Uppgiften att skapa full sysselsättning är en uppgift för alla aktörer på arbetsmarknaden. "Kompetenslyftet" är nödvändigt för framtidens produktion och jobb. Var och en som kan måste få chansen att bidra med sin kreativitet, kunskap och arbetsinsats. Men pengarna räcker inte till alla och många kommer inte att uppleva möjligheten som realistisk.
Arbetsmarknadens parter borde ta första steget till en samförståndslösning för vidareutbildning och kompetensutveckling för alla. Är inte detta en framkomlig väg, bör en lag allvarligt övervägas. Det handlar om att skapa rättvisa!
Sverige och EU satsar nu mycket på att höja medborgarnas kompetens för att öka sin konkurrenskraft gentemot övriga världen och skapa tillväxt i ekonomin. Det är tillfredsställande. Det övergripande syftet är ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men tyvärr kommer många som skulle kunna vara med att bidra till Sveriges utveckling att ställas utanför det "kompetenslyft" som politiken strävar efter.
Socialdemokraternas mål är att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000. Det är deras viktigaste uppgift men också den svåraste. Den första förutsättningen är att få Sveriges ekonomi i balans.
Även om det är för tidigt för att blåsa faran över kan vi konstatera att det hårda saneringsprogrammet börjar ge resultat. Vi är medvetna om att besparingar är mycket kännbara för många människor. Men de görs för att en ordnad ekonomi ska lägga grunden till bevarad välfärd och ökad syssel- sättning.
Den stora satsningen på kompetensutveckling som nu är beslutad och ska genomföras, måste följas av andra insatser för samma syfte. Ska "kompetenslyftet" lyckas krävs det att alla aktörer är med och hjälper till. De är, utöver staten, kommunerna, företagen och de fackliga organisationerna, också alla de enskilda människor som utgör målgruppen för "kompetens- lyftet". I princip är det alla i arbetsför ålder. Var och en som kan måste bidra genom att ställa upp och söka ny kompetens. Och de som får plats i "kompetenslyftet" kommer att vara efterfrågade på framtidens företag och arbetsplatser.
Men kan arbetsgivarna medverka till att alla anställda ges samma förutsättningar att deltaga i "kompetenslyftet"? Vilka motiv ges till den enskilde lågutbildade för att ställa upp? Bevarat jobb med större ansvar och högre lön, nytt jobb eller uppmaningen: se till att du är anställningsbar för den framtida arbetsmarknaden!?
Summerar vi frågor och tänkbara svar blir slutsatsen:
uppgiften att skapa full sysselsättning åligger alla aktörer på arbetsmarknaden
"kompetenslyftet" är en förutsättning för framtidens produktion och jobb
samförståndslösningar mellan aktörerna är den bästa vägen till ansvars- och arbetsfördelning för att klara uppgiften
är den vägen inte framkomlig bör en lag om vidareutbildning och kompetensutveckling för alla allvarligt övervägas.
Vi föreslår att ett samhällskontrakt som leder till kontinuerlig kompetensutveckling för alla anställda, upprättas mellan parterna på arbetsmarknaden och staten.
I dag sparar alla anställda till sin semesterlön och kan också spara semesterdagar till en senare längre sammanhållande ledighet. På samma sätt skulle ersättning och tid kunna sparas för vidareutbildning och kompetensutveckling. Målet bör vara att varje anställd ska ha rätt till kompetensutveckling motsvarande 10 % av arbetad tid. Självklart ska inte sparad "kompetensutvecklingstid" kunna bytas ut till annan ledighet.
Företaget och de anställda ska komma överens om åtgärder som leder till kompetensutveckling av företaget och de anställda. Alla anställda ska ges möjlighet att deltaga i detta program som också ska ge utrymme för den enskildes önskemål om utbildningsinnehåll. Den som slutar sin anställning ska kunna använda sparad "kompetenstid" till ett personligt kompetens- program.
Den gemensamma "kompetensfonden" i företaget/arbetsplatsen ska stå för lönen under utbildning eller praktik och samhället ska stå för utbildnings- kostnader som lärare, läromedel och lokaler. Sker utbildningen på företaget bör samhällets motsvarande insats kunna användas för handledning, konsultationer och tekniska hjälpmedel för "kompetenslyftet" på arbets- platsen.
Ett samhällskontrakt skulle innebära att riksdag och regering ställer upp med sina insatser mot att parterna på arbetsmarknaden tecknar kollektivavtal om reglerna för intjänande av "kompetenstid", ersättningar och genom- förande av verksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett samhällskontrakt för vidareutbildning och kompetensutveckling för alla.
Stockholm den 2 oktober 1996
Bengt Kronblad (s)
Krister Örnfjäder (s) Agneta Ringman (s) Ann-Marie Fagerström (s) Håkan Juholt (s)