Betänkandet handlar om ett åttiotal yrkanden om högskolefrågor av skilda slag,
väckta i motioner under allmänna motionstiden 1996. De rör bl.a.
huvudmannaskap, styrningsprinciper, tillträdesfrågor, utbildningens
tillgänglighet, sommaruniversitet, resurstilldelning, rättssäkerhet,
jämställdhet och vissa utbildningars mål och innehåll.
Samtliga motioner avstyrks. Reservationer har gjorts av alla partier utom
socialdemokraterna.
Motionerna
1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkligt universitet med distansutbildning.
1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för antagningen
till högskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgänglighet till högre utbildning.
1996/97:Ub249 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den högre utbildningen av bl.a. lärare och socialarbetare inom de
ämnen som rör alkohol, narkotika och tobak.
1996/97:Ub401 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av
cytologassistenter.
1996/97:Ub403 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fullgjord
totalförsvarsplikt och befälsutbildning ges ett meritvärde i arbetslivet och
för tillträde till högre utbildning.
1996/97:Ub404 av Bertil Persson (m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur antalet studerande
på de långa och kvalificerade akademiska utbildningarna skall kunna ökas,
samtidigt som kursplanerna internationaliseras i enlighet med vad som anförts
i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att målsättningen för universitetsutbyggnaden på sikt bör vara två
universitet per miljon invånare,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur kvalificerad
utbildning skall kunna göras attraktiv och lönsam i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Ub407 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs att ha ett
könsperspektiv i undervisningen.
1996/97:Ub410 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att granska systemet för
anslagsgivning till den högre utbildningen.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att samtliga
offentliga enheter för högre utbildning skall ha staten som huvudman i
enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om styrelserna vid universitet och högskolor,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vilka högre lärosäten som
kan övergå till enskilt fristående huvudmannaskap i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Ub420 av Lars Lilja (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring att möjligheterna vid Umeå universitet och SLU i
Umeå att etablera ett Advanced Center for Environmental Research och en
forskarskola inom miljöforskningsområdet utreds.
1996/97:Ub423 av Kerstin Warnerbring och Karin Israelsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristen på cytologassistenter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att stimulera forskning och förbättra
utbildningen rörande de reumatologiska sjukdomarna.
1996/97:Ub425 av Carina Moberg och Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ekvivalering vid Högskoleverket.
1996/97:Ub426 av Christina Pettersson och Eva Arvidsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av samarbete mellan den högre utbildningen och lokala
utbildningsaktörer.
1996/97:Ub430 av Marie Wilén m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om att universitet och högskolor skall vara
skyldiga att erbjuda alternativ i de fall djurförsök förekommer inom
utbildningar som inte syftar till direkt yrkesförberedande kunskap med adekvat
försöksdjursteknisk träning.
1996/97:Ub433 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av möjligheterna att starta ett pilotprojekt för
distansutbildning i Norrbotten.
1996/97:Ub434 av Monica Green (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsgivande utbildning
för kvinnor.
1996/97:Ub436 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utbilda
cytologassistenter.
1996/97:Ub437 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning av hur samhällets resurser bättre skall kunna samordnas för
att utveckla de regionala yrkeshögskolorna i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Ub441 av Catherine Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av adekvat
utbildning för cytologassistenter.
1996/97:Ub442 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till studieuppehåll
i högre utbildning.
1996/97:Ub443 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning.
1996/97:Ub444 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolornas skyldighet
att ge bindande förhandsbesked om tillgodoräknande vid studier utomlands.
1996/97:Ub447 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av
högskoleutbildning inom socialförsäkringsadministrationen.
1996/97:Ub459 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ANT-undervisning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sommaruniversitet,
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om studenters
rättssäkerhet enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Ub462 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn för en rättvisare resurstilldelning mellan landets universitet.
1996/97:Ub464 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen mellan universiteten av medel för forskning och
forskarutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning för lokalkostnader och resurser för tjänster och drift,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att regeringen utan dröjsmål upptar förhandlingar kring
en översyn av avtalet om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
1996/97:Ub465 av Rose-Marie Frebran (kd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om ett trespråkigt Europauniversitet, i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub476 av Margareta E Nordenvall och Leif Carlson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att intagningen till
läkarutbildningen reduceras ytterligare och att medel överförs till en
utvidgad specialistutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub481 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av
arbetsterapeuters utbildning med anledning av behovet av ökad
praktiktjänstgöring.
1996/97:Ub482 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringar och inköp vid Sjöbefälsskolan i Kalmar.
1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åter låta högskolor och universitet ansvara för antagningen av
studenter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om friare antagning till högre utbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planering för fler universitet fram till år 2010,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentarisk utredning om långsiktig utveckling av svenskt
högskoleväsende,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det angelägna i att pröva distansundervisningens möjligheter mot
bakgrund av ny teknik.
1996/97:Ub485 av Eskil Erlandsson och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av förändringar i arkitektutbildningen.
1996/97:Ub486 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillstånd
för berörda myndigheter att bilda Institutet för social ekonomi.
1996/97:Ub489 av Magnus Johansson och Agne Hansson (s, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nödvändigheten av en översyn av hur antalet äldre studenter vid de nya
högskolorna kan ökas.
1996/97:Ub499 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att förutsättningarna för att ge NITUS högskolestatus utreds.
1996/97:Ub500 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
utveckla pågående försök med IT-baserad undervisning på högskolenivå.
1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Open University,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en virtuell högskola.
1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den centrala styrningen av högskolan normalt skall ske i form
av målsättningar och ej genom regler och direktiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den centrala regleringen av antagningsförfaranden bör begränsas
till att gälla krav på mångfald och jämställdhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten utöver vad som gäller i dag dessutom skall garantera
avgiftsfri högre utbildning och främja ett nationellt utbildningsutbud,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att universitet och högskolor skall åläggas informationsplikt om
sina kurser och utbildningar till den myndighet som har informationsansvar för
landets högre utbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studieorganisationen bör erbjuda studenterna stor ämnesfrihet
och ge utrymme för personliga kombinationer,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om informationstekniken i undervisningen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att på försök införa en propedeutisk kurs med bl.a. kunskaps- och
vetenskapsteori samt etik vid något eller några lärosäten,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolan måste ha som mål att motverka traditionella könsroller
men medverka till att bekräfta könsidentiteter,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studenternas rättssäkerhet.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en utredning som närmare skall granska universitets
och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av olika
yrkesutbildningars naturliga hemvist,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning som skall framlägga förslag om ordnad
utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och
miljö- och hälsoskyddsinspektörer,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till nya kanslersämbetet att sammanställa en bruksanvisning
för universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval
och för arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Högskoleverket att i samverkan med universitet och
högskolor föreslå nya organisationsformer i syfte att möjliggöra effektiva
rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och högskolor.
1996/97:L713 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolelagens portalparagraf skall kompletteras med att
utbildningen skall förmedla kunskaper om miljön,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Högskoleverket skall inrikta befintliga utvecklingsanslag på
integrerade miljöinslag i utbildningar inom information, journalistik och
medier.
1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsalternativ med stark ställning för det finska språket
inom viss yrkes- och högskoleutbildning och om tillvalsalternativ i
yrkesinriktade svenskspråkiga utbildningar för finskspråkiga elever,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att rusta upp de finska institutionerna vid
universiteten.
1996/97:Sf632 av Ingrid Skeppstedt m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan utbildning som
anförts om ekvivalering av utländska examina.
1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta vara på invandrares utländska utbildningar.
1996/97:T215 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta initiativ till att utreda formerna för en till Linköpings
universitet i Norrköping anknuten Östersjöakademi för samordning av
kvalificerat utbildnings- och utvecklingsarbete med sikte på Östersjöområdets
utveckling.
1996/97:T616 av Erling Bager (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordnad sjöfartshögskola.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om decentraliserad utbildning.
1996/97:A813 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 11 kap. högskoleförordningen
att sexuella trakasserier inbegrips såsom störande beteende.
1996/97:A814 av Inger Segelström m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett könsperspektiv skall integreras i utbildningspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildningsresurserna skall fördelas rättvist mellan könen.
1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studie- och yrkesvägledare i sin utbildning måste få
grundläggande jämställdhets- och genusundervisning,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utvärdera avhopp av underrepresenterat kön vid olika
utbildningar,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att högskolans jämställdhetsplaner skall omfatta även studenter,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studenters behov av skydd mot sexuella trakasserier.
Utskottet
I det följande behandlar utskottet 81 yrkanden om skilda högskolefrågor i
motioner som väcktes under allmänna motionstiden 1996.
1. Övergripande frågor om huvudmannaskap och styrning
Enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 13 bör huvudmannaskapet för högre
utbildning och forskning ligga hos staten eller hos enskilda huvudmän.
Motionärerna vänder sig mot nuvarande system, där landsting har
huvudmannaskapet för vissa utbildningar och även planerar och finansierar viss
forskning. Detta innebär enligt deras mening risker för dubbelarbete och
forskningsprojekt som grundar sig på för smala eller otillräckliga
problemformuleringar, vilket inte gynnar kvaliteten. De vill därför att
riksdagen hos regeringen skall begära förslag som innebär att samtliga
offentliga enheter för högre utbildning skall ha staten som huvudman. Vidare
anser de (yrk. 16) att fler lärosäten bör ges möjlighet att övergå i
fristående form, eftersom ombildningen av Chalmers tekniska högskola och
Högskolan i Jönköping till stiftelser visat sig ge goda resultat. Som lämplig
kandidat för övergång till fristående form nämner motionärerna Kungl. Tekniska
högskolan.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till följande.
Riksdagen godkände våren 1994 ett förslag från den dåvarande regeringen att
huvudmannaskapet för vårdhögskolorna skulle kunna få variera, och att frågan
om en eventuell förändring av det landstingskommunala huvudmannaskapet skulle
regleras genom avtal mellan staten och var och en av de dåvarande huvudmän som
önskade en förändring (prop. 1993/94:177, bet. UbU13, rskr. 400). Hittills
har regeringen godkänt avtal med sju landsting om överföring till statlig
högskola, och ytterligare tre sådana avtal har slutits och avvaktar
regeringens godkännande. Regeringen gav den 1 augusti 1996 i uppdrag till
Högskoleverket att lämna underlag till hur en nationell struktur för
vårdhögskoleutbildningen borde utformas. I uppdraget ingick bl.a. att utreda
om staten bör ta ansvar för vissa vårdutbildningar i framtiden, och i så fall
för vilka. Uppdraget redovisades nyligen i rapporten Högskoleutbildningar inom
vård och omsorg (Högskoleverkets rapportserie 1997: 2 R). Där rekommenderar
Högskoleverket regeringen att förhandla med samtliga de landsting som önskar
föra över ansvaret för att anordna vårdhögskoleutbildningar till den statliga
högskolan. Ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Utskottet anser inte att
riksdagen har fått anledning att ändra det ställningstagande som gjordes
enhälligt för tre år sedan.
Riksdagen beslutade i december 1996 om en ändring i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) som klarlägger att landstingen har en rätt och en
skyldighet att bedriva klinisk forskning på hälso- och sjukvårdens område samt
folkhälsovetenskaplig forskning (prop. 1996/97:5, bet. SoU6, rskr. 59).
När det gäller förslaget att fler offentliga högskolor skall övergå i
fristående form noterar utskottet att de år 1993 genomförda
stiftelsebildningarna förutsatte ett kapital, som då hämtades ur de avvecklade
löntagarfonderna. Hur motsvarande kapital nu skulle kunna överföras vid en
ombildning till stiftelse av t.ex. Kungl. Tekniska högskolan berörs inte i
motionen. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till ombildning
av fler högskolor till stiftelser.
I motion 1996/97:Ub512 (kd) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att
den centrala styrningen av högskolan bör ske i form av målsättningar och inte
genom regler och direktiv (yrk. 1). Motionärerna beklagar att regeringen i
praktiken begränsar den frihet som universitet och högskolor nyligen vunnit.
De nämner särskilt de nya bestämmelserna om antagningen till högskolan.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. De förändringar
i högskoleförordningen som motionärerna vänder sig mot har vidtagits i
enlighet med riktlinjer som riksdagen godkände vid föregående riksmöte (prop.
1995/96:184, bet. UbU11, rskr. 264). Syftet med ändringarna har varit att
skapa ett system som är tydligt, överblickbart och rättssäkert för de sökande
till universitet och högskolor.
I samma motion, yrkande 3, anförs att staten, utöver vad som gäller i dag,
även skall garantera en avgiftsfri högre utbildning och främja ett nationellt
utbildningsutbud.
U t s k o t t e t anser att yrkandet redan är tillgodosett och avstyrker
det därför. Avgiftsfrihet i den högre utbildningen är föreskriven i 1 kap. 10
§ högskoleförordningen (1993:100, ändrad på denna punkt 1995:944), och den
helt övervägande delen av den högre utbildningen bedrivs vid offentliga
högskolor som får utbildningsuppdrag och finansiering av staten.
Samma motionärer föreslår också (mot. 1996/97:Ub512 yrk. 4) att universitet
och högskolor skall åläggas informationsplikt om sina kurser och utbildningar
till den myndighet som har ansvar för landets högre utbildning.
