Arbetslösheten är Sveriges största problem i dag och alla medel måste prövas för att öka mängden riktiga jobb. Skogen är en stor källa till arbete men även till rekreation. Den ger jobb i de bygder där alternativen är få och den ger möjligheter till fritidsaktiviteter som stärker både kropp och själ. Skogens produkter ger ett årligt handelsöverskott på ca 70 miljarder, vilket är mer än dubbelt så mycket som den svenska bilproduktionen.
Ungskogsröjning är en förutsättning för att skogen skall kunna utvecklas optimalt. Röjningsaktiviteten är i dag alltför låg i våra skogar. Orsakerna till detta är många och skiftande. En orsak är att den ekonomiska vinsten av röjningsinsatserna kommer långt fram i tiden, efter 50-100 år. En annan orsak kan vara att röjningsplikten är borttagen ur skogsvårdslagen och att de skogliga beredskapsarbetena upphört.
Hälften av Sveriges skogar ägs av enskilda personer. Inte någonstans utanför Norden är denna andel så stor. Den enskilt ägda skogen drivs på de flesta fastigheter som familjeföretag. Hela familjen är på ett eller annat sätt engagerad i skogens skötsel. Skogsröjning utförs ofta av småföretagare som med små kapitalinsatser utför röjningen på ett sakkunnigt sätt. Kostnaden för skogsägaren är i huvudsak en ersättning för arbetstiden.
I den rådande arbetslöshetskrisen, när staten satsar mycket stora belopp på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, anser jag att en användning av arbetsmark- nadspolitiska medel för att öka ungskogsröjningen är starkt befogad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att utnyttja ungskogsröjning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Stockholm den 27 september 1996
Torsten Gavelin (fp)