Motion till riksdagen
1996/97:A14
av Hans Andersson m.fl. (v)

med anledning av prop. 1996/97:55 Kapitaltillskott till AmuGruppen AB


Regeringen föreslår att AmuGruppen tillförs 600 miljoner
kronor för att undvika en konkurs. Bakgrunden är att AMU:s
kapital är på väg att förbrukas. RRV:s revisorer har under
flera år kritiskt pekat på att företagets ekonomi varit i
obalans. Uppsagda, men ej uthyrda, lokaler har belastat
AMU, men även andra problem inom driftsekonomin har
noterats. Regeringens förändrade arbetsmarknadspolitik med
drastiskt minskad arbetsmarknadsutbildning har gjort
situationen successivt sämre. Regeringens beslut att dra in 3
miljarder kronor under våren 1996 från AMS innebar att
AMU:s marknad ytterligare raserades och situationen blev
ohållbar.
AMU:s svåra ekonomiska läge kan inte ha kommit som en överraskning
vare sig för AMU:s styrelse eller för regeringen. Tvärtom är det regeringens
egen arbetsmarknadspolitik som utgör huvudorsaken till det uppkomna
problemet. Det är därför uppseendeväckande att regeringen vare sig i
tilläggsbudgeten eller i budgetförslaget för 1997 uppmärksammade frågan.
Det är också uppenbart att varken bolagets ledning eller styrelse har haft
kontroll över utvecklingen. Att ett statligt företag hamnar i denna situation är
djupt olustigt. Det tyder på inkompetens i styrelse och företagsledning, men
också på oklarheter och svagheter i statens ägarroll och därmed i regeringens
handläggning. Detta måste föranleda en prövning av ansvarsfrågan. Vi menar
att en parlamentarisk kommission omedelbart måste tillsättas för att klargöra
orsakerna till det ekonomiska läget och styrelsens respektive regeringens
agerande i frågan.
Att ett stort statligt bolag tvingats upprätta en kontrollbalansräkning är i sig
skandalöst. Att detta bolag dessutom gjort sig känt för att betala ut extremt
höga löner till bolagsledningen gör saken än värre. En konkurs eller en
avveckling av bolaget är alternativ som enligt Vänsterpartiet inte är
acceptabla. Regeringens förslag till kapitaltillskott är helt nödvändigt i denna
akuta situation. Vänsterpartiet har inget att erinra mot detta men menar att
förslaget är dåligt berett. Den förkortade motionstiden ger heller inget
utrymme för riksdagspartierna att skaffa fram ett eget seriöst underlag. Av
propositionen framgår inte heller vilket medeltillskott som behövs för att
säkra en långsiktig överlevnad.
Även finansieringsfrågan är oklar. Underhand har det dock framgått att
regeringen avser att finansiera kapitaltillskottet med vissa utgående reser-
vationer och från oförbrukade medel som förväntas kunna uppstå under inne-
varande budgetår. Det tycks bl.a. handla om 450 miljoner kronor från an-
slaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och närmare 90 miljoner kronor
från arbetslivsforskning. Vilka konsekvenser detta får för dessa områden är
oklart. Vi noterar dock att AMS redan idag tvingas prioritera kvantitet före
kvalitet på grund av brist på medel. Det är inte rimligt att ytterligare minska
åtgärdsmedlen i dagens situation av massarbetslöshet. Vänsterpartiet kan inte
ställa sig bakom en finansiering som enbart berör tionde huvudtiteln.
Vi menar att arbetsmarknadsutskottet i samarbete med finansutskottet har
att finna en annan finansiering. Alternativt bör riksdagen ge regeringen i
uppdrag att återkomma med ett konkret finansieringsförslag. I samband med
finansieringen bör det redovisas och prövas vilka utgående reservationer eller
oförbrukade medel som kan finnas tillgängliga inom samtliga anslagsområ-
den, oavsett huvudtitel, liksom om möjlighet finns att disponera regeringens
finansfullmakt. Utgångspunkten för regeringens förslag till finansiering måste
