Trots att det tillkommit 100 000 nya jobb på
arbetsmarknaden under det senaste året, räcker detta inte för
att kunna pressa ner massarbetslösheten. Arbetslösheten har i
realiteten bara sjunkit med 18 000 personer under det senaste
året. För varje dag ökar risken för att massarbetslösheten
biter sig fast och blir ett permanent inslag i Sverige. Allt fler
människor har varit arbetslösa under allt längre tid.
Långtidsarbetslösheten uppgår i dag till ca 130 000 personer.
Särskilt utsatta är invandrare och särskilt utomeuropeiska
invandrare. I den gruppen är ca 40 procent
långtidsarbetslösa. Arbetslösheten och den arbetsmarknad
som finns i dag skapar motsättningar, konflikter, segregation,
fattigdom och apati. Sverige håller på att få en underklass
som i huvudsak är etniskt betingad. Detta är ett oerhört
misslyckande för den svenska arbetsmarknaden, eftersom
arbetslöshet inte bara innebär ett slöseri med mänskliga
resurser, utan i sig utgör ett påtagligt hot mot Sverige. Hela
den aktiva arbetsmarknadspolitiken har successivt brutits
ner. Arbetslösheten har kommit att utgöra ett växande hot
mot de offentliga finanserna. Minskade skatte- och
avgiftsinkomster, ökade utgifter för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, permanenta utbetalningar av a-kassa och
socialbidrag tär på den offentliga budgeten.
Det enda sättet att bekämpa massarbetslösheten och skapa nya jobb är ett få
till stånd en ökning av produktionen. För detta krävs, förutom ökad tillväxt,
människors medverkan och skaparkraft. Det förutsätter att nya jobb
tillkommer både inom de traditionella näringarna och inom nya, yngre
branscher. Högteknologisk varuproduktion, media- och informationsväsendet
och en reformerad tjänstesektor kan komma att utgöra basen för de nya
jobben. Dessutom genomgår Sverige en utveckling mot ett ekologiskt
medvetet samhälle, vilket också kommer att prägla landet under kommande
decennier. Således kommer även miljöområdet att utgöra en viktig plattform
för skapandet av nya jobb. Det nya kunskapssamhället och en varuproduktion
inom de nya näringarna måste ges möjligheter att utvecklas Det framtida
behovet av varor och tjänster måste leda till skapandet av en ny
arbetsmarknad med nya typer av arbeten. Denna omställning kommer att
ställa höga krav på förändringar i strukturen hos och regleringar av en
arbetsmarknad som i dag inte är anpassad efter den nya tidens behov. Det
kommer att krävas enorma utbildningsinsatser i form av en reformering och
kvalitetshöjning av skolväsendet i syfte att få fram de kunskaper som den nya
arbetsmarknaden efterfrågar. Det kommer att ställas stora krav på individens
kunskapsnivå.
För att kunna pressa tillbaka massarbetslösheten krävs, utöver ökad tillväxt,
en ökning av produktionen, där nya idéer, åtgärder och branscher måste
skapas och vidareutvecklas. När vi nu går mot ett framtida samhälle, där den
viktigaste tillväxtfaktorn utgörs av kunskap, är det en nödvändighet att de
kompetenshöjande satsningarna även omfattar de grupper som i dag står
utanför denna utveckling och som annars riskerar att helt ställas utanför den
nya arbetsmarknaden. Det är i första hand invandrarna och deras barn som
måste lyftas fram när det gäller den allmänna kompetensutvecklingen.
Avgörande för Sveriges framtid kommer att vara i vilken mån produktionen
kan utveckla ny teknik, och i vilken grad olika arbetsformer lyckas anpassa
sig till de krav som 2000-talets människor kommer att ställa. Viktigt är också
i vilken mån mänskliga resurser används i förändringsprocessen, inte minst
med tanke på IT-områdets snabba utveckling.
För att kunna klara av att genomföra detta kunskapslyft, måste vi formulera
en vision om hur människors medverkan ska se ut i det nya samhället. Detta
kommer att kräva ökad integrering mellan skola, arbetsliv, högre studier och
praktik. Det kommer också att förutsätta en samordning mellan
utbildningsväsendet, arbetsmarknaden och det offentliga. Dessutom kräver
denna enorma omvandling som vi står inför att människor själva arbetar med
att formulera sina idéer och drömmar, sina föreställningar om eget
maktinflytande och på vilket sätt utvecklingen av mångfalden ska utformas.
