I betänkandet behandlas 64 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten
1996. De rör bl.a. läroplanerna, kurs- och timplanerna, jämställdhet,
hemspråksundervisning, svenska som andraspråk, betyg och lärarfrågor. Samtliga
yrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats ett antal reservationer.
Motionerna
1996/97:Ub202 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige.
1996/97:Ub207 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning i naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildningssatsningar som
ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att aktuell information om framsteg på miljöområdet på ett bättre
sätt än hittills förmedlas till eleverna.
1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad användning av
skriftliga omdömen och betyg i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nationella prov,
obligatoriska för alla skolor, i det femte och nionde läsåret i grundskolan i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub213 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvärdering av
ämnet idrott och hälsa i skolan.
1996/97:Ub214 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott i
skolan.
1996/97:Ub217 av Juan Fonseca och Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråkets roll i den svenska skolan samt att även
dataundervisningen sker på hemspråket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undervisningen i svenska för invandrare också bör rymma
kulturell förståelse för det svenska samhället.
1996/97:Ub218 av Juan Fonseca (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skrivningar i skolans kursplan
gällande olika kulturers syn på sexualitet och samlevnad.
1996/97:Ub221 av Mats Lindberg och Lars Lilja (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ytterligare veckotimmar för ämnet idrott och hälsa
bör införas i läroplanen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att öka kunskaperna om sambandet mellan motion och
minskade kroppsliga skador.
1996/97:Ub222 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av nuvarande
betygssystem i gymnasieskolan.
1996/97:Ub223 av Conny Öhman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skolämnet idrott och hälsa.
1996/97:Ub224 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att handikappade
och icke handikappade elever skall behandlas lika.
1996/97:Ub225 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
arbetsmiljöutbildning för framtida arbetsledare.
1996/97:Ub226 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad obligatorisk
gymnastik- och idrottsaktivitet på skolschemat,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad samverkan mellan skolan och idrottsföreningar.
1996/97:Ub228 av Stig Grauers och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av
nationella prov i ämnena franska och tyska.
1996/97:Ub229 av Kent Olsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott och hälsa
i skolan.
1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans värdegrund samt om riktlinjer för hur måldokumenten
angående etisk fostran, som finns angivna i läroplanen skall få praktisk
tillämpning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder i skolan för att öka jämställdheten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Skolverkets och kommunernas tillsynsfunktion samt om behovet av
uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet dels för ämnen som är förlagda i
block, dels för estetiska och praktiska ämnen och dels av hur formerna för
elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet
mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygssystemets utformning.
1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg.
1996/97:Ub240 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet svenska och antagningen till gymnasieskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användandet av två betyg i ämnet svenska,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av rätten att
pröva betyg under gymnasietiden i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fler lektorer.
1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om
betygsfri skola enligt vad i motionen anförts,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet i barnomsorg och skola.
1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska språket.
1996/97:Ub248 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om åtgärder för att kvalitetssäkra simundervisningen
i skolan.
1996/97:Ub249 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket på ett mera kraftfullt sätt bör markera skolans
ansvar för ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasiet.
1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet i skolan.
1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av fortbildning för lärare ur det etiska perspektivet
om värdegrunden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolforskningen också ger möjlighet för lärare att bedriva
forskning inom arbetets ram för att närma skolforskningen till skolgolvet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan skall ta till vara
flickors och pojkars olikheter genom t.ex. otraditionella metoder samt verka
för en jämnare fördelning av kvinnor och män inom lärarkåren,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en utvärdering görs om förhållandet till betygssystemet inom
olika kärnämnen och kursplaner för gymnasieprogrammen samt att ett förslag om
alternativa system och viktning utreds.
1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetssträvandena.
1996/97:Ub458 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarfortbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuell fortbildnings- och utvecklingsplan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fler karriärvägar,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande lärarcertifikat i
enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av åtgärder för att få
fler lektorer i skolan i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub477 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bibehålla hög
lärarkompetens i svensk skolundervisning.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att stärka hemspråksundervisningen i
grundskolan,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga
alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem för gymnasieskolan.
1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hemspråksundervisning bör byta namn till modersmålsundervisning
och förläggas inom timplanen i grundskolan och organiseras som vanlig
språkundervisning.
1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisning.
1996/97:So276 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett grundskoleämne som innehåller undervisning i
livsstil-ekologi-hälsa bör införas.
1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om att
minimitiden för idrott och hälsa inom grundskolan höjs till 500 timmar per år.
1996/97:Kr510 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att friluftsliv och idrottsutövande bör ingå som en naturlig del av
skolutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsgymnasierna.
1996/97:Kr511 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av hur minskat antal timmar idrott i skolan påverkar
folkhälsan.
1996/97:Kr513 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolidrotten.
1996/97:Kr519 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens plats i skolan.
1996/97:A819 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet inom skola-utbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om praktik i grundskolan.
1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pojkars och flickors möjlighet att utvecklas på lika villkor,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bred översyn av läromedlen inom grundskolan, gymnasiet och
högskolan ur ett jämställdhetsperspektiv,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kvinnomisshandelns orsaker, symptom och möjliga behandling
skall ingå i den reguljära utbildningen i grundskola, gymnasieutbildning samt
i utbildningar till olika vårdyrken.
1996/97:Bo415 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Skolverket bör uppmärksamma grundskolans simundervisning.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande ett stort antal motionsyrkanden om
skolväsendet vilka alla har väckts under den allmänna motionstiden hösten
1996. Utskottet behandlar först motionsyrkanden med anknytning till
läroplanerna samt kurs- och timplanerna. Därefter behandlas motionsyrkanden om
jämställdhet i skolan, hemspråksundervisning och svenska som andraspråk.
Utskottet tar i ett särskilt avsnitt upp olika frågor om betyg.
Motionsyrkanden med anknytning till lärarfrågor behandlas sist i betänkandet.
Sammanlagt behandlas 64 motionsyrkanden.
Läroplansfrågor m.m.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att nya läroplaner för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
nyligen har införts (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82 och prop.
1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Lpo 94 tillämpas fr.o.m.
läsåret 1997/98 i hela grundskolan och Lpf 94 tillämpas fr.o.m. läsåret
1994/95 för den nya reformerade gymnasieskolan. Läroplanerna utgår från en
ansvarsfördelning där staten anger målen för skolverksamheten och kommunerna
svarar för genomförandet.
Genom de nya läroplanerna anger regering och riksdag den värdegrund som
skolan skall vila på och de mål och riktlinjer som skall gälla för
skolarbetet. Där anges också vem som har ansvar för en viss verksamhet i
skolan och vad detta ansvar innebär. Läroplanerna innehåller bindande
föreskrifter. De kompletteras med kursplaner för de olika ämnena och timplaner
för de olika skolformerna. I kursplanerna anges målen för utbildningen i de
olika ämnena. De mål och riktlinjer som anges i skollagen, läroplanen och
kursplanerna skall ligga till grund för den lokala planeringen. Kommunen skall
i skolplanen redovisa de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå
de av staten fastställda målen. Den enskilda skolan skall sedan i den egna
lokala arbetsplanen ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten
skall utformas och organiseras. Lärarna utformar sedan tillsammans med
eleverna undervisningsmål.
Vissa allmänna frågor
Uppföljning och utvärdering m.m.
I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 8 framhålls att en effektiv tillsyn,
uppföljning och utvärdering är nödvändig för att mål- och resultatstyrning
skall fungera. Viktiga områden för uppföljning och utvärdering är tidsutrymmet
i läroplanen dels för de ämnen som är förlagda i block, dels för estetiska och
praktiska ämnen. Andra viktiga områden som behöver uppmärksammas vid
uppföljning och utvärdering är hur formerna för elevinflytande och
jämställdhetsarbete utvecklas. Även arbetet mot mobbning och uttryck för
främlingsfientlighet bör snarast följas upp och utvärderas.
Frågor om skolans värdegrund behandlas i motionerna 1996/97:Ub230 (kd)
yrkande 2 och 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 3. Det praktiska förverkligandet i
skolvardagen av läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste betonas på
alla nivåer, i de lokala skolplanerna och i kursplanerna samt i
lärarfortbildning och i nationella utvärderings- och utvecklingsplaner. I det
först nämnda yrkandet framhålls att det utvecklingsarbete som bedrivs av
Skolverket om hur läroplanens beskrivning av skolans värdegrund kan omsättas i
praktiken noga bör följas och utvärderas. I det andra yrkandet pekas på
behovet av utvärdering av fortbildning för lärare ur det etiska perspektivet
om värdegrunden.
U t s k o t t e t erinrar om att Skolverkets centrala uppdrag är att verka
för att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har
fastställt förverkligas inom givna ramar. Skolverkets huvuduppgifter är
tillsyn, uppföljning och utvärdering av skolan samt att lägga fram förslag
till utveckling av skolan och medverka till sådan utveckling. Skolverket har
de senaste åren gett en bred bild av tillståndet i svensk skola bl.a.
redovisad i Bilden av skolan 1993 och 1996. Utskottet kan konstatera att det
ingår i verkets uppgifter att på olika sätt följa utvecklingen i skolan. Det
framgår av Skolverkets verksamhetsplan för 1997 att arbetet inom verket
särskilt kommer att fokuseras kring två problemområden, nämligen frågor om att
stödja reformeringen av skolan och att belysa variation, spridning och
likvärdighet i skolan.
För att bidra till den pågående reformeringen av skolan kommer Skolverket
att under de närmaste åren, t.o.m. våren 1998, särskilt följa och stödja
utvecklingen inom ett antal utvalda områden. Utskottet vill i detta sammanhang
nämna två av dessa områden, nämligen värdegrunden i praktisk tillämpning samt
elevers inflytande och arbetet i skolan. Skolverket skall genom att följa och
dokumentera skolornas arbete få kunskap om hur de arbetar med ett område för
att utveckla det, om hinder och möjligheter, om vilka behov av
kompetenshöjande insatser som finns och/eller uppstår, hur dessa behov kan
tillgodoses och vilka effekter detta får för verksamheten. Skolverket avser
bl.a. att sprida kunskap om intressanta exempel och medverka till uppbyggnad
av nätverk mellan skolor för idé- och erfarenhetsutbyte.
Utskottet har vidare noterat att en arbetsgrupp har tillsatts av
Utbildningsdepartementet för samverkan kring arbetet med skolans värdegrund.
Gruppen skall redovisa sina förslag och bedömningar senast den 30 juni 1997.
Eftersom det redan ingår i Skolverkets uppdrag att bl.a. följa och
utvärdera de nya läroplanerna finner utskottet det inte påkallat med något
särskilt uttalande av riksdagen i dessa frågor. Utskottet avstyrker motionerna
1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt 1996/97:Ub251 yrkande 3.
Alkohol, tobak och narkotika (ANT)
Enligt motion 1996/97:Ub249 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 2 bör Skolverket
på ett mera kraftfullt sätt markera skolans ansvar för ANT-undervisningen.
Motionärerna hänvisar till utbildningsutskottets undersökning om
lärarutbildningen (1995/96:URD1) i vilken det framkom klara brister i
lärarutbildningen vad avser ämnesområdet ANT.
U t s k o t t e t erinrar om att rektor enligt läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har ett särskilt ansvar för att
ämnesövergripande kunskapsområden - bl.a. riskerna med tobak alkohol,
narkotika och andra droger - integreras i undervisningens olika ämnen. ANT-
frågor tas också upp som kunskapsområden i ämnena biologi samt idrott och
hälsa. Skolverket utarbetar olika typer av kommentar- och referensmaterial som
skolorna kan ha som stöd i undervisningen. Skolverket samarbetar med olika
organisationer, myndigheter och projekt kring hälsofrågor. En antologi om
hälsoarbetet i skolan - Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en
hälsorisk? - har tagits fram under år 1996. Skolverket har regeringens
uppdrag att ta fram ett referensmaterial om ANT-frågor. Enligt vad utskottet
inhämtat beräknas referensmaterialet att komma ut våren 1997. Vidare har
Folkhälsoinstitutet år 1995 gett ut en nationell handlingsplan för insatser i
syfte att förebygga användandet av alkohol och droger. Det finns också ett
omfattande material utgivet av olika organisationer, t.ex. Ungdomens
Nykterhetsförbund.
