Regeringen föreslår att AmuGruppen tillförs 600 miljoner kronor för att undvika en konkurs. Bakgrunden är att AMU:s kapital är på väg att förbrukas. RRV:s revisorer har under flera år kritiskt pekat på att företagets ekonomi varit i obalans. Uppsagda, men ej uthyrda, lokaler har belastat AMU, men även andra problem inom driftsekonomin har noterats. Regeringens förändrade arbetsmarknadspolitik med drastiskt minskad arbetsmarknadsutbildning har gjort situationen successivt sämre. Regeringens beslut att dra in 3 miljarder kronor under våren 1996 från AMS innebar att AMU:s marknad ytterligare raserades och situationen blev ohållbar.
AMU:s svåra ekonomiska läge kan inte ha kommit som en överraskning vare sig för AMU:s styrelse eller för regeringen. Tvärtom är det regeringens egen arbetsmarknadspolitik som utgör huvudorsaken till det uppkomna problemet. Det är därför uppseendeväckande att regeringen vare sig i tilläggsbudgeten eller i budgetförslaget för 1997 uppmärksammade frågan. Det är också uppenbart att varken bolagets ledning eller styrelse har haft kontroll över utvecklingen. Att ett statligt företag hamnar i denna situation är djupt olustigt. Det tyder på inkompetens i styrelse och företagsledning, men också på oklarheter och svagheter i statens ägarroll och därmed i regeringens handläggning. Detta måste föranleda en prövning av ansvarsfrågan. Vi menar att en parlamentarisk kommission omedelbart måste tillsättas för att klargöra orsakerna till det ekonomiska läget och styrelsens respektive regeringens agerande i frågan.
Att ett stort statligt bolag tvingats upprätta en kontrollbalansräkning är i sig skandalöst. Att detta bolag dessutom gjort sig känt för att betala ut extremt höga löner till bolagsledningen gör saken än värre. En konkurs eller en avveckling av bolaget är alternativ som enligt Vänsterpartiet inte är acceptabla. Regeringens förslag till kapitaltillskott är helt nödvändigt i denna akuta situation. Vänsterpartiet har inget att erinra mot detta men menar att förslaget är dåligt berett. Den förkortade motionstiden ger heller inget utrymme för riksdagspartierna att skaffa fram ett eget seriöst underlag. Av propositionen framgår inte heller vilket medeltillskott som behövs för att säkra en långsiktig överlevnad.
Även finansieringsfrågan är oklar. Underhand har det dock framgått att regeringen avser att finansiera kapitaltillskottet med vissa utgående reser- vationer och från oförbrukade medel som förväntas kunna uppstå under inne- varande budgetår. Det tycks bl.a. handla om 450 miljoner kronor från an- slaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och närmare 90 miljoner kronor från arbetslivsforskning. Vilka konsekvenser detta får för dessa områden är oklart. Vi noterar dock att AMS redan idag tvingas prioritera kvantitet före kvalitet på grund av brist på medel. Det är inte rimligt att ytterligare minska åtgärdsmedlen i dagens situation av massarbetslöshet. Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom en finansiering som enbart berör tionde huvudtiteln.
Vi menar att arbetsmarknadsutskottet i samarbete med finansutskottet har att finna en annan finansiering. Alternativt bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett konkret finansieringsförslag. I samband med finansieringen bör det redovisas och prövas vilka utgående reservationer eller oförbrukade medel som kan finnas tillgängliga inom samtliga anslagsområ- den, oavsett huvudtitel, liksom om möjlighet finns att disponera regeringens finansfullmakt. Utgångspunkten för regeringens förslag till finansiering måste vara att minimera skadeverkningarna inom arbetsmarknadspolitikens område. Detta bör ges regeringen till känna.
Omstruktureringen av AMU-gruppen har redan inletts. Marknadsanalyser och bedömningar av realistiska marknadsandelar för AMU med dess sär- skilda förutsättningar görs för närvarande. Bolagsstruktur och antalet affärs- områden avses förändras. Det innebär stora administrativa förändringar. Antalet orter där fasta anläggningar finns avses minska från 130 till endast 40! Inom företaget har beslut fattas om att dra ner personalstyrkan med 1 200 personer. Nu diskuteras det på allvar i ledningens prognoser att personal- styrkan skall halveras till 1 600. Det skulle betyda att personalstyrkan på två år skulle bantas från 5 200 till 1 600! Det rör sig om rena slakten på landets största kompetensföretag i ett läge då den politiska retoriken har kunskapslyft som bärande budskap. Personalen utgör en samlad kompetens som lätt förskingras och som det tar tid att rekonstruera. En sådan utveckling måste enligt Vänsterpartiets mening avvisas.
Enligt Vänsterpartiet finns välgrundade skäl att se över organisation och verksamhet i AmuGruppen AB. Såväl bolagsstruktur som ledningsfunktioner och verksamhetens inriktning bör prövas. En utgångspunkt är att upprätthålla en kostnadseffektiv verksamhet inom ramen för en arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet som möter arbetsmarknadens krav. Möjligheter till samverkan med näringsliv och kommuner och andra utbildningsinstitutioner måste tas till vara. I omstruktureringsarbetet skall hänsyn tas till regionala konsekvenser så att goda utbildningsresurser finns tillgängliga i arbets- marknadsregioner med stora utbildningsbehov. Likaså måste kompetensen hos personalen tas till vara för att utnyttjas i den stora satsning på kvalificerad yrkesutbildning som landet och de arbetslösa är i så stort behov av. Det är viktigt att det nödvändiga omstruktureringsarbetet sker utifrån förutsättningen att staten har ett avgörande ansvar för arbetsmarknadsutbildningen så att en hög och regionalt jämnt fördelad kompetens kan garanteras.
Den ovan föreslagna parlamentariska kommissionen bör också ges i upp- drag att skyndsamt föreslå riktlinjer för verksamhetens förändring i enlighet med vad som anförts och noga följa omstruktureringsarbetet.
Det finns ett nära samspel mellan den statliga arbetsmarknadspolitikens utveckling och AMU:s problem. Vänsterpartiet har länge varnat för att den alltmer utarmade och lågkvalitativa arbetsmarknadspolitiken kommer att leda till sänkt kompetensnivå och därmed sämre möjligheter för de arbetslösa att få ett jobb. De åtgärder som medför högst sannolikhet att få jobb dras nu ner. Volymkrav som säger att ett mycket stort antal arbetslösa skall finnas i åtgärder dominerar samtidigt som de ekonomiska resurserna dras ner. Det är tragiskt, eller kanske tragikomiskt att regeringen i ett kortsiktigt besparings- nit, där pengar dras bort från arbetsmarknadsutbildning, försätter sig i den förnedrande situationen att statens eget företag för arbetsmarknadsutbildning hamnar under konkurshot och måste få betydande medelstillskott. Att rege- ringen inte heller förstår dessa samband eller ens förmår inhämta relevant information genom styrelserepresentation i det statliga bolaget utan måste komma till riksdagen i panik är genant.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den bör tillsätta en parlamentarisk kommission enligt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för omstruktureringen av AMU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen.
Stockholm den 27 november 1996
Hans Andersson (v)
Lars Bäckström (v) Ingrid Burman (v) Ulla Hoffmann (v) Johan Lönnroth (v) Per Rosengren (v)