Att kunna ta ett år ledigt för att studera, vara hemma med
barnen, göra en lång resa eller något annat du länge velat
göra. En arbetslös får arbete. Statskassan tjänar pengar. Det
är huvuddragen i vårt förslag till sabbatsår, med 85 % av a-
kassan som ersättning åt den som tar ledigt och ett krav på
arbetsgivaren att erbjuda plats åt någon arbetssökande. För
statskassan ger detta med våra beräkningar minskade utgifter
eftersom ersättningsnivån för sabbatsåret är 15 % lägre än för
den tidigare arbetslöse som nu erbjuds jobb.
Vårt förslag skiljer sig åt både från statsministerns hittills huvudsakligen
muntliga förslag om "friår" och från den danska modellen med sabbatsår,
"orlov", genom att vara statsfinansiellt mer gynnsamt.
Bakgrund: Arbetslösheten
måste bekämpas kraftfullt
Arbetslösheten ligger kvar på en mycket hög nivå i Sverige,
med i runda tal 700 000 arbetslösa. Samstämmiga
konjunkturbedömare menar att den inte kommer att minska
mer än marginellt till följd av ekonomisk tillväxt. Företagen
nyanställer endast lite, även när deras orderböcker är fulla.
Offentlig sektor har fortsatta besparingskrav, inte minst inom
kommunerna. Det leder till att de inte kan förväntas anställa
någon större mängd personal.
Insikten har växt om att andra åtgärder måste till för att kraftigt minska
arbetslösheten i Sverige. Statsminister Göran Persson har utlovat en
halvering av den öppna arbetslösheten till år 2000, men hittills inte
presenterat något egentligt program för hur detta skall ske. Miljöpartiet har
bl a följande förslag för att kraftigt minska arbetslösheten i Sverige:
- Dela på jobben. En sänkt arbetstid till 35
veckoarbetstimmar skulle kraftigt öka efterfrågan på ny
arbetskraft. Sänkningen bör genomföras redan denna
mandatperiod.
- Skatteväxla. Kraftigt sänkt arbetsgivaravgift och i
motsvarande mån höjda miljörelaterade skatter stimulerar till
nyanställningar, samtidigt som det ger en bättre miljö.
Förslaget är budgetneutralt.
- Miljöinvestera. Åtskilliga nya jobb skapas genom att nu
genomföra de miljöprojekt som ändå bör göras på sikt för att
uppfylla av riksdag och regering antagna miljömål.
- Samt: Inför sabbatsår. Detta i enlighet med denna
motion.
Den danska modellen av
sabbatsår: En "peng"
I Danmark trädde "lov om orlov" i kraft den första januari
1994. Lagen har sedan ändrats 9/1 1995 och 20/12 1995.
Den ursprungliga danska modellen av sabbatsår innebar att
man fick rätt att ta ledigt ett år, med full a-kasseersättning,
samtidigt som någon annan tog ens arbete. Ledigheten var
inte knuten till någon viss aktivitet, utan gavs för att
exempelvis vara hemma med barn, studera eller resa.
Förslaget har sedan reviderats i mer restriktiv riktning, och
fått tydlig "peng"-karaktär. Efter den senaste reformen av
"lov om orlov", ser den danska modellen av sabbatspeng ut
som följer:
- Sabbatsår för studier: Full a-kassa gäller även framgent.
Den gäller för personer över 25 år i upp till ett år. Vid
särskilda tillfällen omfattas även de under 25 år. De som tar
sabbatsår för studier måste, om inte annat överenskommits
med arbetsförmedlingen, stå till arbetsmarknadens
förfogande.
- Sabbatspeng för föräldraledighet: 70 % av a-kassan.
Sänks 1 april 1997 till 60 %. Gäller för föräldrar till barn upp
till 8 år (utöver föräldraledigheten för barn 0-2 år). Ledighet
i upp till 13 veckor, dock upp till 26 veckor om barnet ej fyllt
1 år vid sabbatspengens början. Båda föräldrarna har rätt att
använda denna sabbatspeng för vart och ett av sina barn.
Inget krav finns på att någon arbetslös ska inträda.