Arbetsmarknaden är ur integrationssynpunkt möjligen det viktigaste
området för invandrarna när det gäller att komma in i det svenska samhället. I
dag går tusentals människor med invandrarbakgrund arbetslösa, och många
av dessa tvingas leva på olika typer av bidrag. Det är väl känt att många
invandrare är välutbildade. Det sägs, något polemiskt, att Sverige har
världens mest utbildade arbetslösa och socialbidragstagare. Dessa människor
vill och har fömåga att göra produktiva insatser för sitt nya land. Det som
hindrar dem från att göra rätt för sig är det svenska samhällets svårigheter att
acceptera dessa individer som de är, svårigheter att ta till vara deras
kvalifikationer och meriter och låta deras resurser och skaparkraft utvecklas.
Många arbetsgivare blockeras dessutom av en förödande trångsynthet, som
påverkar landets produktionsutveckling i negativ riktning.
För att aktivt kunna åtgärda problemen med arbetslöshet och
bidragsberoende bland invandrare, krävs många nya typer av idéer,
initiativtaganden och åtgärdsförslag. En betydande del av de framtida jobben
kommer förmodligen att utvecklas inom exportföretagen: stora, medelstora
och små företag. För att svenska företag lättare skall kunna söka sig ut på en
mer internationaliserad marknad, krävs att människor besitter gedigna
kunskaper om produktionsutveckling, språklig kompetens och kännedom om
olika länders sätt att arbeta. Svenska företag har i dag goda möjligheter att
kunna rekrytera duktiga medarbetare med invandrarbakgrund, som med hjälp
av sina specifika kunskaper inom nämnda områden aktivt kan medverka till
att marknadsföra svenska produkter internationellt. Företag som anställer
människor med invandrarbakgrund måste uppmärksammas och ges positiva
responser på sin vilja att ta tillvara mångfalden i Sverige. Med syfte att få
företagen att inse de enorma kompetensresurser som många människor med
invandrarbakgrund besitter, bör det utvecklas ett institut med uppgift att
arbeta med lobbyverksamhet bland företag. Strategin måste vara att stärka
och utveckla de svenska företagens kompetensnivå. Ett grundläggande syfte
är att öka företagens förståelse om de möjligheter och den vinstpotential som
finns lagrade i den mångetniska nationen Sverige. Det är i bejakandet av
mångfalden som Sveriges framtid ryms.
Svenska företag bör inspireras till att rekrytera medarbetare som motsvarar
landets befolkningssammansättning. Det bör vara en självklarhet, att Volvo
har chefer, bilförsäljare m fl anställda som har rötter i andra kulturer. Detta
skulle, utöver att motverka segregationen, också kunna utgöra goda
försäljningsargument, då Volvos kunder självfallet också utgör en mångetnisk
sammansättning. Även bankerna borde uppmuntras till att rekrytera personal
som motsvarar det nya Sveriges befolkning. Kraven på kundanpassning och
progression gör att de svenska företagen inte längre kommer att kunna blunda
för de förändringar i befolkningsstrukturen som landet genomgår. I framtiden
kommer det att vara en bra image för företag att ha personal från olika
kulturer och med bred internationell erferenhet.
Inom den offentliga sektorn måste det vara självklart att det finns personer
på olika chefsnivåer och duktiga medarbetare som har olika ursprung.
Detsamma gäller för statliga, kommunala och landstingsmyndigheter samt
politiska församlingar. Det bör finnas kompetenta personer med olika
bakgrundserfarenheter anställda på varje departement, kommun- och
landstingsledning.
Den invandrarpolitiska kommittén har till regeringen överlämnat
delbetänkande ang arbetsmarknaden och invandrare "Arbete till invandrare"
SOU 1995:76. Invandrarpolitiska kommittén har vidare i sitt slutbetänkande
"Sverige, framtiden och mångfalden" SOU 1996:55 lämnat ytterligare förslag
som berör invandrarna och arbetsmarknaden (sid. 355-362). Kommittén har
också i sitt slutbetänkande redovisat en aktionsplan. Detta ovan nämnda
borde utgöra underlag för kommande åtgärder från regeringens sida.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att komma till rätta med arbetslösheten bland
invandrare.