Utskottet vill med anledning av motionen hänvisa till att riksdagen nyligen
på utskottets förslag hos regeringen begärt en parlamentarisk utredning om
lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66, rskr. 100). Utskottet har inhämtat
att regeringen beräknas besluta om direktiv till utredningen inom kort.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub249
yrkande 2 avslås.
Sex och samlevnad
I motion 1996/97:Ub218 (s) begärs skrivningar i skolans kursplan om olika
kulturers syn på sexualitet och samlevnad. Motionären framhåller att eleverna
i dagens svenska skola har skiftande kulturbakgrund och erfarenheter.
Relationer, sexualitet och könsroller är oerhört viktiga begrepp när olika
kulturer möts och skall förstå varandra, heter det i motionen.
U t s k o t t e t vill erinra om att den nya målstyrningen innebär att
läroplanerna inte skall styra undervisningens organisation och uppläggning
eller skolans arbetsformer utan i stället ge klara och tydliga mål om vad
skolan skall uppnå. Ansvaret för att de nationella målen nås vilar på den
lokala nivån. Genom läroplanerna har rektor ett särskilt ansvar för att
eleverna får kunskaper om sex och samlevnad. Sex- och samlevnadsfrågor är ett
kunskapsområde inom flera olika ämnen. Vidare finns kunskaper om sex och
samlevnad angivet i målbeskrivningen för ämnet biologi i grundskolan. Som
utskottet i det föregående har framhållit utarbetar Skolverket olika typer av
kommentar- och referensmaterial. För att stödja undervisningen inom
kunskapsområdet sex och samlevnad har Skolverket gett ut ett referensmaterial,
Kärlek känns! förstår du. I detta material behandlas bl.a. etiska frågor och
olika kulturella världar.
Utskottet vill även peka på att den mångkulturella skolan behandlas i
Skolkommitténs delbetänkande, Krock eller möte (SOU 1996:143).
Utskottet anser att motion 1996/97:Ub218 bör avslås.
Vissa kurs- och timplanefrågor
Idrott och hälsa
Frågor med anknytning till ämnet idrott och hälsa i skolan tas upp i flera
motioner.
I motion 1996/97:Ub213 (m) begärs en utvärdering av ämnet idrott och hälsa i
skolan. Motionären anser att det är allvarligt att inslagen av idrott och
motion har minskat i skolan. Skolverket bör därför ges i uppdrag att utvärdera
hur ämnet har utvecklats efter det att den nya läroplanen har börjat gälla i
skolan. Liknande tankegångar anförs i motion 1996/97:Kr511 (c) yrkande 8. I
motionen hänvisas till studier som gjorts av bl.a. Riksidrottsförbundet.
Motionärerna anser att det är sannolikt att konsekvensen av minskad
obligatorisk timtid för idrottsämnet kan få negativa följder för folkhälsan.
En analys av utvecklingen bör göras med hjälp av befintligt utredningsmaterial
och/eller nya studier. Arbetet bör bedrivas skyndsamt för att eventuella
åtgärder skall kunna föreslås och verkställas inför höstterminen 1998.
I motion 1996/97:Kr257 (mp) yrkande 15 begärs att timtiden för ämnet idrott
och hälsa ökas till 500 timmar i grundskolan, dvs. till samma nivå som enligt
tidigare timplan. Motionärerna anser att det var ett allvarligt misstag att
minska den obligatoriska tiden för ämnet. Enligt motion 1996/97:Ub229 (m) bör
en översyn av läroplanen snarast ske för att undersöka om mer tid i skolan kan
ges åt ämnet idrott och hälsa. I motion 1996/97:Ub226 (v) begärs förslag till
ökad obligatorisk tid för ämnet idrott och hälsa. Det bör i läroplanen anges
att minst tre timmar i veckan skall användas till fysisk aktivitet (yrkande
1). I yrkande 2 i motionen framhålls behovet av en ökad samverkan mellan
skolan och idrottsföreningar. Även i motion 1996/97:Kr513 (fp) yrkande 2
anförs att det behövs ett utvidgat samarbete mellan skolan och
idrottsföreningarna. Motionärerna framhåller att ambitionen måste höjas när
det gäller ämnet idrott och hälsa i skolan. Det förhållandet att eleverna har
möjlighet att välja mer idrott än den obligatoriska är inte tillräcklig. De få
elever som gör det är redan aktiva i någon idrottsförening. Enligt motion
1996/97:Ub214 (s) måste åtgärder vidtas som stärker idrottens roll i skolan.
Trenden att ämnet får allt mindre utrymme i skolan måste brytas. I motion
1996/97:Ub221 (s) yrkande 1 framhålls behovet av ytterligare timmar för ämnet
idrott och hälsa i läroplanen. I yrkande 2 i motionen pekas på behovet att öka
kunskaperna om sambandet mellan motion och minskade kroppsliga skador. Mot
bakgrund av de senaste årens utveckling finns det, enligt motion 1996/97:Ub223
(s), anledning att stärka skolans roll som hälsofostrare.
I motion 1996/97:Kr519 (m) yrkande 2 framhålls att idrott och hälsa måste
ges stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras att använda utrymmet för
eget val till ämnet. Motionärerna pekar också på de möjligheter som finns för
kommuner att bygga ut lokala idrottsgymnasier eller samverka om regionala
idrottsgymnasier. Enligt motion 1996/97:Kr510 (kd) yrkande 5 bör antalet
idrottsgymnasier byggas ut allteftersom intresset för sådan utbildning ökar. I
yrkande 3 i motionen framhålls att målet för undervisningen i idrott skall
vara att skapa intresse för regelbunden motion och skapa medvetenhet om
kostens betydelse för välbefinnandet. Friluftsliv och idrottsutövande skall
vara en naturlig del av skolutbildningen.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.
Ämnet idrott och hälsa har i grundskolan numera en garanterad tid om 460
timmar enligt timplanen. Därutöver finns i timplanen utrymme för skolans val
om 410 timmar och 470 timmar för elevens eget val, vilka bl.a. kan användas
för ämnet idrott. Det ingår i kursplanen för ämnet idrott och hälsa att
eleverna skall få pröva och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar.
Dessutom skall eleverna få möjlighet att ägna sig åt friluftsliv. Avsikten är
att de skall få en bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de sedan kan
välja det som passar dem bäst. De skall kunna ta ansvar för sin egen fysiska
träning. Utskottet vill också peka på att hälsoperspektivet är en viktig del
av ämnet.
I gymnasieskolan är ämnet idrott och hälsa ett kärnämne och ingår beroende
på program i timplanen med 80 timmar alternativt 130 timmar. Den nya
gymnasieskolan ger utrymme för att kombinera studier med idrottsutövning genom
att det i timplanen finns särskild timtid för lokalt tillägg och individuella
val. Kommunerna kan anordna idrottsutbildning inom gymnasieskolan i egen regi
eller genom samverkansavtal med andra kommuner. Därutöver kan riksrekryterande
idrottsgymnasier anordnas efter särskilt beslut av Skolverket.
Utskottet vill med anledning av vad som anförts i några av motionerna
poängtera att utskottet anser det viktigt med samverkan mellan skolan och det
lokala föreningslivet. Detta har också angetts i de nya läroplanerna. Det
åligger alla som arbetar i skolan att verka för att utveckla kontakter med
föreningsliv och andra aktiviteter som kan berika undervisningen.
Utskottet erinrar om att den nya läroplanen för grundskolan har införts
successivt och tillämpas för hela grundskolan först fr.o.m. nästa läsår, dvs.
läsåret 1997/98. Som utskottet har framhållit i det föregående ingår det i
Skolverkets uppgifter att följa och utvärdera de nya läroplanerna. Skolverket
har ännu inte genomfört någon utvärdering av ämnet idrott och hälsa.
Utskottet har erfarit att Folkhälsoinstitutet planerar att, under våren
genom olika informationsinsatser, informera skolorna om hälsofrämjande
metoder. Avsikten är bl.a. att informera om forskning inom området liksom om
projektet Hälsoskolorna, som är ett projekt initierat av Europarådet, EG och
WHO:s Europakontor. Projektet syftar till att utveckla metoder och modeller
för att bedriva lokalt folkhälsoarbete med skolan som centrum. Sverige gick
med i projektet våren 1993 och de utvalda skolorna (elva skolor) började sitt
arbete i januari 1994.
Utskottet har i det föregående konstaterat att det ingår i Skolverkets
uppdrag att följa upp och utvärdera skolans verksamhet. Något särskilt
uttalande av riksdagen i frågan om utvärdering av ämnet idrott och hälsa är
enligt utskottets uppfattning inte påkallat. Utskottet hänvisar också till att
statsrådet Ylva Johansson i ett tal på rikskonferensen om den mångkulturella
skolan i Botkyrka uttalat (pressmeddelande från den 30 januari 1997) att hon
avser att föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och slöjd i
grundskolan. Statsrådet räknar med att en sådan förändring av timplanerna
skall kunna genomföras från höstterminen 1998. Utskottet avstyrker motionerna
1996/97: Ub213 och 1996/97:Kr511 yrkande 8.
När det gäller frågan om ökad tid m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar
utskottet dels till vad utskottet anfört ovan om bl.a. informationsinsatser
från Folkhälsoinstitutet, vikten av samverkan mellan skolan och föreningslivet
samt statsrådet Johanssons uttalande om ökad tid i ämnet. Utskottet anser att
motionerna 1996/97:214, 1996/97:Ub221 yrkandena 1 och 2, 1996/97: Ub223,
1996/97:Ub226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15,
1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2 och 1996/97:Kr519
yrkande 2 bör avslås.
Simundervisningen i grundskolan bör enligt motion 1996/97:Ub248 (v)
kvalitetssäkras. I grundskolans läroplan anges mål som eleven skall uppnå vid
slutet av det femte respektive nionde skolåret. I målen för det femte skolåret
ingår att eleven skall kunna simma och hantera nödsituationer i vatten. I
nionde årskursen anges inga särskilda mål för simkunnighet eller livräddning.
Motionären anser att det vore önskvärt med ett ?uppfölj-ningsmål? i fråga om
simkunnighet i nionde årskursen. Motionärerna i motion 1996/97:Bo415 (kd)
yrkande 1 anser att Skolverket bör uppmärksamma simundervisningen i
grundskolan. Det är viktigt att den negativa utvecklingen av simkunnigheten
bryts och att resurser finns för att uppnå skolans mål.
U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att
alla barn och ungdomar kan simma. Utskottet utgår från att skolan och
föräldrarna gemensamt tar ett ansvar för att barnen får denna färdighet.
Utskottet vill även erinra om att det i kursplanen för ämnet idrott och hälsa
i gymnasieskolan anges att eleverna efter genomgången kurs skall ha
grundläggande kunskaper om och kunna tillämpa livräddning och första hjälpen.
Utskottet utgår även från att denna fråga uppmärksammas av Skolverket i
uppföljnings- och utvärderingarbetet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1996/97:Ub248
och 1996/97:Bo415 yrkande 1.
Praktik och praktisk arbetlivsorientering (prao) i grundskolan
I motion 1996/97:A819 (c) yrkande 5 påpekas att praktik och praktisk
arbetslivsorientering (prao) tidigare var obligatorisk och att tid fanns
avsatt i grundskolans timplan. Detta togs bort i den nya läroplanen (Lpo 94).
Ett specifikt mål för prao var att eleverna skulle praktisera inom
yrkesområden som dominerades av det motsatta könet. Därmed kunde prao bidra
till att könsbundna yrkesval motverkades. Motionärerna anser att det i
grundskolans läroplan skall finnas tid fastställd för prao.
