Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i proposition 1995/96:200 om
fristående skolor m.m.
Förslaget innebär att fristående skolor
skall svara mot den värdegrund som
gäller för det offentliga skolväsendet.
Vidare skall skolorna vara öppna för
alla. Fristående skolor som motsvarar
grundskolan får inte ta ut elevavgifter.
Uppgiften att besluta om fristående
gymnasieskolors rätt till bidrag från
elevernas hemkommuner flyttas från
regeringen till Skolverket. Skolverket
skall också avgöra om en fristående
skola på grundskolenivå skall vara
berättigad till bidrag från
hemkommunerna och skall kunna vägra
sådan rätt, om den fristående skolans
verksamhet skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i den
kommun där skolan ligger.
Kommunen skall tilldela fristående
skolor på grundskolenivå bidrag utifrån
skolans åtagande och elevernas behov
efter samma grunder som kommunen
tillämpar för sina egna grundskolor.
Kommunen där en bidragsberättigad
fristående skola ligger skall ha rätt
till insyn i dess verksamhet. Sådana
skolor skall också delta i den
uppföljning och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
På flertalet av de nämnda punkterna
finns reservationer från m, c, fp och
kd.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att ta bort den generella rätten
för elever som tillhör vissa trossamfund
att befrias från undervisningen i
religionskunskap.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:200
Fristående skolor m.m. föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349).
Lagförslagen återfinns som bilaga 1
respektive bilaga 2 till detta
betänkande.
Motionerna
1995/96:Ub37 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunerna skall
avgöra om en fristående skola skall ha
rätt till bidrag.
1995/96:Ub38 av Inga Berggren och Inger
René (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändring av
reglerna för beräkning, fastställande
och utbetalning av bidrag till
fristående gymnasieskolor.
1995/96:Ub39 av Carl Bildt m.fl. (m, fp,
kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag till ändrade regler för
godkännande av fristående skolor i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag till slopande av den garanterade
ersättningsnivån i bidraget till
fristående skolor i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas ansvar,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om alla barns rätt att välja
skola,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevavgifter,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsyn, insyn och
uppföljning av de fristående skolornas
verksamhet,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella skolor,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sekretessmarkering i vissa
fall i grund- och gymnasieskolan.
1995/96:Ub40 av Olof Johansson m.fl. (c)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag om slopande av den
garanterade ersättningsnivån i bidraget
till fristående skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolhälsovård och
hemspråksundervisning,
3. att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag till ändrade regler
för godkännande av fristående skolor,
4. att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag om att Skolverket
skall kunna upphäva en skolas bidrag om
den har vuxit kraftigt i elevantal,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om elever med behov av särskilt
stöd,
6. att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag om att en fristående
skola skall ha ett lägsta antal elever
för att bli godkänd,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolskjuts,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolavgift,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning och utvärdering,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om insyn.
Utskottet
1. Inledning
Våren 1991 gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna vad
utbildningsutskottet anfört angående
finansieringen av fristående skolor för
skol- pliktiga elever. Utskottet anförde
i betänkande 1990/91:UbU17 (rskr. 357)
att det är rimligt att en fristående
skola som är godkänd för skolpliktens
fullgörande har de ekonomiska
förutsättningarna för verksamhetens
drift (s. 24 f.). Utskottet anförde
vidare att samtliga i en kommun
skolpliktiga elever, som går i
grundskolan eller fristående skola
godkänd för vanlig skolplikt, borde ingå
i underlaget för det dåvarande
sektorsbidraget till kommunen. Kommunen
borde enligt utskottet fördela
tillgängliga resurser på skolområdet på
såväl kommunala som fristående skolor
inom kommunens gränser på samma sätt som
kommunen skulle ha gjort om samtliga
skolor varit kommunala. Den förändring
av bidragsordningen som utskottet
förordade borde göras fr.o.m. budgetåret
1992/93.
Följande år lade den borgerliga
regeringen fram propositionen Valfrihet
och fristående skolor (prop. 1991/92:95,
bet. UbU22, rskr. 346) med förslag om
hur kommunens bidrag till fristående
skolor för elever med vanlig skol- plikt
skulle beräknas. Riksdagen beslutade
enligt förslaget att bidraget från
elevernas hemkommuner skulle motsvara
genomsnittskostnaden per elev i
hemkommunen, dock att hemkommunen fick
göra ett avdrag från denna
genomsnittskostnad med högst 15 %.