vara att minimera skadeverkningarna inom arbetsmarknadspolitikens område.
Detta bör ges regeringen till känna.
Omstruktureringen av AMU-gruppen har redan inletts. Marknadsanalyser
och bedömningar av realistiska marknadsandelar för AMU med dess sär-
skilda förutsättningar görs för närvarande. Bolagsstruktur och antalet affärs-
områden avses förändras. Det innebär stora administrativa förändringar.
Antalet orter där fasta anläggningar finns avses minska från 130 till endast
40! Inom företaget har beslut fattas om att dra ner personalstyrkan med 1 200
personer. Nu diskuteras det på allvar i ledningens prognoser att personal-
styrkan skall halveras till 1 600. Det skulle betyda att personalstyrkan på två
år skulle bantas från 5 200 till 1 600! Det rör sig om rena slakten på landets
största kompetensföretag i ett läge då den politiska retoriken har kunskapslyft
som bärande budskap. Personalen utgör en samlad kompetens som lätt
förskingras och som det tar tid att rekonstruera. En sådan utveckling måste
enligt Vänsterpartiets mening avvisas.
Enligt Vänsterpartiet finns välgrundade skäl att se över organisation och
verksamhet i AmuGruppen AB. Såväl bolagsstruktur som ledningsfunktioner
och verksamhetens inriktning bör prövas. En utgångspunkt är att upprätthålla
en kostnadseffektiv verksamhet inom ramen för en arbetsmarknadsutbildning
av hög kvalitet som möter arbetsmarknadens krav. Möjligheter till samverkan
med näringsliv och kommuner och andra utbildningsinstitutioner måste tas
till vara. I omstruktureringsarbetet skall hänsyn tas till regionala
konsekvenser så att goda utbildningsresurser finns tillgängliga i arbets-
marknadsregioner med stora utbildningsbehov. Likaså måste kompetensen
hos personalen tas till vara för att utnyttjas i den stora satsning på
kvalificerad
yrkesutbildning som landet och de arbetslösa är i så stort behov av. Det är
viktigt att det nödvändiga omstruktureringsarbetet sker utifrån förutsättningen
att staten har ett avgörande ansvar för arbetsmarknadsutbildningen så att en
hög och regionalt jämnt fördelad kompetens kan garanteras.
Den ovan föreslagna parlamentariska kommissionen bör också ges i upp-
drag att skyndsamt föreslå riktlinjer för verksamhetens förändring i enlighet
med vad som anförts och noga följa omstruktureringsarbetet.
Det finns ett nära samspel mellan den statliga arbetsmarknadspolitikens
utveckling och AMU:s problem. Vänsterpartiet har länge varnat för att den
alltmer utarmade och lågkvalitativa arbetsmarknadspolitiken kommer att leda
till sänkt kompetensnivå och därmed sämre möjligheter för de arbetslösa att
få ett jobb. De åtgärder som medför högst sannolikhet att få jobb dras nu ner.
Volymkrav som säger att ett mycket stort antal arbetslösa skall finnas i
åtgärder dominerar samtidigt som de ekonomiska resurserna dras ner. Det är
tragiskt, eller kanske tragikomiskt att regeringen i ett kortsiktigt besparings-
nit, där pengar dras bort från arbetsmarknadsutbildning, försätter sig i den
förnedrande situationen att statens eget företag för arbetsmarknadsutbildning
hamnar under konkurshot och måste få betydande medelstillskott. Att rege-
ringen inte heller förstår dessa samband eller ens förmår inhämta relevant
information genom styrelserepresentation i det statliga bolaget utan måste
komma till riksdagen i panik är genant.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den bör tillsätta en parlamentarisk kommission enligt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för omstruktureringen av AMU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen.

Stockholm den 27 november 1996
Hans Andersson (v)
Lars Bäckström (v)

Ingrid Burman (v)

Ulla Hoffmann (v)

Johan Lönnroth (v)

Per Rosengren (v)