidspension antages 70 % av tidigare lön) Genomsnittligt lönebidrag inkl. arb.giv.avg. (71 % av lön)** Marginal- kostnad vid utökning i Samhall Marginaleffekt vid minskning i Samhall
Utgifter för stat resp. socialförsäkr. 119 119 109 125 120 -153
Inkomster för stat resp. socialförsäkr.
(arb.giv.avg. 39 %) 0 0 0 -50 -54*** 54***
Nettoutgift för stat resp. socialförsäkr. 119 119 109 75 66 -99
* Lön före arbetslöshet antaget uppgå till 13 000 kr/mån (vägt hel- och deltid).
** Genomsnittlig lön exkl. arbetsgivaravgifter uppgår till 10 500 kr/mån.
*** Avser heltidsarbete i Samhall med en månadslön på 11 550 kr/mån.
Det blir alltså ingen besparing för staten att utan analys av konsekvenser, utan totalbedömning göra så stora besparingar i stödet till Samhall. Det kan tilläggas att detta görs samtidigt som det ofta sägs att allt skall prövas för att rädda och skapa arbetstillfällen i vårt land.
Sammanfattning
Vi föreslår att man i första hand avvaktar med de totala besparingarna till dess deras konsekvenser har prövats i den utredning som nu pågår.
I andra hand att åtgärder vidtas så att antalet arbetshandikappade i Samhall bibehålls.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att antalet anställda arbetshandikappade bibehålls på minst nuvarande nivå.
Stockholm den 1 oktober 1996
Bo Nilsson (s) Barbro Hietala Nordlund (s)