Lagändringen trädde i kraft den 1 juli
1992.
Våren 1995 beslutade riksdagen, med
anledning av förslag från den
socialdemokratiska regeringen samt flera
motioner, att hemkommunen vid
beräkningen av bidraget fick göra avdrag
med högst 25 %, men att den därvid
skulle beakta bl.a. om den fristående
skolan har särskilda kostnader (t.ex.
för moms och arbetsgivaravgifter) på
grund av att den drivs av enskild
huvudman, att dess åtagande omfattar
elever med behov av särskilda
stödinsatser eller att den erbjuder
skolhälsovård (prop. 1994/95:157, bet.
UbU16, rskr. 385). Den nya ordningen
trädde i kraft den 1 juli 1995.
Hemkommunens skyldighet att ge bidrag
till fristående gymnasieskolor infördes
den 1 juli 1993 efter förslag i
propositionen Valfrihet i skolan (prop.
1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406).
Regeringen skall förklara en fristående
gymnasieskola berättigad till bidrag
från elevernas hemkommuner. Ett villkor
för att en fristående gymnasieskola
skall ges rätt till bidrag från
elevernas hemkommuner är att den inte
har en påtagligt negativ inverkan på
möjligheterna att upprätthålla bredden i
det offentliga skolväsendet (prop.
1992/93:230 s. 46 f.). Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
fastställer också vilken bidragsnivå som
skall gälla för olika utbildningar, om
kommunerna inte kommer överens om annat
med respektive skolas huvudman.
I förevarande proposition (prop.
1995/96:200) lägger regeringen fram
förslag om förändringar i reglerna för
godkännande av fristående skolor på
grundskolenivå och av villkoren för
bidrag från hemkommunerna till
fristående skolor både på grundskolenivå
och gymnasienivå. Propositionen
innehåller också förslag om att rätten
till befrielse från undervisning i
religionskunskap för elever som tillhör
vissa trossamfund skall upphävas. Detta
förslag behandlas i det följande i
avsnitt 9.
2. Skolans värdegrund
Enligt nuvarande bestämmelser gäller som
villkor för att fristående skolor skall
godkännas för skolpliktens fullgörande
respektive ha rätt till bidrag från
elevernas hemkommuner (gymnasieskolor)
att utbildningen vid skolan ger
kunskaper som till art och nivå
väsentligen svarar mot dem som
grundskolan respektive gymnasieskolan
förmedlar. Dessutom skall skolan även i
övrigt väsentligen svara mot
grundskolans respektive gymnasieskolans
allmänna mål, särskilt de krav som anges
i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena
skollagen (1985:1100).
Regeringen föreslår nu att det
uttryckligen skall sägas i skollagen att
fristående skolor, såväl på
grundskolenivå som på gymnasienivå,
skall svara mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning
inom det offentliga skolväsendet.
Värdegrunden finns angiven dels i
skollagens 1 kap. 2 §, dels i de nya
läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94).
Hänvisningen till nämnda paragraf i
skollagen bör enligt regeringens mening
tas bort, eftersom värdegrunden inte
återfinns enbart där.
För det offentliga skolväsendet sägs i
respektive läroplan att undervisningen
skall vara icke-konfessionell. Något
sådant krav på undervisningen i en
fristående skola torde enligt regeringen
inte vara förenligt med Sveriges
internationella åtaganden. Därför
föreslås att det i skollagens 9 kap.
skall införas bestämmelser om att en
fristående skola, inom ramen för den
gemensamma värdegrunden, får ha en
konfessionell inriktning. Regeringen
understryker emellertid att detta inte
innebär någon inskränkning i kravet att
fristående skolor skall motsvara den
värdegrund som gäller för det offentliga
skolväsendet.
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna och Kristdemokraterna anför
i motion 1995/96:Ub39 yrkande 1
invändningar mot regeringens förslag på
denna punkt. De anser att den fristående
skolans undervisning, liksom hittills,
väsentligen skall svara mot grundskolans
allmänna mål och värdegrund. Detta ger
enligt motionärerna utrymme för
alternativ utan att viktiga fundamentala
principer behöver frånträdas. Förslaget
om en passus i skollagen att fristående
skolor inom ramen för den gemensamma
värdegrunden får ha konfessionell
inriktning ser de som en brasklapp, som
regeringen tvingas lägga in för att inte
bryta mot internationella konventioner.
