Under förra året förändrades möjligheterna för skogsvårdsstyrelserna att bedriva skogliga beredskapsarbeten. De största förändringarna drabbade skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens, Kopparbergs och Gävleborgs län. Län där arbetslösheten ligger långt över genomsnittet för riket och där därför förändringen inneburit stora negativa effekter.
Under senare år har skogsarbetarna drabbats hårt av nedgången i syssel- sättningen. På grund av bl.a. den snabba tekniska utvecklingen har 60 % av arbetskraften inom storskogsbruket sagts upp från sina anställningar under 1990-talet. Andelen öppet arbetslösa i skogsarbetarnas arbetslöshetskassa var 1995 ingen månad lägre än 19,6 % och som högst 30,4 %. Hittills under 1996 är motsvarande siffror 22 % respektive 30,4 %. Särskilt besvärande är att många av de arbetslösa skogsarbetarna är bosatta i glesbygd där få andra arbetstillfällen finns att få.
Statistik från de senaste årens avverkningar visar att den svenska virkesmarknaden har fungerat bra och kunnat förse den svenska industrin med råvara. Avverkningarna har lett till ökat behov av skogsvårdsåtgärder. Statistik över skogsvårdsåtgärdernas utveckling visar att skogsvårdsinsatserna särskilt i privatskogsbruket minskat kraftigt de senaste åren. Minskningen gäller såväl markberedning och plantering som röjning. Inom skogsvårdsarbetena har det således varit kraftigt vikande sysselsättning i hela norra Sverige trots högkonjunktur i övrigt för branschen.
Landshövdingarna i de sex nordligaste länen bedömer att minst 600 årsarbeten på kort tid skulle kunna skapas i BD, AC, Y, Z, X och W län om intensiteten i skogsvårdsarbetena skulle öka till 1980-talets nivå, och att ytterligare åtskilliga årsverken skulle skapas om skogsvårdsinsatserna ökade till det åtgärdsbehov som finns enligt riksskogstaxeringen. Det finns således en stor potential att öka sysselsättningen inom skogsbygder med intensivare skogsvårdsinsatser, vilket dessutom skulle leda till en förbättrad råvarubas inför framtiden.
Kostnaderna för de skogliga beredskapsarbetena har bedömts vara för stora. Då har man inte tagit hänsyn till de långsiktiga samhällsekonomiska konsekvenserna. Dessa arbeten har inneburit att det utförts skogsvård som annars inte skulle utförts och har skapat ett framtida mervärde. De har dessutom inneburit att människor har varit sysselsatta i stället för att vara passiva bidragstagare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skogliga beredskapsarbeten.
Stockholm den 2 oktober 1996
Agneta Brendt (s) Sigrid Bolkéus (s)