U t s k o t t e t anser att även detta yrkande redan är tillgodosett och
därför bör avslås. Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1997
föreskrivit att universiteten och högskolorna skall informera om sin
utbildning och forskning. Alla svenska universitet och högskolor, samt andra
utbildningsanordnare som har examensrättigheter, medverkar med
studieinformation i en utbildningsdatabas kallad ASKen. Varje universitet och
högskola ger där en utförlig presentation av den egna verksamheten samt
uppgifter om bl.a. studievägledning och utbildningsansvariga, om studentkårer,
studentbostäder m.m. ASKen innehåller för närvarande sammantaget mer än 10 000
utbildningsprogram och kurser med beskrivningar. Högskoleverket har det
samordnande ansvaret. Databasen finns tillgänglig dels på cd-rom, dels på
Internet. Enligt vad utskottet erfarit har verket inte förmärkt någon
motvillighet från högskolornas sida att lämna material till ASKen. Det är
respektive lärosäte som ansvarar för att den egna informationen i ASKen är
korrekt och aktuell. Cd-romversionen, som uppdateras två gånger per år och
kostar 500 kr per år, har f.n. ca 500 prenumeranter. Dessa är huvudsakligen
arbetsförmedlingar, infotek, studievägledningsexpeditioner och liknande. Under
terminstid uppgår antalet besök till ASKens hemsida på Internet till ca 50 000
per månad. Högskoleverket har vidare i början av detta år givit ut
Studenthandboken, som sänts eller delats ut till alla elever i sista årskursen
i gymnasieskolan och även finns att få gratis på arbetsförmedlingar och hos
studievägledare. I Studenthandboken ges grundläggande information om
högskolestudier och översiktlig beskrivning av utbildningsutbudet vid de olika
lärosätena. - Verket för högskoleservice (VHS) arbetar för närvarande på
regeringens uppdrag med att utforma ett datorbaserat system för antagning av
studenter till högskoleutbildning. Ansvaret för antagningen vilar på
respektive lärosäte. Det system som VHS förbereder skall säkerställa
möjligheterna för allmänhet och antagningsmyndigheter att få överblick över
sökande och antagningsmöjligheter och kunna användas för ett rationellt
urvals- och antagningsförfarande. Det skall därför enligt regeringens beslut
göras obligatoriskt för alla lärosäten att lämna uppgifter i det datorbaserade
systemet. Regeringen har markerat att det är önskvärt att informationen till
de sökande från detta system enkelt kan kopplas till datorbaserad information
som tillhandahålls av Högskoleverket.
I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande till
regeringen om att högskolestyrelserna skall vara professionella. Ingen bör
väljas till en högskolestyrelse enbart på grund av ett politiskt
förtroendeuppdrag, heter det i motionen.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. De som utses av regeringen att ingå i
högskolestyrelser bör enligt högskolelagens 2 kap. 4 § vara personer med
bakgrund i sådan verksamhet som är av betydelse för högskolans utbildnings-
eller forskningsuppdrag. Regeringen anmälde i budgetpropositionen år 1995
(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353) sin avsikt att komplettera
högskolestyrelserna med politiska företrädare för nationella, regionala eller
lokala intressen. Så skedde också. Motivet var att högskolan inte har råd att
undvara den kompetens och den kunskap om det omgivande samhället som dessa
besitter. Utskottet har inget att invända mot den bedömningen. Utskottet
noterar också att regeringen aviserat en proposition i maj detta år om
högskolans lednings- och befattningsstruktur.
2. Studiernas organisation m.m.
Flexibilitet
Enligt motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 6 bör studieorganisationen erbjuda
studenterna stor ämnesfrihet och ge utrymme för personliga kombinationer.
U t s k o t t e t anser att ett tillkännagivande av denna innebörd är
överflödigt och att yrkandet bör avslås. Att den grundläggande
högskoleutbildningen är uppbyggd av kurser har till syfte just att möjliggöra
alla slag av kombinationer. Kursutbudet och dess eventuella organisation i
sammanhållna studieprogram beslutas av varje lärosäte. Det finns inga
nationella bestämmelser som hindrar personliga kombinationer, t.ex. av kurser
från helt skilda fakultetsområden.
Rekrytering och tillträde
Varje lärosäte bör enligt motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 7 ansvara för
antagningen till och förkunskapskraven för sina utbildningar och kunna utforma
kraven med koppling till de förkunskaper utbildningen kräver.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Som nyss nämnts godkände riksdagen
vid förra riksmötet de riktlinjer för behörighet till högre utbildning som
regeringen föreslagit (prop. 1995/96:184, bet. UbU11, rskr. 264).
Högskoleförordningen har ändrats i enlighet därmed (SFS 1996:984). De nya
reglerna för särskild behörighet innebär att Högskoleverket fastställer s.k.
standardbehörigheter som skall tillämpas i fråga om utbildningar som vänder
sig till nybörjare i högskolan. För utbildningar som leder till yrkesexamina
föreskriver Högskoleverket vilken standardbehörighet som skall gälla för
respektive utbildning, medan lärosätena själva väljer vilka av
standardbehörigheterna som skall gälla för övriga utbildningar som vänder sig
till nybörjare. De standardbehörigheter som Högskoleverket har fastställt
(HSVFS 1996:21) innefattar 36 varianter. Efter tillstånd av verket får ett
lärosäte dock i fråga om viss utbildning ställa andra krav för behörighet, om
det behövs för den utbildningen (högskoleförordningen 8 kap. 9 § andra
stycket). Utskottet anser att de nya reglerna för särskild behörighet ger
tillräcklig frihet för lärosätena att anpassa förkunskapskraven till hur deras
utbildningar är beskaffade, utan att för den skull överblickbarhet och
likvärdighet går förlorade.
Lärosätena bör återfå rätten att själva bestämma reglerna för urval till
grundläggande högskoleutbildning, framhålls det i motion 1996/97:Ub483 (fp)
yrkande 6. De nya reglerna i högskoleförordningen ger minskade möjligheter för
högskolor och universitet att vid antagningen värdera annan kompetens än den
som framgår av betyg och högskoleprov, anser motionärerna som hävdar att detta
leder till minskad mångfald i utbildningsutbudet. Enligt motion 1996/97:Ub512
(kd) yrkande 2 bör den centrala regleringen av urvalsreglerna begränsas till
att gälla krav på mångfald och jämställdhet.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå även dessa yrkanden med
hänvisning till förra årets beslut om riktlinjer för bl.a. urval till högre
utbildning. De urvalsgrunder som kan komma i fråga är enligt de nya reglerna
desamma som tidigare: betyg, högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare
utbildning, arbetslivserfarenhet och särskilda skäl som den sökande åberopar.
Möjligheten att grunda urval på ?annat särskilt prov? har dock inskränkts till
utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa
personliga egenskaper eller särskild kompetens, samt utbildningar med
konstnärlig inriktning. I denna fråga anförde utskottet förra året (bet.
1995/96:UbU11 s. 9) att det i normalfallet skall vara möjligt att komma in
även på mycket eftertraktade utbildningar på enbart betyg eller på grundval av
resultatet av högskoleprovet. Detta är fortfarande utskottets uppfattning. En
reglering enbart i den form som föreslås i motion 1996/97:Ub512 är inte
tillräcklig för att uppnå den tydlighet, överblickbarhet och rättssäkerhet som
utskottet anser angelägen.
Meritvärdet av fullgjord totalförsvarsplikt och befälsutbildning tas upp i
motion 1996/97:Ub403 (fp). Motionären påtalar att antalet ungdomar som gör
någon form av totalförsvarsplikt har minskat. De som fullgör värnplikt,
civilplikt och olika varianter av befälsutbildning kommer i ett sämre
konkurrensläge både ekonomiskt och när det gäller arbetslivserfarenhet,
jämfört med dem som ej gör värnplikt, anför motionären. Samhället borde enligt
hans mening i stället visa sin uppskattning för denna typ av samhällstjänst
bl.a. genom att tillmäta den meritvärde i arbetslivet och för tillträde till
högre utbildning.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Motionärens syfte är redan
tillgodosett när det gäller tillträde till grundläggande högskoleutbildning.
Därvid jämställs nämligen enligt nuvarande regler och praxis fullgörande av
totalförsvarsplikt samt olika former av befälsutbildning med
arbetslivserfarenhet och tillgodoräknas därmed inom ramen för urval på
grundval av högskoleprov och arbetslivserfarenhet. När det gäller utbildning
som vänder sig till nybörjare skall enligt huvudregeln minst en tredjedel av
platserna avsättas för sådant urval, om det inte finns synnerliga skäl för
något annat. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte reglera hur
meritvärde skall beräknas vid anställning och befordran inom arbetslivet.
Enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 7 skulle det vara intressant att
pröva ett friare tillträde till högre utbildning där den enskilde individen
själv fick avgöra sin kompetens. Motionärerna efterlyser en utredning om
detta.
U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör begära en sådan utredning.
Yrkandet bör alltså avslås. Självfallet bör en högskola informera intresserade
sökande om vilka kunskaper som faktiskt behövs för att man skall kunna
tillgodogöra sig utbildningen. En av de standardbehörigheter som
Högskoleverket fastställt innebär inga särskilda förkunskapskrav. Högskolor
som önskar pröva motionärernas idé i mindre skala skulle kunna välja denna
standardbehörighet för sådan utbildning som inte leder till yrkesexamen.
Därmed skulle de sökande få möjlighet att själva avgöra om de har de behövliga
förkunskaperna, i stället för att inför högskolan bevisa detta genom betyg.
Det har skett en oroande minskning av antalet äldre studenter vid de nya
högskolorna, heter det i motion 1996/97:Ub489 (s, c). Den hittillsvarande
utvecklingen när det gäller ungdomar är i hög grad positiv, anser
motionärerna, men även äldre yrkesverksamma måste ges tillgång till
kontinuerlig och återkommande kvalificerad utbildning. En översyn bör därför
göras av möjligheterna att öka denna andel.
U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör begära en sådan översyn och
avstyrker därför motionen. Andelen av nybörjarstudenterna som är över 25 år
har mycket riktigt minskat mellan år 1992/93 (då den var som allra högst) och
år 1994/95, men det absoluta antalet nybörjare i denna ålder var något högre
år 1994/95 än två år tidigare (källa: Statistiska meddelanden U 20 SM 9601).
Alla universitet och högskolor har i regleringsbrev för budgetåret 1997 ålagts
att bedriva distansutbildning samt fortbildning och vidareutbildning i minst
samma omfattning som tidigare. Där sägs också att de särskilt skall främja
rekryteringen från grupper med svag studietradition och i regioner där
personer i mindre utsträckning går vidare till högre utbildning.
Motion 1996/97:Ub443 (s) tar upp den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning. Denna snedrekrytering tydliggör de individuella orättvisor som
finns i vårt samhälle, där barns livschanser avgörs av de omständigheter de
fötts till, anför motionären. Hon pekar också på att snedrekryteringen innebär
att resurser inte används på bästa sätt, och på att den bidrar till att
skillnaderna i makt och inflytande mellan olika grupper förstärks. Motionären
hänvisar till utredningsbetänkandet Ursprung och utbildning (SOU 1993:85), där
författarna visar att grunden för snedrekryteringen inte ligger i ansökan till
högre utbildning utan kommer mycket tidigare. Det går att se skillnader redan
vid valet av tillvalsämnen på grundskolans högstadium och likaså vid valet
mellan praktisk och teoretisk inriktning i gymnasieskolan. Enligt motionären
är det därför av största vikt att frågan om den sociala snedrekryteringen ses
i ett helt sammanhang och att åtgärder föreslås för grundskolan,
gymnasieskolan och högskolan. En utredning bör enligt hennes mening tillkallas
med uppdrag att föreslå och samordna konkreta åtgärder i hela
utbildningssystemet med syfte att motverka snedrekryteringen till den högre
utbildningen.
Riksdagen bör enligt u t s k o t t e t s mening avslå yrkandet om en ny
utredning. Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.
Utskottet delar till fullo motionärens uppfattning att den sociala
snedrekryteringen är ett betydande samhällsproblem. Det innebär en orättvisa
mellan individer att barn från olika samhällsklasser har olika livschanser.
Den sociala snedrekryteringen innebär också en effektivitetsförlust för
samhället genom att inte alla begåvningar tas till vara och får komma till sin
rätt. Utskottet håller också med motionären om att det inte enbart eller ens
huvudsakligen är åtgärder i regelsystemet för tillträde till högskolan som kan
bidra till att bemästra problemet med snedrekryteringen.
De senaste åren har inom andra delar av utbildningssystemet åtskilligt
gjorts eller påbörjats, som förbättrar utsikterna att den sociala
snedrekryteringen till högre utbildning skall kunna minska. Utskottet vill
särskilt peka på följande.
Den reform av gymnasieskolan som inleddes år 1992 har som mål att erbjuda
alla ungdomar en kvalificerad utbildning som ger grunden för både
yrkesverksamhet och fortsatt utbildning samt ett livslångt lärande. Elevens
val av program i gymnasieskolan blir mindre avgörande än tidigare för hans
eller hennes utsikter att längre fram vilja och kunna påbörja högre
utbildning. Utvecklingen av den nya gymnasieskolan följs noggrant av en
parlamentariskt sammansatt kommitté (jfr Den nya gymnasieskolan - steg för
steg, SOU 1997:1). I regeringens skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola
och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112) som nyligen
avlämnats till riksdagen finns ett avsnitt om utbildning och social
tillhörighet (s. 24 f.). Där betonas skolans uppgift att organisera
undervisningen så att den gynnar alla oavsett social härkomst. Arbetslivets
omvandling, den nya tekniken, ett allt rikare och mer mångfasetterat
fritidsliv osv. förutsätter betydande kunskaper och färdigheter och en vilja
och förmåga att ständigt lära sig något nytt. Det är därför enligt regeringen
nödvändigt att gymnasieskolan, förutom mer specialiserade kunskaper, ger mer
av allmänna kunskaper, språkkunskaper, förbättrade kommunikationsfärdigheter
osv. åt alla elever. En gymnasieskola för alla bygger på övertygelsen om att
alla kan utvecklas och lära sig. Den syftar till kulturell demokrati, i vilken
alla kan få del av de redskap som behövs för att göra sina röster hörda i
samhället, och till rättvisa mellan olika sociala grupper när det gäller
utvecklingsmöjligheter och chanser i livet. Det framgår av skrivelsen att
regeringen är inställd på att föreslå justeringar och förbättringar i olika
avseenden av utbildningen i gymnasieskolan. Utskottet återkommer till
skrivelsen i ett senare betänkande.
Vuxenutbildningen har under de senaste decennierna varit till hjälp för
oerhört många att hitta en väg ur det gamla skolsystemets återvändsgränder.
Den stora satsningen på vuxenutbildning som riksdagen beslutade om förra året
(prop. 1995/96:222, bet. FiU15, rskr. 307; prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet.
UbU1, rskr. 100) har enligt utskottets mening också betydelse för att motverka
den sociala snedkryteringen till högre utbildning. Inom ramen för detta s.k.
nationella kunskapslyft skall vuxna med otillräcklig utbildning erbjudas en
förbättrad studievägledning. Genom uppsökande verksamhet vill man nå människor
som i dag inte själva söker sig till vuxenutbildningen, och motivera dem för
studier.
