Utskottet behandlar i detta betänkande ett åttiotal motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden hösten 1996. De rör vitt skilda ämnen såsom
segregationstendenser i skolan, reglerna för fristående grundskolor,
integrering av förskola, skola och skolbarnsomsorg samt ålder för skolstart
m.m., åtgärder mot mobbning och våld i skolan, elever med behov av särskilt
stöd, skolans arbetsmiljö och elevvård, särskilda åtgärder för invandrare,
kultur i skolan, informationsteknik i skolan samt tillsynen av skolan och
kommunernas skolplaner. Särskilt utförligt behandlar utskottet skolans
möjligheter att förhindra mobbning och våld och det arbete som pågår för att
skärpa reglerna mot mobbning i skolan. Samtliga motionsyrkanden avstyrks under
hänvisning främst till pågående utrednings- och utvärderingsarbete.
Ett stort antal reservationer finns fogade till betänkandet.
Motionerna
1996/97:Ub201 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av anmälningsplikt för våld i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av nätverksbyggande på skolorna, samt att hela skolans
personal erbjuds utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att tillse att skollagens intentioner gällande arbete mot
mobbning följs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av innehållet i skolornas arbetsprogram mot mobbning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att förekomsten av mobbning och skolans insatser mot
mobbning löpande mäts och utvärderas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten till fritt val av skola och dess betydelse för att skapa
goda studiemiljöer.
1996/97:Ub209 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagändring beträffande fullgörande av skolplikt
på annat sätt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade kunskaper om barns förmåga och vilja att lära,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av skolstart vid
sex års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om möjligheter för elev att
erhålla grundskoleundervisning till och med 16 års ålder för att nå
kursplanernas mål i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om kommunernas framtida
ansvar för lokal utvärdering och tillsyn av skolverksamheten i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub212 av Mona Berglund Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
undervisningen i svenska för invandrare.
1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sanering och ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda ROT-bidrag till allergisanering av lokaler där barn och
ungdomar vistas dagligen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet
till ett års förlängning.
1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tioårig grundskola,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skollagen och mobbning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Skolverket angående olika elevers behov av stöd,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elever med behov av särskilt stöd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsgruppen Kultur i skolan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för kultur i skolan.
1996/97:Ub234 av Pär-Axel Sahlberg och Juan Fonseca (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
starkare inslag av interkulturell profil i svenska skolor, särskilt i
miljonprogramsområden.
1996/97:Ub241 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten till en våldsfri zon i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolledningens ansvar för att denna rättighet ej kränks,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att information om lag och rätt bör ges kontinuerligt i samtliga
årskurser i grundskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättande av obligatoriska handlingsprogram mot mobbning på varje
grundskola,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den lagstiftning som gäller i övriga samhället angående
kränkningar och våld bör tillämpas inom skolområdet, vilket innebär att brott
skall beivras,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolledare måste få rätt att omplacera mobbande och kränkande
elever till särskild skolgång utanför skolans område,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kommunerna bör bli skyldiga att svara för upprättandet av sådan
särskild skolgång.
1996/97:Ub242 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om information till landets
lågstadieelever om nytt nödnummer.
1996/97:Ub244 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av barnomsorgen och de tidiga skolåren
utifrån ett pedagogiskt perspektiv,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en allmän
förskola från tre års ålder, obligatorisk från fyra års ålder, i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en obligatorisk
skolstart från sex års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om segregationen enligt
vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolhälso- och elevvård i skolplanerna,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen
att tillgång till elevvårdspersonal tydliggörs,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skolhälso- och
elevvården enligt vad i motionen anförts,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen
att en skyldighet att utarbeta åtgärdsprogram mot mobbning införs,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydligare mål för skolans arbetsmiljö i skolplanerna,
10. att riksdagen beslutar att ett nationellt statistikregister för
elevernas olycksfallsskador skall upprättas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidare uppdrag för Skolverket,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om information som flöde och resurs,
14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hemspråk som merit
enligt vad i motionen anförts,
15. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om övergången mellan den
obligatoriska skolan och gymnasieskolan enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att handikappade elever integreras i det ordinarie skolväsendet.
1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om friskolors betydelse för integration.
1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om godkännande av fristående skolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättningen till fristående skolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal tillsyn av alla skolor inom kommunen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett tillägg till direktiven (dir. 1996:61) för den kommitté som
skall utarbeta ett gemensamt måldokument för pedagogisk verksamhet för barn
och ungdom mellan 6 och 16 år,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolplikt från sex års ålder och en tioårig grundskola,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot våld och mobbning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att motverka segregation,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en genomtänkt satsning på IT i skolan.
1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kraftfullt verka för att motverka sexuella trakasserier,
mobbning, främlingsfientlighet och rasism.
1996/97:Ub252 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om lagstiftning mot mobbning i skolan enligt de
principer som anförts i motionen.
1996/97:Ub254 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstart vid sex
års ålder och tioårig skolplikt.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av mål och planer för den pedagogiska verksamheten i
barnomsorg och förskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt
Skolverkets utökade ansvarsområde,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagstiftning rörande mobbning vid svenska skolor enligt de
riktlinjer som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fritidsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister
i tillsynen av skolan enligt gällande lagstiftning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta större delar
av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med
specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan (in-
doktrinering) och skolhälsovård,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fristående skolors rätt till egen plats i kommunala skolplaner.
1996/97:K427 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etniskt/språkligt baserade friskolor.
1996/97:Fi613 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarnas rätt att välja skola och barnomsorg.
1996/97:Sf613 av Pär-Axel Sahlberg och Juan Fonseca (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undervisningen i svenska för invandrare bör kompletteras med
kulturkompetensfrågor.
1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan
eller särskilda sverigefinska skolor i kommuner med en viss andel
finskspråkiga invånare,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsväsendet och de språkliga och etniska minoriteternas
roll som medskapare i den svenska historiska utvecklingen och i det nutida
samhället.
1996/97:Sf632 av Ingrid Skeppstedt m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråkscheck,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten att starta fristående skolor på språklig och kulturell
basis,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningscheck för svenska för invandrare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om motprestationer för att få fler att genomgå svenska för invandrare.
1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om undervisning i svenska,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förebyggande åtgärder i skolan.
1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas skolplaner och Skolverkets tillsynsverksamhet.
1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär medel till ett pedagogiskt
kulturcentrum på Järvafältet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de statliga skolanslagen måste kompensera kommunerna för de
negativa konsekvenser skolpengssystemet innebär i form av ökad segregering och
ökade klasskillnader.
Utskottet
I betänkandet behandlar utskottet en stor mängd motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden hösten 1996, vilka huvudsakligen avser grundskolan och
rör skiftande frågor om lagstiftning, organisation m.m. Motionsyrkanden som
mera direkt anknyter till innehållet i läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) behandlas i utskottets betänkande 1996/97:UbU8.
Segregationstendenser i skolan, m.m.
Angelägenheten av att åtgärder vidtas för att motverka tendenser till ökad
segregation i skolan betonas i fyra motioner.
Enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 11 kan rätten att fritt välja skola
vara ett medel mot segregation. En annan åtgärd är att ökade resurser styrs
till skolor som har många elever med behov av särskilt stöd. Att bo i ett
område med tung social belastning skall inte vara liktydigt med att den
närmaste skolan är dålig, anför motionärerna. Förutom en genomtänkt
resursfördelning krävs engagerade lärare och mera av lokalt självstyre.
Liknande synpunkter framförs i motion 1996/97:Ub247 (fp) yrkande 5, där
motionären också understryker att fristående skolor kan fungera som
?magnetskolor? i utsatta områden.
En brett upplagd statlig utredning om segregationen begärs i motion
1996/97:Ub245 (v) yrkande 1. Motionärerna ser en oroande tendens att
skillnaderna mellan olika skolor ökar både inom en kommun och mellan kommuner.
De menar emellertid att det inte längre är möjligt att åstadkomma några
radikala förändringar genom politiska beslut som rör enbart skolan. Kunskaper
om den socioekonomiska, etniska och demografiska segregationen behöver
sammanföras och bearbetas.
I motion 1996/97:A434 (v) yrkande 8 påtalas att systemet med skolpeng i
kombination med rätten att välja skola ger negativa konsekvenser i form av
ökad segregering och ökade klasskillnader. Somliga skolor utarmas på elever
och därmed på ekonomiska resurser.
Medborgarnas rätt att välja skola och barnomsorg framhålls som en
självklarhet i motion 1996/97:Fi613 (m) yrkande 4. Motionärerna är övertygade
om att kvalitet och variationsrikedom i t.ex. undervisningen främjas bäst om
skolor med olika inriktning, arbetssätt och huvudmän kan verka sida vid sida.
De anser att det i den diskussion som förs om mångfald och kvalitet inom de
kommunala verksamhetsområdena är särskilt viktigt att lyfta fram hur
resultatet till sist värderas av dem som verksamheten är till för.
Enligt motion 1996/97:Ub201 (m) yrkande 6 utgör rätten till fritt val av
skola också incitament för skolorna att profilera sig genom att skapa goda
studiemiljöer.
U t s k o t t e t vill inledningsvis göra klart att ett övergripande mål
för det offentliga skolväsendet är en nationellt likvärdig utbildning för barn
och ungdomar. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall
vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §). I läroplanen
för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) slås fast att en likvärdig
utbildning inte innebär att undervisningen skall utformas på samma sätt
överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till
elevers olika förutsättningar och behov, och skolan har ett särskilt ansvar
för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för
utbildningen.
Utskottet erinrar om att det finns en omfattande valfrihet inom
skolväsendet. Elever och föräldrar har successivt givits större rätt och
möjlighet att välja skola. I fråga om grundskolan stadgas i skollagen att
kommunen vid fördelningen av elever på de olika skolenheterna så långt det är
möjligt skall beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas emot
vid en viss skola. Detta gäller under förutsättning att inte andra elevers
berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för vars
grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att svara, om eleven med hänsyn
till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens
grundskola. I gymnasieskolan finns en mångfald av utbildningsvägar. Eleverna
har rätt att genomgå sådan utbildning som inte anordnas av den egna kommunen
varhelst den anordnas i landet, och hemkommunen är skyldig att betala
utbildningen. Inom både grundskolan och gymnasieskolan finns fristående skolor
som eleverna har möjlighet att välja som alternativ till den kommunala skolan.
Skolverket har hösten 1996 i rapporten Att välja skola - effekter av
valmöjligheter i grundskolan (rapport nr 109) redovisat en utvärdering med
betoning på den eventuellt segregerande effekt valfriheten kan ha. Uppgifter
har samlats in i tio kommuner i landet (Botkyrka, Göteborg, Helsingborg,
Linköping, Malmö, Stockholm, Södertälje, Täby, Uppsala och Östersund) om
elever som valt en annan grundskola än den de normalt tillhör. Totalt har ca
13 000 elevers skolbyten inför läsåret 1994/95 studerats. Skillnader mellan
olika skolor i vad avser elevernas sociala och etniska bakgrund har också
kartlagts. Cirka 7 % av samtliga elever i de undersökta kommunerna valde en
annan skola än den de normalt tillhörde. Även om effekterna av dessa skolbyten
inte har inneburit en genomgripande förändring av elevsammansättningen i olika
skolor och områden, kan det enligt Skolverket konstateras att de tendenser som
framträder går i segregerande riktning. Utvärderingen visar att det framför
allt är elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning som utnyttjar
rätten att välja skola. Detta är särskilt tydligt vid skolbyten till de
fristående skolorna. Majoriteten, 70 %, bytte emellertid till en annan
kommunal skola. Av dessa bytte ca 30 % till en kommunal skola med elever som
hade en annan social och etnisk bakgrund. Elever vars föräldrar har
eftergymnasial utbildning tenderar att söka sig till skolor i områden med
större andel högutbildade och elever med svensk bakgrund. Till områden med en
stor andel elever med invandrarbakgrund och stor andel föräldrar med enbart
förgymnasial utbildning söker sig elever med en liknande social och etnisk
bakgrund. Utvärderingen har också enligt Skolverket tydliggjort
boendesegregationen och dess effekter på elevsammansättningen i skolan. Vidare
pekar verket på att konsekvenserna av rätten att välja skola har varit mycket
olika för de skolor som ingått i fallstudien. Däribland finns både skolor som
har haft ett inflöde av elever och skolor med ett elevutflöde, samt exempel på
skolor som har lyckats bryta en negativ trend med sjunkande elevantal. Dessa
senare skolor, i rapporten kallade trendbrytarskolor, har ofta genom
målmedvetna profileringar lockat nya elever till skolorna.
Frågan om segregation i boende och skola har också berörts av den s.k.
Skolkommittén i dess delbetänkande Krock eller möte - om den mångkulturella
skolan (SOU 1996:143), överlämnat i november 1996. Bland annat refereras där
Skolverkets utvärdering av rätten att välja skola. Betänkandet har enligt
uppgift skickats ut till skolorna. De reaktioner som kommittén får på sitt
diskussionsunderlag skall tas till vara inför kommitténs slutbetänkande som
väntas föreligga i oktober 1997.
I sammanhanget bör även hänvisas till det arbete som bedrivs av Kommittén (S
1995:01) om levnadsvillkor i storstadsområden (Storstadskommittén). Enligt vad
utskottet inhämtat avser Storstadskommittén att kring månadskiftet mars/april
avge ett delbetänkande om barns och ungdomars levnads- och uppväxtvillkor i de
utsatta bostadsområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö. I delbetänkandet
skall kommittén dels kartlägga de resurser som kommunerna satsar på barn och
ungdomar i dessa utsatta områden, dels söka synliggöra barns och ungdomars
egna upplevelser av sina levnads- och uppväxtvillkor. Vissa förslag till
åtgärder kommer att presenteras.
