Uppgiften att skapa full sysselsättning är en uppgift för alla
aktörer på arbetsmarknaden. "Kompetenslyftet" är
nödvändigt för framtidens produktion och jobb. Var och en
som kan måste få chansen att bidra med sin kreativitet,
kunskap och arbetsinsats. Men pengarna räcker inte till alla
och många kommer inte att uppleva möjligheten som
realistisk.
Arbetsmarknadens parter borde ta första steget till en samförståndslösning
för vidareutbildning och kompetensutveckling för alla. Är inte detta en
framkomlig väg, bör en lag allvarligt övervägas. Det handlar om att skapa
rättvisa!
Sverige och EU satsar nu mycket på att höja medborgarnas kompetens för
att öka sin konkurrenskraft gentemot övriga världen och skapa tillväxt i
ekonomin. Det är tillfredsställande. Det övergripande syftet är ökad
sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men tyvärr kommer många som
skulle kunna vara med att bidra till Sveriges utveckling att ställas utanför det
"kompetenslyft" som politiken strävar efter.
Socialdemokraternas mål är att halvera den öppna arbetslösheten till år
2000. Det är deras viktigaste uppgift men också den svåraste. Den första
förutsättningen är att få Sveriges ekonomi i balans.
Även om det är för tidigt för att blåsa faran över kan vi konstatera att det
hårda saneringsprogrammet börjar ge resultat. Vi är medvetna om att
besparingar är mycket kännbara för många människor. Men de görs för att en
ordnad ekonomi ska lägga grunden till bevarad välfärd och ökad syssel-
sättning.
Den stora satsningen på kompetensutveckling som nu är beslutad och ska
genomföras, måste följas av andra insatser för samma syfte. Ska
"kompetenslyftet" lyckas krävs det att alla aktörer är med och hjälper till. De
är, utöver staten, kommunerna, företagen och de fackliga organisationerna,
också alla de enskilda människor som utgör målgruppen för "kompetens-
lyftet". I princip är det alla i arbetsför ålder. Var och en som kan måste bidra
genom att ställa upp och söka ny kompetens. Och de som får plats i
"kompetenslyftet" kommer att vara efterfrågade på framtidens företag och
arbetsplatser.
Men kan arbetsgivarna medverka till att alla anställda ges samma
förutsättningar att deltaga i "kompetenslyftet"? Vilka motiv ges till den
enskilde lågutbildade för att ställa upp? Bevarat jobb med större ansvar och
högre lön, nytt jobb eller uppmaningen: se till att du är anställningsbar för
den framtida arbetsmarknaden!?
Summerar vi frågor och tänkbara svar blir slutsatsen:
uppgiften att skapa full sysselsättning åligger alla aktörer på
arbetsmarknaden
"kompetenslyftet" är en förutsättning för framtidens produktion och jobb
samförståndslösningar mellan aktörerna är den bästa vägen till ansvars-
och arbetsfördelning för att klara uppgiften
är den vägen inte framkomlig bör en lag om vidareutbildning och
kompetensutveckling för alla allvarligt övervägas.
Vi föreslår att ett samhällskontrakt som leder till kontinuerlig
kompetensutveckling för alla anställda, upprättas mellan
parterna på arbetsmarknaden och staten.
I dag sparar alla anställda till sin semesterlön och kan också spara
semesterdagar till en senare längre sammanhållande ledighet. På samma sätt
skulle ersättning och tid kunna sparas för vidareutbildning och
kompetensutveckling. Målet bör vara att varje anställd ska ha rätt till
kompetensutveckling motsvarande 10 % av arbetad tid. Självklart ska inte
sparad "kompetensutvecklingstid" kunna bytas ut till annan ledighet.
Företaget och de anställda ska komma överens om åtgärder som leder till
kompetensutveckling av företaget och de anställda. Alla anställda ska ges
möjlighet att deltaga i detta program som också ska ge utrymme för den
enskildes önskemål om utbildningsinnehåll. Den som slutar sin anställning
ska kunna använda sparad "kompetenstid" till ett personligt kompetens-
program.
Den gemensamma "kompetensfonden" i företaget/arbetsplatsen ska stå för
lönen under utbildning eller praktik och samhället ska stå för utbildnings-
kostnader som lärare, läromedel och lokaler. Sker utbildningen på företaget
bör samhällets motsvarande insats kunna användas för handledning,
konsultationer och tekniska hjälpmedel för "kompetenslyftet" på arbets-
platsen.
Ett samhällskontrakt skulle innebära att riksdag och regering ställer upp
med sina insatser mot att parterna på arbetsmarknaden tecknar kollektivavtal
om reglerna för intjänande av "kompetenstid", ersättningar och genom-
förande av verksamheten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett samhällskontrakt för vidareutbildning och
kompetensutveckling för alla.
Stockholm den 2 oktober 1996
Bengt Kronblad (s)
Krister Örnfjäder (s)
Agneta Ringman (s)
Ann-Marie Fagerström (s)
Håkan Juholt (s)