Såväl i grundskolan som gymnasieskolan och vuxenutbildningen har det införts
målrelaterade betygssystem, som på ett tydligare sätt än tidigare visar om
eleven har nått upp till målen för respektive utbildning. Skolan har samtidigt
givits ett tydligt ansvar för att eleverna uppnår de mål som anges i
läroplanen och i berörda kursplaner och en skyldighet att ge särskilt stöd
till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Alla universitet och högskolor har i regleringsbrev för år 1997 givits ett
uttryckligt uppdrag att särskilt främja rekryteringen från grupper med svag
studietradition och i regioner där personer i mindre utsträckning går vidare
till högre utbildning.
Enligt utskottets mening har även enskilda människors attityder stor
betydelse. Lärares inställning till elever med olika bakgrund och med olika
inlärningsstilar påverkar utvecklingen av ungdomarnas lärande och deras
uppfattning om sina möjligheter att gå vidare till högre utbildning.
Frivilliga insatser i skolan för att t.ex. ge elever med svag studietradition
hemma stöd i deras läxarbete kan betyda mycket. Högskolans företrädare bör
enligt utskottets mening inte nöja sig med att deras information till
gymnasieeleverna når ut till dem som går på naturvetenskaps- och
samhällsvetenskapsprogrammen. Hur de som studerar vid universitet och
högskolor förhåller sig till tidigare skolkamrater som inte fortsatt med
studier har likaså betydelse för hur de senare bedömer sina möjligheter till -
och sitt behov av - högre utbildning.
Utskottet förutsätter att ett av målen för regeringens politik när det
gäller samtliga nivåer inom utbildningsväsendet även i fortsättningen kommer
att vara att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.
Tillgänglighet
Motion 1996/97:Ub247 (fp) handlar om segregation. Motionären anser att
tillgänglighet till utbildning är ett bra sätt att locka människor att utbilda
sig. Vid beslut om platsantal och lokalisering av högre utbildning bör den
sociala integrationen väga tyngre, anser motionären (yrk. 2).
Enligt u t s k o t t e t s uppfattning har under lång tid ett viktigt
motiv för att bygga upp eller bygga ut högskoleutbildning på olika orter varit
att utjämna sociala klyftor. Ett tillkännagivande enligt motionärens förslag
är inte behövligt, varför yrkandet avstyrks.
Motionerna 1996/97:Ub504 (c) yrkande 3, 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 15 och
1996/97:Ub7 (v) yrkande 6 tar upp möjligheterna att utnyttja modern
informations- och kommunikationsteknik i distansundervisning för att göra
högre utbildning tillgänglig för fler. Storbritanniens Open University nämns i
alla tre motionerna som en modell som borde kunna ge inspiration och viss
vägledning. Enligt centermotionen bör s.k. virtuell högskoleutbildning
utvecklas. Därmed menas att man med datorkommunikation och interaktiv video
upprättar både visuell och auditiv kontakt mellan lärare och studerande som
befinner sig på skilda orter. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma
till riksdagen med förslag. - Liknande idéer förs fram i folkpartimotionen
(yrk. 15). Där påpekas även att en ökad samverkan med näringslivet på detta
område vore önskvärd. Framför allt fler kurser på A-nivå, dvs. de första 20
poängen i respektive ämne, bör kunna förmedlas med nya distansmetoder och
informationsteknik anser motionärerna, som vill att dessa tankar följs upp av
den av regeringen tillsatta Distansutbildningskommittén. - I vänstermotionen
(yrk. 6) pläderas för ett folkligt universitet enligt Open University-
modellen, där man använder kommunikation med moderna medier, gärna i samarbete
med Utbildningsradion, och utnyttjar lokala studiecen-trum på folkhögskolor
eller studieförbund för det personliga mötet mellan studenterna. Ett sådant
folkligt universitet skulle kunna utgöra en brygga mellan forskning och fält.
Även motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 14 tar upp informationstekniken som
ett bra hjälpmedel i undervisningen. Det kan dock enligt motionärerna aldrig
ersätta den personliga kontakten mellan lärare och studerande.
Ett flertal motioner tar upp andra förslag som siktar till att göra högre
utbildning mera tillgänglig för människor som på grund av sitt arbete eller
sin bostadsort inte kan följa reguljär undervisning på en högskoleort.
I motion 1996/97:A432 (c) yrkande 22 påtalas värdet av decentraliserad
utbildning. Denna har enligt motionärerna på flera håll krympts under senare
tid, vilket sammanhänger med det nya resurstilldelningssystemet för högskolan.
Hur möjligheterna att öka den decentraliserade utbildningen tekniskt skall
förbättras bör noga övervägas, heter det i motionen. I motion 1996/97:Ub504
(c) yrkande 2 anförs att en utveckling mot flera öppna universitet - Open
University - är önskvärd. Tanken är att man skall kunna ta del av högre
utbildning och själv bedöma sina förkunskaper. De kurser som ges inom det
öppna universitetet skall enligt motionen inte i sig kunna leda till en examen
men tillgodoräknas då man registreras vid ett universitet eller en högskola.
Motionärerna vill att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om
öppna universitet och finansiering av dessa.
Vikten av samarbete mellan den högre utbildningen och lokala
utbildningsaktörer framhålls i motion 1996/97:Ub426 (s). Lokala lärcentrum med
tillgång till studievägledning, utrustning för distansundervisning och annat
som stimulerar och underlättar den enskildes kunskapssökande inrättas i allt
fler kommuner. Enligt motion 1996/97:Ub433 (s) finns det sådana lokala centrum
i samtliga kommuner i Norrbottens inland. Motionärerna begär en utredning om
möjligheterna att starta ett pilotprojekt för distansutbildning i Norrbotten.
I motionerna 1996/97:Ub499 (s) och 1996/97:Ub500 (s) beskrivs Nätverksgruppen
för IT-baserad utbildning via lokala studiecentrum (NITUS). Den omfattar i dag
29 studiecentrum runt om i landet. Motionärerna tänker sig att NITUS skulle
kunna göras till en självständig, virtuell högskola som tilldelas egna
helårsstudieplatser.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken har de senaste åren
skapat helt nya förutsättningar för att göra utbildning på olika nivåer
tillgänglig för människor som inte kan delta i reguljär utbildning på någon
högskoleort. Kommuners och andra lokala aktörers insatser för att upprätta
studiecentrum utanför högskoleorterna har också ökat möjligheterna för
universitet och högskolor att nå ut med sin utbildning till personer som
eljest inte skulle kunna ta del av den. Utskottet instämmer med motionärerna i
att dessa nya möjligheter bör tas till vara på bästa sätt.
Den år 1995 tillsatta Distansutbildningskommittén (U 1995:07, dir. 1995: 69,
1996:17 och 1997:49) har till huvuduppgift att föreslå en strategi som
långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till
distansutbildning som den moderna informationstekniken erbjuder. Kommittén
skall bl.a. undersöka om det i de regler som gäller för olika
utbildningsanordnare finns hinder för en utveckling av distansmetoder.
Utredningen skall också lägga fram förslag om vilken roll som Sveriges
Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. På
förslag av kommittén har regeringen beviljat medel till drygt 100
utvecklingsprojekt som nu pågår. Av dessa avser cirka hälften
högskoleutbildning. Vissa av dessa innefattar samverkan med lokala
studiecentrum. Projekten kommer att utvärderas och erfarenheterna läggas till
grund för kommitténs överväganden. I dess uppdrag ingår att avgränsa vad som
bör vara statens åtagande inom detta område. I direktiven sägs också att det
är angeläget att söka definiera målgrupper och områden som löper risk att bli
förbigångna i den pågående utvecklingen.
Hittills har universiteten och högskolorna var för sig eller i frivillig
samverkan med varandra utvecklat och genomfört distansutbildning. Ett antal
universitet och högskolor har slutit sig samman i ett konsortium för
distansutbildning. I den mån distansmetoder kommer allt mer till användning
kan behovet av decentraliserad utbildning i traditionell mening - att
undervisning i vanliga former förläggs till en annan ort än den där högskolan
är belägen - förändras. Tanken som berörs i motion 1996/97:Ub504 att de
studerande i det ?öppna universitetet? skulle betala en avgift för
undervisningen är av strategisk art. Riksdagen bör enligt utskottets mening
inte binda sig för sådana förslag innan kommittén har slutfört sitt uppdrag
och regeringen har berett ärendet. Kommitténs uppdrag skall i sin helhet vara
slutfört den 31 maj 1998.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 6, 1996/97:Ub426, 1996/97:Ub433, 1996/97: Ub483
yrkande 15, 1996/97:Ub499, 1996/97:Ub500, 1996/97:Ub504 yrkandena 2 och 3,
1996/97:Ub512 yrkande 14 samt 1996/97:A432 yrkande 22.
Sommaruniversitet är enligt motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande 7 något som
medverkar till att bryta den sociala snedrekryteringen och leder till att fler
ungdomar söker till högre utbildning. Motionärerna föreslår att lärosätena
skall få i uppdrag att utarbeta en långsiktig modell för sommarutbildningen.
Vidare föreslås att effekterna när det gäller social snedrekrytering,
studenternas skuldsättning samt möjlighet till flexiblare regler för
studieuppehåll under andra delar av året utreds.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet av följande skäl. Statsmakterna har
under några år avsatt särskilda medel för sommarkurser vid universitet och
högskolor inom ramen för de särskilda utbildningssatsningarna med
arbetsmarknadspolitiska medel. Från och med budgetåret 1997 finns inga
särskilda medel avsatta på riksnivå för sommarkurser. Det är däremot möjligt
för lärosätena att inom ramen för de medel de disponerar för grundläggande
utbildning anordna kurser även sommartid. Högskoleverket genomför på
regeringens uppdrag en uppföljning och utvärdering av de särskilda
utbildningssatsningarna som finansierades med arbetsmarknadspolitiska medel,
således bl. a. sommarkurserna. Uppdraget skall slutredovisas senast den 15
december 1997. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa
Högskoleverkets utvärdering och regeringens beredning av ärendet.
I motion 1996/97:Ub434 (s) redogör motionären för de möjligheter som
diskuterats vid Högskolan i Skövde att anordna behörighetsgivande utbildning
för kvinnor. Det rör sig dels om en anpassad sådan utbildning för barn- och
undersköterskor, avsedd att intressera dem för teknisk-naturvetenskaplig
utbildning, dels om behörighetsgivande utbildning för vidare
samhällsvetenskapliga högskolestudier.
U t s k o t t e t välkomnar initiativ från högskolornas sida för att öka
rekryteringen till högre utbildning, och då inte minst inom teknik och
naturvetenskap, från grupper som hittills inte varit så benägna att söka sig
till sådan. I den mån som några bestämmelser förhindrar åtgärder som högskolan
bedömer som angelägna, bör högskolan vända sig till regeringen med ärendet.
Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motionärens yrkande om ett
tillkännagivande.
Finska
I regioner där flera kommuner har en viss andel finskspråkiga invånare bör det
enligt motion 1996/97:Sf625 (kd) inom viss yrkes- och högskoleutbildning
finnas utbildningsalternativ med stark ställning för det finska språket och i
alla yrkesinriktade svenskspråkiga utbildningar ett tillvalsalternativ för
finskspråkiga elever (yrk. 10). Vidare behöver enligt motionärerna de finska
institutionerna vid universiteten rustas upp (yrk. 11).
U t s k o t t e t erinrar om att den parlamentariskt sammansatta
Minoritetsspråkskommittén (Jo 1995:03, dir. 1995:84) har i uppdrag att utreda
frågan om Sverige skall ansluta sig till Europarådets konvention om regionala
språk och minoritetsspråk. Kommittén skall bl.a. utreda om en svensk
anslutning till konventionen också kan omfatta det finska språket, samt vilka
ekonomiska konsekvenser en sådan åtgärd skulle medföra. Resultatet av
utredningen väntas bli redovisat kommande höst. Mot bakgrund av att
utredningen ännu pågår anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena.
Rättssäkerhetsfrågor
Fyra motioner tar upp behovet att förstärka studenternas rättssäkerhet.
Studieuppehåll, byte av examinator och förhandsbesked om tillgodoräknande av
utlandsstudier nämns i motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande 8 som exempel på
områden där det i dag ofta finns oklarheter om studentens rätt. Det är dock
inte lämpligt att detaljerade föreskrifter utfärdas, utan i stället bör
problemen angripas genom att tillsyn, utredning och utvärdering genomförs,
heter det i motionen. Motionärerna anser också att det bör införas en
möjlighet att överklaga tillsättningen av doktorandtjänster. Antagningsfrågor,
rätten att tentera och förekomsten av olika avgifter nämns i motion
1996/97:Ub512 (kd) yrkande 22. Där sägs att ju större den lokala friheten är,
desto viktigare är det att studenterna har möjlighet att få sin sak prövad.
Motionärerna begär en översyn av detta. Enligt motion 1996/97:Ub444 (s) bör
högskolorna åläggas att ge bindande förhandsbesked om tillgodoräknande av
studier vid utländska universitet och högskolor. En student kan enligt
motionären på förhand bli lovad att få en termins utlandsstudier
tillgodoräknade som 20 poäng, men sedan, när studierna genomförts, få beskedet
att de tillgodoräknas med ett lägre poängtal. Samma motionär framför i motion
1996/97:Ub442 krav på nationell reglering av rätten till studieuppehåll,
liknande den som fanns före 1993 års högskolereform.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena. Några av de
frågor som tas upp i motionerna har tidigare varit föremål för nationell
reglering. Rätten till förnyat prov (omtentamen), till byte av examinator,
till studieuppehåll och till anstånd med studiernas påbörjande var före 1993
års högskolereform reglerade i högskoleförordningen (1977:263). Om dessa
situationer finns inga bestämmelser i den nu gällande förordningen (1993:100).