Utskottet vill understryka vikten av att kvaliteten och likvärdigheten i
utbildningen inom skolan upprätthålls. Enligt utskottets mening är det
kommunens skyldighet att se till att det inte växer fram någon form av
kunskapssegregation genom att elever lämnar grundskolan med bristfälliga
kunskaper. Utskottet utgår från att Skolverket i sin verksamhet med
uppföljning, utvärdering och tillsyn har uppmärksamheten riktad på att
skolhuvudmännen lever upp till det övergripande målet om en nationellt
likvärdig utbildning.
Utskottet konstaterar att det finns en formell rätt för alla föräldrar och
elever att välja skola. Skolverkets nämnda utvärderingsrapport visar
emellertid att valfriheten utnyttjas på olika sätt av skilda elevgrupper.
Utskottet vill som ett positivt resultat av utvärderingen lyfta fram att
engagemang och genomtänkta satsningar kan bryta en negativ skolutveckling,
vilket har skett i de s.k. trendbrytarskolorna.
Utskottet är inte berett att förorda att en segregationsutredning tillsätts
som griper över flera samhällssektorer. Pågående kommittéarbete bör avvaktas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 1, 1996/97:Ub247 yrkande 5, 1996/97:
Ub250 yrkande 11 och 1996/97:A434 yrkande 8.
Även motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 6 och 1996/97:Fi613 yrkande 4, om
rätten att välja skola m.m., bör med det anförda avslås av riksdagen.
Reglerna för fristående grundskolor
Som villkor för att en fristående grundskola skall godkännas av Skolverket bör
enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 2 gälla att skolans utbildning svarar
mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och att skolan även
i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. Dessutom bör skolan ha ett
tillräckligt elevunderlag, dvs. minst 10-15 elever i en årskurs.
I samma motion yrkande 3 anför motionärerna att fristående grundskolor som
godkänts bör ha rätt till ersättning från elevernas hemkommuner. Därvid bör
den fristående skolan tilldelas motsvarande ekonomiska resurser som den skulle
ha fått om den varit en kommunal skola och minst 85 % av den genomsnittliga
kommunala kostnaden.
U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om nya regler
för godkännande av och offentligt bidrag till fristående skolor (prop.
1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14). De nya reglerna innebär i korthet
att fristående grundskolor för att kunna godkännas skall svara inte bara mot
grundskolans mål utan också mot den värdegrund som gäller för det offentliga
skolväsendet. Vidare skall skolan om inte särskilda skäl föreligger ha minst
20 elever. En godkänd fristående grundskola skall av Skolverket förklaras
berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Förklaring skall dock inte
lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan tar ut
elevavgifter. Det bidrag som hemkommunen lämnar skall bestämmas med hänsyn
till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Den tidigare
regeln att bidraget skall relateras till kommunens genomsnittskostnad per elev
har slopats.
Utskottet finner inte skäl att ändra sitt ställningstagande från hösten
1996. Motionsyrkandena som i huvudsak syftar till en återgång till tidigare
bestämmelser avstyrks därmed.
Förskola - ålder för skolstart - skolpliktens omfattning
Bakgrund
Utskottet behandlade i början av innevarande riksmöte och före den allmänna
motionstiden regeringens proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m. samt
med anledning av denna väckta motionsyrkanden (bet. 1996/97:UbU5). I
propositionen redovisade regeringen sin syn på en integrering av
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.
I betänkandet hänvisade utskottet till att regeringen i augusti 1996, under
tiden för utskottets beredning av propositionen, tillkallat den s.k.
Barnomsorg och skola-kommittén (BOSK) med uppdrag att utarbeta förslag till
ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i
åldrarna 6-16 år (dir. 1996:61). Det samlade måldokumentet skall ersätta
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och omfatta den
obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.
Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
I motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 1 framhålls att det behövs ökade kunskaper
om barns förmåga och vilja att lära i förskoleåldern. Denna fråga måste enligt
motionärerna ägnas betydande intresse under de närmaste åren. De menar att den
pedagogiska verksamheten för barn i förskoleåldern i dag är både överskattad
och underskattad. Överskattad i den meningen att intresset för frågorna
ensidigt koncentreras till en fråga om kollektiv barnomsorg, där förvisso inte
alla förskolebarn ingår. Den är underskattad främst i den betydelsen att
forskning av olika slag om barns utveckling och inlärning framhåller dels att
det är möjligt att förutse och förebygga olika typer av inlärningsproblem,
dels att barn mycket tidigt har förmåga att tillgodogöra sig kunskaper som vi
vanligtvis inte förväntar oss att de kan ha. Motionärerna anser att alla barn
borde ges möjlighet att i förskoleåldern få delta i någon form av organiserad
pedagogisk verksamhet.
Liknande synpunkter uttalas i motion 1996/97:Ub244 (m) yrkande 1. Viljan att
lära måste tas till vara redan i förskoleåldern. Motionären anser att det är
nödvändigt att ta reda på hur barnomsorgen som den faktiskt ser ut i
verkligheten påverkar barnens utveckling. Syftet med en översyn av
barnomsorgen och de tidiga skolåren utifrån ett pedagogiskt perspektiv måste
rimligen vara att finna former som utgår från barns olika behov och
utvecklingstakt.
I flera motioner begärs förslag från regeringen om förskoleverksamhet redan
från det barnen är i treårsåldern. Sålunda anförs i motion 1996/97:Ub244 (m)
yrkande 2 att en allmän förskola bör införas från tre års ålder och göras
obligatorisk från fyra års ålder. En av förskolans viktigaste uppgifter blir
att utveckla barnens kreativitet utifrån individuella förutsättningar.
Förskolan skall vara skild från den traditionella barnomsorgen. Den skall vara
avgiftsfri.
I motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 6 begärs ett riksdagsuttalande om att
Barnomsorg och skola-kommittén i tilläggsdirektiv skall ges uppdraget att även
undersöka den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder. Kommittén
bör inbegripa också denna verksamhet i det tilltänkta måldokumentet.
Även i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 2 framställs begäran om att den
nämnda kommitténs utredningsuppdrag redan nu bör utvidgas till att gälla även
åldrarna 3-5 år. En ordning som innebär att den pedagogiska verksamheten först
skall lösas för sexårsverksamheten och att man därefter skall beakta de yngre
barnens situation har klara nackdelar, hävdar motionärerna. Förutsättningarna
för vad som kan göras för de äldre barnen beror i hög grad på vad som tidigare
gjorts för de yngre. Motionärerna anser att de enskilda kommunerna bör åläggas
att ta fram anvisningar för verksamheten. En förskoleplan skulle med fördel
kunna ingå som en del i den kommunala skolplanen.
U t s k o t t e t noterar nu att regeringen den 13 februari i
tilläggsdirektiv givit Barnomsorg och skola-kommittén (BOSK) nya
arbetsuppgifter (dir. 1997:30). I sitt fortsatta arbete skall kommittén dels
utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten i
förskolan, dels göra en översyn av skollagen utifrån de krav integreringen av
förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya
måldokument för verksamheterna. Kommittén skall därvid överväga om och föreslå
hur förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för
barn och ungdom. Den skall vidare utreda rektors ansvar och skolplanens roll
för verksamheten, analysera begrepp som skola/skolform och undervisning samt
överväga om det finns skäl att ändra definitionerna inom förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg. Kommittén skall utarbeta förslag till sådana ändringar i
skollagen som föranleds av kommitténs överväganden. Uppdraget skall vara
slutfört och redovisat senast den 1 november 1997.
I direktiven anges närmare att måldokumentet för förskolan skall utgöra
grunden för den pedagogiska verksamheten och tydliggöra sambanden när det
gäller barns utveckling och lärande, från tidig ålder och uppåt. Förskolans
pedagogiska roll skall förstärkas för att ge barnen en nödvändig grund för
fortsatt lärande. Det lyfts fram i direktiven att de barn som får stimulans
att utveckla ett rikt språk under förskoleåren senare har lättare att utveckla
läs- och skrivförmågan. Måldokumentet bör kunna vara vägledande även för andra
verksamheter än förskolan, t.ex. för familjedaghemmen, den öppna förskolan och
barn på sjukhus. I fråga om den kommunala skolplanen skall kommittén, som
nämnts, överväga vilken roll denna skall ha i ett framtida skolväsende som
även innefattar förskolebarn.
Utskottet ser positivt på att arbete nu inleds i syfte att finna metoder och
former för att stimulera barns tidiga lärande. Enligt utskottets mening svarar
innehållet i tilläggsdirektiven till BOSK-kommittén till stor del mot de
synpunkter på den pedagogiska verksamheten i förskoleåldern som framförts i
motionerna. Riksdagen bör därför utan något särskilt uttalande avslå
motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 1, 1996/97:Ub244 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Ub250 yrkande 6 och 1996/97:Ub514 yrkande 2.
Skolverkets ansvarsområde bör utvidgas till att även omfatta förskolan,
framhålls det i två motioner. I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 11 påpekas
att det annars finns en risk för att helhetsperspektivet går förlorat om olika
myndigheter handhar barnomsorgen respektive grund- och gymnasieskolan.
I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 3 anförs att förskolan bör ha en formell
plats i utbildningsorganisationen. Skolverket bör därvid ha det övergripande
ansvaret för förskolan, både när det gäller vägledning till kommunerna om
innehållet i en förskoleplan och i fråga om tillsynen av förskolans
pedagogiska verksamhet.
U t s k o t t e t erinrar om att frågor om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg inom regeringskansliet sedan den 1 juli 1996 handläggs i
Utbildningsdepartementet. I propositionen 1995/96:206 aviserades att Statens
skolverk kommer att bli ansvarig myndighet också för tillsyn, uppföljning,
utvärdering och utveckling av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Regeringen har i oktober 1996 uppdragit åt Skolverket och Socialstyrelsen att
tillsammans belysa och utarbeta förslag till nödvändiga gränsdragningar mellan
de båda myndigheterna, ändringar i instruktionerna för myndigheterna,
organisation av tillsynen över förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt
eventuella övergångsbestämmelser. I uppdraget ingår också att inventera vilka
resurser som berörs av överföringen samt föreslå hur stora resurser som bör
överföras mellan myndigheterna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars
1997.
Utskottet anser att motionsyrkandena är tillgodosedda med vad utskottet nu
redovisat. Riksdagen bör således avslå desamma.
Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning
Flera motionsyrkanden från den allmänna motionstiden behandlar frågor om
skolstartsålder och grundskolans längd.
En tioårig grundskola med start vid sex års ålder bör enligt motion
1996/97:Ub233 (c) yrkande 2 införas senast år 2000. Huvudsyftet med tidigare
skolstart är att ge varje barn den tid barnet behöver för att lära och
utvecklas. Motionärerna anför att man genom att integrera förskolans
sexårsgrupp i grundskolan låter förskolans arbetssätt komma grundskolan till
del, samtidigt som grundskolan möter eleverna ett år tidigare. En enda
skolform där barnens behov av omsorg och utveckling får växa fram utan strikt
ålders-tänkande är bra för alla barn, men kanske bäst för barn som har svårt
att klara dagens skolarbete. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen
begär ett samlat program för hur en övergång till en tioårig grundskola skall
genomföras.
Också i motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 7 pläderas för att skolplikts-
åldern skall sänkas till sex år och grundskolan samtidigt bli tioårig.
Undervisningen för sexåringarna skall anpassas till dessa barns mognad och
förutsättningar. Motionärerna anser att det ytterligare skolåret i en tioårig
grundskola kan innebära att det bästa av förskolans utvecklingspedagogik och
det bästa av lågstadiets kunskapsinriktade pedagogik förs samman.
Skolstart vid sex års ålder och tioårig skolplikt efterfrågas även i motion
1996/97:Ub254 (s). Det understryks i motionen att en tioårig skolgång framför
allt ger bättre förutsättningar för eleverna att nå de mål som är uppsatta i
läroplanen. De olika personalkategorierna, såsom lärare, fritidsledare,
fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare, får också flexibla
möjligheter att arbeta målinriktat utifrån barnets behov.
Förslag om införande av skolstart vid sex års ålder begärs i motion
1996/97:Ub211 (m) yrkande 2. Det är enligt motionärerna rimligt att anta att
dagens sexåringar i de flesta fall mår väl av att börja skolan. Möjlighet bör
dock finnas för föräldrar och skola att ta ställning till om ett barn bör
vänta ett år med skolstarten. I motionen föreslås inte några förändringar i
vad gäller skolpliktens omfattning. Intill dess att eleven fyllt 16 år bör
dock eleven ha möjlighet att få undervisning i grundskolan för att nå
kursplanernas mål (yrkande 3). - Liknande synpunkter förs fram i motion
1996/97:Ub244 (m) yrkande 3, nämligen att regeringen bör återkomma med förslag
om obligatorisk skolstart från sex års ålder. Skolstarten måste emellertid
kunna vara flexibel, så att hänsyn i förekommande fall kan tas till det
enskilda barnets mognadsutveckling.
I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 10 avvisas obligatorisk skolstart för
sexåringar. Skolstarten bör enligt motionärernas uppfattning vara individuellt
flexibel. De framhåller att det är viktigt att övergången mellan förskola och
skola görs mjuk och att föräldrar, förskollärare och lärare samarbetar så att
övergången anpassas till varje barns behov och individuella förutsättningar.
Skolplikten bör även i fortsättningen vara nioårig. Det skall dock finnas
möjlighet att förlänga skolgången med ett år för elever som så önskar och som
bedöms ha behov av det, anser motionärerna.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionerna anföra följande.
Barnomsorg och skola-kommittén (BOSK) har nyligen, den 14 februari,
överlämnat sitt betänkande Växa i lärande - Förslag till läroplan för barn och
unga 6-16 år (SOU 1997:21) till skolministern. Kommittén har utgått från
läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och i omarbetningen
varit angelägen om att läroplanens grundläggande principer och utformning
ligger fast. Målen för sexåringarnas förskola och för fritidshemmen integreras
i de olika kapitlen i Lpo 94. I och med detta har det enligt kommittén varit
nödvändigt att ändra vissa definitioner och termer så att målen kan omsluta
hela den samlade verksamheten.