U t s k o t t e t erinrar om att det i grundskolans läroplan (Lpo 94) finns
en tydlig markering av rektors ansvar för att organisera den studie- och
yrkesorienterande verksamheten och för att samverka med arbetslivet utanför
skolan, så att eleverna får egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras
fortsatta val av utbildning och yrkesinriktning. Vidare åligger det alla som
arbetar i skolan att bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens
studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell
bakgrund.
Omfattningen av praktisk arbetslivsorientering i grundskolan är inte längre
nationellt reglerad. Utskottet noterar att regeringen enligt regleringsbrev
för budgetåret 1997 uppdragit åt Skolverket att analysera konsekvenserna av
förändringen och föreslå åtgärder om granskningen föranleder detta.
Mot bakgrund av att den förändrade regleringen av praktisk
arbetslivsorientering för närvarande är föremål för en särskild analys
avstyrker utskottet motion 1996/97:A819 yrkande 5.
Utbildning i miljökunskap
Frågor om utbildning i miljökunskap behandlas i motion 1996/97:Ub207 (m).
Motionärerna anser att utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras
i grundskolan och gymnasieskolan (yrkande 1). I yrkande 2 begärs förslag till
utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU. Det är
angeläget att den svenska skolan på liknande sätt som sker inom EU söker
integrera miljökunskap i utbildningen. Motionärerna anser vidare att det finns
stora brister inom skolan vad avser aktuell information om vilka framsteg som
gjorts på miljöområdet. Eleverna får ofta en förlegad och därför negativ
information, heter det i motionen (yrkande 3).
U t s k o t t e t noterar att bl.a. utbildningsfrågorna redovisas i
regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle
(s. 65). Skrivelsen är en lägesbeskrivning av regeringens pågående arbete med
att ta fram miljöstrategier för ett antal olika samhällssektorer. Skrivelsen
är f.n. föremål för riksdagens behandling. När det gäller utbildningsfrågorna
redovisas bl.a. att Skolverket i augusti 1996 genomfört en utvärdering av det
samlade stödet för miljöundervisning. I denna rapport konstateras bl.a. att
samtliga policydokument på undervisningens och miljöns områden - nationellt
såväl som internationellt - ställer tydliga krav på och samtidigt erbjuder
stöd för miljöundervisning och miljöarbete i skolan. Vidare framgår att
skolorna är en del av - dock inte fullt integrerade i - kommunernas
miljöarbete i enlighet med Agenda 21. De ideella miljöorganisationerna är
tydligt närvarande i kommunernas och skolornas arbete med Agenda 21 och
miljöundervisning. Utvärderingen omfattar också skolor som deltar i nätverk
med stöd från Skolverket. Sådana skolor tenderar bl.a. att öppna sig mer mot
det omgivande samhället och ha fått nya perspektiv på den miljörelaterade
undervisningen.
Utskottet har vid förra riksmötet behandlat en motion med likartat innehåll
(bet. 1995/96:UbU3 s. 13). Utskottet avstyrkte motionen och hänvisade bl.a.
till att miljöperspektivet enligt de nya läroplanerna är ett av de
övergripande perspektiv som skall anläggas i skolans olika ämnen och att
miljöperspektivet finns i bl.a. kursplanerna för de naturorienterande ämnena i
grundskolan. Vidare pekade utskottet på de förbättrade möjligheter för
eleverna att fördjupa och bredda kunskaperna som numera finns i grundskolan
genom timplaneutrymmet för elevens eget val. Utskottet avstyrker motion
1996/97:Ub207.
Förslag till nytt ämne i grundskolan - livskunskap
I motion 1996/97:So276 (mp) yrkande 8 anförs att ett nytt ämne - livskunskap -
bör införas i grundskolan. Ämnet skall innehålla undervisning i
livsstil-ekologi-hälsa och ge kunskap om förutsättningarna för ett hälsosamt
liv i en hälsosam miljö.
U t s k o t t e t har i det föregående redovisat att miljöperspektivet är
ett av de övergripande perspektiv som det enligt läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) är angeläget att anlägga i undervisningen
i skolans alla ämnen. Genom ett miljöperspektiv skall eleverna få möjlighet
att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett
personligt förhållningssätt till övergripande och globala frågor.
Miljöperspektivet poängteras genomgående i kursplanerna. Eleverna skall också
genom undervisningen i grundskolan få kunskap om sambandet mellan livsstil och
hälsa. Sådana frågor behandlas bl.a. i kursplanerna för ämnena biologi samt
idrott och hälsa.
Utskottet konstaterar att eleverna genom den nya läroplanen och de nya
kursplanerna skall få den kunskap som motionärerna efterlyser och avstyrker
med hänvisning härtill förslaget i motion 1996/97:So276 yrkande 8 om införande
av ett särskilt ämne för undervisning i livsstil-ekologi och hälsa.
Ämnet historia
I motion 1996/97:Ub202 (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av allsidig
historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige.
Motionären framhåller att svensk historia givetvis inte skall undanhållas
eller negligeras men att lokal historia bör få en mer framträdande plats.
U t s k o t t e t behandlade vid förra riksmötet en likalydande motion
(bet. 1995/96:UbU3 s. 17). Utskottet konstaterade bl.a. att kunskaper om
hembygdens historia skall ingå i undervisningen i historia i grundskolan och
avstyrkte den då föreliggande motionen. Utskottet avstyrker med samma
motivering motion 1996/97:Ub202.
Arbetsmiljöutbildning
I motion 1996/97:Ub225 (s) pekas på behovet av arbetsmiljöutbildning för
framtida arbetsledare. Arbetsmiljöfrågorna bör i högre grad än i dag föras in
i utbildningen på såväl gymnasie- som högskolenivå. Med tanke på den frihet
som utbildningsväsendet har att självt forma sina utbildningsprogram kan man
diskutera någon form av rekommendation från statsmakternas sida, heter det i
motionen.
U t s k o t t e t erinrar om att det i samtliga programmål för
gymnasieskolans nationella program ingår bland kraven på respektive utbildning
att skolan har ansvar för att eleverna efter fullföljd utbildning har kunskap
om vad som kännetecknar en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som är säker
från skydds- och miljösynpunkt. Eleverna skall vidare ha insikt om
arbetsorganisationens betydelse i detta sammanhang. Det är inte möjligt att
inom gymnasieskolans ram erbjuda en omfattande och fullständig
arbetsmiljöutbildning. Arbetsmiljöområdet är ett område där en kontinuerlig
utveckling sker genom t.ex. införande av ny teknik. Utbildning inom
arbetsmiljöfrågor torde därför vara ett område inom vilket det behövs en
kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub225
avslås.
Jämställdhet i skolan
Synpunkter på frågor om jämställdhet i skolan förs fram i flera motioner från
den allmänna motionstiden.
Enligt motionerna 1996/97:Ub448 (c) yrkande 1 och 1996/97:A819 (c) yrkande 3
måste undervisningen i skolan förändras, så att hänsyn tas till flickors och
pojkars olikheter i fråga om behov och intressen. Skolan måste bli bättre på
att synliggöra och lyfta fram kunskap om kvinnligt och manligt. Detta kräver,
anförs det i den senare motionen, att jämställdhetsfrågor tas upp i
lärarutbildningen och fortbildningen i betydligt större utsträckning än i dag.
Det är också önskvärt med en jämnare könsfördelning bland skolans personal.
Arbetet med att förbättra jämställdheten är enligt motion 1996/97:Ub250 (fp)
yrkande 10 både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga. Verksamheten i
skolan bör struktureras för att möta de olika krav som ställs av pojkar och
flickor, och undervisningen bör utformas på ett sådant sätt att den svarar mot
pojkars och flickors olika behov av kunskap, uppmärksamhet och
identitetsskapande. Jämställdhetsfrågor bör som ett första steg lyftas fram i
utbildning och fortbildning av lärare.
I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 16 hävdas att ett flertal olika
klassrumsstudier visar att pojkarna får mer uppmärksamhet än flickorna. Detta
pekar på att lärare för att kunna utbilda jämställt måste ha insikt om vad
jämställdhet är. Men det behövs ett annat förhållningssätt långt tidigare,
anmärker motionärerna. Redan i barnomsorgen bör hos barnen grundläggas en
jämställd syn på kvinnor och män. Motionärerna vill inte att enbart pojk-
respektive flickklasser skall anordnas. Däremot anser de att det är bra att
flickor och pojkar ibland delas in i grupper var för sig. De tillägger att
alla läromedel måste granskas ur ett jämställdhetsperspektiv innan de används
i undervisningen.
Enligt motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 6 är det viktigt att skapa
medvetenhet om hur jämställdhetssituationen är i dag och hur denna aktivt kan
förbättras. Denna uppgift måste prioriteras och göras tydlig i
lärarutbildningen, i skolplaner och i jämställdhetsprogram vid de enskilda
skolorna. Vidare anser motionärerna det vara grundläggande för
jämställdhetsarbetet att könsfördelningen inom de yrkeskategorier som finns
representerade i skolan på sikt görs jämnare. Liknande synpunkter, bl.a. om en
jämnare könsfördelning inom lärarkåren i gymnasieskolan, redovisas i motion
1996/97:Ub251 (kd) yrkande 6. I motion 1996/97:A821 (kd) yrkande 15 betonas
att olika metoder bör utarbetas och projekt startas för att främja pojkars och
flickors möjligheter att utvecklas på lika villkor. Vissa undervisningsmoment
inom klassens ram bör t.ex. kunna organiseras i särskilda flick- och
pojkgrupper, anför motionärerna.
I motion 1996/97:A821 (kd) begärs att riksdagen uttalar sig för att en bred
översyn bör göras av läromedlen inom skola och utbildning ur ett
jämställdhetsperspektiv (yrkande 16). Enligt samma motion yrkande 23 bör
frågor om kvinnomisshandelns orsaker, symptom och möjliga behandling tas upp i
undervisningen i grundskolan, gymnasieskolan samt i utbildningar till olika
vårdyrken.
U t s k o t t e t vill påminna om att riksdagen våren 1995 tog ställning
till förslag i proposition och motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män
inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Utskottet
betonade då att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja
kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella
könsmönster. I skollagen infördes, i enlighet med regeringens förslag, en
bestämmelse om att den som verkar inom skolan särskilt skall främja
jämställdhet mellan könen. Utskottet delade regeringens bedömning att
jämställdhet bör lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans dagliga arbete.
I sammanhanget behandlade utskottet ett flertal motionsyrkanden med liknande
syfte som de nu aktuella. Bland annat anförde utskottet, i fråga om sär- och
samundervisning, att det inte är önskvärt att gå tillbaka till någon form av
flick- och pojkskolor eller enkönade klasser. Utskottet pekade på att det
ankommer på skolorna själva att bestämma om vissa undervisningsmoment av
pedagogiska skäl skall ges i särskilda flick- och pojkgrupper. Motionsyrkanden
om granskning av läromedel ur ett jämställdhetsperspektiv avstyrktes med
hänvisning till att det i Skolverkets uppgift att följa upp och utvärdera
verksamheten i skolan även ingår att följa utvecklingen inom
läromedelsområdet. Det är dock framför allt rektor och lärarna som har att
ställa krav på läromedlen, anförde utskottet.
Frågor om en jämnare könsfördelning inom lärarutbildningarna samt utbildning
och fortbildning av lärare i jämställdhetsfrågor behandlades i utskottets
budgetbetänkande hösten 1996 (bet. 1996/97:UbU1 s. 63 f.) i anslutning till
ett tillkännagivande till regeringen om tillsättande av en parlamentarisk
utredning för översyn av lärarutbildningarna (rskr. 1996/97:100).