- Sabbatspeng för övrig ledighet, "orlov for sabbat":
70 % av a-kassan. Sänks 1 april 1997 till 60 %. Gäller för
personer över 25 år i minst 13 veckor, max ett år. För att
sabbatspengen skall utgå måste en arbetslös få tillträde till
arbetsplatsen. Det måste dock inte vara samma
arbetsuppgifter, endast samma arbetsgivare. Sker inte detta
genast, betalar arbetsgivaren sabbatspengen tills det sker.
Gemensamt för sabbatspeng för utbildning och övrig ledighet är att endast
personer som haft arbete i minst 3 av de senaste 5 åren är berättigade till
sabbat. Det innebär också att även de som idag är arbetslösa har rätt till
sabbatspeng; de ställer sig helt enkelt vid sidan om arbetsmarknaden och får
då 70 % eller 100 % av a-kassan, beroende på vilken variant av
sabbatspengen de valt.
Vad har resultatet blivit i
Danmark?
Sabbatspengen har gett positiva effekter i form av 90 000 nya
jobb (enligt uppgift från arbejdsmarkedsudvalget), ökad
utbildningsnivå på de anställda och bättre social trygghet.
Den ursprungliga modellen var dock mycket kostsam för
staten, som i flera vändor har ändrat villkoren för
sabbatspengen. Vidare ledde den till viss överhettning inom
några sektorer. Det gällde exempelvis sjuksköterskor och
förskolelärare, där många utnyttjade "lov om orlov"
samtidigt som det rådde brist på utbildade sjuksköterskor.
För att stimulera fram att fler skulle välja sabbatspeng för
utökad föräldraledighet sköt kommunerna i modellens början
ofta till pengar så att man skulle nå upp i normal
inkomstnivå. 157 kommuner gjorde det 1994, idag är det
bara 65 kommuner som gör så.
Vanligast i Danmark är att sabbatspengen används som en förlängning av
föräldrapengen, som endast är 6 månader. Var åttonde som är föräldraledig
genom sabbatspengen är pappa - en låg siffra kan tyckas, men ändå en
förbättring jämfört med innan pengen fanns.
Dagens kostnadsreducerade modell ger mindre dramatiska effekter, på gott
och ont. I början av september hade 25 000 danskar studieledigt med
sabbatspeng, 28 000 hade föräldraledigt och 860 hade sabbat för övrig
ledighet, enligt arbejdsmarkedsministeriet. Hur många jobb detta lett till är
osäkert, det gäller dock ett antal tusen arbeten (redan de 860 som hade ren
sabbat ger enligt ovan 860 nyanställningar).
Miljöpartiet föreslår
Miljöpartiet motionerade redan i fjol om sabbatsår (a-kassa
för tjänstledighet, A212, Birger Schlaug, Barbro Johansson
m fl). Förslaget upprepades i sommarens
sysselsättningsmotion (Fi117, partimotion). Denna motion
innebär vissa revideringar gentemot dessa, bland annat med
avseende på ersättningsnivån.
Vi föreslår en enhetlig sabbatspeng om 85 % av a-kassan, tillgänglig för
alla och utan att staten bestämmer vad ledigheten ska användas till.
Ledigheten kan användas t ex till valfria studier, resor eller som möjlighet att
vara hemma hos sina barn. Vi föreslår att sabbatsåret införs snabbt och fullt
ut, inte som ett försök i vissa kommuner, såsom nu sker i Finland och såsom
regeringen föreslagit när det gäller sänkt arbetstid. Att vi anser att
sabbatsåret
kan införas på nationell nivå nu har sin grund i att vi redan har de danska
erfarenheterna att luta oss mot, samt att arbetslösheten måste bemötas med
kraftfulla åtgärder. Förslaget bör dock införas med tvåårig försöksperiod,
med möjlighet till förlängning.
Vårt förslag till sabbatsår gynnar många utan att ge några egentliga
förlorare. Den anställde som väljer sabbatsår kan berika sitt liv, den
arbetslöse får en chans att komma in på arbetsmarknaden och staten betalar
ut lägre ersättning än idag - 85 % av a-kassenivån för den som tar sabbatsår
mot 100 % för den som är normalt arbetslös.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sabbatsår skall införas.
Stockholm den 25 september 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Barbro Johansson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Roy Ottosson (mp)