Rätt att tillgodoräkna sig studieresultat från högskolestudier vid annat
svenskt eller nordiskt lärosäte finns även i dag reglerad i
högskoleförordningen (7 kap. 12 §). Den tidigare förordningens bestämmelser
kompletterades av närmare föreskrifter av dåvarande Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ). Dessa har ingen motsvarighet i dag. I den nu gällande
förordningen finns också (7 kap. 13 §) en rätt att tillgodoräkna sig även
annan utbildning än den som avses i 12 §, exempelvis studier vid utomnordiskt
lärosäte. Det är högskolan som avgör om en tidigare utbildning eller
verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Lärosätets beslut i dessa ärenden
kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. När det gäller
antagningsfrågor, som berörs i motion 1996/97:Ub512, har regeringen nyligen
ändrat högskoleförordningen i enlighet med de riktlinjer som förordades i
propositionen Tillträde till högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184, bet.
UbU11, rskr. 264). I högskoleförordningen föreskrivs nu (7 kap. 3 §) att varje
högskola skall ha en antagningsordning som anger de regler för grundläggande
högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan samt
behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas. Där
skall också anges hur beslut om behörighet överklagas. Antagningsordningen
skall beslutas av högskolans styrelse. Införandet av skyldighet för lärosätena
att ha en antagningsordning motiverades av behovet av ökad rättssäkerhet för
studenterna.
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1997 ålagt Högskoleverket att
tillse att lagar och förordningar inom högskoleområdet följs samt att i övrigt
allmänhetens och enskilda individers behov, intressen och rättigheter i
förhållande till högskolesystemet blir tillgodosedda. Verket har tillsyn över
alla universitet och högskolor med offentlig huvudman och för sådana enskilda
anordnare av utbildning på högskolenivå som får statsbidrag eller har
tillstånd att utfärda examina. Högskoleverket skall också underlätta
internationell rörlighet för bl.a. studenter. I anslutning till denna uppgift
har verket ålagts att redovisa vilka problem som finns i samband med
studentutbytet i Erasmusprogrammet inom Sokrates. Högskoleverket planerar att
den 3-4 juni 1997 anordna en konferens kring erkännande och tillgodoräknande
av utländsk högskoleutbildning. Konferensen riktar sig till examensansvariga
och andra vid universitet och högskolor. Utskottet vill framhålla att
lärosätena självfallet inte får lämna vilseledande förhandsinformation till
studenter.
I budgetpropositionen har regeringen aviserat en proposition senare under år
1997 om forskarutbildningen. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa
denna genom att nu ta ställning till frågan om rätten att överklaga
tillsättning av doktorandtjänst.
Mot bakgrund av att Högskoleverket redan har de här nämnda uppgifterna och
av att bestämmelser införts i högskoleförordningen om antagningsordning anser
utskottet att riksdagen inte heller i övrigt har anledning att göra något
tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena.
3. Resursfördelning
Enligt motionerna 1996/97:Ub410 (m), 1996/97:Ub462 (s) och 1996/97: Ub464 (fp)
är Umeå universitet missgynnat jämfört med övriga universitet när det gäller
medelstilldelning. Motionärerna tar särskilt upp tilldelningen av resurser för
studiefinansiering i forskarutbildningen, ersättningen för lokalkostnader,
medlen för tjänster och drift m.m. för forskningsverksamheten samt
ersättningen för klinisk utbildning och forskning enligt det s.k. LUA-avtalet.
I de två förstnämnda motionerna begärs en granskning resp. en översyn av
systemet för resurstilldelning till forskning och forskarutbildning. Enligt
den sistnämnda motionen bör regeringen utan dröjsmål ta upp förhandlingar
kring en översyn av LUA-avtalet.
U t s k o t t e t avstyrker motionerna och vill anföra följande.
I de av motionärerna nämnda avseendena har Umeå universitet en sämre
medelstilldelning än de äldre flerfakultetsuniversiteten. De minimibelopp
under fakultetsanslagen som regeringen föreskrivit skall användas för studie-
finansiering inom forskarutbildningen relateras i motionerna till respektive
lärosätes anslag till grundutbildning. Det är riktigt att Umeå universitet då
har ett lägre belopp än Uppsala, Lunds, Göteborgs och Stockholms universitet.
Det bör dock påpekas att motsvarande belopp för Linköpings universitet, Kungl.
Tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet är lägre än för Umeå
universitet. Skillnaden mellan Uppsala universitet, som i detta hänseende har
det högsta beloppet, och Göteborgs universitet, som har det lägsta beloppet av
de fyra äldre universiteten, är betydligt större än den mellan Göteborgs och
Umeå universitet. Alla lärosäten har rätt att själva besluta att avsätta ett
större belopp till studiefinansiering inom forskarutbildning än det som
regeringen föreskrivit. Proportionen mellan anslagen till grundutbildning och
de totala fakultetsanslagen varierar också kraftigt mellan lärosätena. Den är
lägre för Umeå universitet än för universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm,
men högre för Umeå än för Göteborgs universitet och betydligt högre än för
Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet.
Fakultetsanslagen är av olika storlek vid de olika lärosätena. Hur mycket
forskningen och forskarutbildningen kan byggas ut och inom vilka
vetenskapsområden och vid vilka lärosäten det bör ske tillhör
forskningspolitikens huvudfrågor. Det kan enligt utskottets mening inte
bedömas främst utifrån målet att uppnå rättvisa mellan de fem äldsta
universiteten. Utskottet noterar vidare att regeringen i den senaste
budgetpropositionen aviserat en proposition längre fram i vår om vissa
organisationsfrågor om högskolans ledningsstruktur, tjänsteorganisation,
fakultetsindelning samt principerna för fördelning av forskningsresurser.
Anslag till lokalkostnader tilldelas lärosätena på skilda sätt för
grundutbildningen å ena sidan och forskning och forskarutbildning å den andra.
För lokalkostnader för grundutbildningen finns en enhetlig ersättning
(tidigare kallad hyrespeng), lika för alla lärosäten, inräknad i ersättningen
för helårsstudenter (tidigare kallad studentpeng). För lokalkostnader för
forskning och forskarutbildning anvisas en särskild anslagspost till varje
lärosäte. Den är beräknad utifrån de lokalkostnader som lärosätena faktiskt
hade för forskning och forskarutbildning vid tidpunkten för övergång till
nuvarande system (den 1 juli 1993). Dessa varierade då kraftigt mellan olika
lärosäten, och deras anslagsposter för lokalkostnader blev därför också olika.
Umeå universitet hade vid den tidpunkten jämförelsevis låga lokalkostnader.
Lärosätena har numera själva ansvaret för sin lokalförsörjning och träffar
avtal bl.a. om hyresnivån med ägarna till de lokaler som de brukar. När ett
lärosäte beslutar sig för t.ex. en nybyggnad av lokaler, som kommer att
medföra ökade hyreskostnader, är det dess eget ansvar att bedöma sina
möjligheter att klara dessa ökade kostnader och att vid behov hos regeringen
begära höjning av anslagsposten för lokalkostnader inom fakultetsanslaget. En
sådan framställning avseende ett kemiskt-biologiskt centrum i Umeå bereds f.n.
i Regeringskansliet.
Det s.k. LUA-avtalet är, som framgår av beteckningen, ett avtal som staten
har ingått med vissa landsting och kommuner som är huvudmän för hälso- och
sjukvård. Ett motsvarande avtal finns för tandvård. Avtalen har lång
uppsägningstid. Att dessa avtal ur statens synpunkt har stora brister har
påtalats flera gånger de senaste åren, bl.a. av
Forskningsfinansieringsutredningen i betänkandet Forskning och pengar (SOU
1996:29, s. 92 f.) och i motioner till de två senaste riksmötena (bet.
1994/95:UbU15 s. 84 f., rskr. 353, yttr. 1995/96:UbU6y, bet. FiU10 s. 167,
rskr. 304). Utskottet har avstyrkt yrkandena med hänvisning till att problemen
var uppmärksammade av Regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit pågår nu
samtal mellan Regeringskansliet och Landstingsförbundet om en förändring.
Yrkande 3 i motion 1996/97:Ub464 får därmed anses vara tillgodosett. Utskottet
utgår från att regeringen i kontakterna med Landstingsförbundet eftersträvar
en lösning som både ger större rättvisa mellan lärosätena än nuvarande avtal
gör och tillgodoser lärosätenas behov av att kunna styra användningen av
medlen. Med hänsyn till att problemen varit kända länge och är av allvarlig
natur bör riksdagen enligt utskottets mening kunna räkna med att regeringen i
nästa budgetproposition redovisar hur ärendet framskridit.
4. Institutionell organisation
Två motioner tar upp frågan om planering för fler universitet. Målet bör
enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) vara att stimulera en successiv utveckling av
några av de nuvarande medelstora högskolorna till universitet under perioden
fram till år 2010 (yrk. 11). Lärartillgången lyfts fram som en begränsande
faktor. Motionärerna anför att det finns skäl att initiera en mer
internationell rekrytering av lärare och en utbildning med fler virtuella
inslag. En utredning bör tillsättas för att analysera frågorna kring den
framtida utvecklingen av högre utbildning och forskning med inriktning mot
fler nya specialiserade universitet (yrk. 12). I motion 1996/97:Ub404 (m)
yrkande 4 anförs att målsättningen för universitetsutbyggnaden på sikt bör
vara två universitet per miljon invånare, vilket är vad USA och England anser
sig behöva.
U t s k o t t e t är inte berett att ställa sig bakom förslagen om en
parlamentarisk utredning eller om ett uttalande om vilket antal universitet
landet bör ha i framtiden och föreslår således att riksdagen avslår
motionsyrkandena. Riksdagen godkände i december 1996 vad regeringen i
budgetpropositionen förordat om universitetsbegreppet (prop. 1996/97:1
utg.omr. 16 avsnitt 5.5.2, bet. UbU1, rskr. 100). Med de resursförstärkningar
som riksdagen på regeringens förslag beslutat om för de mindre och medelstora
högskolorna bör det vara möjligt för vissa av dem att inom en snar framtid
uppfylla kriterierna för benämningen universitet. Motion 1996/97:Ub483 yrkande
11 får därför anses vara tillgodosedd. När det gäller fler virtuella inslag i
utbildningen erinrar utskottet om vad som ovan anförts om
Distansutbildningskommitténs uppdrag.
Motion 1996/97:Ub465 (kd) för fram förslag om ett trespråkigt
Europauniversitet med engelska, svenskt teckenspråk och svenska som
arbetsspråk. Högskolan i Örebro besitter enligt motionären en unik potential
för att bli ett utbildningscentrum för universitets- och högskolestudier för
döva och hörselskadade. Om lärare där - både döva, hörselskadade och hörande -
var kompetenta att undervisa på svenskt teckenspråk skulle det trespråkiga
universitetets utbildningsutbud vara mycket attraktivt, inte bara för döva och
hörselskadade svenska studenter utan också för studenter från övriga Norden.
Det skulle även bli ett resurscentrum som skulle attrahera hörande studenter,
forskare och lärda just på grund av sin unicitet, och kunna utvecklas till ett
internationellt aktat trespråkigt universitet som kan tjäna hela Europa, anser
motionären. Riksdagen bör enligt hennes mening agera till förmån för en
statlig utredning om betydelsen av ett trespråkigt Europauniversitet.
U t s k o t t e t, som finner motionärens vision tilltalande, anser likväl
att riksdagen bör avslå yrkandet. Ett realiserande av förslaget om ett
trespråkigt Europauniversitet skulle kräva mycket omfattande resurser.
Utskottet noterar att förslaget inte har förts fram till regeringen av
Högskolan i Örebro. En första förutsättning är enligt utskottets mening att
den berörda högskolan själv uppfattar idén som både realistisk och
tillräckligt angelägen för att prioriteras framför andra behov. Utskottet
ställer sig inte bakom motionärens förslag att riksdagen skall begära en
statlig utredning om saken.
I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 31 föreslås att Högskoleverket skall ges i
uppdrag att i samverkan med universitet och högskolor utforma förslag till
lämpliga organisationsförändringar för att effektivisera universitetens
interna struktur.
U t s k o t t e t avstyrker motionen med hänvisning till att regeringen
aviserat en proposition under år 1997 med förslag angående vissa
organisationsfrågor om högskolans ledningsstruktur, tjänsteorganisation,
fakultetsindelning m.m.
En prövning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist bör göras, anser
Miljöpartiet i motion 1996/97:Ub514 yrkande 21. Motionärerna hävdar att det
inte är självklart att forskningsanknytning gagnar alla yrkesutbildningar.
Särskilt nämns lärarutbildningen som exempel på en yrkesutbildning som
drabbats hårt av att den fördes till universitet och högskolor.
U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen behandlade ett motsvarande
yrkande vid föregående riksmöte (bet. 1995/96:UbU4). Utskottet anförde då
bl.a. följande (s. 8 f.).
Utskottet noterar att motionärerna ifrågasätter värdet av den
forskningsanknytning som var motiveringen för att ett antal eftergymnasiala
utbildningar fördes till högskolan vid 1977 års högskolereform (prop. 1975:l9,
bet. UbU17, rskr. 179). På den punkten godkände riksdagen enhälligt
regeringens förslag. I sitt betänkande över propositionen underströk det
dåvarande utbildningsutskottet att enhetlighet inte fick vara något
självändamål, och att även i framtiden uppgiften att ge yrkesförberedelse
måste ha olika innebörd inom olika delar av högskoleutbildningen (bet. UbU
1975:17 s. 20). Utskottet ser inte någon anledning för riksdagen att ändra
uppfattning härvidlag.
Utskottet står fast vid samma inställning nu.
När det gäller lärarutbildningen har regeringen på riksdagens initiativ
nyligen beslutat tillsätta en parlamentarisk utredning (bet. 1996/97:UbU1,
rskr. 100). I dess uppdrag ingår bl.a. att ange mål och principer för styrning
av lärarutbildningen och att lämna ytterligare förslag rörande
lärarutbildningens forskningsanknytning. Regeringen anför i direktiven till
utredningen att när det gäller att utforma en yrkesinriktad utbildning skall
naturligtvis yrkets krav vara styrande för utbildningen. Det påpekas samtidigt
att de samhälleliga förutsättningarna för läraryrkets utövande är i ständig
förändring, och att det finns risker förknippade med att enbart forma
utbildningen utifrån de för stunden rådande yrkeskraven. I direktiven sägs
också att praktikens viktiga roll innebär att lärarutbildningen bör genomföras
i nära samarbete med huvudmännen för skolan - kommunerna - och att utredningen
bör ge förslag till hur detta samarbete kan organiseras (dir. 1997:54).