Utskottet konstaterar att tidigare
läroplaner för grundskolan (Lgr 80) och
gymnasieskolan (Lgy 71) inte har
innehållit något avsnitt om
värdegrunden. När de nu gällande
villkoren för godkännande av fristående
grundskolor formulerades, hade förslaget
till ny läroplan för det obligatoriska
skolväsendet ännu inte lagts fram. När
riksdagen hösten 1993 behandlade
regeringens förslag till riktlinjer för
denna (prop. 1992/93:220, bet.
1993/94:UbU1, rskr. 82) ägnades frågan
om skolans värdegrund stor
uppmärksamhet. En intensiv diskussion
fördes i frågan huruvida skolans
värdegrund i läroplanerna uttryckligen
skulle kopplas samman med kristen etik
och västerländsk humanism. Kravet att
det skulle markeras att undervisningen i
det offentliga skolväsendet skall vara
icke-konfessionell formulerades mot den
bakgrunden. Vikten av att skolan
medverkar i kampen mot
främlingsfientlighet och rasism -
företeelser som enligt utskottets mening
hotar grundläggande värden i vår
demokrati och därmed starkt strider mot
skolans mål - underströks i ett
enhälligt tillkännagivande av riksdagen
till regeringen.
Det som sägs i läroplanerna (Lpo 94 och
Lpf 94) när det gäller det offentliga
skolväsendets värdegrund är enligt
utskottets mening av fundamental
betydelse för eleverna. Det bör gälla
även för fristående skolor i vilka barn
får fullgöra sin skolplikt, och i
fristående gymnasieskolor som får
offentligt stöd. Detta är nödvändigt för
att utbildningen i fristående skolor
skall kunna betraktas som likvärdig med
utbildning i det offentliga
skolväsendet.
Eftersom ett krav på att undervisningen
i en fristående skola skall vara icke-
konfessionell inte torde vara förenligt
med Sveriges internationella åtaganden
behövs det en bestämmelse om att
fristående skolor kan ha en
konfessionell inriktning.
Utskottet instämmer i regeringens
uppfattning att elevens rätt till en
saklig och allsidig undervisning av god
kvalitet aldrig kan underordnas
föräldrarnas rätt att välja en
undervisning som överensstämmer med
deras religiösa eller filosofiska
övertygelse. Den omständigheten att en
skola har en konfessionell profil får
inte inkräkta på sakligheten och
allsidigheten i utbildningen. Oavsett
profil skall en fristående skola i
realiteten vara öppen för skilda
uppfattningar, hävda de grundläggande
värden som anges i skollagen och
läroplanerna samt klart ta avstånd från
det som strider mot dessa värden. De mål
som anges i kursplanerna för olika
dmnen, däribland religionskunskap, skall
nås även vid en fristående skola.
Utskottet anser att regeringens förslag
tydliggör detta. Nuvarande formulering i
skollagen: skolan även i övrigt
väsentligen svarar mot grundskolans
allmänna mål ger utrymme för oklarhet
just om konfessionella skolors
förhållande till värdegrunden och till
läroplanen och kursplanerna i övrigt.
Utskottet anser därför att riksdagen bör
avslå motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i
denna del.
3. Fristående skolor skall vara öppna
för alla
En godkänd fristående grundskola som
förklaras berättigad till bidrag skall
enligt propositionen tilldelas bidrag av
elevernas hemkommuner. Bidrag skall ges
enligt samma grunder som tillämpas för
kommunens egna grundskolor utifrån
skolans åtagande och elevernas behov. Om
en elev har ett omfattande behov av
särskilt stöd, skall kommunen inte vara
skyldig att lämna bidrag för det
särskilda stödet, om betydande
organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
Regeringen föreslår vidare att
principen att en fristående skola skall
vara öppen för alla tas in i skollagen.
En skola skall dock enligt förslaget
inte vara skyldig att ta emot en elev,
om mottagandet medför betydande
organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter för skolan.