Skolverket har i sin verksamhetsplan för 1997 (s. 25) angett att frågor om
jämställdhet och flickors och pojkars olika behov och förutsättningar skall
beaktas i alla verkets projekt. En strategi för utveckling och utvärdering av
jämställdheten i skolan skall utvecklas. Dessutom redovisar Skolverket arbetet
med ett särskilt nätverk för jämställdhet i skolan som kommer att följas och
stödjas under 1997, bl.a. genom nätverkets elektroniska forum.
Utskottet vill även nämna att Kommittén för gymnasieskolans utveckling i
sitt betänkande Den nya gymnasieskolan - steg för steg (SOU 1997:1 s. 76 f.)
konstaterar att de flesta av gymnasieskolans program som innehåller yr-
kesämnen fortfarande i hög grad väljs av antingen flickor eller pojkar. En
jämnare könsfördelning inom utbildningarna i gymnasieskolan är enligt
kommittén önskvärd. Kommittén framhåller vidare vikten av att
lärarutbildningen ger de blivande lärarna kunskaper om skillnaderna i hur
flickor och pojkar lär. Detta är också ett angeläget utvecklingsområde för
redan anställda lärare, menar kommittén.
Jämställdhetsarbetet i förskola, skola och fritidshem behandlas som en av de
viktigare utvecklingsfrågorna i Barnomsorg och skola-kommitténs nyligen
avlämnade betänkande Växa i lärande - förslag till läroplan för barn och unga
6-16 år (SOU 1997:21).
Utskottet förutsätter att samtliga aspekter på jämställdhet mellan män och
kvinnor tas upp i all undervisning, även frågor rörande kvinnomisshandel och
den kvinnosyn som denna ger uttryck för.
Utskottet föreslår mot bakgrund av vad utskottet redovisat att riksdagen
avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub245 yrkande 16,
1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 6, 1996/97:Ub448 yrkande 1,
1996/97:A819 yrkande 3 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23.
Hemspråksundervisning m.m.
Hemspråksundervisningen
Behovet av åtgärder för att stärka hemspråksundervisningen i grundskolan
framhålls i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 11. Särskilt anger motionärerna
att minoritetsgruppers rätt till undervisning i hemspråket måste skyddas. Det
är också viktigt, anför de, att det finns tillgång till hemspråkslärare med
god lärarutbildning, gärna i flera ämnen. Hemspråkslärarnas verksamhet bör
inte särbehandlas vid skolan utan lärarna bör inordnas i lärarkollegiets
arbete. Vidare bör hemspråk organiseras och schemaläggas på samma sätt och med
samma krav på smidighet som ställs för övriga ämnen i skolan, menar
motionärerna.
Enligt motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 13 bör hemspråksundervisning vara
en rättighet för alla som vill lära sig föräldrarnas modersmål. Motionären
anser dessutom att de skolor som har undervisning i olika hemspråk bör kunna
utnyttja detta och erbjuda alla elever på skolan att studera dessa språk. Även
i denna motion understryks att det är angeläget att förbättra utbildningen av
hemspråkslärare.
I motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 18 förordas att hemspråksundervisning i
fortsättningen skall benämnas modersmålsundervisning. Denna bör i grundskolan
förläggas inom timplanens utrymme och organiseras som vanlig
språkundervisning. Motionärerna anmärker att genom dessa åtgärder försvinner
hemspråksundervisningens karaktär av säråtgärd för invandrare.
Det är enligt motion 1996/97:Ub217 (s) yrkande 1 viktigt att kommunerna
formulerar en tydlig politisk ambitionsnivå för invandrarelevernas rätt till
likvärdig utbildning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk. Även
dataundervisning bör ske på hemspråket. Motionärerna motiverar yrkandet med
att hemspråksundervisningen, såsom en särskild stödinsats, har drabbats hårt
av ekonomiska nedskärningar under senare år.
U t s k o t t e t noterar att frågor rörande hemspråksundervisningen
behandlats såväl av Skolverket som av statliga utredningar, nämligen
Invandrarpolitiska kommittén och Skolkommittén.
Skolverket har i april 1996 redovisat ett regeringsuppdrag i rapporten
Hemspråksundervisningen - en översyn (rapport nr 105). Ärendet bereds för
närvarande i regeringskansliet. Invandrarpolitiska kommittén har i april 1996
lagt fram sitt slutbetänkande Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55).
En proposition med betänkandet som grund kommer enligt vad utskottet inhämtat
att föreläggas riksdagen under hösten 1997. Skolkommittén har i november 1996
presenterat delbetänkandet Krock eller möte - om den mångkulturella skolan
(SOU 1996:143). Betänkandet utgör ett diskussionsunderlag, vari kommittén
lyfter fram vissa synpunkter. Kommitténs slutbetänkande med förslag väntas
föreligga i oktober 1997.
I rapporten till regeringen föreslår Skolverket bl.a. att termen hemspråk
ersätts med modersmål i koppling med det språk som avses, t.ex. spanska som
modersmål. - Begreppet modersmål i stället för hemspråk förs också fram i
Skolkommitténs diskussioner och förordas av den Invandrarpolitiska kommittén.
Vidare föreslår Skolverket att bestämmelserna om hemspråksundervisning i
grundskoleförordningens respektive gymnasieförordningens kapitel om särskilda
stödinsatser skall sammanföras med föreskrifter om timplanen i
skolförordningarna. Därigenom understryks enligt verket att
hemspråksundervisningen inte bör uppfattas som en stödåtgärd utan som
undervisning i modersmål. Skolkommittén är i sitt betänkande inne på samma
tanke. Invandrarpolitiska kommittén anser att undervisning i modersmål
(hemspråk) bör bedrivas på timplanebunden tid, och att lärarna i dessa ämnen
bör ingå i lärarkollegiets arbete (SOU 1996:55 s. 382).
Skolkommittén tar också upp frågan om undervisningen i hemspråk bör göras
obligatorisk (SOU 1996:143 s. 118). Kommittén anför dessutom att
undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska öppnar unika
möjligheter att bredda de svenska elevernas språkval. Det finns enligt
kommittén inget skäl att begränsa undervisningen i ett invandrarspråk till att
bara omfatta hemspråksberättigade elever, om det finns andra elever som är
intresserade av att delta (s. 82).
När det särskilt gäller hemspråkslärare föreslår Skolverket i rapporten till
regeringen att nuvarande ämneskombinationer i grundskollärarutbildningen
utökas på så sätt att hemspråk kan kombineras med samtliga andra
ämneskombinationer.
Elever i minoritetsgrupper - för vilka undervisning i hemspråket inte går
att ordna inom skolans ram, t.ex. på grund av att antalet deltagare
understiger fem - bör enligt vad Invandrarpolitiska kommittén föreslår få
tillgång till ett ekonomiskt bidrag som kan lösas in hos godkänd
utbildningsanordnare i en försöksverksamhet med utbildningsgaranti (SOU
1996:55 s. 382).
Med hänvisning till de förslag om förstärkning av hemspråksundervisningen
som nu föreligger och som fortsatt bereds inom regeringskansliet avstyrker
utskottet motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97:Ub514 yrkande 11,
1996/97:Sf625 yrkande 18 och 1996/97:Sf633 yrkande 13.
Utskottet vill här nämna att utskottet i sitt betänkande 1996/97:UbU6 Vissa
grundskolefrågor m.m. behandlat näraliggande motionsyrkanden, nämligen
angående införande av ett system med hemspråkscheck samt en utredning om
hemspråk som merit, i ett avsnitt om särskilda åtgärder för invandrare.
Svenska/svenska som andraspråk
Enligt motion 1996/97:Ub217 (s) yrkande 2 bör undervisningen i svenska som
andraspråk också syfta till att fördjupa elevernas förståelse för svensk
kultur och svenskt samhällsliv.
U t s k o t t e t konstaterar att det i kursplanen för grundskolan i ämnet
svenska som andraspråk (SKOLFS 1995:46) föreskrivs bl.a. att undervisningen i
ämnet skall synliggöra likheter och skillnader mellan den kultur eleven genom
sitt ursprung är delaktig av och det svenska samhällets synsätt och
värderingar för att eleverna skall förstå den värdegrund som den svenska
skolan och det svenska samhället vilar på. Motsvarande föreskrifter finns i
gymnasieskolans kursplaner i ämnet svenska som andraspråk (SKOLFS 1995:39).
Där sägs att varierande aspekter på samhällsliv och kultur återkommande skall
integreras i språkundervisningen, så att eleverna blir alltmer delaktiga i de
förhållningssätt och de traditioner som kännetecknar det land som de nu bor i.
Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett med vad utskottet nu
redovisat. Det bör därför avslås av riksdagen.
Frågan om ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till
gymnasieskolan tas upp i två motioner, 1996/97:Ub240 (m) yrkande 4 och
1996/97:Ub247 (fp) yrkande 6. I det först nämnda yrkandet framhålls att en
förutsättning för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i
gymnasieskolan är att de har goda kunskaper i svenska. Motionärerna
ifrågasätter beslutet att jämställa svenska som andraspråk med ämnet svenska
vid antagning till gymnasieskolan. Enligt motionärernas uppfattning skall
undervisningen i svenska som andraspråk syfta till att ge eleverna sådana
kunskaper att de kan övergå till studier i ämnet svenska. Även i den senare
motionen anförs att syftet med undervisningen i svenska som andraspråk skall
vara att eleven skall kunna gå över till den ordinarie undervisningen i
svenska. Motionären beklagar att riksdagen nyligen beslutat att godkänt betyg
i svenska som andraspråk skall ge tillträde till gymnasieskolans program.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte (prop. 1995/96:206, bet.
1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15) beslutat att godkänt betyg i svenska som
andraspråk skall vara ett alternativ till betyg i ämnet svenska och utgöra
grund för behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade
program. Beslutet medförde en ändring i 5 kap. 5 § skollagen (1985:1100).
Utskottet anförde därvid bl.a. att ämnet svenska som andraspråk i
gymnasieskolan utgör ett kärnämne och ett alternativ till kärnämnet svenska.
Svenska som andraspråk har en egen kursplan i både grundskolan och
gymnasieskolan. Utskottet delade regeringens bedömning att kunskaper
motsvarande godkänt betyg i svenska som andraspråk från grundskolan är en
tillräcklig grund för att kunna följa nationella och specialutformade program
i gymnasieskolan. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker motionerna
1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97:Ub247 yrkande 6.
Betyg i skolan
Betygssystemen i grundskolan och gymnasieskolan
I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 2 begärs en parlamentarisk utredning om
konsekvenserna av en helt betygsfri skola. I motionen förs ett principiellt
resonemang där motionärerna vänder sig mot förekomsten av betyg. Motionärerna
anser att det inte går att mäta kunskap. Hur det än görs blir resultatet
subjektivt och föga användbart. Betyg är ett trubbigt verktyg som
urvalsinstrument till högre studier.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionen anföra följande.
Riksdagen har under 1994/95 års riksmöte beslutat om nytt betygssystem för
det obligatoriska skolväsendet (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136). I
samband därmed avslogs ett likalydande yrkande om en parlamentarisk utredning
med uppgift att utreda konsekvenserna av en betygsfri skola. Utskottet anförde
följande:
Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas uppfattning att varje
betygssystem oavsett utformningen påverkar arbetet i skolan. Det kan stödja
eller undergräva skolans övergripande mål. Efter ett flertal betygsutredningar
och remissomgångar kan man konstatera, vilket även regeringen gör, att det
perfekta betygssystemet sannolikt inte finns. Utskottet anser emellertid -
liksom både den nuvarande och den tidigare regeringen - att det finns behov av
ett nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda kunskaper
efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen spelar också en viss roll som
instrument för urval till gymnasieskolan. Riksdagen bör enligt utskottets
uppfattning inte ta initiativ till ett ytterligare omfattande utredande om
betygen, varför yrkandet avstyrks.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker motion 1996/97:Ub245
yrkande 2.