Parallellt med BOSK:s arbete har en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet utarbetat betänkandet Samverkan för utveckling - om
förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen (Ds 1997:10). I betänkandet föreslås
att bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg - med undantag för bestämmelsen i 15 § om förskola för
sexåringar - så gott som oförändrade arbetas in i ett nytt kapitel i skollagen
(1985:1100). Arbetsgruppen föreslår vidare att förskolan för sexåringar skall
utgöra en egen skolform - förskoleklass - inom det offentliga skolväsendet för
barn och ungdom och att bestämmelserna om detta förs in i ytterligare ett nytt
skollagskapitel. Inrättandet av förskoleklasser skall ses som en möjlighet att
på ett medvetet sätt föra in förskolepedagogiken i skolan. Det anges att
verksamheten kommer att betraktas som utbildning i skollagens mening. Den
kommer därmed att omfattas av de generella bestämmelserna i skollagen, främst
1 och 2 kap. Det skall enligt förslaget vara obligatoriskt för kommunerna att
anordna förskoleklasser, men frivilligt för barnen att delta i verksamheten. I
syfte att underlätta den eftersträvade integrationen förordas att
förskollärare och fritidspedagoger skall få undervisa i skolan.
Båda de nämnda betänkandena skall remissbehandlas med sikte på att en
proposition i ärendet skall kunna föreläggas riksdagen i september 1997.
Genom riksdagens beslut om flexibel skolstart (prop. 1990/91:115, bet.
UbU17, rskr. 357) infördes den 1 juli 1991 i 3 kap. 8 § skollagen en
bestämmelse om att sexåringar skall jämställas med skolpliktiga barn i fråga
om rätten att börja skolan, om barnets vårdnadshavare begär det. Enligt en
övergångsregel får hemkommunen dock fram till utgången av juni månad 1997
bestämma i vilken mån sexåringar skall tas in i skolan. Efter nämnda datum har
således föräldrarna rätt att avgöra om deras barn skall börja i skolan vid sex
års ålder och kommunerna är skyldiga att ta emot dessa barn.
Enligt de upplysningar som utskottet fått är andelen sexåringar som börjar i
grundskolan för närvarande 6-7 %. Så gott som samtliga övriga sexåringar går i
någon form av sexårsverksamhet.
Utskottet erinrar om att det i 4 kap. 10 § skollagen stadgas, att om en elev
i grundskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskursen när
skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall
eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att
skolplikten upphörde.
Utskottet bedömer att den fortsatta beredningen inom regeringskansliet av
utredningsförslagen om en gemensam lagstiftning och ett gemensamt måldokument
för skolformerna förskoleklass och grundskola - i praktiken en tioårig
skolgång - bör avvaktas. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionerna
1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub230 yrkande 10, 1996/97:Ub233
yrkande 2, 1996/97:Ub244 yrkande 3, 1996/97:Ub250 yrkande 7 och 1996/97:Ub254
bör avslås av riksdagen.
Integrering i övrigt av verksamheter
I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 13 begärs ett riksdagsuttalande om
fritidshemsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet.
Motionärerna vill att Skolverket skall få tydliga direktiv om att
skolbarnsomsorgen i form av fritidshemsverksamhet faller under verkets
tillsynsansvar. De anför vidare att fritidshemmens personal ofta är viktiga
vuxenkontakter för barnen. Fritidspedagogerna inom skolbarnsomsorgen borde
därför knytas till kommunernas verksamhet vid fritidsgårdar och ungdomsgårdar.
U t s k o t t e t har i det föregående redogjort för de strävanden i
riktning mot ökad integrering av förskola, skola och skolbarnsomsorg som bl.a.
utmynnat i utredningsförslag om ett gemensamt måldokument och om rätt för
fritidspedagoger att undervisa i skolan. Enligt vad utskottet inhämtat pågår
redan i många kommuner ett mer eller mindre långtgående samarbete mellan skola
och fritidshem. Det ankommer på kommunerna att organisera och samordna sina
verksamheter. Som också framgått tidigare i detta betänkande kommer Skolverket
att bli central myndighet för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. I
Skolverkets verksamhetsplan för år 1997 (s. 30) anges att förberedelser för
övertagande av tillsynsansvaret för förskola och skolbarnsomsorg skall ske
under året. Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.
En utredning om övergången mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan
begärs i motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 15. Motionärerna menar att hela
skoltiden bör ses som en sammanhållen resurs. Grundskolan måste därför bli
bättre på att förbereda eleverna för kommande gymnasie-studier och
gymnasieskolan i sin tur bättre på att möta eleverna utifrån deras
erfarenheter och intressen.
U t s k o t t e t noterar att Skolverket i sin verksamhetsplan för år 1997
redovisar att verket under året kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt
frågor kring övergångar mellan olika delar av skolsystemet. Bland annat kommer
frågor att ställas om de olika delarna är samstämmiga ur ett elevperspektiv.
Vidare skall belysas hur informationsutbytet och den ömsesidiga påverkan
fungerar. I ett utvärderingsprojekt skall verket skapa en bild av huruvida de
olika delarna - såsom grundskola och gymnasieskola - harmoniserar eller inte.
Detta skall sedan tas till utgångspunkt för bedömningar av behov av
förändringar.
Utskottet anser att syftet med motion 1996/97:Ub245 yrkande 15 därmed är
tillgodosett, varför motionsyrkandet avstyrks.
Åtgärder mot mobbning och våld i skolan
Förhållandena i skolan när det gäller mobbning och våld har uppmärksammats i
ett stort antal motionsyrkanden från så gott som samtliga partier. Åtgärder i
form av krav på bl.a. handlingsprogram hos varje skola efterfrågas i
motionsyrkandena. I flera yrkanden begärs tydliga regler i skollagstiftningen
för att markera vikten av att mobbning motverkas.
Sålunda anförs i motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 5 att skollagen bör
förstärkas med en lagbestämmelse om att lärare som upptäcker mobbning är
skyldig att rapportera till rektor och som innebär en skyldighet för skolan
att agera.
I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 8 begärs förslag till en sådan ändring av
skollagen att en skyldighet att utarbeta åtgärdsprogram mot mobbning införs.
Enligt motionerna 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 12 och 1996/97:Ub252 (mp) bör
en lag mot mobbning i skolan utarbetas med kravet att ett fullständigt program
för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola och att
ansvaret skall ligga på skolans rektor. Lagen bör också tydligt ange att det
åligger kommunen att genom utvärderingar övervaka att skolorna följer lagen.
Programmet och utvärderingsmetoderna bör tydligt anges i kommunens skolplan.
Också i motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 8 understryks att det är viktigt
att det finns tydliga rutiner och metoder för hur mobbning och våld på
skolorna skall hanteras. Ett åtgärdsprogram mot mobbning och därmed en
handlingsberedskap om problem skulle uppstå bör finnas på alla skolor.
Motsvarande yrkanden återfinns i motion 1996/97:Ub201 (m). Motionären anser
att det är viktigt att skollagens intentioner när det gäller arbete mot
mobbning följs, bl.a. genom en generell förstärkning av skolplanerna i detta
avseende (yrkande 3). Likaledes bör innehållet i skolornas arbetsprogram mot
mobbning utvecklas (yrkande 4). Det är enligt motionären också viktigt att
förekomsten av mobbning och skolans insatser mot mobbning löpande mäts och
utvärderas (yrkande 5). Därutöver framställs i motionen yrkanden (1 och 2) om
att skolorna bör åläggas att polisanmäla rena våldshandlingar samt att skolans
personal skall erbjudas utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras.
I motion 1996/97:Ub241 (kd) krävs ett riksdagsuttalande om rätten till en
våldsfri zon i skolan och att skolledningen har ansvar för att denna rättighet
inte kränks (yrkandena 1 och 2). Motionären menar att såväl verbalt som
fysiskt våld måste bannlysas inom skolans arbetstid. Vidare bör i samtliga
årskurser i grundskolan kontinuerligt ges information om lag och rätt (yrkande
3). Obligatoriska handlingsprogram mot mobbning bör upprättas på varje
grundskola (yrkande 4). Skolverket bör få ansvaret för att sådana
handlingsprogram finns och används. Tydliga anvisningar bör utfärdas av
Skolverket om att den lagstiftning som gäller i det övriga samhället angående
kränkningar och våld bör tillämpas inom skolområdet (yrkande 5). Det bör vara
skolledarens skyldighet att till sociala myndigheter och, när så är påkallat,
till polismyndigheten anmäla denna typ av brott, framhåller motionären.
Slutligen - enligt yrkandena 6 och 7 i motionen - bör riksdagen göra ett
tillkännagivande till regeringen om att skolledare måste få rätt att omplacera
mobbande och kränkande elever till särskild skolgång utanför skolans område.
Kommunerna bör ha skyldighet att svara för upprättandet av sådan särskild
skolgång för elever som mobbar.
Några motionsyrkanden behandlar utöver mobbningsproblemet även skolans roll
för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism.
Enligt motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 4, som rör gymnasieskolan, bör
lärare och annan skolpersonal kraftfullt arbeta för att motverka sexuella
trakasserier, mobbning, främlingsfientlighet och rasism. Alla vuxna måste vara
föredömen genom att bidra till att skapa en lugn och harmonisk skolmiljö.
För att förebygga rasism och främlingsfientlighet inom skolan bör enligt
motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 7 läroplansarbetet genomsyras av ett
interkulturellt synsätt. Läromedlen bör även de utvecklas i denna riktning.
Vidare bör eleverna få möta samhället i skolan genom temadagar och besök från
frivilligorganisationer, anför motionären.
I motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 19 framhålls att de språkliga och
etniska minoriteternas roll som medskapare i den svenska historiska
utvecklingen och i det nutida samhället måste göras synlig i historie-,
litteratur- och samhällskunskapsundervisning. Med en nyanserad bild av det vi
kallar svenskt skapas en ödmjuk nationalism. Detta är enligt motionärerna en
viktig förutsättning för att arbetet mot främlingsfientlighet och rasism skall
lyckas.
U t s k o t t e t vill med anledning av motionerna anföra följande.
I 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att
verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja
aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje
försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Därmed förstås
enligt förarbetena mobbningsförsök både mot andra elever och mot exempelvis
skolpersonal (prop. 1992/93:220 s. 94).
Skollagens bestämmelser om skolans värdegrund har närmare utvecklats i 1994
års läroplaner. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94)
betonas att skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos
eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är
de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den
etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta
genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och
ansvarstagande. Vidare framhålls att skolan skall främja förståelse för andra
människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för
mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen
diskussion och aktiva insatser. Det understryks att alla som verkar i skolan
alltid skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i
läroplanerna och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Av 1 kap. 12 § skollagen framgår, att det ytterst är skolhuvudmannen,
kommunen, som har att svara för att utbildningen genomförs i enlighet med
bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag
eller förordning. Det ankommer på rektor att hålla sig förtrogen med och svara
för den dagliga ledningen av utbildningen i skolan (2 kap. 2 § samma lag). Av
förarbetena till detta lagrum framgår att ansvaret för utbildningen omfattar
ansvar inte endast för den direkta undervisningen utan även för skolans
fostrande roll, också under sådana moment som raster och skolmåltider (prop.
1990/91:18 s. 35). I de uppgifter som rektor enligt Lpo 94 särskilt ansvarar
för ingår skolans program för att motverka alla former av trakasserier och
mobbning bland elever och anställda. Motsvarande föreskrift finns i läroplanen
för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).
Ansvaret för att de nationella målen nås vilar således på den lokala nivån.
Det är de lokala politikerna, rektor, lärare, övrig personal och elever
tillsammans som utarbetar skolplan respektive arbetsplaner för arbetet i
skolan. Statens skolverk skall ge stöd till kommunernas utveckling av skolan.
Det sker bl.a. genom insatser för kompetensutveckling och genom att verket ger
ut kommentar- och referensmaterial.
Skolverket har under senare år kontinuerligt drivit utvecklingsprojekt mot
mobbning och givit ut stödmaterial för skolornas arbete med att minska
mobbningen. I verksamhetsplanen för 1997 anger verket bl.a. att en
handlingsplan för det långsiktiga arbetet mot mobbning skall upprättas. Enligt
uppgift skall ett tvåårigt utvecklingsprojekt påbörjas som koncentrerar sig på
hur rektor tar sitt ansvar för att motverka mobbning.
Arbete med frågor om åtgärder mot mobbning och våld i skolan pågår också i
andra sammanhang.
Sålunda har Barnombudsmannen (BO) regeringens uppdrag att i samverkan med
myndigheter och organisationer öka samhällets insatser mot mobbning. Hösten
1995 genomförde BO kampanjen Dialog med unga som vände sig till 50 000
ungdomar i 13-årsåldern. Utifrån de synpunkter och idéer som ungdomarna lämnat
och andra studier har BO utarbetat förslag om hur man på olika nivåer i
samhället kan förbättra och förstärka arbetet mot mobbning. Dessa förslag
kommer att senast den 31 mars 1997 överlämnas till regeringen i en särskild
rapport. Enligt vad utskottet inhämtat från BO måste det från centralt håll
tydligt anges att kommunens skolplan skall innehålla mål och riktlinjer för
skolans arbete mot våld och kränkande behandling. Vidare måste rektors ansvar
enligt BO i dessa frågor regleras i skollagen, bl.a. skyldigheten för rektor
att upprätta, genomföra och utvärdera handlingsprogram mot mobbning. Lärare
och övrig skolpersonal bör genom en bestämmelse i skollagen åläggas skyldighet
att rapportera vålds- och mobbningssituationer till rektor.