Som en följd av öppenhetsprincipen får
endast sådana urvalsgrunder som inte
sätter öppenheten ur spel tillämpas,
exempelvis anmälningsdatum, geografisk
närhet och syskonförtur. Intagningsprov
av olika slag begränsar öppenheten och
därmed möjligheten att välja skola och
riskerar att bidra till och förstärka en
icke önskvärd segregering, anser
regeringen.
Förutom i de fall då en skola inte har
plats för alla som sökt dit finns det
enligt regeringen situationer då det
inte är rimligt att kräva att en skola
skall vara skyldig att ta emot en
sökande. Liksom en kommun enligt
skollagen 4 kap. 6 § kan neka att ta
emot ett barn i den skola föräldrarna
valt, om det skulle medföra betydande
organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter för kommunen, bör
motsvarande gälla för fristående skolor.
En fristående skola kan dock inte
åberopa ekonomiska svårigheter som skäl
för att neka att ta emot en elev, om
kommunen är beredd att betala för det
särskilda stöd som eleven behöver.
Regeringen påpekar att en elev som
behöver särskilt stöd i första hand
skall få detta vid den skola som han
eller hon vill gå i.
I motionerna 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)
yrkande 4 och 1995/96:Ub40 (c) yrkande 5
invänder de fyra partierna att
regeringens förslag om undantag från
skyldigheten att ta emot elev med ett
omfattande behov av särskilt stöd
fråntar sådana elever rätten att välja
skola. De anser det särskilt stötande
att kommunen föreslås kunna vägra att
finansiera särskilt stöd för en elev i
en fristående skola, om betydande
organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
Utskottet vill först framhålla att
kommunen har en oavvislig skyldighet att
tillgodose en elevs behov av särskilt
stöd. Denna skyldighet är enligt
utskottets mening ännu viktigare än
skyldigheten att tillgodose elevens
(vårdnadshavarens) val av en viss skola,
den må vara kommunal eller fristående.
Utskottet erinrar om att den nu
gällande inskränkningen i kommuns
skyldighet att ta emot en elev i den
skola eleven valt infördes efter förslag
av den dåvarande regeringen i
proposition 1992/93:230 (bet. UbU17,
rskr. 406) Valfrihet i skolan. Där
anförde föredragande statsrådet (s. 58):
Jag ser det som principiellt viktigt att
eftersträva samma regler och rättigheter
för barn med funktionshinder som för
andra. Det särskilda stöd som en enskild
elev kan behöva bör enligt min mening i
de flesta fall kunna lämnas i den skola
som eleven valt. Med stöd avser jag här
såväl tekniska hjälpmedel som olika
specialpedagogiska insatser. Skulle
detta dock inte vara möjligt måste
kommunen kunna placera eleven vid en
skola som har sådana resurser.
Självfallet är det viktigt att sådana
beslut fattas i samförstånd med elevens
vårdnadshavare. Eftersom det är
kommunens oavvisliga skyldighet att ge
särskilt stöd till alla elever som
behöver det, måste kommunen ytterst ha
möjlighet att även mot vårdnadshavarens
vilja placera eleven i en skola där
sådant stöd kan lämnas.
Utskottet delar den uppfattning som
statsrådet där gav uttryck för. Liksom
regeringen i förevarande proposition
anser utskottet att en elev som behöver
särskilt stöd i första hand skall få
detta vid den skola - kommunal eller
fristående - som han eller hon vill gå
i.
De särskilda åtgärder som behövs för
att en funktionshindrad elev skall få en
bra skolgång kan vara av många olika
slag. Man kan inte bortse från att en
skola - kommunal eller fristående - kan
ha mycket svårt att tillhandahålla
lokaler, tekniska hjälpmedel och/eller
specialpedagogiska insatser som en viss
funktionshindrad elev behöver. Kommunen
har som nämnts en oavvislig skyldighet
att tillgodose elevens behov, men det är
inte orimligt att kommunen i det läget
har rätt att hänvisa eleven till den
skola som har de bästa möjligheterna att
göra detta. Om den möjligheten inte
fanns, skulle rätten att välja skola
kunna medföra t.ex. att en kommun som
gjort stora investeringar i en av sina
skolor för att tillgodose en elev med
ett visst funktionshinder tvingas
finansiera motsvarande åtgärder i en
annan kommunal skola eller en fristående
skola, om nämligen den funktionshindrade
eleven önskar byta skola eller om en
annan elev som har liknande behov och
som skulle ha kunnat utnyttja samma
investeringar, väljer en annan skola.
