I budgetpropositionen, del 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, säger regeringen:
Ett av de viktigare mål som skall genomsyra organisationen är att Arbetsmarknadsverket under budgetåret 1997 inom ramen för tilldelade medel under anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall ge minst 228 000 personer i genomsnitt per månad lämplig utbildning, praktik eller sysselsättning genom konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller yrkesinriktad rehabilitering. Därav skall minst 26 000 personer vara arbetshandikappade.
Anslaget A 2 ges ett ökat volymmål och belastas dessutom från och med budgetåret 1997 med samtliga utgifter för åtgärderna arbetslivsutveckling, datortek och utbildningsvikariat samt utgifter avseende dem som deltar i yrkesinriktad rehabilitering vid arbetsmarknadsinstitut. Sammantaget innebär detta att medlen reellt minskar med ca 7 miljarder kronor från föregående budgetår.
Regeringen anger som ett viktigt mål, att det finns en stor volym människor i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och samtidigt anslås mindre pengar till verksamheten. Det innebär att om volymmålet skall uppfyllas så kommer kvaliteten att åsidosättas. Detaljstyrning av enskilda anslag och ett högt volymmål innebär att varje individ skall kosta så lite som möjligt. Resultatet blir att arbetsförmedlingarna kommer att i ännu högre grad än nu tvingas till "Söka jobb"-kurser som "Hoppa lätt och hitta rätt".
De åtgärder som arbetslösa kan få kommer att upplevas meningslösa och som bortkastad tid av både de sökande och av verkets personal. På kort sikt kommer väldigt många arbetslösa att finnas i åtgärder - på längre sikt är det förslösad mänsklig energi och bortkastade miljarder.
I vissa län är utbildningsbehovet hos de arbetssökande stort. Många har behov av kompletterande både teoretisk utbildning och yrkesutbildning för att överhuvudtaget kunna söka ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det är destruktivt för arbetssökande och personal och en mänsklig och ekonomisk förlust för landet när regeringen vill detaljstyra mot låga öppna arbetslöshetssiffror. Besluten om vilken åtgärd som är bäst för den enskilde sökanden måste fattas av arbetsförmedlaren. De övergripande besluten om medelsfördelning mellan olika anslag och speciella insatser inom länet, skall fattas av styrelsen.
Styrelserna vid länsarbetsnämnderna har givits ansvar och befogenhet att pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet för verksamheten. Med den detaljstyrning som regeringen nu föreslår har styrelserna inte alls de uppgifter som beslutats enligt SFS 1995:1332.
De arbetssökande måste känna att de aktivt får del av en åtgärd som leder dem till ett arbete. Personalen måste kunna uppleva att de på ett effektivt och positivt sätt hjälper människor till kompetens och arbete. Kvalitetskraven skall sättas högt till rimliga kostnader. Målet för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall vara att de arbetssökande får arbete - inte att den öppna arbetslösheten är låg.
Medlen på utgiftsområde 14. Arbetsmarknad och arbetsliv, Anslag A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör därför lämnas till Arbetsmarknads- verket utan detaljstyrning och volymmål.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om detaljstyrning och mål för arbetsmarknadspolitiken.
Stockholm den 27 september 1996
Eva Björne (m)