I november 1996 tillsattes inom Utbildningsdepartementet Arbetsgruppen för
samverkan kring arbetet med skolans värdegrund. Denna har till uppgift att på
olika sätt underlätta samverkan mellan myndigheter och föreslå åtgärder som
stöder skolan i dess arbete med att fostra till demokratiska värderingar,
tolerans och respekt. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete
senast den 30 juni 1997.
Av regeringens nationella brottsförebyggande program (Ds 1996:59) framgår
att skolorna bör upprätta handlingsprogram för hur man skall hantera brott som
begås av elever i skolan eller i dess närhet. En kommitté har tillsatts med
uppdrag att verka för att intentionerna i det brottsförebyggande programmet
genomförs (dir. 1996:48). Bland annat skall kommittén i samråd med kommunerna
verka för att det lokala brottsförebyggande arbetet organiseras på lämpligt
sätt och att lokala brottsförebyggande program antas. Den skall även se till
att det finns lämpligt undervisningsmaterial för skolan om normer och
värderingar och de rättsprinciper det svenska samhället vilar på. Kommitténs
arbete skall vara avslutat senast den 31 december 1998.
Frågan om möjligheterna för skolan att ingripa med förbud mot nazistsymboler
och andra rasistiska yttringar har uppmärksammats på senare tid.
Utbildningsutskottet har i serien Utredningar från riksdagen utgivit
promemorian Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism i skolan (1995/96:
URD3, juni 1996), vari redogjordes för det aktuella rättsläget när det gäller
skolans möjligheter att ingripa mot rasistiska åsiktsyttringar. Därefter har
Justitieombudsmannen (JO) i beslut den 21 november 1996 uttalat bl.a. att
skolledningen har rätt att förbjuda elever att synligt bära sådana märken som
enligt en seriös bedömning riskerar att förorsaka störning av ordningen i
skolan. Om märkena är sådana att de uttrycker missaktning för andra elever
eller personal är skolledningen enligt JO skyldig att ingripa och därvid
överväga att göra polisanmälan.
Inför utskottet i plenum har statsrådet Ylva Johansson redovisat att hon, om
nuvarande regler uppfattas som otydliga, inte är främmande för att överväga de
förändringar av reglerna på skolområdet som krävs för att ytterligare
tydliggöra vad som åligger kommun och skola i fråga om att hindra våld och
mobbning. Barnombudsmannens rapport i slutet på mars kommer dock att inväntas,
innan beredningen inleds i Regeringskansliet. Rapporten skall även
remissbehandlas. Enligt den beräknade tidplanen kommer regeringen att lägga
fram en proposition i anslutning till budgetpropositionen hösten 1997.
Propositionen kommer att innehålla förslag till ny läroplan för åldrarna 6-16
år, de ändringar i skollagen som krävs med anledning av bl.a. integrationen av
förskola, skola och skolbarnsomsorg samt förslag mot mobbning. Avsikten är att
förslagen skall kunna genomföras den 1 januari 1998.
Utskottet vill klart deklarera att utskottet ser allvarligt på utvecklingen
i skolorna med ökat inslag av våld och mobbning. Självfallet skall det inte
råda någon tvekan om att varje form av kränkande behandling mellan elever
eller mellan elever och vuxna i skolan är helt otillåten och helt i strid med
de grundläggande värden som gäller. Utskottet vill understryka att
skolhuvudmännen och skolorna medvetet måste arbeta med värdefrågorna. Som
utskottet inledningsvis redovisat framgår det av de dokument som styr skolan
att alla vuxna i skolan har ett särskilt ansvar för att arbeta för att våld
och mobbning inte skall förekomma. De lagar som gäller i samhället i övrigt
gäller även i skolan. Därav följer att våldsbrott som sker i skolan skall
polisanmälas. Utskottet finner det naturligt att skolan i sin uppgift att
förmedla regler och normer samarbetar med andra samhällsorgan, bl.a. polisen.
Mot bakgrund av vad statsrådet uttalat om tidplanen för beredningen inom
Regeringskansliet av frågan om en skärpning av bestämmelserna i skollagen mot
mobbning, avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub201 yrkandena 1-5,
1996/97:Ub233 yrkande 5, 1996/97:Ub241 yrkandena 1-7, 1996/97:
Ub245 yrkande 8, 1996/97:Ub250 yrkande 8, 1996/97:Ub252 och 1996/97:
Ub514 yrkande 12.
Likaså avstyrker utskottet med hänvisning till pågående utredningsarbeten
motionerna 1996/97:Ub251 yrkande 4, 1996/97:Sf625 yrkande 19 och 1996/97:Sf633
yrkande 7.
Elever med behov av särskilt stöd
Enligt motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 6 uppges det allmänt att andelen
elever som är i behov av särskilt stöd i skolarbetet har ökat under senare år.
Det förefaller motionärerna som om kunskapen om hur stöd ges i olika
situationer och för olika elevers behov behöver utvärderas och utvecklas. De
vill att Skolverket får i uppdrag att genomföra detta. I yrkande 7 i samma
motion anförs att det är viktigt att analysera orsakerna till förekommande
ökning av antalet placeringar av elever i särskolan. Skolverket bör därför
också få i uppdrag att utvärdera utvecklingen i fråga om elever med behov av
särskilt stöd och att i samarbete med Kommunförbundet komma med förslag till
åtgärder.
Betydelsen av att handikappade elever integreras i den vanliga skolan
framhålls i motion 1996/97:Ub246 (v) yrkande 1. Motionärerna påtalar att
handikappade elever drabbas när skolan inte förmår anpassa lokaler och
undervisning till den handikappades förutsättningar. Vid resursneddragningar
är det ofta de personliga assistenterna till handikappade elever som
försvinner först, hävdar de.
U t s k o t t e t vill först - när det gäller särskoleplaceringar - hänvisa
till att Skolverket våren 1996 genomförde tillsyn i åtta kommuner med särskilt
stora elevökningar i särskolan. Verkets tillsyn gav vid handen att inga elever
som inte tillhörde särskolans personkrets hade tagits emot. Verket kunde
vidare konstatera att beslut om mottagande hade baserats på tillräckliga och
noggranna utredningar och hade föregåtts av samråd med elevens vårdnadshavare.
Skolverket har i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera konse-
kvenserna av att huvudmannaskapet för särskolan och särvux i och med utgången
av år 1995 överförts från landstingen till kommunerna (jfr prop. 1991/92:94,
bet. UbU21 och UbU28, rskr. 285). Återrapporteringen till regeringen avses
ingå i en större studie om särskolan som Skolverket för närvarande genomför.
Utvärderingen kommer bl.a. att innefatta en analys av orsakerna till ökningen
av antalet särskoleplaceringar. Uppdraget skall redovisas senast den 1
februari 1998.
I oktober 1997 skall Skolverket enligt vad utskottet inhämtat avge en
delrapport i en uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten med rätt
för föräldrar att välja skolform för utvecklingsstörda barn (jfr prop.
1994/95:
212, bet. 1995/96:UbU1, rskr. 27).
Utskottet vill vidare hänvisa till att Skolverket i regleringsbrev för
budgetåret 1997 ålagts att särskilt utvärdera skolsituationen för elever som
har behov av särskilt stöd, såväl funktionshindrade elever som elever med mer
dolda handikapp eller svårigheter. De insatser som görs för att eleverna skall
få en med övriga elever likvärdig utbildning skall belysas och värderas, även
ur kvalitetssynpunkt. En analys skall göras av de hinder som kan finnas för
skolor att leva upp till sitt resultatansvar när det gäller denna grupp av
elever. Verket skall vidare analysera och rapportera på vilket sätt
kommunernas besparingar påverkar skolsituationen för eleverna. - Enligt
uppgift från Skolverket kommer resultaten från flertalet av delområdena inom
utvärderingen att redovisas hösten 1997.
Av betydelse i sammanhanget är också att Utredningen om funktionshindrade
elever i skolan (dir. 1995:134) har i uppdrag att undersöka hur ansvaret för
utbildning och omvårdnad av dessa elever skall fördelas mellan stat, kommun
och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten. Utredningen skall ha
slutfört sitt uppdrag senast den 15 september 1997.
Utskottet anser mot bakgrund av vad som här redovisats om aktuella
utrednings- och utvärderingsuppdrag att motionerna 1996/97:Ub233 yrkandena 6
och 7 samt 1996/97:Ub246 yrkande 1 bör avslås av riksdagen.
Skolans arbetsmiljö och elevvård
Enligt motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 9 måste de lokala skolplanerna bli
tydligare när det gäller målen för skolans arbetsmiljö. Dessa bör innefatta
den fysiska miljön såväl inomhus som utomhus.
I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 3 hävdas att på många håll i landet
behöver skolbyggnader restaureras och hela skolmiljön förbättras avsevärt.
Problem finns med värme/kyla samt fukt och mögel. Trots det kärva ekonomiska
läget är åtgärder för att rätta till dessa missförhållanden något som måste ha
hög prioritet. Därför bör ROT-bidrag utgå till allergisanering av lokaler där
barn och ungdomar vistas dagligen (yrkande 4). Motionärerna pekar också på att
skolgården och den närmaste omgivningen runt skolan ofta har brister. De idéer
som kommit fram under projektarbetet Skolans uterum bör spridas.
U t s k o t t e t har under föregående riksmöte behandlat och avstyrkt
liknande motionsyrkanden (bet. 1995/96:UbU3 s. 26 f.). Utskottet redogjorde då
bl.a. för arbetet inom projektet Skolans uterum och hänvisade till att
statliga medel för miljöförbättrande åtgärder i skolorna fanns anvisade.
Det kan noteras att enligt regleringsbrev för budgetåret 1997, under
anslaget A 2. Skolutveckling, tilldelas Stiftelsen Skolans Uterum 400 000 kr
för ett treårigt projekt (1996-1998) om skolgårdar.
Bidrag för förbättring av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler, bl.a.
för allergisanering av skollokaler, har senast kunnat utgå enligt en
tidsbegränsad förordning (SFS 1995:802). Bostadsutskottet har i samband med
budgetbehandlingen hösten 1996 avstyrkt motioner om en förlängning av
möjligheten till sådana bidrag till allergisanering (bet. 1996/97:BoU1 s. 16
f.). Riksdagen följde utskottet.
Skolverket anger i verksamhetsplanen för 1997 att inkomna signaler tyder på
att det finns anledning att följa hur arbetsmiljön i skolan påverkas av
nedskärningar i kommunerna. En kunskapsöversikt och några fallstudier skall
göras.
Utskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att det är viktigt
att skolorna har både en god inomhusmiljö och en god utomhusmiljö. Enligt den
ansvarsfördelning mellan stat och kommun som finns inom skolområdet är det
kommunerna som är ansvariga för att erforderliga resurser ställs till skolans
förfogande. Utskottet utgår från att Skolverket i de undersökningar verket
avser att göra även uppmärksammar om och hur kommunerna i skolplanerna
uttryckt målen för utformningen av skolans arbetsmiljö.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och
4 samt 1996/97:Ub245 yrkande 9.
Ett nationellt statistikregister för elevers olycksfallsskador efterfrågas i
motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 10. Registret bör enligt motionen utformas så
att det kan användas på både nationell och lokal nivå och ge möjlighet till
uppföljning, utvärdering och förebyggande insatser.
Enligt vad u t s k o t t e t erfarit från Skolverket är det för närvarande
inte aktuellt att bygga upp ett sådant statistikregister för olycksfallsskador
som motionärerna vill ha. Den rapporteringsskyldighet registret skulle medföra
har ansetts vara alltför arbetskrävande för skolsköterskorna ute i skolorna.
Utskottet har ingen annan uppfattning. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
I motion 1996/97:Ub245 (v) framställs flera yrkanden om skolhälsovård och
elevvård mot bakgrund av i motionen redovisade brister. Motionärerna anser att
skolplanerna bör innehålla riktlinjer för arbetet inom skolhälso- och
elevvården (yrkande 5). De vill att det i skollagen tydliggörs att elever
skall ha tillgång till elevvårdspersonal såsom skolpsykolog och skolsköterska
(yrkande 6). Vidare anser de att det bör tillsättas en utredning med uppgift
att utarbeta övergripande gemensamma mål, en rikstäckande basnivå samt ett
program för kvalitetssäkring för skolhälso- och elevvårdens verksamhet
(yrkande 7).
U t s k o t t e t har under senare år utförligt behandlat skolhälsovården,
bl.a. vid 1994/95 års riksmöte (bet. 1994/95:UbU2). Utskottet erinrade då om
att skolhälsovården är reglerad i 14 kap. skollagen och att rektor enligt 1994
års läroplaner har ansvaret för att den elevvårdande verksamheten utformas så
att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver.
Utskottet anförde vidare att kommunerna har ett helhetsansvar för
skolverksamheten och är skyldiga att upprätta en skolplan med utgångspunkt i
hur man lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har satts upp
för skolan.
I 14 kap. 2 § skollagen föreskrivs att för skolhälsovården skall finnas
skolläkare och skolsköterska.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att Skolverket under våren 1996
utgivit referensmaterialet Att utveckla skolhälsovården som vänder sig främst
till skolsköterskor och skolläkare och är en introduktion till en mer
systematisk kvalitetsutveckling inom skolhälsovården. Skriften är också tänkt
att kunna användas vid diskussioner med skolans huvudman och rektor på den
enskilda skolan. Utgångspunkten för materialet är den föreskrift från
Socialstyrelsen (SOSFS 1993:9) som ålägger all legitimerad personal inom
hälso- och sjukvård att kvalitetssäkra sitt arbete.
I referensmaterialet anges att den kommunala skolplanen skulle kunna utgöra
en utgångspunkt för kvalitetsutvecklingen, men att det är ovanligt att
skolhälsovården innefattas i denna. Däremot finns ofta formuleringar om
elevvård som också är giltiga för skolhälsovården. Skriften lyfter emellertid
fram skolans arbetsplan som en lämplig utgångspunkt för
kvalitetssäkringsarbetet. Ett avsnitt om skolhälsovård bör kunna föras in i
arbetsplanen.