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1996/97:Ub514 yrkande 21.
I motion 1996/97:Ub437 (m) begärs en utredning av hur samhällets totala
utbildningsresurser kan samordnas bättre. Motionären påtalar att den nya
yrkeshögskolan skulle kunna ge många arbetslösa möjligheter till nya jobb.
Samtidigt disponerar länsarbetsnämnderna stora belopp för utbildning. Någon
regional samplanering för att optimera utbildningsinsatserna förekommer
knappast, heter det i motionen.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Kommittén för
kvalificerad yrkesutbildning (U 1996:02) har i uppdrag att låta genomföra en
kontinuerlig utvärdering av försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning för att bl.a. klarlägga om utbildningarna har en inriktning
mot de kompetens- och kvalitetskrav som ställs på dagens arbetsmarknad. I
denna del av utvärderingen bör enligt direktiven (dir. 1996:41) samråd ske med
de myndigheter och organisationer som har anknytning till näringsliv och
arbetsmarknad. Utvärderingen skall också ge underlag för bedömningar av den
fortsatta verksamhetens inriktning och organisation ur ett regionalpolitiskt
perspektiv.
Möjligheterna att vid Umeå universitet och SLU i Umeå inrätta ett Advanced
Center for Environmental Research bör enligt motion 1996/97:Ub420 (s) utredas.
Den mycket stora fakultetsövergripande kompetens som finns i Umeå understryker
enligt motionären Umeås lämplighet för den gränsöverskridande forskning som är
nödvändig för att komma till rätta med de globala miljöproblemen.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Något initiativ från riksdagen behövs
enligt utskottets mening inte i denna fråga. I Umeå finns sedan tio år
tillbaka Centrum för miljövetenskaplig forskning. Detta har till uppgift att
stödja och utveckla miljövetenskaplig forskning genom att åstadkomma en
samverkan mellan Umeå universitet, Försvarets forskningsanstalt och SLU. Det
bör ankomma på de berörda universiteten att finna former för att ytterligare
utveckla forskningen inom miljöområdet. Om det krävs åtgärder på nationell
nivå för detta bör det vara universiteten som gör framställning därom hos
regeringen.
I motion 1996/97:Ub486 (s) presenteras projektet Institutet för social
ekonomi. Detta startades hösten 1993 på initiativ från Mitthögskolan och med
stöd från Beredningen för främjande av den ideella sektorns utveckling.
Motionärerna anser att det nu bör bildas en egen juridisk person i form av en
ideell förening med Glesbygdsverket, Institutet för regionalforskning,
Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mitthögskolan, Kooperativ utveckling i
Jämtlands län samt Swedecoop som medlemmar. För detta krävs enligt
motionärerna att regeringen ger tillstånd till att berörda statliga
myndigheter engagerar sig i verksamheten.
U t s k o t t e t har erfarit att fyra av de nämnda myndigheterna har
inlämnat en begäran till regeringen om att få bilda en sådan ideell förening.
Ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet föreslår med hänvisning härtill
att riksdagen avslår motionen.
Formerna för en Östersjöakademi i Norrköping, anknuten till Linköpings
universitet, bör enligt motion 1996/97:T215 (kd) yrkande 3 utredas.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Riksdagen behandlade motsvarande
förslag våren 1995 (bet. 1994/95:UbU15, rskr. 353). Utskottet noterade då med
intresse motionärens förslag om en satsning som innebär samverkan över
traditionella disciplingränser och nätverkssamarbete mellan universitet,
högskolor och andra organ i samhället, men påpekade att det står universiteten
fritt att själva organisera sin verksamhet och därvid besluta om inrättande av
centrum.
En samordnad sjöfartshögskola skulle enligt motion 1996/97:T616 (fp) yrkande 3
bidra till att bibehålla eller höja sjöfartsutbildningens kvalitet för att
möta hårdare krav på nautisk, miljömässig och säkerhetsmässig kompetens. En
längre gående samordning mellan Högskolan i Kalmar och Chalmers tekniska
högskola bör därför enligt motionären utredas.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Enligt utskottets
mening är det en fördel att sjöfartsutbildningarna är förlagda till högskolor
som också bedriver annan utbildning och forskning.
Kommunikationsforskningsberedningen har i uppdrag att utarbeta
forskningsprogram inom bl.a. sjöfartsområdet. Sjöfartsverket har i årets
regleringsbrev ålagts att bedöma det samlade behovet av utbildning för yrken
inom sjöfarten och årligen lämna rapport om detta till regeringen.
Sjöfartsverket har också en kvalitetskontrollerande funktion för
utbildningarna i enlighet med den internationella konventionen STCW (Standards
for Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers).
5. Jämställdhetsfrågor
Könsperspektiv i utbildningspolitiken tas upp i motion 1996/97:A814 (s). Den
bör utformas utifrån de olika förutsättningar och behov som kvinnor och män
har (yrk. 3). Utbildningsresurserna bör fördelas rättvist mellan könen (yrk.
4). Enligt motionärerna krävs särskilda insatser och stimulanser för att ge
flickor och kvinnor lika tillgång till områdena naturvetenskap och teknik.
Utbildningarna måste anpassas efter flickors och kvinnors förutsättningar och
erfarenheter.
Läkarutbildningen och alla vårdutbildningar bör enligt motion 1996/97: Ub407
(fp) yrkande 2 ha ett könsperspektiv i undervisningen. Motionären hänvisar
till risken för feldiagnoser, om läkarna inte i sin utbildning har studerat
var, när och hur den kvinnliga kroppen reagerar annorlunda än mannens. Även
motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 19 tar upp det faktum att mannen i dag ofta
används som norm och att utbildningen alltför sällan är uppbyggd så att den
passar både män och kvinnor i lika hög grad. Högskolan, och även skolan i
allmänhet, måste enligt motionärerna ha som mål att motverka traditionella
könsroller men medverka till att bekräfta könsidentiteter. Studie- och
yrkesorienteringen bör enligt motion 1996/97:A821 (kd) yrkande l8 inriktas på
att varje elev oberoende av kön får stöd att välja studier och yrke efter
intresse och förmåga. Studie- och yrkesvägledare måste därför i sin utbildning
få grundläggande jämställdhets- och genusundervisning, och den befintliga
yrkeskåren bibringas motsvarande kunskaper genom fortbildning, anser
motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker motionärernas yrkanden om tillkännagivanden.
Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.
Sedan sommaren 1992 finns inom Utbildningsdepartementet en arbetsgrupp för
jämställdhet inom högre utbildning och forskning (den s.k. JÄST-gruppen). Den
fungerar som en referensgrupp till utbildningsministern i jämställdhetsfrågor
och har bidragit med underlag för arbetet med flera propositioner (prop.
1992/93:169 och 170, prop. 1994/95:164, prop. 1996/97:1) JÄST-gruppen ingav
förra året till regeringen ett antal förslag till ändringar i högskolelagen
(1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). De handlar bl.a. om att i
beskrivningen av målen för flertalet yrkesexamina uttryckligen nämna insikter
om betydelsen av genus. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
År 1993 startades på regeringens uppdrag det s.k. NOT-projektet som har till
syfte att öka ungdomars, och då särskilt flickors, intresse för teknik och
naturvetenskap. NOT-projektet, som bedrivs gemensamt av Skolverket och
Högskoleverket, har framför allt inriktat sig på att utveckla attityder och
arbetssätt hos lärarna i naturvetenskapliga och tekniska ämnen i skolan.
Verksamheten inom NOT-projektet avses fortsätta t.o.m. år 1998.
För insatser på jämställdhetsområdet, speciellt med att ändra på innehåll
och arbetssätt i teknisk och naturvetenskaplig utbildning i syfte att
permanent öka rekryteringen av kvinnliga studenter till dessa utbildningar,
anvisades under budgetåren 1993/94-1995/96 särskilda medel till Rådet för
grundläggande högskoleutbildning (fr.o.m. 1995/96 Högskoleverket).
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1997 ålagt alla universitet
och högskolor att erbjuda sina lärare utbildning och fortbildning inom
jämställdhetsområdet. Lärosätena skall vidare vidta åtgärder för att öka
andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där
kvinnor är underrepresenterade och öka andelen män inom de lärarutbildningar
och de vård- och farmaciutbildningar där män är underrepresenterade. Av deras
årsredovisningar skall framgå andelen kvinnor och män i de nämnda
utbildningarna.
I direktiven till den tidigare nämnda parlamentariska utredningen om
lärarutbildningen har regeringen markerat att de blivande lärarna behöver
kunskaper om skillnader mellan flickors och kvinnors respektive pojkars och
mäns inlärning. Vidare behöver de tränas i att anlägga ett
jämställdhetsperspektiv på sina undervisningsämnen (dir. 1997:54).
När det gäller läkarutbildning och annan vårdutbildning anser utskottet det
som självklart att dessa utbildningar skall bedrivas med ett könsperspektiv.
För studie- och yrkesvägledarexamen skall enligt högskoleförordningen
studenten ha förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att som
studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet kunna förverkliga de olika
skolformernas mål. I målen för alla skolformer ingår att uppmuntra eleverna
att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.
Jämställdhetsplanerna vid universitet och högskolor bör enligt motion
1996/97:A821 (kd) omfatta hela verksamheten, dvs. även studenterna (yrk. 20).
Så är enligt motionärerna i dag fallet endast vid ett fåtal högskolor. I
motionen sägs också att inte minst flickor på tekniska linjer ofta avbryter
sin utbildning på grund av omgivningens negativa attityder. Avhopp av
underrepresenterat kön vid olika utbildningar bör utvärderas och lärdomar
dras, anser motionärerna (yrk. 19).
U t s k o t t e t behandlade yrkanden om att jämställdhetsplanerna skall
omfatta även studenterna vid 1994/95 års riksmöte. Då erinrade utskottet (bet.
1994/95:UbU18 s. 26) om att jämställdhetslagen (1991:433), i vilken kravet på
jämställdhetsplaner finns, är en arbetsrättslig lag och att det därför inte
finns någon skyldighet för universitet och högskolor att i sina
jämställdhetsplaner även ta in åtgärder som rör studenter. I högskolelagen
(1992: 1434) föreskrivs att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall
iakttas i högskolornas verksamhet.
Med hänvisning till detta och till vad utskottet ovan redovisat angående
föreskrifter i regleringsbrevet för universitet och högskolor föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1996/97:A821 yrkande 20. Utskottet anser
att riksdagen bör kunna utgå från att lärosätena följer upp sin verksamhet
t.ex. vad gäller avhopp från utbildningar. Yrkande 19 i den nämnda motionen
bör därför också avslås.
Motionerna 1996/97:A813 (mp) yrkande 2 och 1996/97:A821 (kd) yrkande 21 tar
upp problemet med sexuella trakasserier bland studenter. Motionärerna påpekar
att det inte finns några sanktioner mot studenter som sexuellt trakasserar
lärare eller andra studenter.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till följande.
Sedan ett par år finns det en bestämmelse i högskoleförordningen (1 kap.
9 §) om att högskolorna skall verka för att studenter inte utsätts för
sexuella trakasserier. JÄST-gruppens nyss nämnda förslag till ändringar i
högskolelagen och högskoleförordningen innefattar bl.a. att det skall kunna
vidtas di-sciplinära åtgärder mot student som gör sig skyldig till sexuella
trakasserier. Upprepade sådana trakasserier skall också enligt JÄST-gruppens
förslag kunna utgöra grund för avskiljande. Förslagen bereds som nämnts i
Regeringskansliet.
6. Utbildningens mål och innehåll
Miljöinslag i högskoleutbildningen tas upp i motion 1996/97:L713 (mp).
Högskolelagens portalparagraf bör enligt motionärerna kompletteras med att
utbildningen skall förmedla kunskaper om miljön (yrk. 7). Högskoleverket bör
inrikta befintliga utvecklingsanslag på integrerade miljöinslag i utbildningar
inom information, journalistik och medier (yrk. 8).
U t s k o t t e t uppfattar det första yrkandet så att det avser 9 § i 1
kap. högskolelagen (1992:1434). Den lyder f.n. på följande sätt.
Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och
färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning,
förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa
kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser.
Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte
på vetenskaplig grund.
Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande
högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att
självständigt kunna bedriva forskning.
Utskottet anser inte att det i högskolelagen bör anges något särskilt område
som utbildningen skall ge kunskaper om. Yrkande 7 i motionen bör således
avslås. Under budgetåren 1993/94-1995/96 anvisade statsmakterna särskilda
medel till Rådet för grundläggande högskoleutbildning resp. Högskoleverket för
utvecklingsinsatser just på miljöområdet. Inom Högskoleverket har
Grundutbildningsrådet för budgetåret 1997 avsatt en motsvarande summa för
insatser på miljöområdet. Rådet avser dock att nu i huvudsak använda medlen
för uppföljning av de tidigare gjorda utvecklingsinsatserna. Riksdagen bör
enligt utskottets mening avslå även yrkande 8 i motionen.
En utredning om utbildning av miljökunnig personal inom olika sektorer
föreslås i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 24. Behovet av sådan personal bör
enligt motionärerna kartläggas och existerande utbildningar utvärderas.
Därefter skall förslag utarbetas om en ordnad utbildning i stor skala, anför
motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till betänkandet
1995/96:UbU4, där ett likadant yrkande behandlades (s. 13). Det avstyrktes då
av utskottet som utgick från att utbildningar som kombinerar kunskaper i
ekologi med kunskaper i t.ex. teknik eller ekonomi kommer att efterfrågas
alltmer både av studenter och avnämare och att högskolor och universitet
kommer att anstränga sig att svara mot denna efterfrågan. Riksdagen följde
utskottets förslag. Inför budgetåret 1997 har regeringen ålagt lärosätena att
i ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället och att anpassa sitt
utbud av grundläggande högskoleutbildning i riktning mot områden där behovet
av välutbildad arbetskraft bedöms öka.
Utbildningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT) är bristfällig inom
lärarutbildningen, anförs det i motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande 6.
Motionärerna hänvisar till en hearing som utbildningsutskottet genomfört i
september 1996 då det framkom att endast 3 av 16 lärarutbildningar har
obligatorisk ANT-undervisning. Både lärare och socialarbetare behöver enligt
motion 1996/97:Ub249 (fp, s, m, c, v, mp, kd) en avsevärt mera fördjupad
kunskap på ANT-området än vad respektive utbildning f.n. ger.
U t s k o t t e t, som delar motionärernas uppfattning att ANT-frågorna
måste få en seriös behandling både i lärarutbildningen och
socionomutbildningen, avstyrker yrkandena av följande skäl.
För samtliga lärarexamina gäller att studenten skall ha de kunskaper och
färdigheter som behövs för att som lärare förverkliga skolans mål och medverka
i utvecklingen av dess verksamhet. Detta föreskrivs i examensordningen, bilaga
3 till högskoleförordningen (1993:100). Ett av de mål som skall uppnås i
grundskolan är att eleven skall ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om
förutsättningarna för en god hälsa och har förståelse för den egna livsstilens
betydelse för hälsan. Det är respektive universitets eller högskolas ansvar
att anordna lärarutbildningen så att den svarar mot de krav som ställs i
examensordningen. Regeringen har nyligen gett Högskoleverket i uppdrag att
kartlägga och analysera tillämpningen av examensordningen när det gäller
lärarexamina. Resultatet av detta uppdrag skall utgöra ett av underlagen när
den nyss nämnda parlamentariska utredningen skall bedöma lärarutbildningens
innehåll. Även när det gäller socionomexamen vill utskottet erinra om kraven i
examensordningen, nämligen bl.a. att studenten skall ha förvärvat de kunskaper
och den praktiska förmåga som krävs för socialt arbete på individ-, grupp- och
samhällsnivå. Det råder inget tvivel om att alkohol och andra droger utgör ett
av de stora sociala problemen i vårt samhälle. Det är lärosätenas ansvar att
utforma utbildningen utifrån examensordningens krav.
Arbetsterapeututbildningen håller enligt motion 1996/97:Ub481 (c) en hög
teoretisk nivå men omfattar alltför litet av praktisk tjänstgöring.
Utbildningen bör enligt motionären förlängas. I motion 1996/97:Ub485 (c)
hävdas att arkitektutbildningen behöver förändras och breddas mot förvaltning
av redan byggda hus och miljöer.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till att riksdagen
normalt inte fattar beslut om längden av olika utbildningar och inte heller om
fördelningen mellan teoretisk och praktisk utbildning eller mellan olika
ämnen. Detta regleras i stället av lärosätena själva, men regeringen
föreskriver i högskoleförordningen vilken omfattning i poäng som utbildningen
till olika examina skall ha. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp för vilka
hittills inga regler har funnits om legitimation eller behörighet för att
utöva yrket. Behörighetskommittén har i sitt betänkande (SOU l996:138)
föreslagit att arbetsterapeuter skall omfattas av legitimation. Ärendet bereds
för närvarande i Regeringskansliet.
Fyra motioner - 1996/97:Ub401 (fp), 1996/97:Ub423 (c) yrkande 1, 1996/97:Ub436
(m) och 1996/97:Ub441 (s) - påtalar behovet av utbildning av
cytologassistenter, en yrkesgrupp som har stor betydelse vid de gynekologiska
hälsokontrollerna. Medelåldern i yrkesgruppen är enligt motionärerna hög och
återväxten dålig, eftersom det inte längre anordnas någon utbildning till
cytologassistent.
U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör göra några tillkännagivanden
i enlighet med motionerna. Riksdagen bör alltså avslå yrkandena.
Motionärerna har emellertid pekat på ett verkligt problem. Utbildningen till
cytologassistent har utgjort en påbyggnad på utbildningen till biomedicinsk
analytiker (tidigare laboratorieassistent) och anordnats vid vissa
vårdhögskolor. Under åren 1977-1993 utgjorde den en av statsmakterna inrättad
påbyggnadslinje omfattande 24 poäng. Statsmakterna reglerar numera inte vilka
utbildningar som skall eller får anordnas vid vårdhögskolorna, vare sig dessa
har landsting eller kommun som huvudman - vilket gäller flertalet - eller de
har införlivats med statliga högskolor. I de senare fallen har hittills
beställaransvaret för vårdhögskoleutbildning och ansvaret för dess
huvudsakliga finansiering stannat hos den tidigare huvudmannen. Utskottet
noterar i likhet med motionärerna att ingen vårdhögskola numera anordnar
påbyggnadsutbildning i klinisk cytologi. Inte heller förefaller det finnas
någon annan utbildningsväg inom universitet och högskolor som kan fylla
motsvarande behov.
Det måste enligt utskottets mening vara de som ansvarar för hälso- och
sjukvården som bevakar rekryteringsbehovet av personal med olika kompetens och
tar initiativ till att utbildning som behövs för verksamheten kommer till
stånd. Universitet och högskolor - vare sig de är statliga eller har annan
offentlig huvudman - bör enligt utskottets mening vara öppna för samhällets
behov av olika slag av utbildning och beredda att åta sig att anordna sådan
utbildning som visar sig behövas. Ett problem i sammanhanget utgör därvid att
cytologassistentutbildningen, fastän viktig, troligen inte behöver ha särskilt
många utbildningsplatser per år under de närmaste åren. Vilken eller vilka
högskolor som i så fall skall anordna utbildningen måste bestämmas på något
sätt. Statsmakterna styr för närvarande utbildningsutbudet inom varje
universitet eller högskola i mycket begränsad utsträckning.
Behörighetskommittén har bl.a. föreslagit att det i högskoleförordningen
skall införas en yrkesexamen för biomedicinska analytiker. Kommittén anför
också att en sådan reglering sannolikt skulle åstadkomma ett större intresse
för cytologutbildningen.
Utskottet utgår från att det problem som motionärerna tagit upp kommer att
beaktas av berörda instanser och lösas utan särskilt ingripande från
riksdagens sida.
Yrkande 2 i motion 1996/97:Ub423 (c) tar upp forskning och utbildning om de
reumatologiska sjukdomarna. Ämnet reumatologi bör ges större utrymme inom
utbildningen för läkare och paramedicinsk personal, anser motionärerna. Mer
resurser måste också satsas på reumatologisk forskning.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Det är berörda
läroanstalter som har ansvaret för att lägga upp läkarutbildningen och andra
vårdutbildningar så att de svarar mot de krav som statsmakterna satt upp genom
högskoleförordningens examensbeskrivningar. När det gäller forskning hänvisar
utskottet till vad socialutskottet anfört i det av riksdagen godkända
betänkandet 1996/97:SoU6 (s. 29). Liksom socialutskottet förutsätter
utbildningsutskottet att regeringen och berörda myndigheter beaktar behovet av
forskning om reumatiska sjukdomar utan något tillkännagivande från riksdagen.
I motion 1996/97:Ub447 (s) anförs att det bör inrättas en högskoleutbildning i
socialförsäkringsadministration. Med de höga krav som i dag ställs på
personalens kompetens är det inte rimligt att förutsätta att
försäkringskassorna själva skall svara för personalens grundutbildning. Att
det finns enstaka kurser i skilda ämnen hos en del högskolor är inte
tillräckligt, anser motionärerna.
U t s k o t t e t erinrar om universitetens och högskolornas åliggande att
samverka med det omgivande samhället och om deras självbestämmande när det
gäller att kombinera kurser till utbildningsprogram. Lärosätena skall också
anpassa sitt utbildningsutbud i riktning mot områden där behovet av
välutbildad arbetskraft bedöms öka. Riksdagen bör enligt utskottets mening
inte göra något tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet, som alltså
bör avslås.
Förslag förs fram i motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 18 om att resurser skall
avsättas för försöksverksamhet vid något eller några lärosäten med en
propedeutisk kurs i bl.a. kunskaps- och vetenskapsteori samt etik.
U t s k o t t e t hänvisar till vad som anfördes när motsvarande yrkande
avslogs vid föregående riksmöte (bet. 1995/96:UbU4 s. 14 f.). Riksdagen bör
inte göra några uttalanden om hur universiteten och högskolorna skall lägga
upp utbildningen för att den skall ge studenterna den förmåga till
självständig och kritisk bedömning som enligt högskolelagen är ett av
högskoleutbildningens mål. Varje lärosäte har eget ansvar för att välja
metoder för detta. Yrkandet avstyrks.
7. Övrigt
Enligt motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 25 bör den centrala
högskolemyndigheten ges i uppdrag att sammanställa informationsmaterial om
högskoleutbildningen. Ett sådant borde vara riktat till studenter som
information inför studieval och yrkesval, och ett borde vara utformat för att
ge arbetsgivare god information om vad olika utbildningar ger för yrkesmässig
kompetens.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Högskoleverket har enligt sin
instruktion (1995:945) i uppdrag att svara för information om verksamheten och
det samlade utbudet av utbildning vid universitet och högskolor. I databasen
ASKen, som är tillgänglig bl.a. på Internet tillhandahåller Högskoleverket
tillsammans med samtliga universitet och högskolor en mycket omfattande
information om högskoleutbildningen. Sedan en kortare tid tillbaka finns också
på Internet SACO:s databas Raka spåret till yrkeslivet, som bl.a. ger
upplysningar om arbetsmarknadsutsikter, löner m.m. för olika grupper av
högskoleutbildade, och som även har länkar till ASKen. Högskoleverket ger
också ut Studenthandboken, som främst vänder sig till gymnasieskolans
avgångselever och deras föräldrar som en hjälp inför studie- och yrkesval. Vid
flera lärosäten anordnas också mötesplatser mellan arbetsgivare, studenter och
utbildningsansvariga vid s.k. Arbetslivcenter. Ett tillkännagivande enligt
motionsyrkandet är enligt utskottets mening inte behövligt.
Utredningar om hur antalet studerande på de långa och kvalificerade akademiska
utbildningarna skall kunna ökas och om hur sådan utbildning skall kunna göras
attraktiv och lönsam begärs i motion 1996/97:Ub404 (m) yrkandena 3 och 5.
U t s k o t t e t noterar att det under de senaste åren har skett en
kraftig ökning av antalet examina på utbildningar om minst 120 poäng. Även
antalet examina om minst 160 poäng har ökat kraftigt. (Källa: Statistiska
meddelanden U 20 SM 9701) Ansvaret för lönebildningen åvilar i princip
arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion
1996/97: Ub404 yrkandena 3 och 5.
Djurförsök används i den högre utbildningen i större omfattning än vad som är
tillåtet enligt en Europarådskonvention som Sverige har undertecknat, hävdas
det i motion 1996/97:Ub430 (c, m, fp, v, mp). Visserligen har studenterna rätt
att söka dispens från att delta i obligatoriska utbildningsmoment, men det får
de enligt motionärerna oftast inte upplysning om. Högskolorna skall vara
skyldiga att erbjuda alternativ i de fall djurförsök förekommer inom
utbildningar som inte syftar till direkt yrkesförberedande kunskap med adekvat
försöksdjursteknisk träning, heter det i motionen.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till följande.
Användningen av försöksdjur för bl.a. vetenskaplig undervisning skall enligt
djurskyddslagen (1988:534) prövas från etisk synpunkt innan försök får
påbörjas. Prövningen görs i djurförsöksetisk nämnd, som skall avstyrka
användning av djur om det är möjligt att få likvärdig kunskap genom andra
metoder. Centrala försöksdjursnämnden (CFN) har som en av sina huvuduppgifter
att begränsa behovet av försöksdjur, bl.a. genom att främja utvecklingen av
alternativa metoder till djurförsök. Inom CFN förbereds för närvarande nya
allmänna råd till de djurförsöksetiska nämnderna för deras prövning av
användningen av försöksdjur i utbildning. Regeringen har nyligen beslutat om
direktiv till en utredning som skall granska vad som krävs för att ytterligare
begränsa försöksdjursanvändningen i Sverige och utarbeta en handlingsplan för
en sådan begränsning (dir. 1997:43).
Utskottet vill i sammanhanget instämma i utbildningsministerns uttalande i
ett frågesvar i kammaren den 19 mars 1997, att det självklart inte bör åligga
studenterna utan de utbildningsansvariga att presentera lämpliga alternativ
till djurförsök. Det är också självklart viktigt att studenterna blir upplysta
både om sin rätt att ansöka om befrielse från obligatoriska utbildningsmoment
och om att lärosätets beslut i sådana ärenden kan överklagas. Ansvaret för
detta är enligt utskottets uppfattning också lärosätets.
Förslag om att grundutbildningen av läkare ytterligare skall minskas och medel
omdisponeras till specialistutbildning framförs i motion 1996/97: Ub476 (m).
Motionärerna anser att farhågorna för ett väsentligt läkaröverskott har
besannats. Samtidigt räcker antalet platser för allmäntjänstgöring (AT) inte
till för att alla som avlägger läkarexamen också skall kunna nå legitimation.
Likaså är antalet som genomgår specialistutbildning för litet med tanke på de
stora pensionsavgångar som väntas i början på 2000-talet. Motionärerna vill
att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om en resursöverföring från
staten till landstingen för en utvidgad specialistutbildning.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Statsmakterna har beslutat om en
ytterligare minskning av den grundläggande läkarutbildningens dimensionering
fr.o.m. år 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). De medel
som frigörs skall dock användas till annan vårdutbildning, farmaceutisk
utbildning och biomedicinsk utbildning inom högskolan. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att specialistutbildningen av läkare behöver utökas.
Denna sker genom att läkaren fullgör specialiseringstjänstgöring hos en
sjukvårdshuvudman, normalt under anställning på s.k. St-tjänst, samt genomgår
vissa kurser som anordnas på uppdrag av Socialstyrelsen. Det senaste året har
resurserna för sådana kurser minskat från ca 21 till 16 miljoner kronor.
