Motion till riksdagen
1996/97:A203
av Eva Björne (m)

Mål för arbetsmarknadspolitiken


I budgetpropositionen, del 14 Arbetsmarknad och arbetsliv,
säger regeringen:
Ett av de viktigare mål som skall genomsyra organisationen är att
Arbetsmarknadsverket under budgetåret 1997 inom ramen för tilldelade
medel under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall ge minst
228 000 personer i genomsnitt per månad lämplig utbildning, praktik eller
sysselsättning genom konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder
eller yrkesinriktad rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara
arbetshandikappade.
Anslaget A 2 ges ett ökat volymmål och belastas dessutom
från och med budgetåret 1997 med samtliga utgifter för
åtgärderna arbetslivsutveckling, datortek och
utbildningsvikariat samt utgifter avseende dem som deltar i
yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut.
Sammantaget innebär detta att medlen reellt minskar med  ca
7 miljarder kronor från föregående budgetår.
Regeringen anger som ett viktigt mål, att det finns en stor volym människor
i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och samtidigt anslås mindre pengar till
verksamheten. Det innebär att om volymmålet skall uppfyllas så kommer
kvaliteten att åsidosättas. Detaljstyrning av enskilda anslag och ett högt
volymmål innebär att varje individ skall kosta så lite som möjligt. Resultatet
blir att arbetsförmedlingarna kommer att i ännu högre grad än nu tvingas till
"Söka jobb"-kurser som "Hoppa lätt och hitta rätt".
De åtgärder som arbetslösa kan få kommer att upplevas meningslösa och
som bortkastad tid av både de sökande och av verkets personal. På kort sikt
kommer väldigt många arbetslösa att finnas i åtgärder -  på längre sikt är det
förslösad mänsklig energi och  bortkastade miljarder.
I vissa län är utbildningsbehovet hos de arbetssökande stort. Många har
behov av kompletterande både teoretisk utbildning och yrkesutbildning för att
överhuvudtaget kunna söka ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det är
destruktivt för arbetssökande och personal och en mänsklig och ekonomisk
förlust för landet när regeringen vill detaljstyra mot låga öppna
arbetslöshetssiffror. Besluten om vilken åtgärd som är bäst för den enskilde
sökanden måste fattas av arbetsförmedlaren. De övergripande besluten om
medelsfördelning mellan olika anslag och speciella insatser inom länet, skall
fattas av styrelsen.
Styrelserna vid länsarbetsnämnderna har givits ansvar och befogenhet att
pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse
med syftet för verksamheten. Med den detaljstyrning som regeringen nu
föreslår har styrelserna inte alls de uppgifter som beslutats enligt SFS
1995:1332.
De arbetssökande måste känna att de aktivt får del av en åtgärd som leder
dem till ett arbete. Personalen måste kunna uppleva att de på ett effektivt och
positivt sätt hjälper människor till kompetens och arbete. Kvalitetskraven
skall sättas högt till rimliga kostnader. Målet för de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna skall vara att de arbetssökande får arbete -  inte att den öppna
arbetslösheten är låg.
Medlen på utgiftsområde 14. Arbetsmarknad och arbetsliv, Anslag A 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör därför lämnas till Arbetsmarknads-
verket utan detaljstyrning och volymmål.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om detaljstyrning och mål för arbetsmarknadspolitiken.

Stockholm den 27 september 1996
Eva Björne (m)