Utskottet förutsätter att Skolverkets referensmaterial får genomslag i
skolorna. Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå motion 1996/97:Ub245
yrkandena 5-7.
Särskilda åtgärder för invandrare, m.m.
Frågor om etniskt/språkligt baserade fristående skolor för grupper av
invandrare tas upp i tre motioner.
Sålunda understryks i motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 3 att för en
utveckling mot fler fristående skolor på språklig och kulturell basis är goda
förutsättningar för de fristående skolorna av största betydelse.
Det betonas i motion 1996/97:K427 (fp) yrkande 1 att större utrymme än nu
bör ges invandrargrupper att uttrycka en kulturell och språklig identitet,
t.ex. genom att bygga upp etniska eller språkliga fristående skolor.
Enligt motion 1996/97:Ub234 (s) behövs det starkare inslag av interkulturell
profil i svenska skolor, särskilt i miljonprogramsområden. Motionärerna
framhåller att vissa invandrargrupper efterfrågar egna skolor eller
sammanhållna klasser, där undervisningen bedrivs på ett annat språk än svenska
eller ges på etnisk eller religiös grund.
U t s k o t t e t påminner om att Skolkommittén enligt sina direktiv (dir.
1995:19) bl.a. skall överväga på vilket sätt skolan kan ta till vara det
faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda detta som en resurs i
sitt arbete. Utskottet har i det föregående redovisat att Skolkommittén i
november 1996 presenterat sitt delbetänkande Krock eller möte - om den
mångkulturella skolan (SOU 1996:143). Betänkandet utgör ett
diskussionsunderlag. Kommittén avser att återkomma med förslag som rör barn
med invandrarbakgrund i sitt slutbetänkande i oktober 1997.
De nya reglerna för fristående skolor som riksdagen antog under hösten 1996
har utskottet kort redovisat i ett tidigare avsnitt i detta betänkande.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub234, 1996/97:
K427 yrkande 1 och 1996/97:Sf632 yrkande 3.
I motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 8 begärs ett riksdagsuttalande om att
sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan eller särskilda sverigefinska
skolor bör inrättas i kommuner med en viss andel finskspråkiga invånare. I
denna utbildning bör undervisningen på och i svenska respektive finska i de
olika årskurserna omfatta ett visst garanterat minimiantal timmar.
Motionärerna anser också att det för utbildningen bör finnas en särskild
styrelse, i vilken de finskspråkiga föräldrarna har en stark ställning.
U t s k o t t e t erinrar om att finskspråkiga elever har rätt till
hemspråksundervisning under hela sin skoltid, både i grundskolan och i
gymnasieskolan. De är därmed undantagna från regeln som innebär att en elevs
rätt till sådan undervisning begränsas till sju läsår om utbildningen sker
utanför timplanebunden tid. Från och med den 1 juli 1995 får kommunerna
anordna tvåspråkig undervisning för finsktalande elever i årskurs 1-9. Enligt
bestämmelserna i grundskoleförordningen skall minst hälften av undervisningen
ske på svenska (2 kap. 6 a §).
Enligt vad utskottet har inhämtat skall Skolverket senast den 30 juni 1997
redovisa ett regeringsuppdrag om hur kommunerna fullgör sitt ansvar för
finskspråkiga elevers språkliga och kunskapsmässiga utveckling.
Utskottet anser att Skolverkets redovisning bör inväntas. Motionsyrkandet
avstyrks.
Förslag om ett system med utbildningscheck för svenska för invandrare, sfi,
läggs fram i motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 4. Checken skall kunna lösas in
hos godkänd utbildningsanordnare. Vissa kvalitetskrav måste vara uppfyllda,
såsom krav på behöriga lärare. Hur undervisningen organiseras och genomförs
skall vara något som individen själv väljer. Enligt motionärerna kan denna
modell lösa flera av de problem som de menar finns inom svenskundervisningen.
Till exempel underlättas nivågruppering. Individen väljer den nivå och
studietakt som passar hans eller hennes behov och förkunskaper.
U t s k o t t e t avstyrkte hösten 1995 ett liknande motionsyrkande om
utbildningscheck för sfi (bet. 1995/96:UbU5 s. 5) med hänvisning till reglerna
i skollagen att kommunen får uppdra åt andra utbildningsanordnare att anordna
sfi (13 kap. 9 §). Utskottet framhöll att i många kommuner läggs
svenskundervisningen ut på studieförbund, folkhögskolor och privata
utbildningsanordnare. Vidare anförde utskottet att det inte föreligger några
hinder mot att kommuner går samman om sfi för att kunna erbjuda önskvärd
nivågruppering.
Invandrarpolitiska kommittén har i april 1996 avgivit sitt slutbetänkande
Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55). I betänkandet föreslås bl.a.
att systemet med upphandling av sfi i konkurrens bibehålls och utvecklas
ytterligare. Kommunerna bör stimulera fler utbildningsanordnare att bedriva
sfi-utbildning. Om fler anordnare anlitas, anför kommittén, kan dessa också i
viss utsträckning specialisera sig och tillhandahålla särskild kompetens och
kunskap om språkinlärning för olika grupper och ändamål.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer en proposition med Invandrarpolitiska
kommitténs betänkande som grund att föreläggas riksdagen under hösten 1997.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:Sf632 yrkande 4.
Synpunkter på svenskundervisningen för invandrare (sfi) lämnas i flera
motioner. I motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 5 föreslås att det skall krävas
motprestationer för att få fler invandrare att genomgå sfi. Motionärerna
nämner som exempel att rätten till introduktionsersättning bör kunna kopplas
till närvaro i svenskundervisningen.
Enligt motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 4 bör arbetskraftsinvandrare och
andra som inte behärskar en god svenska kunna erbjudas undervisning i svenska.
En ny pedagogik inom sfi bör enligt motion 1996/97:Ub212 (s) arbetas fram
för invandrargrupper med dålig språkbas från hemlandet.
I motion 1996/97:Sf613 (s) yrkande 8 understryks att sfi bör innehålla mer
av kulturkompetensfrågor, så att svenska normer och regler kan tillägnas i ett
så tidigt skede som möjligt. Enligt motionärerna är detta en förutsättning för
invandrarnas integration i samhället och inträde på arbetsmarknaden.
U t s k o t t e t vill peka på att Invandrarpolitiska kommittén (SOU
1996:55) föreslagit att en statlig introduktionsersättning skall utgå till
invandrare som aktivt deltar i introduktionsprogram i vilket ingår
svenskundervisning. Ett annat förslag är att kursplanen för sfi skall ses över
mot bakgrund av de nya kraven på introduktionens inriktning mot språket,
kunskaper om samhället, svensk social kompetens och mot arbetsmarknaden. Som
nämnts kommer en proposition i ärendet till riksdagen under hösten 1997.
Skolverket har uppdragit åt Centrum för tvåspråkighetsforskning vid
Stockholms universitet att genomföra en utvärdering av sfi. Syftet är att göra
en ingående och kvalitativ utvärdering av sfi-undervisningen som kan ge svar
på frågor om hur undervisningen bedrivs under olika betingelser och om den
motsvarar de krav som samhället måste ställa på verksamheten. Utvärderingen
beräknas kunna redovisas i slutet av februari 1997.
En utredning av Skolverket om inrättandet av ett utvecklingscentrum för
svenskundervisning för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk (Sv2) har
redovisats till regeringen och remissbehandlats. Beredningen av ärendet pågår
i Regeringskansliet.
I sammanhanget kan också nämnas att regeringen i januari 1997 har beslutat
om direktiv till en utredning om introduktion för nyanlända invandrare samt ny
myndighetsstruktur för det integrationspolitiska området (dir. 1997:10).
Utredningens förslag skall redovisas senast den 30 maj 1997.
Utskottet konstaterar att förslag föreligger eller väntas inom kort som kan
medföra långtgående förändringar av svenskundervisningen för invandrare. Med
hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen nu bör avslå motionerna
1996/97:Ub212, 1996/97:Sf613 yrkande 8, 1996/97:Sf632 yrkande 5 och
1996/97:Sf633 yrkande 4.
En utredning om hemspråk som merit begärs i motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande
14. Motionärerna anför att i dag premieras ofta tvåspråkighet när det gäller
språk som engelska, tyska eller franska. De menar att det också måste ses som
en merit med hemspråksstudier, vilket bör återspeglas vid antagningen till
gymnasieskola och högskola.
U t s k o t t e t erinrar om att för ämnet hemspråk finns kursplaner i
såväl grundskolan som gymnasieskolan. En elev som läser ämne enligt kursplan
får betyg enligt de betygskriterier som Skolverket fastställt.
Utskottet vill i övrigt hänvisa till att Skolverket i april 1996 redovisat
ett regeringsuppdrag i rapporten Hemspråksundervisningen - en översyn (rapport
nr 105). Verket föreslår bl.a. att termen hemspråk ersätts med modersmål i
koppling med det språk som avses, t.ex. spanska som modersmål. Bestämmelserna
om hemspråksundervisning bör enligt verket sammanföras med föreskrifter om
timplanen i skolförordningarna för att understryka att hemspråksundervisningen
inte skall uppfattas som en stödåtgärd utan som undervisning i modersmål.
Skolverkets rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Vidare har Skolkommittén i delbetänkandet Krock eller möte - om den
mångkulturella skolan (SOU 1996:143) som ett diskussionsinlägg tagit upp
frågan om undervisningen i hemspråk bör göras obligatorisk. Kommitténs
slutbetänkande med eventuella förslag i ärendet kommer att lämnas i oktober
1997 som i det föregående nämnts.
Resultaten av pågående arbeten bör enligt utskottet avvaktas. Utskottet
avstyrker således motionsyrkandet.
I motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 2 anges att större flexibilitet i
hemspråksundervisningen är eftersträvansvärd. För att öka valfriheten bör
eleven få en hemspråkscheck. Denna skall kunna lösas in hos godkänd
utbildningsanordnare. Därmed avser motionärerna skolan eller t.ex.
studieförbund och invandrarorganisationer. Vissa kvalitetskrav, såsom krav på
behöriga lärare, måste vara uppfyllda. Modellen med hemspråkscheck skulle
bl.a. ge invandrarbarn möjlighet att börja i hemspråksundervisning före
skolstarten, anför motionärerna.
U t s k o t t e t vill här nämna att Invandrarpolitiska kommittén (SOU
1996:55) har föreslagit en försöksverksamhet med utbildningsgaranti för
hemspråksundervisning. Kommittén menar att när undervisning i modersmålet
(hemspråk) inte går att ordna inom skolans ram bör eleven få tillgång till ett
ekonomiskt bidrag som kan lösas in hos godkänd utbildningsanordnare, antingen
i någon av kommunens skolor eller hos annan anordnare såsom studieförbund
eller invandrarorganisationer. Kraven på kvalitet måste dock enligt kommittén
säkerställas. Systemet bör prövas och följas upp av Skolverket i en särskild
försöksverksamhet i kommuner som har intresse av att delta däri, menar
kommittén.
Utskottet noterar att förslaget ligger i linje med vad som yrkats i motion
1996/97:Sf632. Beredningen av kommitténs olika förslag pågår i
Regeringskansliet. Motionsyrkandet avstyrks av utskottet med hänvisning
härtill.
Kultur i skolan
I motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 8 anförs att arbetsgruppen Kultur i skolan
bl.a. bidragit med resurser till fyra kulturskolor. Enligt motionärernas
mening bör arbetsgruppen mer generellt stödja åtgärder för kultur i skolan,
t.ex. genom projektverksamhet, samarbete med lokala och regionala
kulturinstitutioner och genom att engagera olika kulturarbetare i skolans
verksamhet. Motionärerna anser vidare att regeringen bör återkomma med förslag
om insatser för att förstärka kulturverksamheten i förskola och skola (yrkande
9). De anknyter till att skolans roll i barns och ungdomars möte med kultur
och estetisk verksamhet starkt betonades i Kulturutredningens betänkande (SOU
1995:84).
Enligt vad u t s k o t t e t inhämtat tillsattes arbetsgruppen Kultur i
skolan inom Kulturdepartementet genom regeringsbeslut i september 1995. Den
består av företrädare för Kultur- och Utbildningsdepartementen samt för
berörda myndigheter m.fl. Arbetsgruppens uppgift är att stärka
kulturinnehållet och de kulturella uttrycksformerna i skolan. Arbetet skall gå
på djupet och skapa långsiktiga effekter i skolans kulturarbete. Det innebär
att vardagsarbetet i skolan skall förändras utifrån teman såsom skolans
kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget
skapande. Arbetsgruppen skall ha slutfört sitt uppdrag senast den 1 oktober
1998.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt att
uppmuntra barns och ungdomars eget skapande och att erbjuda dem möjligheter
att tidigt delta i kulturella aktiviteter. Uppdraget till arbetsgruppen syftar
till att förstärka skolans roll i detta avseende. Resultatet av arbetsgruppens
arbete bör avvaktas. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub233 yrkandena 8 och 9.
Statliga medel till ett pedagogiskt kulturcentrum på Järvafältet i Stockholm
begärs i motion 1996/97:A434 (v) yrkande 3. Centrumet skall enligt planerna
vidareutveckla metoder att arbeta med kultur i undervisningen, metoder som
redan används i en del skolor i området där invånarna har en mångskiftande
kulturell bakgrund. Erfarenheterna bör föras ut till skolor inom och utom
landet.
U t s k o t t e t anser att syftet med det nämnda kommunala projektet är
vällovligt. Det ankommer dock på kommunen att ordna finansieringen.
Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Informationsteknik i skolan
I två motioner förs fram en rad synpunkter på användningen av
informationsteknik i skolan.
Enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 12 måste alla elever på sikt ha
tillgång till egna datorer. Det måste aktivt förebyggas att flickorna kommer
på undantag när det gäller användningen av datorer. Användningen måste
elevanpassas och bli en naturlig del av skolans arbetsmetodik. En
förutsättning för detta är att alla lärare har tillgång till och kunskap om de
möjligheter som modern informationsteknik ger. Vidare bör enligt motionen
Skolverket initiera en ökad utveckling av programvara för interaktiv
användning av multimedia. Det är också viktigt att kommunerna tar upp
satsningar på informationsteknik i sina skolplaner, anför motionärerna.
I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 13 betonas att skolan måste bli en plats
där informationstekniken lärs ut. Både pojkar och flickor måste få hjälp med
att hantera informationsmängden genom handledning. Kunskap om den nya tekniken
får inte bli beroende av klass- eller könstillhörighet, utan tekniken skall
vara tillgänglig för alla.
U t s k o t t e t hänvisar till att Skolverket i juni 1996 fick ett
fortsatt regeringsuppdrag att utveckla och driva Skoldatanätet i enlighet med
riksdagens beslut med anledning av IT-propositionen (prop. 1995/96:125, yttr.
UbU5y, bet. TU19, rskr. 282). Det fortsatta utvecklingsarbetet inriktas på
fortlöpande informationsinsatser till kommuner och skolor samt utveckling av
grundfunktioner i Skoldatanätet, såsom informationsstrukturer för
informationssökning. Därutöver skall verket tillsammans med skolor genomföra
olika utvecklingsprojekt kring användningen av Internet.
Skolverket skall också enligt vad utskottet inhämtat genomföra en
utvärdering av hur IT påverkar inlärning, lärarroll, arbetssätt och
arbetsorganisation, bl.a. ur ett likvärdighetsperspektiv. Delrapporter avses
kunna publiceras under 1997.
Vidare har Utbildningsdepartementet i november 1996 publicerat skriften IT i
skolan - om IT som en förändringskraft i skolans utveckling (Ds 1996:67).
Skriften avses tjäna som diskussionsunderlag ute i skolorna om lärande och IT.
Frågan om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik har
behandlats av utskottet senast i betänkande 1996/97:UbU1 Anslag till
utbildning och forskning (s. 67). Utskottet redovisade att medel avsatts för
att säkerställa kompetensen inom IT-området hos lärarutbildarna samt för
forskning i pedagogikämnet med inriktning på användning av IT i
undervisningen. Regeringen har beslutat om ett tillägg till
examensbeskrivningarna för berörda lärarexamina att gälla fr.o.m. 1998.
Tillägget avser krav på förmåga att använda datorer och andra
informationstekniska hjälpmedel samt kunskap om hur dessa kan användas i
undervisningen.
Utskottet föreslår att motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 13 och 1996/97:Ub250
yrkande 12 avslås med hänvisning till vad utskottet nu anfört.
Tillsynen av skolan och kommunernas skolplaner
Förslag begärs i motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 13 om kommunernas tillsyn av
skolverksamheten och framtida ansvar för lokal utvärdering. Motionärerna anser
att det bör utredas huruvida kommunerna som en del av sin myndighetsutövning
skall åläggas visst ansvar för lokala skolinspektörer. De hävdar att
erfarenheterna från de kommuner som har sådan verksamhet är goda.
Enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 4 bör kommunen ha ansvaret för all
skolverksamhet som bedrivs inom kommunen. Den regelbundna tillsynen över de
fristående skolorna bör därför överföras från Skolverket till kommunerna.
Verket bör dock ha den övergripande tillsynen över såväl kommunala som
fristående skolor.
Brister i Skolverkets tillsynsverksamhet påtalas i motion 1996/97:So426 (c)
yrkande 5. Motionärerna framhåller att det är viktigt att de kommunala
skolplanerna följs upp och utvärderas och att tillsynen i övrigt av skolan
fungerar tillfredsställande. De anser att regeringen bör ange hur Skolverkets
regionala organisation och undervisningsrådens roll kan utformas och
utvecklas. Också i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 14 pekas på behovet av
åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister i tillsynen av
skolan.
Vidare framhålls i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 15 att tillsynen av
skolan bör breddas till att omfatta förekomst av mobbning, möjligheter till
elevdemokrati, resurser för barn med läs- och skrivsvårigheter m.m.
U t s k o t t e t erinrar först om att fristående skolor enligt riksdagens
beslut hösten 1996 (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14) numera är
skyldiga att delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen av skolan i
den utsträckning som lägeskommunen bestämmer. Den kommun där den fristående
skolan är belägen skall också ha rätt till insyn i verksamheten om skolan får
offentligt stöd. Skolverket har dock alltjämt kvar ansvaret för tillsynen av
de fristående skolorna som innebär en kontroll av att dessa bedriver
verksamheten i enlighet med de nationella författningsbestämmelserna.
Enligt vad utskottet inhämtat från Skolverket inriktas verkets tillsyn, när
det gäller såväl kommunala som andra skolhuvudmän, mot områden som har stor
betydelse för den enskilda eleven - elevens rätt, integritet och rättssäkerhet
- och bestämmelser som är viktiga för den nationella likvärdigheten. Ett
viktigt område för Skolverkets tillsyn är kommunernas styrning och
egenkontroll av skolan.
Skolverket har under åren 1995 och 1996 genomfört en riktad tillsyn över
kommunernas styrning och egenkontroll av skolan i sammanlagt 20 kommuner. De
genomförda tillsynerna visar på en rad brister. Sålunda saknade så gott som
samtliga kommuner en konsekvent mål- och resultatstyrning. I flera kommuner
var ansvarsfördelningen på olika nivåer oklar. Skolplanerna var ofta
inaktuella eller t.o.m. formellt ogiltiga. Uppföljning och framför allt
utvärdering var mer eller mindre outvecklade på central kommunal nivå. Därför
saknades också egentillsyn nästan helt. Mot bakgrund av vad som framkommit har
Skolverket arbetat fram en handlingsplan för hur verket skall kunna bidra till
att styrningen och egenkontrollen utvecklas och fungerar bättre. Skolverket
har i sin verksamhetsplan för 1997 tydligt markerat denna utvecklingssatsning.
Bland annat skall verket inbjuda den politiska ledningen i Sveriges samtliga
kommuner till seminarier.
Utskottet utgår från att Skolverket inom ramen för nämnda
utvecklingsinsatser stöder kommunerna i uppbyggandet av egenkontrollen. Det
ankommer på kommunerna att närmare organisera sin verksamhet med egenkontroll.
Med hänvisning till vad utskottet redovisat, avstyrker utskottet samtliga
här behandlade motionsyrkanden.
Fristående skolor bör enligt motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 16 ges utrymme
att beskriva sin pedagogiska verksamhet i den kommunala skolplanen.
U t s k o t t e t hänvisar till att det i skollagen (2 kap. 8 §) föreskrivs
att kommunfullmäktige skall anta en skolplan, som visar hur kommunens
skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå
de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har
satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera
skolplanen. Utöver denna paragraf i skollagen finns det inga bindande
föreskrifter om hur en skolplan skall vara beskaffad. De krav som i skollagen
ställs på den kommunala skolplanen innefattar inte någon beskrivning av den
enskilda skolans verksamhet eller pedagogiska profil. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 16.
Övriga frågor
I motion 1996/97:Ub209 (m) begärs förslag till ändring i skollagen såvitt
avser bestämmelsen i 10 kap. 4 § om fullgörande av skolplikt på annat sätt.
Motionären vill undanröja de oklarheter som kan uppstå när t.ex. föräldrar
själva vill ta hand om undervisningen i hemmet. Det är oacceptabelt, anförs
det i motionen, att rättsliga prövningar av sådana ärenden i första instans
kan ta mer än ett år. Familjerna kan efter ansökan de facto göra som de vill
medan rättslig prövning pågår, hävdar motionären. Därigenom kringgås skol-
plikten. Därför bör i lagen antingen skrivas in att ärendena skall handläggas
skyndsamt eller att kommunens medgivande till skolpliktens fullgörande på
annat sätt får avse längre tid än ett år. Som ett annat alternativ föreslår
motionären att i 10 kap. 4 § skollagen slås fast att under pågående rättslig
prövning enligt denna paragraf gäller skolplikt enligt skollagen 3 kap. 2 §.
U t s k o t t e t vill betona att ett beslut formellt inte är verkställbart
förrän det vunnit laga kraft. Om ett beslut i ärende om att fullgöra skolplikt
på annat sätt gått föräldrarna emot, är föräldrarna också under tiden för
prövning av beslutet i domstol skyldiga att tillse att barnet går i skolan.
Styrelsen för utbildningen kan enligt 3 kap. 16 § skollagen vid vite förelägga
föräldrarna att iaktta sina skyldigheter.
Utskottet har inhämtat att Skolverket avser att under hösten 1997 starta ett
tillsynsprojekt i ca 10 kommuner, där verket bl.a. kommer att granska hur
kommunerna handlägger ärenden enligt 10 kap. 4 § skollagen i fråga om
medgivande att skolplikten får fullgöras på annat sätt. Målet med dessa
tillsynsinsatser skall enligt Skolverkets verksamhetsplan vara att tydliggöra
de ramar för undervisning som staten ställt upp och se till att berörda
skolhuvudmän följer dessa bestämmelser.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till Skolverkets
tillsynsprojekt.
Enligt motion 1996/97:Ub242 (fp) är det viktigt att sprida information till
landets lågstadieelever om Sveriges nya nödnummer. Detta kan lämpligen ske
genom att brandförsvarets information, Bamses brandskola, distribueras ut till
skolorna, anser motionären.
U t s k o t t e t instämmer med motionären i att alla barn bör känna till
det nya nödnumret. Utskottet förutsätter att föräldrarna och skolorna tar sitt
ansvar för detta. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärder mot tendenser till ökad segregation i
skolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 1, 1996/97:
Ub247 yrkande 5, 1996/97:Ub250 yrkande 11 och 1996/97:A434 yrkande 8,
res. 1 (m, fp, kd)
res. 2 (v) - delvis
2. beträffande rätten att välja skola och barnomsorg
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 6 och 1996/97:Fi613
yrkande 4,
res. 3 (m, fp) - delvis
3. beträffande godkännande av fristående grundskolor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub250 yrkande 2,
res. 4 (fp) - delvis
4. beträffande offentligt bidrag till fristående grundskolor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub250 yrkande 3,
res. 3 (m, fp) - delvis
5. beträffande pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 1, 1996/97:
Ub244 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub250 yrkande 6 och 1996/97:
Ub514 yrkande 2,
res. 4 (fp) - delvis
res. 5 (m) - delvis
res. 6 (mp) - delvis
6. beträffande utökat ansvarsområde för Skolverket till att omfatta
förskolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 11 och 1996/97:Ub514
yrkande 3,
res. 6 (mp) - delvis
7. beträffande ålder för skolstart och skolpliktens omfattning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub230
yrkande 10, 1996/97:Ub233 yrkande 2, 1996/97:
Ub244 yrkande 3, 1996/97:Ub250 yrkande 7 och 1996/97:Ub254,
res. 5 (m) - delvis
res. 7 (c, fp)
res. 8 (kd) - delvis
8. beträffande fritidshemsverksamhetens integrering i skola och
ungdomsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 13,
9. beträffande en utredning om övergången mellan den obligatoriska
skolan och gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 15,
res. 2 (v) - delvis
10. beträffande åtgärder mot mobbning och våld i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub201 yrkandena 1-5, 1996/97:Ub233
yrkande 5, 1996/97:Ub241 yrkandena 1-7, 1996/97:
Ub245 yrkande 8, 1996/97:Ub250 yrkande 8, 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514
yrkande 12,
res. 5 (m) - delvis
res. 6 (mp) - delvis
res. 8 (kd) - delvis
11. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism m.m. i
skolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub251 yrkande 4, 1996/97:
Sf625 yrkande 19 och 1996/97:Sf633 yrkande 7,
res. 6 (mp) - delvis
12. beträffande uppdrag till Skolverket angående elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub233 yrkande 6,
res. 9 (c) - delvis
13. beträffande placeringar av elever i särskolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub233 yrkande 7,
14. beträffande integrering av funktionshindrade elever i det
ordinarie skolväsendet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub246 yrkande 1,
res. 2 (v) - delvis
15. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och 4 samt
1996/97:Ub245 yrkande 9,
res. 2 (v) - delvis
res. 8 (kd) - delvis
16. beträffande nationellt statistikregister för elevers
olycksfallsskador
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 10,
res. 2 (v) - delvis
17. beträffande en utredning m.m. om skolhälsovård och elevvård
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkandena 5, 6 och 7,
res. 2 (v) - delvis
18. beträffande etniskt/språkligt baserade fristående skolor
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub234, 1996/97:K427 yrkande 1 och
1996/97:Sf632 yrkande 3,
res. 10 (m, c, fp, kd)
19. beträffande inrättande av sverigefinsk utbildningslinje inom
grundskolan m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf625 yrkande 8,
res. 8 (kd) - delvis
20. beträffande utbildningscheck för svenska för invandrare
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf632 yrkande 4,
res. 11 (m, c, kd)
21. beträffande svenskundervisningen för invandrare
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub212, 1996/97:Sf613 yrkande 8,
1996/97:Sf632 yrkande 5 och 1996/97:Sf633 yrkande 4,
res. 6 (mp) - delvis
res. 12 (m, c)
22. beträffande en utredning om hemspråk som merit
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 14,
23. beträffande hemspråkscheck
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf632 yrkande 2,
res. 13 (c, kd) - delvis
24. beträffande åtgärder för kultur i skolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub233 yrkandena 8 och 9,
res. 9 (c) - delvis
25. beträffande pedagogiskt kulturcentrum på Järvafältet
att riksdagen avslår motion 1996/97:A434 yrkande 3,
26. beträffande informationsteknik i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 13 och 1996/97:Ub250
yrkande 12,
res. 2 (v) - delvis
res. 4 (fp) - delvis
27. beträffande kommunal tillsyn av skolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 13 och 1996/97:Ub250
yrkande 4,
res. 14 (m, kd)
28. beträffande Skolverkets tillsynsverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub514 yrkande 14 och 1996/97:So426
yrkande 5,
res. 13 (c, kd) - delvis
29. beträffande breddning av tillsynen av skolan
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 15,
res. 6 (mp) - delvis
30. beträffande plats för fristående skolor i kommunala skolplaner
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 16,
res. 15 (m, fp, mp, kd)
31. beträffande fullgörande av skolplikt på annat sätt
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub209,
32. beträffande information till landets lågstadieelever om nytt
nödnummer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub242.