Bakgrunden till detta är att kurserna inte efterfrågats i tillräckligt stor
utsträckning, vilket i sin tur anses bero på att sjukvårdshuvudmännen
reducerat antalet St-tjänster. Läkarna har i allt större utsträckning blivit
hänvisade till att göra sin specialiseringstjänstgöring genom korta vikariat,
vilket försvårar för dem att delta i kurserna. Nuvarande lagstiftning ger inte
staten någon möjlighet att tvinga sjukvårdshuvudmännen att öka antalet St-
tjänster. Utskottet har erfarit att frågan om specialistutbildningens
dimensionering sedan en längre tid bereds inom Regeringskansliet. Regeringen
har i sin redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen (skr. 1996/97:15 s. 43) meddelat sin avsikt att under våren 1997
återkomma till riksdagen med en redogörelse i frågan om läkarförsörjningen.
Denna redogörelse bör avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i frågan.
Ekvivaleringen av utländska examina är viktig för att invandrare med akademisk
examen skall kunna få arbete i Sverige. En förstärkning av denna verksamhet
hos Högskoleverket föreslås i motionerna 1996/97:Sf632 (c) yrkande 6 och
1996/97:Ub425 (s) yrkande 1. I motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 12 sägs att
Högskoleverket respektive AMS bör prioritera vidareutveckling av instrumenten
för att jämföra utländska yrkesutbildningar med motsvarande svenska.
U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande
i enlighet med motionerna utan föreslår att de avslås. Den genomsnittliga
väntetiden för besked i ekvivaleringsärenden har numera nedbringats till drygt
tre månader. Detta innebär en avsevärd förbättring jämfört med för några år
sedan. Det tar nu betydligt kortare tid att få ett ekvivaleringsutlåtande än
att lära sig svenska - en förutsättning för att kunna söka kvalificerat
arbete. Utskottet vill understryka vikten av att tiden för ekvivalering inte
tillåts att öka på nytt.
I motion 1996/97:Ub482 (c) yrkande 2 begärs att regeringen i
budgetpropositionen skall återkomma med förslag om medel för investeringar för
sjöbefälsutbildningen vid Högskolan i Kalmar, i enlighet med högskolans
begäran i den fördjupade anslagsframställningen.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Universiteten och högskolorna skall
numera finansiera investeringar genom lån i Riksgäldskontoret. En låneram
anges för varje lärosäte i regleringsbrevet. En ansökan från Högskolan i
Kalmar om höjd låneram prövas för närvarande i Regeringskansliet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande huvudmannaskap för högre utbildning och forskning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkandena 13 och 16,
res. 1 (m) - delvis
2. beträffande styrning av högskolan genom målsättningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 1,
res. 2 (m, kd)
3. beträffande avgiftsfrihet och nationellt utbildningsutbud
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 3,
4. beträffande informationsplikt för universitet och högskolor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 4,
res. 3 (kd) - delvis
5. beträffande högskolelstyrelserna
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 14,
res. 1 (m) - delvis
6. beträffande flexibel studieorganisation
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 6,
7. beträffande förkunskapskrav
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub211 yrkande 7,
res. 1 (m) - delvis
8. beträffande urvalsregler
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub483 yrkande 6 och 1996/97:Ub512
yrkande 2,
res. 4 (fp, kd)
9. beträffande meritvärdering av militärtjänstgöring m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub403,
10. beträffande friare tillträde till högskolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483 yrkande 7,
res. 5 (fp) - delvis
11. beträffande antalet äldre studenter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub489,
12. beträffande social snedrekrytering
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub443,
13. beträffande beslut om platsantal och lokalisering av högre
utbildning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub247 yrkande 2,
14. beträffande virtuell högskoleutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 6, 1996/97: Ub483 yrkande
15, 1996/97:Ub504 yrkande 3 och 1996/97:Ub512 yrkande 14,
res. 6 (c, fp, v)
15. beträffande andra förslag för att göra högskoleutbildningen mer
tillgänglig
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub426, 1996/97:Ub433, 1996/97:Ub499,
1996/97:Ub500, 1996/97:Ub504 yrkande 2 och 1996/97:A432 yrkande 22,
res. 7 (c)
16. beträffande sommaruniversitet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub459 yrkande 7,
res. 8 (v)
17. beträffande behörighetsgivande utbildning för kvinnor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub434,
18. beträffande finska språket
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf625 yrkandena 10 och 11,
res. 3 (kd) - delvis
19. beträffande studenternas rättssäkerhet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub442, 1996/97:Ub444, 1996/97:Ub459
yrkande 8 och 1996/97:Ub512 yrkande 22,
res. 9 (v, kd)
20. beträffande resursfördelning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub410, 1996/97:Ub462 och
1996/97:Ub464,
21. beträffande planering för fler universitet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub404 yrkande 4 och 1996/97:Ub483
yrkandena 11 och 12,
res. 5 (fp) - delvis
22. beträffande trespråkigt Europauniversitet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub465,
23. beträffande effektivisering av universitetens interna struktur
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 31,
res. 10 (mp) - delvis
24. beträffande yrkesutbildningarnas organisatoriska hemvist
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 21,
res. 10 (mp) - delvis
25. beträffande samordning av samhällets totala
utbildningsresurser
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub437,
26. beträffande ett miljöforskningscentrum i Umeå
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub420,
27. beträffande ett institut för social ekonomi
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub486,
28. beträffande en Östersjöakademi i Norrköping
att riksdagen avslår motion 1996/97:T215 yrkande 3,
29. beträffande en samordnad sjöfartshögskola
att riksdagen avslår motion 1996/97:T616 yrkande 3,
30. beträffande könsperspektiv i utbildningspolitiken
att riksdagen avslår motion 1996/97:A814 yrkandena 3 och 4,
31. beträffande könsperspektiv i undervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub407 yrkande 2, 1996/97: Ub512
yrkande 19 och 1996/97:A821 yrkande 18,
res. 3 (kd) - delvis
32. beträffande jämställdhetsplaner
att riksdagen avslår motion 1996/97:A821 yrkandena 19 och 20,
res. 3 (kd) - delvis
33. beträffande sexuella trakasserier
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A813 yrkande 2 och 1996/97:A821
yrkande 21,
res. 3 (kd) - delvis
34. beträffande miljöinslag i högskoleutbildningen
att riksdagen avslår motion 1996/97:L713 yrkandena 7 och 8,
35. beträffande utbildning av miljökunnig personal
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 24,
res. 10 (mp) - delvis
36. beträffande alkohol, narkotika och tobak (ANT)
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub249 yrkande 1 och 1996/97:Ub459
yrkande 6,
res. 11 (fp, v, mp, kd)
37. beträffande arbetsterapeut- och arkitektutbildningarna
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub481 och 1996/97:Ub485,
38. beträffande utbildning av cytologassistenter
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub401, 1996/97:Ub423 yrkande 1,
1996/97:Ub436 och 1996/97:Ub441,
39. beträffande forskning och utbildning om de reumatologiska
sjukdomarna
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub423 yrkande 2,
40. beträffande högskoleutbildning i
socialförsäkringsadministration
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub447,
41. beträffande propedeutisk kurs i kunskaps- och vetenskapsteori
m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 18,
res. 3 (kd) - delvis
42. beträffande centralt informationsmaterial om
högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 25,
res. 10 (mp) - delvis
43. beträffande de kvalificerade akademiska utbildningarna
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub404 yrkandena 3 och 5,
44. beträffande djurförsök
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub430,
res. 12 (c, v, mp, kd)
45. beträffande specialistutbildning av läkare
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub476,
46. beträffande ekvivalering av utländska examina
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf632 yrkande 6, 1996/97: Sf633
yrkande 12 och 1996/97:Ub425 yrkande 1,
47. beträffande sjöbefälsutbildningen i Kalmar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub482 yrkande 2.
Stockholm den 24 april 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s),
Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren
(fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund
Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kd) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservationer
1. Huvudmannaskap för högre utbildning och forskning, m.m. (mom. 1, 5 och 7)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anför:
Vi anser att ett statligt huvudmannaskap för alla offentliga universitet och
högskolor medför avsevärda administrativa och organisatoriska vinster, vilket
gynnar forskningen och utbildningen. Det nuvarande systemet, där landstingen
har huvudmannaskapet för vissa utbildningar och även har hand om vissa
forskningsprojekt, är riskabelt för kvaliteten. Erfarenheterna av omvandlingen
av Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till fristående
stiftelser är mycket goda. Regeringen borde därför lägga fram förslag om att
ge fler högskolor möjlighet att frigöra sig från det statliga
huvudmannaskapet. Vi föreslår att riksdagen bifaller motion 1996/97:Ub411
yrkandena 13 och 16.
Vi vidhåller vår tidigare uppfattning att ingen bör väljas till en
högskolestyrelse enbart på grund av ett politiskt förtroendeuppdrag.
Styrelserna skall i bästa mening vara professionella och ha till huvuduppgift
att medverka till att kreativa forskningsmiljöer bildas, där nya idéer och
tankar har förutsättning att utvecklas till nydanande rön och upptäckter.
Riksdagen bör alltså bifalla motion 1996/97:Ub411 yrkande 14.
I ett system med fria och oberoende universitet och högskolor är en hörnsten
varje lärosätes rätt och ansvar att svara för den egna antagningen.
Högskolorna skall enligt vår mening kunna utforma särskilda förkunskapskrav
för sina utbildningar, kopplade till vad respektive utbildning kräver. Detta
bör riksdagen genom bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 7 ge regeringen
som sin mening till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 5 och 7
bort hemställa
1. beträffande huvudmannaskap för högre utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 13 och 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande högskolestyrelserna
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande förkunskapskrav
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 7 ger regeringen
som sin mening till känna vad som ovan anförts,
2. Styrning av högskolan genom målsättningar (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kd) anför:
Vi delar den uppfattning som framförs i motion 1996/97:Ub512 att styrningen av
högskolan bör ske i form av målsättningar. Det är beklagligt att regeringen nu
tenderar att i stället centralstyra med regler och direktiv och därmed
begränsar den frihet som universiteten och högskolorna sedan en tid tillbaka
har haft bl.a. vad gäller urval och antagning av studenter. Riksdagen bör
enligt vår mening tillstyrka yrkande 1 i motion 1996/97:Ub512.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 2 bort
hemställa
2. beträffande styrning av högskolan genom målsättningar
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Informationsplikt för universitet och högskolor, m.m. (mom. 4, 18, 31, 32,
33 och 41)
Inger Davidson (kd) anför:
Riksdagen bör enligt min mening ställa sig bakom förslaget i motion
1996/97:Ub512 yrkande 4, att universiteten och högskolorna skall åläggas
informationsplikt om sina kurser och utbildningar till Högskoleverket, i syfte
att öka möjligheten för presumtiva studenter att skaffa sig en överblick över
utbildningsalternativen.
Finskan riskerar att i Sverige bli ett subkulturspråk med låg status.
Kristdemokraterna anser att Sverige snarast bör ratificera
Europarådskonventionen om regionala språk och minoritetsspråk för finskans
del. I linje med detta bör riksdagen bifalla motion 1996/97:Sf625 yrkande 10
om utbildningsalternativ med stark ställning för det finska språket inom viss
yrkes- och högskoleutbildning och om tillvalsalternativ i yrkesinriktade
svenskspråkiga utbildningar för finskspråkiga elever. Jag anser också att
riksdagen bör ställa sig bakom kravet i yrkande 11 i samma motion om en
upprustning av de finska institutionerna vid universiteten.
När det gäller könsperspektiv i undervisningen anser jag att högskolan, och
även skolan i allmänhet, måste ha som mål att motverka traditionella
könsroller men medverka till att bekräfta könsidentiteter. Studie- och
yrkesorienteringen i skolan bör inriktas på att varje elev oberoende av kön
får stöd att välja studier och yrke efter intresse och förmåga. Studie- och
yrkesvägledare måste i sin grundutbildning få grundläggande jämställdhets- och
genusundervisning, och den befintliga yrkeskåren genom vidareutbildning
bibringas motsvarande kunskaper. Jag anser att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub512 yrkande 19 och 1996/97:A821 yrkande 18 och med
anledning av motion 1996/97:Ub407 yrkande 2 bör ge regeringen som sin mening
till känna vad jag här har anfört.
Det bör enligt min mening stadgas i lag att jämställdhetsplanerna vid
universitet och högskolor skall omfatta hela verksamheten, dvs. även
studenterna. De som leder undervisning, forskning och institutioner har ett
ansvar för att skapa en miljö som ger likvärdiga villkor för både kvinnor och
män att trivas och utvecklas. Avhopp av underrepresenterat kön från olika
utbildningar bör utvärderas och lärdomar dras. Jag anser att riksdagen bör
bifalla motion 1996/97:A821 yrkandena 19 och 20.
Högskoleförordningens förbud mot sexuella trakasserier behöver kompletteras
med en möjlighet att vidta disciplinära åtgärder mot studenter som gör sig
skyldiga till sådana trakasserier. Jag anser att riksdagen bör göra ett
tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionerna 1996/97:A813
yrkande 2 och 1996/97:A821 yrkande 21.
Jag ställer mig bakom förslaget i motion 1996/97:Ub512 yrkande 18 om att
resurser skall avsättas och fördelas till något eller några lärosäten för att
på försök införa en propedeutisk kurs med bl.a. kunskaps- och vetenskapsteori
samt etik. Riksdagen bör alltså bifalla motionsyrkandet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 18, 31,
32, 33 och 41 bort hemställa
4. beträffande informationsplikt för universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande finska språket
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkandena 10 och 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
31. beträffande könsperspektiv i undervisningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub512 yrkande 19 och
1996/97:A821 yrkande 18 och med anledning av motion 1996/97: Ub407
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
32. beträffande jämställdhetsplaner
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A821 yrkandena 19 och 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
33. beträffande sexuella trakasserier
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:A813 yrkande 2 och
1996/97:A821 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
41. beträffande propedeutisk kurs i kunskaps- och vetenskapsteori m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Urvalsregler (mom. 8)
Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kd) anför:
Den centralisering som den socialdemokratiska regeringen har genomfört med de
nya reglerna för urval till högskolan minskar möjligheterna för universitet
och högskolor att vid antagningen värdera annan kompetens än den som framgår
av betyg och högskoleprov. Detta leder till minskad mångfald i
utbildningsutbudet. Vi anser att lärosätena bör återfå rätten att ansvara för
antagningsreglerna. Den centrala regleringen på detta område bör begränsas
till att gälla krav på mångfald och jämställdhet. Riksdagen bör således
bifalla motionerna 1996/97:Ub483 yrkande 6 och 1996/97:Ub512 yrkande 2.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort
hemställa
8. beträffande urvalsregler
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub483 yrkande 6 och
1996/97:Ub512 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. Friare tillträde till högskolan, m.m. (mom. 10 och 21)
Margitta Edgren (fp) anför:
Det skulle vara intressant att pröva ett friare tillträde till universitet och
högskolor, där den enskilde individen själv fick avgöra sin kompetens. De
universitet och högskolor som är intresserade bör få möjlighet att testa denna
idé. Jag anser att riksdagen genom bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 7
bör begära en utredning som förutsättningslöst utreder möjligheterna till ett
sådant friare tillträde.