Betygssystemet i grundskolan behandlas i tre motioner. I motion 1996/97:Ub211
(m) yrkande 9 föreslås att utvecklingssamtal och skriftliga omdömen skall
förekomma under hela skoltiden. Vidare bör betyg ges tidigare än i dag och i
fler steg. Enligt motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 4 skall utvecklingssamtal
mellan lärare, elev och föräldrar vara den grundläggande kontaktformen.
Skriftig information skall ges som komplement fr.o.m. årskurs 5. Betyg skall
vara kunskapsrelaterade och ges i en femgradig skala fr.o.m. höstterminen i
årskurs 7. Betyget icke godkänt skall inte ingå i slutbetyget. Elever som
lämnar skolan utan att ha uppnått kravnivån och utan att ha erhållit betyg
skall ges ett skriftligt omdöme. Den avlämnande skolan skall ha skyldighet att
utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar betyg.
I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 11 framhålls att utvecklingssamtalen
skall vara den främsta kontaktformen mellan skola och hem. Motionärerna anser
vidare att det är viktigt med betyg som komplement till utvecklingssamtalen.
Betyg bör ges i en sexgradig skala fr.o.m. årskurs 7. Skriftlig information om
elevens kunskap och utveckling bör ges fr.o.m. årskurs 5. De elever som slutar
skolan utan att uppnå fastställd kravnivå i ett ämne skall få ett streck i
stället för betyg. Den avlämnande skolan skall ha skyldighet att utarbeta ett
skriftligt omdöme oavsett om eleven begär det eller ej.
U t s k o t t e t har i det föregående redovisat att riksdagen under 1994/95
års riksmöte har beslutat om ett nytt betygssystem för det obligatoriska
skolväsendet. Reglerna för betyg anges i 7 kap. grundskoleförordningen.
Enligt gällande bestämmelser skall läraren fortlöpande informera eleven och
elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall
läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklings-
samtal). På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett
komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens
skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg.
Betyg skall sättas varje termin fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en
tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG).
Om en elev inte når upp till kursplanens krav för godkänd nivå får han eller
hon inget betyg i ämnet. I ett sådant fall skall på begäran av eleven eller
elevens vårdnadshavare ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i
ämnet ges.
Utskottet har i bet. 1994/95:UbU6 ingående redovisat sin syn på frågor om
utvecklingssamtal, den skriftliga informationen till hemmet, betygsskalan,
betygskriterier m.m. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde och är
inte berett att förorda ändringar i det nyligen beslutade betygssystemet.
Utskottet vill dock mot bakgrund av vad som anförts i motionerna
1996/97:Ub230 yrkande 11 och 1996/97:Ub233 yrkande 4 något beröra frågan om
skyldighet för den avlämnande skolan att utarbeta ett skriftligt omdöme om
elevens kunskapsutveckling i det fall eleven inte uppnått kravnivån för
betyget godkänd. Motionärerna anför att en sådan skyldighet skall finnas
oavsett om eleven eller elevens vårdnadshavare begärt det eller ej. Det
skriftliga omdömet skall enligt motionärerna finnas för det fall eleven senare
begär att få ett sådant. Utskottet har en viss förståelse för dessa synpunkter
men vill hänvisa till vad utskottet i det tidigare nämnda betänkandet anförde
om skriftligt omdöme och sekretess. Utskottet anförde bl.a. att betyg och
skriftliga omdömen är offentliga handlingar. Utskottet pekade också på att det
i omdömet skall finnas en beskrivning av elevens kunskapsutveckling och inte
sådana ömtåliga uppgifter om eleven av den karaktären att de faller in under
sekretesslagens bestämmelser om sekretess på skolområdet. Utskottet menar att
det inte kan uteslutas att en elev eller elevens vårdnadshavare trots detta
anser att även uppgifter om elevens kunskapsutveckling är av den karaktären
att det inte är önskvärt att de är offentliga. Utskottet anser att nuvarande
ordning, innebärande att skriftligt omdöme skall ges på begäran, är väl
avvägd.
Motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9, 1996/97:Ub230 yrkande 11 och
1996/97:Ub233 yrkande 4 bör avslås med hänvisning till vad utskottet anfört.
Betygssystemet i gymnasieskolan behandlas i flera motioner. I motion
1996/97:Ub514 (mp) yrkande 19 begärs en utredning om alternativ till nuvarande
betygssystem m.m. Motionärerna anser att betygssystemet är olämpligt. Betygen
bör tas bort och ersättas med andra former för bedömning även när det gäller
antagning till högre utbildning. Om detta inte är möjligt bör kunskapskraven
och reglerna för betygsättning ses över. Enligt motion 1996/97:Ub222 (mp) bör
regeringen skyndsamt se över betygssystemet så att antagning till högre
utbildning grundar sig på lika normer. I dag har skolor egna kriterier, vilket
innebär att betygen varierar mycket mellan olika men likvärdiga skolor.
I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 7 anförs att betygssystemet måste
utvärderas noggrant. Motionärerna ifrågasätter tillämpningen av det nya
systemet. Undersökningar från Skolverket visar att spännvidden är stor mellan
de olika programmen vad gäller såväl betyget ?Icke godkänd? som betyget
?Mycket väl godkänd?. Motionärerna pekar på att pressen för lågpresterande
elever och deras lärare kan bli onödigt stor när det gäller kärnämnena på
vissa program med mera praktisk inriktning. Möjligheten till alternativa betyg
för olika typer av program bör allvarligt övervägas. Urvalsförfarande bör i
stället kunna ske genom viktning av betyg.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt riksdagens beslut infördes ett mål- och kunskapsrelaterat
betygssystem i gymnasial utbildning den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet.
1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Kommittén som följer gymnasieskolans
utveckling (dir. 1994:29 och dir. 1994:128) har bl.a. i uppdrag att följa hur
det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan. Kommittén har lämnat två
delbetänkanden, Den nya gymnasieskolan - Hur går det? (SOU 1996:1) och Den nya
gymnasieskolan - Steg för steg (SOU 1997:1). Kommittén har i sitt senaste
betänkande behandlat frågor om gymnasieskolans betygssystem. Kommittén kommer
att lämna sitt slutbetänkande sommaren 1997.
I betänkandet konstateras bl.a. att det nya betygssystemet introducerades
för drygt två år sedan och att inte så många betyg har hunnit sättas. Det
börjar dock komma fram uppgifter om lärares och elevers syn på det nya
betygssystemet. Lärarna har nu en övervägande positiv inställning till det nya
betygssystemet. Också eleverna upplever det nya systemet som bättre än det
gamla. Både lärare och elever framför emellertid också kritik av vissa delar
av betygssystemet. Betygskriterierna kritiseras för att vara alltför oprecisa
samt för att det inte finns några kriterier för betygsnivån Mycket väl
godkänd. Kommittén framhåller att den är medveten om att det förhållandet att
betygskriterierna skall preciseras lokalt kan leda till olikheter mellan
skolor och kommuner. Det finns enligt kommittén anledning att följa denna
fråga, bl.a. genom att jämföra betyg och resultat i de centrala kursproven.
I betänkandet redovisas vidare att det är vanligt med kritik från både
elever och lärare över att det är färre antal betygssteg i det nya än i det
gamla systemet. Framför allt menar man att betyget Godkänd omfattar för stort
spann i kunskaper - från knappt Godkänd till nästan Väl godkänd. Dessutom
anser eleverna att det är praktiskt taget omöjligt att få betyget Mycket väl
godkänd. Kommittén anser att det inte finns fog för kritiken vad gäller
betyget Mycket väl godkänd och hänvisar till att statistik över
betygssättningen våren 1996 visar att 10,2 % av eleverna erhöll detta betyg.
Kommittén tar även upp frågan om betyget Icke godkänd. Lärare tycker att det
är ett moraliskt dilemma att sätta detta betyg, i synnerhet för elever som
arbetat hårt. Kommittén pekar på att det gamla betygssystemets konstruktion
innebar att mindre goda resultat ?doldes?. Kommittén betonar att kommuner och
skolledning har ett stort ansvar för att eleverna når minst den kunskaps-nivå
som motsvarar betyget Godkänd. Ansvaret är således inte bara lärarens.
Elevernas rätt till undervisning hör till förutsättningarna för
gymnasiereformens förverkligande.
En viktig uppgift för Skolverket är att kontinuerligt följa resultatet av
reformeringen av gymnasieskolan. Skolverket har nyligen gett ut en rapport,
Skolan i siffror 1997:del 1, Betyg och utbildningsresultat (rapport nr 128).
Enligt Skolverkets verksamhetsplan för 1997 kommer utvärderingen av
gymnasieskolan att inriktas på tre övergripande frågor, nämligen kvaliteten i
utbildningsresultaten, vilka konsekvenser reformeringen eventuellt lett till
för elever med studiesvårigheter eller lågt studieintresse och möjligheterna
för alla elever att fullfölja en gymnasieutbildning samt frågan om hur skolan
tar ansvar för att genomföra reformen.
Utskottet konstaterar att betygsfrågorna i gymnasieskolan f.n. är föremål
för uppföljning och utvärdering. Mot denna bakgrund anser utskottet att
motionerna 1996/97:Ub222, 1996/97:Ub251 yrkande 7 och 1996/97:Ub514 yrkande 19
bör avslås.
Vissa övriga betygsfrågor
Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 5 bör två betyg ges i ämnet svenska i
gymnasieskolan. Riksdagens nyligen fattade beslut om att endast ett betyg
skall ges i ämnet ifrågasätts. Motionärerna pekar på att ämnet har två ?ben?
och att två betyg innebär att ämnet får större tyngd.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte på regeringens förslag (prop.
1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15) beslutat att endast ett
betyg skall ges för B-kursen i ämnet svenska i gymnasieskolan och den
gymnasiala vuxenutbildningen. En ändring, som träder i kraft den 1 juli 1997,
har gjorts i detta avseende i 7 kap. 1 § gymnasieförordningen. Enligt de
tidigare gällande bestämmelserna skulle två betyg ges i kursen, nämligen ett i
svenska språket och ett i litteraturkunskap. Utskottet anförde vid sin
behandling av frågan bl.a. att det inte är rimligt att i en välintegrerad
svenskundervisning, där eleverna får tillfälle att utveckla sitt språk i
meningsfulla sammanhang, dra en gräns mellan form och innehåll vid
betygsättningen.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker därför motion
1996/97:Ub240 yrkande 5.
I motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 6 anförs att möjligheten att komplettera
betyg under gymnasietiden bör återinföras. Motionärerna anser att det är
orimligt att eleverna måste vänta till tiden efter gymnasieskolan, med
förlängd studietid som följd, för att få komplettera betygen.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Frågan om komplettering av betyg under studietiden i gymnasieskolan har
behandlats av riksdagen under 1994/95 års riksmöte (prop. 1994/95:174, bet.
UbU19, rskr. 406). Utskottet delade regeringens uppfattning att möjligheterna
för elever att under studietiden höja ett minst godkänt betyg, s.k.
konkurrenskomplettering borde avskaffas. Med de regler som tidigare gällde var
det möjligt att pröva för högre betyg hur många gånger som helst. Regeringen
anförde i propositionen bl.a. att det fanns pedagogiska problem med en
obegränsad rätt till konkurrenskomplettering under studietiden. Elevernas
studier i andra kurser riskerade att bli lidande, och den naturliga rytmen i
studierna stördes.
För elever som erhållit minst betyget Godkänd på en kurs är det således
tillåtet att pröva för högre betyg endast efter det att slutbetyg har
utfärdats. Utskottet anser inte att nu gällande regler bör ändras och
avstyrker därför motion 1996797:Ub240 yrkande 6.
I motion 1996/97:Ub224 (s) behandlas frågan om betygsättning för
funktionshindrade elever. Motionärerna pekar på det förhållandet att en
handikappad elev inte alltid har samma chans till bra betyg eller höga poäng i
högskoleprovet som en elev utan kommunikativa handikapp. Vid betyg- eller
poängsättning skall lärare inte ge lägre betyg till elever med handikapp som
påverkar vid muntliga eller skriftliga redovisningar.
