Arbetslösheten i Örebro län är högre än genomsnittet i
landet. Orsaken till det finns att söka i den omfattande
strukturomvandlingen i basindustrin, produktivitetsökningar
i processindustrin som inte motsvaras av fler anställda, stora
neddragningar i offentliga sektorn på grund av minskat
skatteunderlag, strukturomvandling i tjänstesektorn och de
statliga verken, minskade beställningar av försvarsmateriel,
osv.
Men denna dystra bild innehåller också möjligheter. Minskade
försvarsbeställningar och mindre pengar till utveckling av nya försvars-
anläggningar innebär att personal med hög teknisk kompetens frigörs. Det
finns ett stort urval av lokaler för olika ändamål. Såväl personal för
produktion som administration finns tillgänglig med kort varsel. Betydande
delar av arbetskraften har erfarenhet och kunnande för högkvalificerade
arbetsuppgifter. Erfarenhet av utvecklingsarbete är omfattande. Benägenheten
att söka jobb inom ett brett spektrum på arbetsmarknaden är tydligt uttalad.
Örebro län har ett utmärkt läge geografiskt och transportekonomiskt.
Europavägnätet korsar länet. Bergslagsdiagonalen byggs ut. Västra
stambanan och Bergslagens godsstråk passerar genom länet. Mälarbanorna
är under färdigställande. Örebro Bofors flygplats byggs ut. Två företag med
flygfrakt trafikerar flygplatsen. Chartertrafik till flera välfrekventerade
semesterorter ingår i flygplatsens utbud. Inom mindre än två timmar når man
5 miljoner svenskar med gods- och persontransporter. Högskolan i Örebro
byggs ut med 1 900 platser och fasta forskningsresurser etableras. Högskolan
kommer inom kort att inneha universitetsstatus.
Örebro län behöver frigöra den kreativitet som människorna i länet besitter.
Utbildningarna behöver öka. Skaparkraften stimuleras. Rörligheten
understödjas och människors vilja till arbete tas tillvara.
Det största hindret mot en sådan utveckling är stereotypa regelverk, rigida
förhållningssätt i arbetsmarknadspolitiken och en bristande förmåga att se
möjligheterna.
I arbetsmarknadspolitiken behövs stor frihet att lokalt styra pengarna till
sådan utbildning som leder till arbete. Kvalificerad yrkesutbildning har av
tradition i länet varit framgångsrikt som åtgärd för jobb åt de arbetslösa. Inom
elektroniken är länets möjligheter omfattande. Det största problemet är att få
utbildad arbetskraft att tillgå. Företag inom mobil telekommunikation, annan
elektronik, miljö o.s.v. har stora utvecklingsmöjligheter om kvalificerad
personal finns att tillgå.
Det är framför allt två åtgärder som är viktiga:
- Nationell samordning av resurserna inom närings-, regional-, arbets-
marknads- och utbildningspolitiken.
- Lokal frihet att styra de samlade resurserna dit där de får bäst effekt.
Det är viktigt att de nya lokala arbetsförmedlingsnämnderna ges utrymme
att disponera medlen för att nå de gemensamma målen, utan att omgärdas av
onödig byråkrati och regelflora.
Inom offentliga sektorn har sjukvården, omsorgerna och skolan tvingats
utstå stora och besvärliga sparbeting under en lång följd av år. Den
kommunala ekonomin utvecklas sämre än vad som antagits tidigare. Detta
leder till stor påfrestning av verksamheterna. På många håll torde
smärtgränsen vara nådd när det gäller äldreomsorgen och barnen.
Personalminskningar under en följd av år i kombination med ökade behov
inom äldreomsorgen ställer verksamheterna under svåra påfrestningar. Det
som för några år sedan innebar ökad arbetslöshet riskerar nu leda till
bristande kvalitet i omvårdnaden. Denna situation ställer naturligtvis en del
frågeställningar på sin spets:
- Är det rimligt att använda 10 procent eller mer av statsbudgeten för att
betala människor för att inte göra något? Är det rimligt att använda 60-70
miljarder i arbetsmarknadspolitiken när våra gamla riskerar att inte få den
omvårdnad de rimligtvis behöver och borde ha rätt till?
Det är angeläget att pengar så snart som möjligt omfördelas från passivitet
till aktivitet. Från a-kassa till lön. Staten bör omgående utreda hur
kostnaderna för passiv arbetslöshet kan omvandlas till resurser för kommuner
och landsting . Från sysslolöshet till viktiga uppgifter i samhället.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationell samordning och lokal frihet att styra resurserna till
utbildning och arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att omgående utreda hur kostnaderna för passiv
arbetslöshet kan omvandlas till resurser för kommuner och landsting.
Stockholm den 30 september 1996
Hans Karlsson (s)
Helena Frisk (s)
Håkan Strömberg (s)
Inger Lundberg (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Maud Björnemalm (s)