Långtidsarbetslösheten i Sverige har på senare tid ökat
mycket kraftigt i Sverige, och den bestående höga
arbetslösheten gör att de långtidsarbetslösa får det mycket
svårt att komma tillbaks in på den normala arbetsmarknaden.
Många kommer, som det ser ut idag, kanske aldrig att få ett
"normalt jobb". Många ungdomar går direkt från
utbildningen ut i arbetslöshet, och utan den ringaste
arbetslivserfarenhet har de svårt att slå sig in på
arbetsmarknaden.
De beslutade insatserna för långtidsarbetslösa över 55 år är inte
tillräckliga. Det är också viktigt att göra mer generella insatser för
långtidsarbetslösa, oavsett åldersgrupp. Det sker dels genom att minska
arbetslösheten i sin helhet (förslag till hur detta skall ske återfinns i andra
motioner från Miljöpartiet), dels genom särskilda åtgärder riktade mot de
långtidsarbetslösa. Danskarna har tagit fram en ny metod för att få in de
långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden, som vi anser värd att granska
närmare. Vi får inte lämna de långtidsarbetslösa åt sitt öde, som idag i hög
utsträckning sker.
Dansk språngbräda ger
jobb
Huvuddragen i Danmarks
"tilskudstillinger"
I Danmark infördes "puljejobs" den 1 januari 1996 (lov
1059, 20 december 1995). "Puljejobs" ska fungera som en
språngbräda in på arbetsmarknaden för de långtidsarbetslösa.
De erbjuds arbeten med riktiga arbetsuppgifter. Ett antal
"tilskudstillinger", alltså extrabefattningar, skapas hos
offentliga arbetsgivare och finansieras till 90 % med statliga
medel. Det sker t ex inom naturvård, miljöinsatser, kultur,
energi, kollektivtrafik, utbildning, hälsovård och omsorg.
Berörda områden är fastlagda i anvisningar från
Arbejdsministeriet. Jobben kan upprättas på offentliga
institutioner, dit alla institutioner med minst 50 % offentligt
bidrag räknas.
Målgrupp
Målgruppen är de långtidsarbetslösa, som har svårt att
komma in på ordinarie arbetsmarknad. Genom en statlig
"meranställning" skaffar de sig en stärkt kompetens och ökad
arbetslivserfarenhet som underlättar för dem att komma in på
arbetsmarknaden. Det tillfredsställer också en önskan från
många arbetslösa att få åstadkomma något istället för att "gå
och dra". Dessa jobb erbjuds dem som varit arbetslösa i
minst två år, och den maximala anställningstiden är 3 år. Den
som fått "tilskudstilling" ska under tiden stå till
arbetsmarknadens förfogande.
Arbetsinnehåll, arbetsförhållanden
och ekonomi
Dessa "tilskudstillinger" ska ge "meranställningar" för att
förbättra servicen och för att göra det möjligt att utföra
uppgifter som annars inte skulle ha blivit gjorda. De får alltså
inte vara ett förtäckt lönebidrag för vanliga tjänster. Utöver
detta finns inga formella krav på arbetsinnehållet.
Arbetsplatsen får ett bidrag på 90 % av lönekostnaden från arbetsför-
medlingen, som administrerar bidraget. De resterande 10 % täcks via institu-
tionernas medel för "övrig drift", de får alltså inte belasta lönekontot och
därmed minska utrymmet för normala anställningar.
Arbetsförmedlingen och institutionen kan träffa avtal om att en viss
"tilskudstilling" kan behållas under en rad år, så att arbetsuppgifter kan
slutföras även om den arbetslöse som fått "tilskudstilling" finner ordinärt
jobb eller av annan anledning lämnar platsen.
Genom att meranställningarna kan hålla på i upp till tre år ger det en rejäl
merit på den reguljära arbetsmarknaden. Timlönen får vara högst ca 83
kronor (omräknat till svenska kronor) och den sammantagna vecko-
förtjänsten ska motsvara vad man skulle erhålla med högsta dagpenning-
belopp. Det minskar risken för inlåsning, dvs att man inte söker sig ut på den
ordinära arbetsmarknaden. Ytterligare regler om löne- och anställningsvillkor
finns i ett avtal från början av 1996 mellan Finansministeriet och de fackliga
centralorganisationerna.
Något för Sverige?
Det finns många tänkbara vägar för att nå en minskad
arbetslöshet totalt, och en minskad långtidsarbetslöshet i
synnerhet. Statsminister Göran Persson uttalade under
september 1996 att inga vägar för att minska arbetslösheten
skall lämnas oprövade. Han har också tidigare å regeringens
vägnar fastlagt ambitionsnivån att den öppna arbetslösheten
skall vara halverad till år 2000. Vi instämmer i båda dessa
uttalanden, och anser att den danska modellen med
språngbräda för de långtidsarbetslösa bör prövas även i
Sverige. Ett sådant försök kan vara begränsat både
tidsmässigt och geografiskt, för att sedan om det slår väl ut
breddas till att omfatta hela riket, såsom det redan gör i
Danmark.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för långtidsarbetslösa enligt den danska modellen med
"puljejobs".
Stockholm den 2 oktober 1996
Barbro Johansson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Eva Goës (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)