U t s k o t t e t noterar att det i Skolverkets föreskrifter och allmänna
råd om betygskriterier (SKOLFS 1995:65 respektive 1996:22) finns bestämmelser
som gör det möjligt att, om särskilda skäl föreligger, ta hänsyn till
personliga förhållanden hos enskild elev vid betygsättning och därvid bortse
från enstaka betygskriterier. Väl utvecklad förmåga avseende något eller några
kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier.
Frågan om anpassning av högskoleprovet till elever med funktionshinder har
behandlats av utskottet senast i bet. 1995/96:UbU11 (s. 8). Utskottet noterade
att en försöksverksamhet inletts med högskoleprov särskilt anpassade till dels
synskadade, dels dyslektiker. Försöken skulle pågå i tre år och därefter
utvärderas. Det första provet för synskadade anordnades våren 1995 och det
första provet för dyslektiker, vid vilket multimedia kom till användning,
genomfördes våren 1996. Utskottet utgick från att regeringen efter
utvärderingen av försöksverksamheten kommer att överväga möjligheterna till
fortsatt utveckling av högskoleprovet så att det på ett rättvist sätt kan
användas även av sökande med olika slag av funktionshinder.
Kommittén (U1995:14), som har uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning
och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall
fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera
verksamheten, har i sitt första delbetänkande (SOU 1996:167) behandlat den
riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva, hörselskadade och
rörelsehindrade. Kommittén har bl.a. behandlat frågan om kriterier för
betygsättning (s. 142). Kommittén understryker att det inte finns skäl att i
den Rh-anpassade utbildningen avvika från de regler som gäller för
betygsättningen inom gymnasieskolan i övrigt. För elever med funktionshinder
finns i vissa fall särskilda kursplaner. Det gäller i dag för döva och gravt
hörselskadade elever. I dessa fall bedöms eleverna utifrån dessa kursplaner.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub224
avslås.
Nationella prov
Frågor om nationella prov tas upp i två motioner. I motion 1996/97:Ub211 (m)
yrkande 10 begärs förslag från regeringen om nationella prov, obligatoriska
för alla skolor, i det femte skolåret och det nionde skolåret i grundskolan.
Motionärerna anser att alla grundskolor skall genomföra nationella prov i
centrala ämnen. Resultaten skall göras väl kända för elever och föräldrar,
liksom de åtgärder som skolledningen anser erforderliga med anledning av
resultaten. Enligt motion 1996/97:Ub228 (m) bör nationella prov införas i
ämnena franska och tyska. Motionärerna pekar på att nationella prov endast
kommer att finnas i engelska, svenska och matematik. Till skillnad från EU-
länderna kommer Sverige inte att ha nationella prov i franska och tyska. Det
finns en risk för att detta kommer att leda till att kunskaperna sjunker i
dessa ämnen och att trovärdighetsproblem uppstår för svensk språkutbildning,
heter det i motionen.
U t s k o t t e t har tidigare utförligt behandlat frågor om nationella
prov (bet. 1994/95:UbU6 s. 11 och bet. 1995/96:UbU3 s. 14). Skolverket
utarbetar olika former av prov för att ge stöd vid bedömning av elevernas
kunskaper. När det gäller grundskolan finns läsåret 1996/97 standardprov för
årskurs 9 i svenska och engelska, vilka är obligatoriska. Vidare finns
ämnesprov för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik och diagnostiskt
material för årskurs 2 (svenska och matematik) och årskurs 7 (svenska,
matematik och engelska). Ämnesproven för årskurs 5 och användningen av
diagnostiskt material är inte obligatoriska. Ämnesprov för årskurs 9 i
svenska, engelska och matematik blir aktuella först fr.o.m. nästa läsår, då de
enligt grundskoleförordningen skall genomföras på alla skolor.
När det gäller gymnasieskolan har kursprov erbjudits och genomförts sedan
vårterminen 1995. Kursprov som stöd vid betygsättningen finns för läsåret
1996/97 att beställa för vissa kurser i svenska, engelska, matematik, franska
och tyska.
Utskottet finner inte anledning till något särskilt uttalande av riksdagen
med anledning av motionerna. Riksdagen bör därför avslå motionerna
1996/97:Ub211 yrkande 10 och 1996/97:Ub228.
Lärarfrågor m.m.
I motion 1996/97:Ub458 (m) behandlas frågor om lärarcertifikat m.m. Enligt
yrkande 5 bör fortbildning för lärare ingå i den utvecklingsstrategi som
fastställs för den enskilda skolan. Motionärerna anser att det är av stor vikt
att adekvata fortbildningsresurser ställs till förfogande för den enskilde
läraren. Fortbildningen måste anpassas till de lokala behoven, vilket
förutsätter en dialog mellan fortbildningsanordnare, kommun, skola och lärare.
Rektor skall årligen efter utvecklingssamtal upprätta en individuell
utvecklingsplan för den enskilde läraren, en plan som redovisar inom vilka
områden som läraren bör få fortbildning (yrkande 6). I yrkande 8 begärs
förslag om införande av lärarcertifikat. Enligt motionärerna skall ett
lärarcertifikat innehålla flera delar, examensbevis, genomgången fortbildning
och eventuell yrkespraktik. Certifikatet skall tidsbegränsas till förslagsvis
fem år. Certifikatet skall medföra en skyldighet för skolan att se till att
läraren får fortbildning enligt utvecklingsplanen och en skyldighet för
läraren att fortbilda sig. Regeringen bör närmare utreda frågan och återkomma
med förslag. Även enligt motion 1996/97:Ub477 (m) bör ett system med
lärarcertifikat införas i syfte att lärarna t.ex. vart femte år skall kunna
dokumentera sin kompetens för att få fortsätta att undervisa.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena hänvisa till att
riksdagen nyligen på utskottets förslag begärt en parlamentarisk utredning om
lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66, rskr. 100). Utskottet uttryckte
bl.a. behovet av att utreda frågor om fortbildning och vidareutbildning.
Utskottet har erfarit att regeringen beräknas besluta om direktiven inom kort.
Mot denna bakgrund bör motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt
1996/97:Ub477 avslås.
I motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 11 begärs en redovisning av åtgärder för
att få fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan. Enligt motion
1996/97:Ub240 (m) yrkande 15 är det av stor vikt att det finns
forskarutbildade lärare. Härigenom ökar kvaliteten på undervisningen och det
skapar fler karriärvägar för lärarna i skolan, vilket i sin tur får positiva
effekter på rekryteringen till läraryrket. Den långsiktiga trend som innebär
att gymnasieskolan dräneras på lektorer är inte acceptabel. Motionärerna
förutsätter att kommunerna själva känner ett stort ansvar för att rekrytera
forskarutbildade lärare till skolan. I yrkande 7 i den först nämnda motionen
anförs att det är angeläget att det skapas fler karriärvägar i skolan för de
olika lärarkategorierna, t.ex. för ledning av det pedagogiska arbetet,
utveckling av metodarbete och läromedelsutveckling.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.
Antalet forskarutbildade lärare i skolan har minskat under en följd av år.
Detta förhållande har oroat regeringen och riksdagen. Riksdagen har vid
upprepade tillfällen behandlat denna fråga, senast i bet. 1994/95:UbU10 (s.
30). Genom riksdagens beslut har, efter förslag från regeringen (prop.
1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93), införts ett tillägg i
skollagens 2 kap. 3 §, enligt vilket kommuner och landsting åläggs att sträva
efter att för undervisningen i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning. Ändringen av
skollagen trädde i kraft den 1 juli 1994. I regleringsbrev för budgetåret
1994/95 fick Skolverket regeringens uppdrag att följa effekterna av denna
förändring. En första redovisning skulle lämnas till regeringen den 1 maj
1996. Utskottet utgick från att regeringen därefter informerar riksdagen i
frågan.
Skolverket har lämnat begärd redovisning till regeringen. Utskottet har
tagit del av rapporten i vilken bl.a. redovisas att antalet tjänstgörande
lektorer under den senaste tioårsperioden minskat med ca 40 %. En enkät som
Skolverket gjort till ett urval av kommuner och landsting visar att det finns
en ganska stor pessimism bland skolhuvudmännen när det gäller att kunna
rekrytera forskarutbildade lärare till skolan. Ca 60 % av de tillfrågade
kommunerna och landstingen hade inga planer på att ledigförklara några
befattningar för forskarutbildade lärare under år 1996. Av de 40 % som avser
att ledigförklara någon befattning tänker hälften vidta speciella åtgärder för
att underlätta rekryteringen. Vad gäller huvudmännens avsikt för den närmaste
treårsperioden är bilden mera ljus, enligt rapporten. Mer än hälften har
uppgivit att de skall försöka öka antalet lärare med forskarexamen.
Utskottet vill i sammanhanget peka på vad regeringen anfört om regionala
utvecklingscentrum i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr.
16, bet. UbU1, rskr. 100). Syftet med dessa centrum är att finna ett regionalt
forum där utbildningsväsendets intressenter möts och kan utveckla ett
samarbete i regionen. Enligt utskottets uppfattning kan bildandet av dessa
centrum innebära att universitet och högskolor i ökad utsträckning medverkar
till ett önskvärt vidgat samarbete mellan skola och högskola. Utskottet vill
också erinra om vad utskottet i det föregående anfört om utredning av
lärarutbildningen. Forskningsfrågor är en av de frågor som utskottet har
förutsatt kommer att behandlas av utredningen.
Allmänt har frågan om lärares karriärmöjligheter behandlats av utskottet
tidigare, senast i betänkande 1994/95:UbU10 (s. 30). Utskottet vill upprepa
vad utskottet då uttryckte, nämligen att det är av stor vikt att kommunerna
erbjuder möjlighet till karriär och kompetensutveckling.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1996/97:Ub240
yrkande 15 och 1996/97:Ub458 yrkandena 7 och 11 avslås.
Skolforskningen och dess närmande till verksamheten i skolorna tas upp i
motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 5. Enligt motionärerna är en betydande mängd
skolforskning okänd på skolgolvet. Forskare bör ges möjlighet att tillfälligt
gå in i skolarbetet och arbeta tillsammans med de lärare inom gymnasieskolan
som vill satsa på forskning inom sitt arbete. Forskning kan också bli en
karriärväg för lärare.
