Under förra året förändrades möjligheterna för
skogsvårdsstyrelserna att bedriva skogliga
beredskapsarbeten. De största förändringarna drabbade
skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens, Kopparbergs och
Gävleborgs län. Län där arbetslösheten ligger långt över
genomsnittet för riket och där därför förändringen inneburit
stora negativa effekter.
Under senare år har skogsarbetarna drabbats hårt av nedgången i syssel-
sättningen. På grund av bl.a. den snabba tekniska utvecklingen har 60 % av
arbetskraften inom storskogsbruket sagts upp från sina anställningar under
1990-talet. Andelen öppet arbetslösa i skogsarbetarnas arbetslöshetskassa var
1995 ingen månad lägre än 19,6 % och som högst 30,4 %. Hittills under 1996
är motsvarande siffror 22 % respektive 30,4 %. Särskilt besvärande är att
många av de arbetslösa skogsarbetarna är bosatta i glesbygd där få andra
arbetstillfällen finns att få.
Statistik från de senaste årens avverkningar visar att den svenska
virkesmarknaden har fungerat bra och kunnat förse den svenska industrin
med råvara. Avverkningarna har lett till ökat behov av skogsvårdsåtgärder.
Statistik över skogsvårdsåtgärdernas utveckling visar att skogsvårdsinsatserna
särskilt i privatskogsbruket minskat kraftigt de senaste åren. Minskningen
gäller såväl markberedning och plantering som röjning. Inom
skogsvårdsarbetena har det således varit kraftigt vikande sysselsättning i hela
norra Sverige trots högkonjunktur i övrigt för branschen.
Landshövdingarna i de sex nordligaste länen bedömer att minst 600
årsarbeten på kort tid skulle kunna skapas i BD, AC, Y, Z, X och W län om
intensiteten i skogsvårdsarbetena skulle öka till 1980-talets nivå, och att
ytterligare åtskilliga årsverken skulle skapas om skogsvårdsinsatserna ökade
till det åtgärdsbehov som finns enligt riksskogstaxeringen. Det finns således
en stor potential att öka sysselsättningen inom skogsbygder med intensivare
skogsvårdsinsatser, vilket dessutom skulle leda till en förbättrad råvarubas
inför framtiden.
Kostnaderna för de skogliga beredskapsarbetena har bedömts vara för
stora. Då har man inte tagit hänsyn till de långsiktiga samhällsekonomiska
konsekvenserna. Dessa arbeten har inneburit att det utförts skogsvård som
annars inte skulle utförts och har skapat ett framtida mervärde. De har
dessutom inneburit att människor har varit sysselsatta i stället för att vara
passiva bidragstagare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skogliga beredskapsarbeten.