Stockholm den 27 februari 1997
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva
Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s),
Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Tomas
Högström (m) och Marie Wilén (c).
Reservationer
1. Åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan (mom. 1)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Inger Davidson (kd) och Tomas Högström (m) anför:
Enligt vår mening är ett viktigt medel för att bekämpa segregationen att
elever och föräldrar har rätten att fritt välja skola. Enskilt drivna skolor i
olika former, självstyrande skolor samt elev- och föräldramedverkan i skolan
är minst lika angelägna i utsatta bostadsområden som i andra. Det är också
angeläget att ökade resurser styrs till skolor som har många elever med behov
av särskilt stöd. Att bo i ett område med tung social belastning skall inte
vara liktydigt med att den närmaste skolan är dålig, anser vi. Utskottet borde
med tillstyrkan av motionerna 1996/97:Ub247 yrkande 5 och 1996/97:
Ub250 yrkande 11 ha föreslagit riksdagen att göra ett uttalande med denna
innebörd.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort
hemställa
1. beträffande åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub247 yrkande 5 och
1996/97:Ub250 yrkande 11 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub245
yrkande 1 och 1996/97:A434 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
2. Åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan, m.m. (mom. 1, 9, 14,
15, 16, 17 och 26)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Det är enligt min mening inte längre möjligt att motverka tendenserna till
ökad segregation i skolan genom politiska beslut som rör enbart skolan. Jag
anser därför att riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub245 yrkande 1 och hos
regeringen begära att en brett upplagd statlig utredning om segregationen
tillsätts. Utredningen bör sammanföra och bearbeta kunskaper om den
socioekonomiska, etniska och demografiska segregationen.
Jag vill betona att hela skoltiden bör ses som en sammanhållen resurs. En
utredning bör därför tillsättas med uppdrag att se över hur övergången mellan
den obligatoriska skolan och gymnasieskolan kan ske på bästa sätt, i enlighet
med vad som anförts i yrkande 15 i motion 1996/97:Ub245. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Likaså tillstyrker jag yrkande 1 i motion 1996/97:Ub246 i fråga om
betydelsen av att funktionshindrade elever integreras i den vanliga skolan.
Jag vill peka på att dessa elever drabbas vid resursneddragningar, då skolan
inte förmår anpassa lokaler och undervisning till elevernas förutsättningar.
Jag delar också uppfattningen i motion 1996/97:Ub245 yrkande 9 att de lokala
skolplanerna måste bli tydligare när det gäller målen för skolans arbetsmiljö,
som omfattar den fysiska miljön både inne och ute. Motionsyrkandet borde ha
tillstyrkts av utskottet.
Ett nationellt statistikregister för elevers olycksfallsskador, som föreslås
i motion 1996/97:Ub245 yrkande 10, kan enligt min mening ge möjlighet till
uppföljning, utvärdering och förebyggande insatser. Riksdagen bör bifalla
motionsyrkandet om att ett sådant register inrättas.
Vidare anser jag att yrkandena 5, 6 och 7 i samma motion om skolhälsovård
och elevvård bör bifallas av riksdagen. Det är viktigt att lyfta fram
skolhälso- och elevvårdens insatser även i tider av resursknapphet. Det bör
därför tillsättas en utredning med uppgift att utarbeta förslag till
övergripande gemensamma mål och en rikstäckande basnivå för dessa
verksamheter. Riktlinjer för arbetet bör tas in i de lokala skolplanerna. I
skollagen bör anges att det för skolhälso- och elevvård skall finnas
skolpsykolog.
Skolan måste enligt min mening vara en plats där informationstekniken lärs
ut. Kunskap om IT får inte bli beroende av klass- eller könstillhörighet, utan
tekniken skall vara tillgänglig för alla. Både flickor och pojkar måste få
hjälp att hantera informationsmängden genom handledning. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 13 som sin mening ge regeringen
till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 9, 14,
15, 16, 17 och 26 bort hemställa
1. beträffande åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 1 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Ub247 yrkande 5, 1996/97:Ub250 yrkande 11
och 1996/97:A434 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
9. beträffande en utredning om övergången mellan den obligatoriska
skolan och gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande integrering av funktionshindrade elever i det ordinarie
skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub246 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 9 samt med
avslag på motion 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande nationellt statistikregister för elevers
olycksfallsskador
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
17. beträffande en utredning m.m. om skolhälsovård och elevvård
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkandena 5, 6 och 7
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande informationsteknik i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 13 och med
anledning av motion 1996/97:Ub250 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. Rätten att välja skola och barnomsorg, m.m. (mom. 2 och 4)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) och Tomas Högström (m) anför:
Vi är övertygade om att kvalitet och variationsrikedom i t.ex. undervisningen
främjas bäst om skolor med olika inriktningar, arbetssätt och huvudmän kan
verka sida vid sida. Rätten till fritt val av skola utgör en stimulans för
skolorna att arbeta för att skapa goda studiemiljöer. Vi vill framhålla att
det i diskussionen om mångfald och kvalitet inom de kommunala
verksamhetsområdena, också inom barnomsorgen, måste lyftas fram hur resultatet
till sist värderas av dem som verksamheten är till för. Detta bör riksdagen
med bifall till motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 6 och 1996/97:Fi613 yrkande 4
som sin mening ge regeringen till känna.
Såsom har anförts i motion 1996/97:Ub250 yrkande 3 bör fristående skolor som
godkänts av Skolverket ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.
Skolorna måste tilldelas motsvarande ekonomiska resurser som de skulle ha fått
om de varit kommunala och ånyo garanteras en lägsta ersättningsnivå om 85 % av
kommunens genomsnittskostnad per elev i dess egna grundskolor. Regeringen bör
enligt vår uppfattning återkomma till riksdagen med förslag till ändring i
skollagen i enlighet med motionsyrkandet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2 och 4 bort
hemställa
2. beträffande rätten att välja skola och barnomsorg
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 6 och
1996/97:Fi613 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. beträffande offentligt bidrag till fristående grundskolor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Godkännande av fristående grundskolor, m.m. (mom. 3, 5 och 26)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag anser att som förutsättning för att en fristående skola skall godkännas av
Skolverket skall gälla att skolans utbildning svarar mot de kunskaper och
färdigheter som grundskolan förmedlar och att skolan även i övrigt väsentligen
svarar mot grundskolans mål. Detta innebär i princip en återgång till de
regler som gällde före den 1 januari 1997. Skolan bör dessutom ha ett
tillräckligt elevunderlag eller minst 10-15 elever i en årskurs. Riksdagen bör
med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 2 begära ett sådant lagförslag.
Enligt min mening bör Barnomsorg och skola-kommittén i sitt uppdrag särskilt
undersöka den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder i enlighet
med yrkande 6 i motion 1996/97:Ub250.
Användningen av informationsteknik i skolan måste, som förordas i motion
1996/97:Ub250 yrkande 12, elevanpassas och bli en naturlig del av skolans
arbetsmetodik med tillgång till datorer för alla elever. Därvid är det viktigt
att flickorna inte kommer på undantag. Jag vill framhålla att detta
förutsätter att lärarna har kunskap om modern IT. Skolverket bör stödja IT i
skolan genom utvecklingsinsatser, och kommunerna bör markera vikten av IT
genom att ange mål för användningen i sina skolplaner. Motionsyrkandet borde
ha tillstyrkts av utskottet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 5 och 26
bort hemställa
3. beträffande godkännande av fristående grundskolor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. beträffande pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 6, med
anledning av motion 1996/97:Ub514 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1996/97:Ub211 yrkande 1 och 1996/97:Ub244 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande informationsteknik i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 12 och med
anledning av motion 1996/97:Ub245 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern, m.m. (mom. 5, 7 och 10)
Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Tomas Högström (alla m)
anför:
Den pedagogiska verksamheten för barn i förskoleåldern måste enligt vår mening
ägnas ett betydande intresse under de närmaste åren och därvid inte ensidigt
koncentreras till en fråga om kollektiv barnomsorg. Vi vill hänvisa till vad
forskningen om barns utveckling och inlärning visat, nämligen att det är
möjligt att förutse och förebygga olika typer av inlärningsproblem samt att
barn mycket tidigt har förmåga och vilja att lära. Som framhålls i motionerna
1996/97:Ub211 yrkande 1 och 1996/97:Ub244 yrkande 1 är det viktigt att finna
former som utgår från barns olika behov och utvecklingstakt så att alla barn
ges möjlighet att i förskoleåldern delta i någon form av organiserad
pedagogisk verksamhet. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena
som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller ålder för skolstart och skolpliktens omfattning anser vi att
regeringen bör återkomma med förslag om införande av skolstart vid sex års
ålder. Möjlighet bör dock finnas att skjuta upp skolstarten ett år med hänsyn
till det enskilda barnets mognadsutveckling. Skolplikten bör enligt vår mening
även fortsättningsvis omfatta nio år, men också här med en viss flexibilitet i
likhet med vad som gäller i dag. En elev som inte nått kursplanernas mål bör
således ha möjlighet att få undervisning i grundskolan intill dess eleven
fyllt 16 år. Vi menar att utskottet borde ha tillstyrkt motionerna
1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:Ub244 yrkande 3.
Vi delar utskottsmajoritetens mening att mobbning och våld i skolan inte kan
accepteras och med kraft måste motverkas. Vi vill särskilt understryka vikten
av att skollagens intentioner när det gäller arbete mot mobbning följs. Detta
kan markeras genom att målsättningen att motverka mobbning klart framgår av
den kommunala skolplanen och genom att skolornas arbetsprogram mot mobbning
utvecklas. Det är också viktigt att förekomsten av mobbning och skolans
insatser mot mobbning löpande följs upp och utvärderas. Riksdagen bör bifalla
motion 1996/97:Ub201 yrkandena 3-5.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 5, 7 och 10
bort hemställa
5. beträffande pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 1 och
1996/97:Ub244 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:
Ub244 yrkande 2, 1996/97:Ub250 yrkande 6 och 1996/97:Ub514 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. beträffande ålder för skolstart och skolpliktens omfattning
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3
och 1996/97:Ub244 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub230
yrkande 10, 1996/97:Ub233 yrkande 2, 1996/97:
Ub250 yrkande 7 och 1996/97:Ub254 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
10. beträffande åtgärder mot mobbning och våld i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub201 yrkandena 3-5, med
anledning av motionerna 1996/97:Ub241 yrkande 4 och 1996/97:
Ub250 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub201 yrkandena 1
och 2, 1996/97:Ub233 yrkande 5, 1996/97:Ub241 yrkandena 1-3 och 5-7,
1996/97:Ub245 yrkande 8, 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern, m.m. (mom. 5, 6, 10, 11,
21 och 29)
Gunnar Goude (mp) anför:
I likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Ub514 yrkande 2 anser jag att det
är viktigt att Barnomsorg och skola-kommittén snarast löser hur den
pedagogiska verksamheten skall utformas för barn i åldrarna 3-5 år.
Förutsättningarna för vad som kan göras för de äldre barnen, sexåringarna,
beror i hög grad på vad som tidigare gjorts för de yngre. Jag anser vidare att
kommunerna redan nu bör åläggas att ta fram anvisningar för verksamheten och
även inbegripa förskolan i den kommunala skolplanen. Motionsyrkandet bör
bifallas av riksdagen.
Skolverket bör i sitt övergripande ansvar för förskolan inte enbart utöva
tillsyn över förskolans pedagogiska verksamhet utan också vägleda kommunerna
när det gäller innehållet i en förskoleplan. Jag vill att riksdagen med bifall
till motion 1996/97:Ub514 yrkande 3 som sin mening ger regeringen detta till
känna.
Enligt min mening behövs skärpta insatser mot mobbning och våld i skolan. En
särskild lag mot mobbning i skolan bör därför utarbetas. Lagen bör, som
närmare utvecklas i motionerna 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514 yrkande 12,
innefatta krav på att ett program för hantering av mobbningsproblemet skall
finnas vid varje skola, att ansvaret skall ligga på skolans rektor, att
kommunen genom utvärderingar skall övervaka att skolorna följer lagen samt att
programmet och utvärderingsmetoderna skall anges i den lokala skolplanen. Jag
föreslår att riksdagen bifaller motionsyrkandena och begär att regeringen
återkommer till riksdagen med ett sådant lagförslag.
Jag delar uppfattningen i motion 1996/97:Sf633 att det är viktigt för att
förebygga främlingsfientlighet och rasism inom skolan att läroplansarbetet och
läromedlen genomsyras av ett interkulturellt synsätt. Yrkande 7 i nämnda
motion borde ha tillstyrkts av utskottet.
Likaså instämmer jag i yrkande 4 i motion 1996/97:Sf633 att
arbetskraftsinvandrare och andra invandrare som inte behärskar en god svenska
bör erbjudas svenskundervisning.