U t s k o t t e t hänvisar till vad utskottet i det föregående framhållit
om framväxten av regionala utvecklingscentrum som ett forum där samarbete
mellan skolan och högskolan kan utvecklas. Utskottet utgår från att dessa
centrum kommer att stärka samverkan med universitet och högskolor vad gäller
forskningsfrågor. Utskottet anser att motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 bör
avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uppföljning och utvärdering, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt
1996/97:Ub251 yrkande 3,
res. 1 (kd) - delvis
2. beträffande undervisning om alkohol, tobak och narkotika (ANT)
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub249 yrkande 2,
3. beträffande undervisning om sex och samlevnad
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub218,
4. beträffande utvärdering av ämnet idrott och hälsa
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub213 och 1996/97:Kr511 yrkande 8,
res. 2 (m) - delvis
5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223,
1996/97:Ub226, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15, 1996/97:Kr510
yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2 och 1996/97:Kr519 yrkande 2,
res. 3 (m, kd) - delvis
res. 4 (fp)
res. 5 (mp) - delvis
6. beträffande simundervisningen i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub248 och 1996/97:Bo415 yrkande 1,
7. beträffande praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i
grundskolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:A819 yrkande 5,
res. 6 (c) - delvis
8. beträffande utbildning i miljökunskap
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub207,
9. beträffande ett nytt ämne i grundskolan - livskunskap
att riksdagen avslår motion 1996/97:So276 yrkande 8,
10. beträffande undervisning i historia
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub202,
11. beträffande arbetsmiljöutbildning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub225,
12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97: Ub245
yrkande 16, 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 6,
1996/97:Ub448 yrkande 1, 1996/97:A819 yrkande 3 samt 1996/97:A821
yrkandena 15, 16 och 23,
res. 1 (kd) - delvis
res. 7 (c, fp)
res. 8 (v) - delvis
13. beträffande hemspråksundervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97: Ub514
yrkande 11, 1996/97:Sf625 yrkande 18 och 1996/97:Sf633 yrkande 13,
res. 1 (kd) - delvis
res. 5 (mp) - delvis
14. beträffande undervisningen i svenska som andraspråk
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub217 yrkande 2,
15. beträffande ämnena svenska och svenska som andraspråk och
antagningen till gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97:Ub247
yrkande 6,
res. 9 (m, fp) - delvis
16. beträffande parlamentarisk utredning om konsekvenserna av en
helt betygsfri skola
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 2,
res. 8 (v) - delvis
17. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9, 1996/97: Ub230
yrkande 11 och 1996/97:Ub233 yrkande 4,
res. 1 (kd) - delvis
res. 2 (m) - delvis
res. 6 (c) - delvis
18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub222, 1996/97:Ub251 yrkande 7 och
1996/97:Ub514 yrkande 19,
res. 3 (m, kd) - delvis
res. 5 (mp) - delvis
19. beträffande betygsättning i ämnet svenska
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 5,
res. 9 (m, fp) - delvis
20. beträffande komplettering av betyg under gymnasietiden
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 6,
res. 9 (m, fp) - delvis
21. beträffande betygsättning för funktionshindrade elever
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub224,
22. beträffande nationella prov
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 10 och 1996/97:Ub228,
res. 2 (m) - delvis
23. beträffande lärarcertifikat m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt
1996/97:Ub477,
res. 2 (m) - delvis
24. beträffande fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 15 och 1996/97:Ub458
yrkandena 7 och 11,
res. 9 (m, fp) - delvis
25. beträffande skolforskning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub251 yrkande 5,
res. 3 (m, kd) - delvis
Stockholm den 6 mars 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Rune Rydén
I beslutet har deltagit: Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s),
Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne
Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta E Nordenvall (m), Ola Ström
(fp) och Majvi Andersson (s).
Reservationer
1. Uppföljning och utvärdering, m.m. (mom. 1, 12, 13 och 17)
Inger Davidson (kd) anför:
Jag vill när det gäller frågor om uppföljning och utvärdering särskilt
framhålla behovet av detta i fråga om tidsutrymmet i timplanen, dels för ämnen
som är förlagda i block, dels för estetiska och praktiska ämnen. Det är också
mycket viktigt att följa upp och utvärdera hur formerna för elevinflytande och
jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet mot mobbning och
uttryck för främlingsfientlighet har givit. Även när det gäller skolans
värdegrund och riktlinjer för hur måldokumenten angående etisk fostran som
finns angivna i läroplanen skall få praktisk tillämpning är det viktigt att
det utvecklingsarbete som bedrivs av Skolverket i detta avseende utvärderas
och noga följs upp. Jag vill också poängtera vikten av utvärdering av
fortbildning för lärare om värdegrunden. Jag anser att det praktiska
förverkligandet av läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste betonas på
alla nivåer, i de lokala skolplanerna och i kursplanerna samt i
lärarfortbildning och i nationella utvärderings- och utvecklingsplaner. Enligt
min uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt
1996/97:Ub251 yrkande 3 bifallas.
Det är enligt min mening viktigt att få kunskap om hur det ser ut med
jämställdheten i dag och besluta vad som aktivt kan göras för att förbättra
situationen. Detta måste göras tydligt i lärarutbildningen, i kommunernas
skolplaner och i särskilda jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna.
Grundläggande för skolans arbete med jämställdhet är också att
könsfördelningen bland de yrkeskategorier som finns i skolan på sikt blir
någorlunda jämn. För att främja pojkars och flickors möjligheter att utvecklas
på lika villkor anser jag att det bör prövas att organisera vissa
undervisningsmoment inom klassens ram i särskilda flick- och pojkgrupper.
Läromedlen bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Jag ser det som
angeläget att undervisningen i jämställdhetsfrågor även tar upp
kvinnomisshandeln. Utskottet borde ha tillstyrkt motionerna 1996/97:Ub230
yrkande 6, 1996/97:Ub251 yrkande 6 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23.
Jag anser att hemspråksundervisningen bör byta namn till
modersmålsundervisning och att den i grundskolan bör förläggas inom
timplanebunden tid. Genom att undervisningen i hemspråk organiseras som vanlig
språkundervisning försvinner dess karaktär av säråtgärd för invandrare.
Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Sf625 yrkande 18 och som sin mening ge
regeringen detta till känna.
När det gäller utformningen av betygssystemet i grundskolan vill jag
framhålla att utvecklingssamtalen bör vara den främsta kontaktformen mellan
hem och skola. Det är dock viktigt med betyg som komplement. Betyg bör ges i
en sexgradig skala fr.o.m. årskurs 7. Skriftlig information om elevens kunskap
och utveckling bör ges fr.o.m. årskurs 5. De elever som lämnar grundskolan
utan att uppnå fastställd kravnivå i ett ämne skall få ett streck i stället
för betyg. Jag anser att den avlämnande skolan skall ha skyldighet att
utarbeta ett skriftligt omdöme oavsett om eleven begär det eller ej. Motion
1996/97:Ub230 yrkande 11 bör bifallas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 12, 13
och 17 bort hemställa
1. beträffande uppföljning och utvärdering, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt
1996/97:Ub251 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6,
1996/97:Ub251 yrkande 6 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23 samt
med anledning av motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 16, 1996/97:Ub250
yrkande 10, 1996/97:Ub448 yrkande 1 och 1996/97: A819 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande hemspråksundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkande 18 och med avslag
på motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97:Ub514 yrkande 11 och
1996/97:Sf633 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkande 11 och med avslag
på motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9 och 1996/97: Ub233 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 4, 17, 22 och 23)
Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall
(alla m) anför:
Vi anser att det är mycket allvarligt att inslagen av idrott och motion har
minskat i skolan. Enligt vår uppfattning bör Skolverket få i uppdrag att
utvärdera hur ämnet idrott och hälsa har utvecklats efter det att den nya
läroplanen har börjat gälla i skolan. Arbetet bör bedrivas skyndsamt för att
eventuella åtgärder skall kunna föreslås och verkställas inför höstterminen
1998. Vi har noterat att statsrådet Ylva Johansson har sagt att hon avser att
föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och slöjd i grundskolan och att
hon räknar med att en sådan förändring av timplanen skall kunna genomföras
från höstterminen 1998. Vi anser att en utvärdering av ämnet idrott bör göras
innan en sådan förändring genomförs. Det är viktigt att frågan om följderna
för folkhälsan av den minskade obligatoriska timtiden analyseras. Enligt vår
uppfattning bör motion 1996/97:Ub213 bifallas.
När det gäller betygssystemet i grundskolan anser vi att utvecklingssamtal och
skriftliga omdömen skall förekomma under hela skoltiden. Betyg skall enligt
vår uppfattning ges tidigare och i fler steg än vad som gäller i dag.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet härmed. Motion
1996/97:Ub211 yrkande 9 bör således bifallas.
Enligt vår uppfattning skall alla grundskolor genomföra nationella prov i
centrala ämnen under det femte respektive nionde skolåret. Resultaten skall
göras väl kända för elever och föräldrar, liksom de åtgärder som skolledningen
anser erforderliga med anledning av resultaten. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag. Motion 1996/97:Ub211 yrkande 10 bör bifallas.
När det gäller frågan om lärarcertifikat, m.m. anser vi att fortbildning av
lärare bör ingå i den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda
skolan. Det är viktigt att adekvata fortbildningsresurser ställs till
förfogande för den enskilde läraren. Fortbildningen måste anpassas till de
lokala behoven, vilket förutsätter en dialog mellan fortbildningsanordnare,
kommun, skola och lärare. Rektor skall årligen efter utvecklingssamtal
upprätta en individuell utvecklingsplan för den enskilde läraren, en plan som
redovisar inom vilka områden läraren behöver fortbildning. Ett lärarcertifikat
bör införas som skall innehålla flera delar: examensbevis, uppgift om
genomgången fortbildning och eventuell yrkespraktik. Certifikatets giltighet
skall tidsbegränsas till förslagsvis fem år. Certifikatet skall vidare medföra
en skyldighet för skolan att se till att läraren får fortbildning enligt
utvecklingsplanen och en skyldighet för läraren att fortbilda sig. Regeringen
bör närmare utreda frågan och återkomma med förslag. Vi anser att motionerna
1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt 1996/97:Ub477 bör bifallas.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 4, 17, 22
och 23 bort hemställa
4. beträffande utvärdering av ämnet idrott och hälsa
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub213 och med anledning av motion
1996/97:Kr511 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 9 och
med avslag på motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 11 och 1996/97: Ub233
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
22. beträffande nationella prov
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 10 och med avslag
på motion 1996/97:Ub228 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
23. beträffande lärarcertifikat m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8
samt 1996/97:Ub477 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
3. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 18 och 25)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson
(kd) och Margareta E Nordenvall (m) anför:
Vi delar de uppfattningar som framförts i motionerna 1996/97:Kr510 yrkandena 3
och 5 samt 1996/97:Kr519 yrkande 2. Vi anser att ämnet idrott och hälsa måste
ges ett stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras till att använda
utrymmet i läroplanen för eget val till ämnet. Vi vill också framhålla att
målet för undervisningen i idrott bör vara att hos eleverna skapa ett intresse
för regelbunden motion och skapa medvetenhet om kostens betydelse för
välbefinnandet. Det är klart belagt i undersökningar att regelbundna
motionsvanor grundläggs redan i unga år. När det gäller gymnasieskolan vill vi
peka på de möjligheter som finns för kommunerna att anordna lokala
idrottsgymnasier eller samverka med andra kommuner om idrottsgymnasier.
Idrottsgymnasierna bör byggas ut allteftersom intresset bland eleverna ökar.
Vi anser att betygssystemet i gymnasieskolan noggrant måste utvärderas
avseende förhållandet till olika kärnämnen och kursplaner för
gymnasieprogrammen. Betygssystemet tycks i dag hanteras mycket olika. Vi anser
också att möjligheter till alternativa betyg för olika typer av program och
viktning vid antagning och urvalsförfarande bör övervägas. Med hänvisning till
vad vi anfört bör motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 således bifallas.
Det är av stor vikt att närma skolforskningen till verksamheten i skolan.
Forskare bör ges möjlighet att tillfälligt gå in i skolarbetet och arbeta
tillsammans med de lärare inom gymnasieskolan som vill satsa på forskning inom
sitt arbete. Vi vill också peka på att forskning kan bli en karriärväg för
lärare inom skolan. Motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 bör bifallas.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 5, 18 och 25
bort hemställa
5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5 samt
1996/97:Kr519 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub214,
1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223, 1996/97:Ub226, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257
yrkande 15 samt 1996/97:Kr513 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ub222 samt 1996/97:Ub514 yrkande 19 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
25. beträffande skolforskning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5)
Ola Ström (fp) anför:
Jag anser att motion 1996/97:Kr513 yrkande 2 bör bifallas. Det måste ske en
förändring när det gäller idrotten i skolan. Det faktum att det står eleverna
fritt att välja mer idrott än den obligatoriska tiden i timplanen är inte
tillräckligt. De få elever som gör det är redan aktiva i någon
idrottsförening. Jag anser att det är av största vikt med ett utvidgat
samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna. Det är angeläget att även
ambitionen i övrigt höjs när det gäller aktiviteter för idrott och hälsa i
skolan.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 5 bort
hemställa
5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr513 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97: Ub223, 1996/97:Ub226,
1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15, 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5
samt 1996/97:Kr519 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
5. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 13 och 18)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag anser i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Kr257 yrkande 15 att
det var ett allvarligt misstag att minska den obligatoriska tiden för ämnet
idrott och hälsa. Tiden enligt timplanen för ämnet bör höjas till 500 timmar,
dvs. till samma nivå som tidigare. Detta bör riksdagen med anledning av
yrkandet ge regeringen till känna.