När det gäller planering för fler universitet anser jag att målet skall vara
att stimulera en successiv utveckling av fyra av våra medelstora högskolor med
perspektiv mot år 2010 så att de då har en bred och gedigen
forskningsanknytning och har fått rätten att kalla sig universitet. Vidare bör
en utredning tillsättas för att analysera frågorna kring den framtida
utvecklingen av högre utbildning och forskning med inriktning mot fler nya
specialiserade universitet. Riksdagen bör med bifall till motion 1996/97:Ub483
yrkandena 11 och 12 och med anledning av motion 1996/97:Ub404 yrkande 4 ge
regeringen som sin mening till känna vad jag här har anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10 och 21
bort hemställa
10. beträffande friare tillträde till högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande planering för fler universitet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkandena 11 och 12 och med
anledning av motion 1996/97:Ub404 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
6. Virtuell högskoleutbildning (mom. 14)
Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig-Olofsson
(v) anför:
Vi anser det mycket angeläget att möjligheterna till virtuell
högskoleutbildning tas väl till vara. Sveriges mycket moderna
telekommunikationsnät kan rätt använt leda till nya former för kunskapslyft
och ge möjlighet att möta framtida utbildningsbehov. Ett öppet universitet med
distansundervisning via moderna medier, med friare tillträde och gärna i
samarbete med folkbildningens organisationer och eventuellt med
Utbildningsradion, bör övervägas. Detta bör riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 6, 1996/97:Ub483 yrkande 15, 1996/97:Ub504
yrkande 3 och 1996/97:Ub512 yrkande 14 ge regeringen som sin mening till
känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 14 bort
hemställa
14. beträffande virtuell högskoleutbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 6, 1996/97:Ub483
yrkande 15, 1996/97:Ub504 yrkande 3 och 1996/97: Ub512 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Andra förslag för att göra högskoleutbildningen mer tillgänglig (mom. 15)
Andreas Carlgren (c) anför:
För att skapa ökad tillgänglighet är det viktigt att högskoleutbildning ges i
decentraliserad form. I dag är villkoren för decentraliserad utbildning
ogynnsamma och det hämmar lärosätenas vilja eller möjligheter att anordna
sådan. Hur deras utbud av decentraliserad utbildning kan förbättras måste noga
övervägas. Endera bör högskolorna kompenseras extra för decentraliserad
utbildning eller kan staten ålägga dem att fullgöra en viss del av sitt
utbildningsuppdrag i form av sådan utbildning. Regeringen bör överväga saken
och återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1996/97:A432 yrkande 22 ge regeringen som sin mening till känna. De
övriga motionsyrkandena under moment 15 anser jag kan avslås med hänvisning
till det som utskottsmajoriteten har anfört.
Jag anser mot denna bakgrund att utskottet under moment 15 bort hemställa
15. beträffande andra förslag för att göra högskoleutbildningen mer
tillgänglig
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A432 yrkande 22 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ub426, 1996/97:Ub433, 1996/97: Ub499, 1996/97:Ub500
och 1996/97:Ub504 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
8. Sommaruniversitet (mom. 16)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Jag anser att sommaruniversitet är något som medverkar till att bryta den
sociala snedrekryteringen och leder till att fler ungdomar söker till högre
utbildning. Introduktionsprogram för gymnasieelever, fadderverksamhet och
studievägledning bör därför integreras i sommaruniversitetet. Universitet och
högskolor bör få i uppdrag att utarbeta en långsiktig modell för
sommarutbildningen. Effekterna då det gäller social snedrekrytering,
studenternas skuldsättning samt möjligheten till flexiblare regler för
studieuppehåll under andra delar av året bör dessutom utredas. Vad jag här
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub459 yrkande 7 ge
regeringen som sin mening till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 16 bort
hemställa
16. beträffande sommaruniversitet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub459 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Studenternas rättssäkerhet (mom. 19)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Inger Davidson (kd) anför:
De problem som påtalas i motionerna 1996/97:Ub442, 1996/97:Ub444,
1996/97:Ub459 yrkande 8 och 1996/97:Ub512 yrkande 22 visar på att det behövs
en översyn av studenternas rättssäkerhet. Riksdagen bör göra ett
tillkännagivande till regeringen om detta.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 19 bort
hemställa
19. beträffande studenternas rättssäkerhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub442, 1996/97: Ub444,
1996/97:Ub459 yrkande 8 och 1996/97:Ub512 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. Effektivisering av universitetens interna struktur, m.m. (mom. 23, 24, 35
och 42)
Gunnar Goude (mp) anför:
Det är mycket ovisst om universitetens nyvunna frihet kommer att leda till
några effektiviseringar inom en rimlig framtid om inte speciella åtgärder
vidtas. Jag anser att en utomstående instans i samråd med universitet och
högskolor bör se över möjligheterna att ge dessa en annan ledningsfunktion och
organisation. Speciellt bör fakulteternas funktion granskas och alternativ tas
fram. Effektiva rationaliseringsinstrument måste också byggas in i
organisationen. Högskoleverket bör få i uppdrag att i samverkan med
universitet och högskolor utforma förslag till lämpliga
organisationsförändringar. Detta innebär att jag föreslår att riksdagen
bifaller motion 1996/97:Ub514 yrkande 31.
Miljöpartiet vidhåller att yrkesutbildningarnas organisatoriska hemvist
behöver omprövas. De 20 år som har gått sedan 1977 års högskolereform har inte
givit belägg för att forskningsanknytning har det stora värde även för
yrkesutbildningarna som man då trodde. Däremot klagar nu många över att vissa
utbildningar inte ger en yrkesidentitet, att undervisande personal inte duger
som yrkesförebilder, att undervisningen inte sker i nära kontakt med den
verklighet som yrket sedan gäller, etc. Lärarutbildningarna är ett bra exempel
på detta. Jag anser därför att riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub514
yrkande 21 och hos regeringen begära att en utredning tillsätts för att
närmare granska universitets och högskolors yrkesutbildningar och särskilt
pröva deras naturliga hemvist.
Olika utbildningar av miljökunnig personal finns i dag i mindre skala på
skilda håll inom högskolan. Jag anser att behovet av miljökunnig personal inom
olika sektorer (teknik, trafik, ekonomi etc.) bör kartläggas och existerande
utbildningar utvärderas. Med ledning av denna utvärdering bör man utarbeta ett
förslag till en ordnad utbildning i stor skala av de olika ekotekniker,
miljöekonomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer som behövs för att
möjliggöra en effektiv övergång till ett hållbart samhälle. Riksdagen bör göra
ett tillkännagivande till regeringen om detta i enlighet med motion
1996/97:Ub514 yrkande 24.
Jag instämmer i det som sägs i motion 1996/97:Ub514 yrkande 25 om att det
centrala informationsmaterial om högskoleutbildning som finns är helt
otillräckligt. Studenterna vet inte vilka förvärvsmöjligheter som står öppna
efter utbildningen. De som läser på C- och D-kurser inom högskolan vet ofta
inte vilka villkor som gäller för en fortsatt forskarutbildning. Motsvarande
okunnighet finns på avnämarsidan. Högskoleverket bör få i uppdrag att ta fram
ett informationsmaterial riktat till studenter inför studieval och yrkesval
och ett informationsmaterial för marknaden för rätt utnyttjande av utbildad
arbetskraft. Riksdagen bör med anledning av motionsyrkandet som sin mening ge
regeringen detta till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 23, 24, 35
och 42 bort hemställa
23. beträffande effektivisering av universitetens interna struktur
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 31 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. beträffande yrkesutbildningarnas organisatoriska hemvist
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 21 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
35. beträffande utbildning av miljökunnig personal
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 24 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
42. beträffande centralt informationsmaterial om högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 25 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Alkohol, narkotika och tobak (ANT) (mom. 36)
Margitta Edgren (fp), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Gunnar Goude (mp) och
Inger Davidson (kd) anför:
Vi anser att universitet och högskolor i flertalet fall inte har givit ANT-
området en seriös behandling vare sig i lärarutbildningen eller i
socionomutbildningen. Regeringen har inte tagit upp saken på ett tillräckligt
tydligt sätt i direktiven till den nya lärarutbildningsutredningen. Riksdagen
bör därför genom ett tillkännagivande med anledning av motionerna
1996/97:Ub249 yrkande 1 och 1996/97:Ub459 yrkande 6 markera att det måste
säkerställas att de blivande lärarna och socialarbetarna har sådana kunskaper
på detta område att de kan utföra sitt arbete i enlighet med de mål som gäller
för respektive verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 36 bort
hemställa
36. beträffande alkohol, narkotika och tobak (ANT)
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub249 yrkande 1 och
1996/97:Ub459 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
12. Djurförsök (mom. 44)
Andreas Carlgren (c), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Gunnar Goude (mp) och
Inger Davidson (kd) anför:
Erfarenheterna av universitetens och högskolornas sätt att hantera frågan om
djurförsök visar enligt vår mening att det behövs en uttrycklig föreskrift av
det slag som föreslås i motion 1996/97:Ub430. Vi anser att riksdagen bör göra
ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 44 bort
hemställa
44. beträffande djurförsök
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub430 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Förkunskapskrav och urvalsregler (mom. 7 och 8)
Andreas Carlgren (c) anför:
Jag står liksom Centerpartiet fast vid den uppfattning som jag redovisade i
utskottets betänkande om tillträde till högre utbildning m.m. (bet. 1995/96:
UbU11). Nya tillträdesregler, som ansluter till vad riksdagens majoritet förra
året ställde sig bakom, har nyligen införts i högskoleförordningen. Det är
inte bra för studenterna och lärosätena om bestämmelserna om tillträde ändras
med täta mellanrum. Jag har därför valt att inte medverka till ytterligare
förändringar nu.
2. Sommaruniversitet (mom. 16)
Margitta Edgren (fp) anför:
Folkpartiet har i sitt budgetförslag finansierat 25 000 platser inom
sommaruniversitetet. Vi anser att undervisning över sommaren bör vara
permanent verksamhet för varje högskola och universitet. Vi ser
sommaruniversitet som en service till det omgivande samhället i form av
fortbildning och vidareutbildning men också som en möjlighet för studenter att
minska sina studieskulder genom att studierna kan avslutas snabbare.
Sommaruniversitet ger också en effektivare användning av lokaler och
utrustning.
3. Trespråkigt Europauniversitet (mom. 22)
Inger Davidson (kd) anför:
Riksdagsbeslutet år 1981 att erkänna svenskt teckenspråk som förstaspråk för
landets döva medborgare har fått genomgripande och mycket positiva
konsekvenser för döva och hörselskadade i vårt land och för deras närstående.
Det är viktigt att detta språk tas i bruk och får utvecklas - liksom andra
språk - till ett väl fungerande medel för kommunikation och
kunskapsutveckling. Idén om ett trespråkigt Europauniversitet i Örebro är
enligt min mening värd att arbeta vidare med, även om den inte skulle gå att
realisera inom den närmaste framtiden.
4. Specialistutbildning av läkare (mom. 45)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anför:
Eftersom regeringen har utlovat en redogörelse om läkarförsörjningen har vi
avstått från att reservera oss till förmån för motion 1996/97:Ub476. Vi vill
dock understryka att det problem som motionärerna tagit upp är allvarligt och
har varit känt en längre tid. Det är mycket viktigt att uppdelningen av
ansvaret för läkarnas utbildning mellan staten och sjukvårdshuvudmännen inte
tillåts fortsätta att hindra en lösning av det problem som påtalas i motionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................7
1. Övergripande frågor om huvudmannaskap och styrning 7
2. Studiernas organisation m.m. 10
Flexibilitet 10
Rekrytering och tillträde 10
Tillgänglighet 14
Finska 17
Rättssäkerhetsfrågor 17
3. Resursfördelning 19
4. Institutionell organisation 20
5. Jämställdhetsfrågor 24
6. Utbildningens mål och innehåll 26
7. Övrigt 30
Hemställan 32
Reservationer........................................35
1. Huvudmannaskap för högre utbildning och forskning, m.m. (mom. 1, 5
och 7) 35
2. Styrning av högskolan genom målsättningar (mom. 2) 36
3. Informationsplikt för universitet och högskolor, m.m. (mom. 4, 18,
31, 32, 33 och 41)
37
4. Urvalsregler (mom. 8) 38
5. Friare tillträde till högskolan, m.m. (mom. 10 och 21) 39
6. Virtuell högskoleutbildning (mom. 14) 39
7. Andra förslag för att göra högskoleutbildningen mer tillgänglig
(mom. 15) 40
8. Sommaruniversitet (mom. 16) 40
9. Studenternas rättssäkerhet (mom. 19) 41
10. Effektivisering av universitetens interna struktur, m.m. (mom. 23,
24, 35 och 42)
41
11. Alkohol, narkotika och tobak (ANT) (mom. 36) 42
12. Djurförsök (mom. 44) 43
Särskilda yttranden..................................43
1. Förkunskapskrav och urvalsregler (mom. 7 och 8) 43
2. Sommaruniversitet (mom. 16) 43
3. Trespråkigt Europauniversitet (mom. 22) 44
4. Specialistutbildning av läkare (mom. 45) 44