Som framhålls i motion 1996/97:Ub514 yrkande 15 bör tillsynen av skolan
breddas. Enligt min mening förekommer i alltför liten utsträckning tillsyn av
undervisningens innehåll och kvalitet, förekomst av mobbning, möjligheter till
elevdemokrati, resurser för barn med läs- och skrivsvårigheter m.m. Riksdagen
bör bifalla motionsyrkandet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5, 6, 10,
11, 21 och 29 bort hemställa
5. beträffande pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 2, med
anledning av motion 1996/97:Ub250 yrkande 6 samt med avslag på motionerna
1996/97:Ub211 yrkande 1 och 1996/97:Ub244 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande utökat ansvarsområde för Skolverket till att omfatta
förskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 3 och med
anledning av motion 1996/97:Ub245 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande åtgärder mot mobbning och våld i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514
yrkande 12, med anledning av motion 1996/97:Ub245 yrkande 8 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Ub201 yrkandena 1-5, 1996/97:Ub233 yrkande
5, 1996/97:Ub241 yrkandena 1-7 och 1996/97:Ub250 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism m.m. i
skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf633 yrkande 7 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Ub251 yrkande 4 och 1996/97:Sf625 yrkande 19
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande svenskundervisningen för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf633 yrkande 4 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Ub212, 1996/97:Sf613 yrkande 8 och
1996/97:Sf632 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
29. beträffande breddning av tillsynen av skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning (mom. 7)
Margitta Edgren (fp) och Marie Wilén (c) anför:
Vi anser i fråga om ålder för skolstart och skolpliktens omfattning att en
tioårig grundskola med start vid sex års ålder bör införas senast år 2000. Som
framhålls i motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 2 och 1996/97:Ub250 yrkande 7 kan
det ytterligare skolåret innebära att det bästa av förskolans
utvecklingspedagogik och det bästa av lågstadiets kunskapsinriktade pedagogik
förs samman. En enda skolform där barnens behov av omsorg och utveckling får
växa fram utan strikt ålderstänkande är bra för alla barn, men kanske bäst för
barn som har svårt att klara dagens skolarbete. Detta bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 7 bort
hemställa
7. beträffande ålder för skolstart och skolpliktens omfattning
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 2 och
1996/97:Ub250 yrkande 7, med anledning av motion 1996/97:Ub254 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub230
yrkande 10 och 1996/97:Ub244 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
8. Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning, m.m. (mom. 7, 10, 15 och
19)
Inger Davidson (kd) anför:
Jag ställer mig avvisande till en obligatorisk skolstart för sexåringar.
Skolstarten bör vara individuellt flexibel. Det är enligt min mening viktigt
att föräldrar, förskollärare och lärare samarbetar så att övergången mellan
förskola och skola anpassas till varje barns behov och förutsättningar.
Skolplikten bör liksom hittills omfatta nio år, och elever som så önskar och
som bedöms ha behov av det bör kunna få förlängd skolgång. Jag anser att
yrkande 10 i motion 1996/97:Ub230 borde ha tillstyrkts av utskottet.
Liksom utskottsmajoriteten kan jag inte acceptera mobbning och våld i
skolan. Såväl verbalt som fysiskt våld måste bannlysas. Skolledningen bör ha
ett ansvar för att skolan utgör en våldsfri zon som inte får kränkas.
Samtidigt är det viktigt att eleverna i alla årskurser i skolan får
information om lag och rätt och att det finns obligatoriska handlingsprogram
mot mobbning på varje skola. Jag anser att tydliga anvisningar måste utfärdas
av Skolverket att de lagar som gäller i samhället i övrigt också skall
tillämpas i skolan och att det bör vara skolledarens skyldighet att anmäla
våldsbrott som begåtts inom skolan. Som en ytterligare åtgärd för att hindra
mobbning bör skolledare få rätt att omplacera mobbande och kränkande elever
till särskild skolgång utanför skolan. Det bör åligga kommunerna att svara för
att sådan särskild skolgång finns. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1996/97:Ub241 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag vill tillstyrka motion 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och 4 om att åtgärder
bör vidtas för att rätta till missförhållanden i skolans arbetsmiljö. På många
håll i landet behöver skolbyggnader restaureras och hela skolmiljön, inklusive
skolgården, förbättras avsevärt. Trots det kärva ekonomiska läget bör bidrag
utgå till allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen.
Riksdagen bör göra ett uttalande om detta.
Kommuner med en viss andel finskspråkiga invånare bör enligt min mening
åläggas att inrätta en sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan eller en
särskild sverigefinsk skola. Som närmare har utvecklats i motion 1996/97:Sf625
yrkande 8 bör det finnas ett garanterat minimiantal timmar för undervisningen
i och på de båda språken samt en särskild styrelse för utbildningen med
finskspråkiga föräldrar representerade. Motionsyrkandet bör bifallas.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 10, 15
och 19 bort hemställa
7. beträffande ålder för skolstart och skolpliktens omfattning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkande 10 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub233
yrkande 2, 1996/97:Ub244 yrkande 3, 1996/97:
Ub250 yrkande 7 och 1996/97:Ub254 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
10. beträffande åtgärder mot mobbning och våld i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub241 yrkandena 1-7, med
anledning av motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 4 och 1996/97:Ub250 yrkande
8 samt med avslag på motionerna 1996/97:
Ub201 yrkandena 1-3 och 5, 1996/97:Ub233 yrkande 5, 1996/97:
Ub245 yrkande 8, 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande skolans arbetsmiljö
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och 4 samt
med avslag på motion 1996/97:Ub245 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande inrättande av sverigefinsk utbildningslinje inom
grundskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Uppdrag till Skolverket angående elever med behov av särskilt stöd, m.m.
(mom. 12 och 24)
Marie Wilén (c) anför:
Jag anser att det är viktigt att de erfarenheter och den kunskap som
Skolverket får i sitt arbete med att utvärdera situationen ute i skolorna för
elever med behov av särskilt stöd återförs till skolhuvudmännen, såväl kunskap
om hur stöd ges i olika situationer som för elevers olika behov. Riksdagen bör
enligt min mening bifalla motion 1996/97:Ub233 yrkande 6.
Kulturutredningen betonade i sitt slutbetänkande (SOU 1995:84) starkt
skolans roll i barns och ungdomars möte med kultur och estetisk verksamhet,
vilket inte kom till uttryck i regeringens kulturproposition. Jag vill att
regeringen, som förordas i motion 1996/97:Ub233 yrkande 9, återkommer till
riksdagen med de förslag till förstärkta åtgärder för kultur i skolan som
utredningen förde fram.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12 och 24
bort hemställa
12. beträffande uppdrag till Skolverket angående elever med behov av
särskilt stöd
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. beträffande åtgärder för kultur i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 9 och med
anledning av motion 1996/97:Ub233 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
10. Etniskt/språkligt baserade fristående skolor (mom. 18)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Inger Davidson (kd), Tomas Högström (m) och Marie Wilén (c) anför:
Enligt vår mening bör det skapas bättre förutsättningar än i dag att bygga upp
etniska eller språkliga fristående skolor och därmed ge invandrargrupper
möjlighet att uttrycka en kulturell och språklig identitet. Riksdagen bör
bifalla motionerna 1996/97:K427 yrkande 1 och 1996/97:Sf632 yrkande 3.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 18 bort
hemställa
18. beträffande etniskt/språkligt baserade fristående skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K427 yrkande 1 och
1996/97:Sf632 yrkande 3 samt med avslag på motion 1996/97:Ub234 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
11. Utbildningscheck för svenska för invandrare (mom. 20)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson
(kd), Tomas Högström (m) och Marie Wilén (c) anför:
Vi anser att det finns uppenbara fördelar med ett sådant system med
utbildningscheck för svenska för invandrare (sfi) som föreslås i motion
1996/97:
Sf632 yrkande 4. Med ett checksystem kan invandrareleven själv välja bland
olika godkända utbildningsanordnares utbud på den nivå och i den studietakt
som passar honom eller henne bäst. Detta skapar en ökad flexibilitet som
underlättar för förvärvsarbetande och småbarnsföräldrar att studera.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om införande av
utbildningscheck för sfi.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 20 bort
hemställa
20. beträffande utbildningscheck för svenska för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf632 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. Svenskundervisningen för invandrare (mom. 21)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Tomas Högström
(m) och Marie Wilén (c) anför:
För att få fler invandrare att genomgå svenskundervisning för invandrare (sfi)
bör det enligt vår mening ställas krav på motprestationer. Till exempel kan
rätten till introduktionsersättning kopplas till närvaro i
svenskundervisningen. Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Sf632 yrkande 5 och
hos regeringen begära förslag om detta.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 21 bort
hemställa
21. beträffande svenskundervisningen för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf632 yrkande 5 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Ub212, 1996/97:Sf613 yrkande 8 och
1996/97:Sf633 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
13. Hemspråkscheck, m.m. (mom. 23 och 28)
Inger Davidson (kd) och Marie Wilén (c) anför:
Ett system med hemspråkscheck bör enligt vår mening snarast införas - i
enlighet med yrkande 2 i motion 1996/97:Sf632 - för att öka valfriheten för
den enskilda eleven. Studieförbund och invandrarorganisationer bör vid sidan
av skolan få rätt att lösa in hemspråkschecken, förutsatt att vissa
kvalitetskrav har uppfyllts. Hemspråksundervisning kan därmed ges till
invandrarbarn t.ex. före skolstarten. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi vill betona att det är viktigt att de kommunala skolplanerna följs upp
och utvärderas. Vi anser att Skolverkets regionala organisation och
undervisningsrådens roll i tillsynsarbetet måste inriktas på kontroll av att
kommunernas styrning och egenkontroll av skolverksamheten fungerar
tillfredsställande. Riksdagen bör således bifalla motion 1996/97:So426 yrkande
5.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 23 och 28
bort hemställa
23. beträffande hemspråkscheck
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf632 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
28. beträffande Skolverkets tillsynsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So426 yrkande 5 och med
anledning av motion 1996/97:Ub514 yrkande 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. Kommunal tillsyn av skolan (mom. 27)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson
(kd) och Tomas Högström (m) anför:
Enligt vår mening är det nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra den
kommunala tillsynen av skolan. Vi instämmer med motionärerna i yrkande 13 i
motion 1996/97:Ub211 att det bör utredas om kommunerna som en del av sin
myndighetsutövning skall åläggas visst ansvar för lokala skolinspektörer.
Erfarenheterna från de kommuner som har sådan verksamhet är goda.
Motionsyrkandet bör bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 27 bort
hemställa
27. beträffande kommunal tillsyn av skolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 13 och med
avslag på motion 1996/97:Ub250 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
15. Plats för fristående skolor i kommunala skolplaner (mom. 30)
Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Tomas Högström (m) anför:
Vi anser att den kommunala skolplanen bör innehålla uppgifter om vilka
fristående skolor som är etablerade i kommunen och en beskrivning av dessa
skolors pedagogiska verksamhet. Riksdagen bör således bifalla motion
1996/97:Ub514 yrkande 16.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 30 bort
hemställa
30. beträffande plats för fristående skolor i kommunala skolplaner
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Offentligt bidrag till fristående grundskolor (mom. 4)
Marie Wilén (c) anför:
När utskottet hösten 1996 behandlade regeringens förslag i proposition
1995/96:200 om nya regler för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå
reserverade jag mig. Jag står fast vid mina ställningstaganden i
reservationerna till utskottets betänkande 1996/97:UbU4, som bl.a. innebär att
de fristående skolorna skall garanteras en lägsta ersättningsnivå. Eftersom
jag kan konstatera att det inte finns någon majoritet i utskottet för en
ändring av bidragsreglerna, avstår jag nu från att reservera mig.
2. Åtgärder mot mobbning och våld i skolan (mom. 10)
Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Insatserna mot mobbning och våld måste nu skärpas och kommunernas ansvar
tydliggöras. Som ett led i arbetet mot mobbning bör skollagen ändras så att
skyldighet att utarbeta åtgärdsprogram mot mobbning i varje skola införs.
Skolminister Ylva Johansson har nu inför utskottet klart deklarerat att ett
sådant förslag är att vänta i anslutning till budgetpropositionen hösten 1997,
vilket är mycket glädjande.
Vi avstår därför i nuläget från att yrka bifall till våra motioner i
avvaktan på propositionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................6
Segregationstendenser i skolan, m.m. 6
Reglerna för fristående grundskolor 9
Förskola ålder för skolstart skolpliktens omfattning 10
Bakgrund 10
Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern 10
Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning 12
Integrering i övrigt av verksamheter 14
Åtgärder mot mobbning och våld i skolan 15
Elever med behov av särskilt stöd 19
Skolans arbetsmiljö och elevvård 20
Särskilda åtgärder för invandrare, m.m. 22
Kultur i skolan 26
Informationsteknik i skolan 26
Tillsynen av skolan och kommunernas skolplaner 27
Övriga frågor 29
Hemställan 30
Reservationer........................................33
1. Åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan (mom. 1) 33
2. Åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan, m.m. (mom. 1,
9, 14, 15, 16, 17 och 26)
33
3. Rätten att välja skola och barnomsorg, m.m. (mom. 2 och 4) 35
4. Godkännande av fristående grundskolor, m.m. (mom. 3, 5 och 26) 36
5. Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern, m.m. (mom. 5, 7 och
10) 37
6. Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern, m.m. (mom. 5, 6,
10, 11, 21 och 29)
38
7. Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning (mom. 7) 39
8. Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning, m.m. (mom. 7, 10,
15 och 19) 40
9. Uppdrag till Skolverket angående elever med behov av särskilt stöd,
m.m. (mom. 12 och 24)
41
10. Etniskt/språkligt baserade fristående skolor (mom. 18) 42
11. Utbildningscheck för svenska för invandrare (mom. 20) 42
12. Svenskundervisningen för invandrare (mom. 21) 43
13. Hemspråkscheck, m.m. (mom. 23 och 28) 43
14. Kommunal tillsyn av skolan (mom. 27) 43
15. Plats för fristående skolor i kommunala skolplaner (mom. 30) 44
Särskilda yttranden .................................44
1. Offentligt bidrag till fristående grundskolor (mom. 4) 44
2. Åtgärder mot mobbning och våld i skolan (mom. 10) 45