Hemspråksundervisningen i grundskolan bör enligt min uppfattning stärkas.
Den bör organiseras och schemaläggas på samma sätt som övriga ämnen i skolan.
Minoritetsgruppers rätt till undervisning i hemspråket måste skyddas. Jag
anser dessutom att studier i de hemspråk som finns vid en viss skola bör kunna
erbjudas alla elever på skolan. Detta kräver tillgång till hemspråkslärare med
god lärarutbildning, gärna i flera ämnen. Hemspråkslärarna bör inordnas i
lärarkollegiets arbete. Jag föreslår att riksdagen bifaller motionerna
1996/97:Ub514 yrkande 11 och 1996/97:Sf633 yrkande 13.
När det gäller betygssystemet i gymnasieskolan anser jag att en utredning
bör tillsättas med uppdrag att föreslå lämpliga alternativ till nuvarande
kunskapskrav och betygssystem. Jag anser att det nuvarande systemet är
olämpligt och att betygen bör tas bort och ersättas med andra former för
bedömning även när det gäller antagningsförfaranden. Om detta inte är möjligt
bör under alla omständigheter kunskapskraven och reglerna för betygsättning
ses över. En utredning bör således tillsättas med uppdrag att skyndsamt
föreslå åtgärder. Motionerna 1996/97:Ub222 och 1996/97:Ub514 yrkande 19 bör
bifallas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5, 13 och
18 bort hemställa
5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr257 yrkande 15 samt med avslag
på motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223, 1996/97:Ub226,
1996/97:Ub229, 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2
och 1996/97:Kr519 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
13. beträffande hemspråksundervisningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub514 yrkande 11 och
1996/97:Sf633 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub217
yrkande 1 och 1996/97:Sf625 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub222 och 1996/97: Ub514
yrkande 19 samt med avslag på motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan m.m. (mom.
7 och 17)
Andreas Carlgren (c) anför:
Enligt den tidigare timplanen för grundskolan var praktik och praktisk
arbetslivsorientering (prao) obligatoriskt och tid fanns avsatt i timplanen.
Detta togs bort i Lpo 94. För prao angavs som ett specifikt mål att eleverna
skulle praktisera inom yrkesområden som dominerades av det motsatta könet.
Därmed kunde prao bidra till att könsbundna yrkesval motverkades. Jag anser i
likhet med vad som anförts i motion 1996/97:A819 yrkande 5 att fastställd tid
för praktik skall finnas i grundskolans läroplan. Yrkandet bör bifallas av
riksdagen.
När det gäller betygssystemet i grundskolan anser jag att utvecklingssamtal
mellan lärare, elev och föräldrar skall vara den grundläggande kontaktformen.
Fr.o.m. årskurs 5 skall en skriftlig information ges som komplement till
utvecklingssamtalen. Betyg skall ges efter en femgradig kunskapsrelaterad
skala fr.o.m. höstterminen i årskurs 7. Betyget icke godkänt skall inte ingå i
slutbetyget. Elever som lämnar skolan utan att ha uppnått kravnivån och utan
att ha erhållit betyg skall ges ett skriftligt omdöme. Den avlämnande skolan
skall ha en skyldighet att utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar
betyg. Motion 1996/97:Ub233 yrkande 4 bör bifallas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7 och 17
bort hemställa
7. beträffande praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i
grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A819 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande betygssystemet i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 4 och med avslag på
motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9 och 1996/97:Ub230 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12)
Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför:
Vi anser att arbetet med att förbättra jämställdheten är både en kunskapsfråga
och en pedagogisk fråga. Detta gör det nödvändigt att jämställdhetsfrågor
lyfts fram i lärarnas utbildning och fortbildning. Undervisningen i skolan
måste förändras så att den svarar mot flickors och pojkars olikheter i fråga
om behov och intressen. Skolan måste bli bättre på att synliggöra och lyfta
fram kunskap om kvinnligt och manligt, anser vi. Det är också önskvärt med en
jämnare könsfördelning bland skolans personal. Vad vi nu anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub448 yrkande 1
och 1996/97:A819 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 12 bort
hemställa
12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 10,
1996/97:Ub448 yrkande 1 och 1996/97:A819 yrkande 3, med anledning av
motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub245 yrkande 16 och
1996/97:Ub251 yrkande 6 samt med avslag på motion 1996/97:A821 yrkandena
15, 16 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
8. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12 och 16)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Jämställdhet är en förutsättning för den rättvisa skolan. Dock visar ett
flertal olika klassrumsstudier att pojkar får mer uppmärksamhet än flickor.
Att ändra på detta tar tid. Lärare måste lära sig mer om jämställdhet för att
kunna utbilda jämställt. Redan i barns tidiga år grundläggs synen på kvinna
och man. Jag vill framhålla att barnomsorgen har en viktig uppgift att ge
barnen ett jämställt förhållningssätt. Jag tycker att det är bra att flickor
och pojkar i skolan ibland delas in i grupper var för sig, vilket kan gynna
båda könen. Slutligen bör alla läromedel granskas ur ett
jämställdhetsperspektiv innan de används i undervisningen. Riksdagen bör
bifalla motion 1996/97:Ub245 yrkande 16.
Jag anser att de pedagogiska vinsterna av en betygsfri skola är så stora att
frågan nu bör utredas. Enligt min mening går det inte att mäta kunskap. Hur
det än görs blir resultatet subjektivt och föga användbart. Betyg är ett
trubbigt verktyg som urvalsinstrument till högre studier. Jag anser således
att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag att utreda en
betygsfri skola. Utskottet borde ha tillstyrkt motion 1996/97:Ub245 yrkande 2.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12 och 16
bort hemställa
12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 16, med anledning
av motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub250 yrkande 10,
1996/97:Ub251 yrkande 6, 1996/97:Ub448 yrkande 1, 1996/97:A819 yrkande 3
och 1996/97:A821 yrkandena 15 och 16 samt med avslag på motion
1996/97:A821 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
16. beträffande parlamentarisk utredning om konsekvenserna av en helt
betygsfri skola
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till
gymnasieskolan, m.m. (mom. 15, 19, 20 och 24)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Margareta E
Nordenvall (m) och Ola Ström (fp) anför:
När det gäller ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till
gymnasieskolan vill vi poängtera att kunskapsnivån för tillträde till
gymnasieskolan bör ligga på samma nivå för alla elever. Ett minimikrav för
tillträde till gymnasieskolan är därvid att eleverna har goda kunskaper i
ämnet svenska. Undervisningen i svenska som andraspråk skall syfta till att så
fort som möjligt bibringa eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till att
läsa ämnet svenska. Att bedöma betygen i svenska och svenska som andraspråk
likvärdigt trots att målen inte är desamma kommer att leda till svårigheter
för invandrareleverna. Vi anser att riksdagens nyligen fattade beslut bör
ändras. Regeringen bör återkomma med förslag till sådan ändring. Enligt vår
uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97: Ub247 yrkande
6 bifallas.
Vi anser vidare att två betyg bör ges i ämnet svenska. De två olika momenten
inom kursen i svenska B bygger på olika utgångspunkter. Det är inte
nödvändigtvis så att grammatiska färdigheter i svenska språket alltid
motsvaras av färdigheter eller fallenhet för litteraturkunskap. Genom att
endast ett betyg skall ges i ämnet svenska får ämnet enligt vår uppfattning
minskad betydelse, vilket är allvarligt med tanke på ämnets betydelse för
fortsatta studier och arbetsliv. Vi anser att motion 1996/97:Ub240 yrkande 5
bör bifallas av riksdagen.
Vidare anser vi att rätten att komplettera betyg under gymnasietiden bör
återinföras. Det är orimligt att eleverna måste vänta till tiden efter
gymnasieskolan för att kunna höja ett minst godkänt betyg. Följden blir att
studietiden för eleverna förlängs. Vi anser att motion 1996/97:Ub240 yrkande 6
bör bifallas.
När det gäller frågan om fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan
m.m. vill vi understryka att den långsiktiga trenden som innebär att skolan
dräneras på lektorer inte är acceptabel. Det är av stor vikt att det finns
forskarutbildade lärare. Därigenom ökar kvaliteten och det skapar fler
karriärvägar för lärarna i skolan, vilket i sin tur får positiva effekter på
rekryteringen till läraryrket. Vi vill poängtera vikten av fler karriärvägar
för de olika lärarkategorierna, t.ex. för ledning av det pedagogiska
utvecklingsarbetet, utveckling av metodarbete och läromedelsutveckling.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 15, 19, 20
och 24 bort hemställa
15. beträffande ämnena svenska och svenska som andraspråk och
antagningen till gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och
1996/97:Ub247 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
19. beträffande betygsättning i ämnet svenska
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande komplettering av betyg under gymnasietiden
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. beträffande fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 15 och
1996/97:Ub458 yrkandena 7 och 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa (mom. 4)
Andreas Carlgren (c) anför:
Jag anser att det är mycket allvarligt att inslagen av idrott och motion har
minskat i skolan. Jag har positivt noterat att statsrådet Ylva Johansson har
sagt att hon avser att föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och
slöjd i grundskolan och att hon räknar med att en sådan förändring av
timplanen skall kunna genomföras från höstterminen 1998. Det är viktigt att
frågan om följderna för folkhälsan av den minskade obligatoriska timtiden
analyseras och leder till snara beslut så att förändringen kan genomföras
fr.o.m. höstterminen 1998.
2. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Jag anser i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Ub226 att fysisk
aktivitet i form av idrott eller någon form av motion måste ges större vikt i
skolan och mer utrymme på schemat. Jag anser det också av stor vikt med en
ökad samverkan mellan skolan och idrottsföreningar. Idrottsrörelsen är en
resurs och skolan skulle vinna på att öka samarbetet med den.
Jag avstår dock från att reservera mig med hänvisning till att statsrådet
Ylva Johansson uttalat att hon avser att föreslå en utökning av tiden för
ämnet. Enligt min mening ligger statsrådets uttalande i linje med
motionärernas uppfattning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1
Motionerna..........................................1
Utskottet...........................................6
Läroplansfrågor m.m. 6
Vissa allmänna frågor 6
Uppföljning och utvärdering m.m. 6
Alkohol, tobak och narkotika (ANT) 8
Sex och samlevnad 8
Vissa kurs- och timplanefrågor 9
Idrott och hälsa 9
Praktik och praktisk arbetlivsorientering (prao) i grundskolan 11
Utbildning i miljökunskap 12
Förslag till nytt ämne i grundskolan livskunskap 13
Ämnet historia 13
Arbetsmiljöutbildning 13
Jämställdhet i skolan 14
Hemspråksundervisning m.m. 16
Hemspråksundervisningen 16
Svenska/svenska som andraspråk 18
Betyg i skolan 19
Betygssystemen i grundskolan och gymnasieskolan 19
Vissa övriga betygsfrågor 22
Nationella prov 24
Lärarfrågor m.m. 24
Hemställan 26
Reservationer......................................29
1. Uppföljning och utvärdering, m.m. (mom. 1, 12, 13 och 17) 29
2. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 4, 17, 22 och 23)
30
3. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 18 och 25) 32
4. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5) 33
5. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 13 och 18) 33
6. Praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan m.m.
(mom. 7 och 17)
34
7. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12) 35
8. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12 och 16) 35
9. Ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till
gymnasieskolan, m.m. (mom. 15, 19, 20 och 24)
36
Särskilda yttranden................................37
1. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa (mom. 4) 37
2. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5) 38