Utskottet vill understryka att de
organisatoriska eller ekonomiska
svårigheterna skall vara betydande, om
den fristående skolan skall kunna neka
att ta emot en elev eller kommunen neka
att betala den fristående skolan för det
särskilda stöd som eleven behöver. Under
hand har utskottet erfarit att
Utbildningsdepartementet planerar att ge
Skolverket ett särskilt uppdrag att
följa denna fråga. Beslut härom kan
väntas före årets utgång. Slutligen vill
utskottet påpeka att om en kommun skulle
ha en ovillkorlig skyldighet att betala
för särskilt stöd i en fristående skola,
medan motsvarande skyldighet inte gäller
i fråga om elever som vill välja inom
det kommunala skolväsendet, skulle det
uppstå en obefogad skillnad.
Utskottet föreslår med hänvisning till
det anförda att riksdagen avslår
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i
denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5 i
denna del.
4. Fristående skolor på grundskolenivå
Regeringen föreslår att en fristående
skola för skolpliktiga elever för att
kunna godkännas skall ha ett visst
minsta antal elever, nämligen minst 20,
om det inte finns särskilda skäl för ett
lägre elevantal.
I motionerna 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)
yrkande 1 och 1995/96:Ub40 (c) yrkande 6
avstyrks detta förslag. I båda
motionerna sägs att de skolor som främst
berörs av förslaget är skolor i
glesbygden, skolor under uppbyggnad och
skolor som tillfälligt råkar ut för ett
minskat elevunderlag. Lagstiftningen bör
enligt motionärerna utgå från den
definition av vad som är att betrakta
som en skola som redan tillämpas, och
som framgår av proposition 1982/83:1
Skolor med enskild huvudman (s. 66). De
anser att Skolverket, som har utvecklat
en praxis utifrån sin erfarenhet, är
bäst lämpat att göra denna bedömning
även i fortsättningen.
Utskottet anser liksom regeringen att
en skola med ett fåtal elever innebär
begränsningar i möjligheterna till
samarbete, social fostran och
utveckling. En skola med alltför få
elever har därför svårt att leva upp
till kravet i läroplanen att erbjuda en
allsidig och utvecklande miljö. Det
framgår av propositionen (s. 40) att
kravet på minst 20 elever gäller vid
fullt utbyggd verksamhet enligt ansökan
om godkännande. En fristående skola som
begär godkännande för t.ex. år 1-6 kan
alltså bygga upp verksamheten successivt
och börja med färre elever än 20.
Undantag från kravet på minst 20 elever
bör enligt propositionen kunna medges
t.ex. för att i lägre årskurser
möjliggöra skolgång inom rimligt avstånd
från elevernas hem i glesbygd, eller
därför att en nystartad skola behöver en
viss tid för uppbyggnad. Utskottet
ställer sig bakom regeringens bedömning
på denna punkt och föreslår att
riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub39
yrkande 1 i denna del samt 1995/96:Ub40
yrkande 6 i denna del.
Regeringen föreslår att lagregleringen
av villkoren för godkännande av
fristående skolor på grundskolenivå sker
i 9 kap. 2 § skollagen. Villkoren för
godkännande formuleras i förslaget -
till skillnad från tidigare - gemensamt
för fristående grundskolor, fristående
särskolor och fristående specialskolor.
En förändring i villkoren för
godkännande, utöver dem som utskottet
har beskrivit i det föregående, är att
den fristående skolan skall uppfylla de
ytterligare villkor som regeringen
föreskriver i fråga om utbildningen vid
fristående skolor och om antagningen
till och ledningen av sådana skolor.
Utskottet har på den sistnämnda punkten
ingen invändning mot regeringens
förslag. Bestämmelsen är avsedd att
användas som stöd för att utfärda
föreskrifter om skyldighet att erbjuda
hemspråksundervisning, i vilken
omfattning krav på speciella kunskaper
och färdigheter får ställas och i vilken
omfattning test och prov får användas
vid antagningen. Vidare avser regeringen
att meddela föreskrifter om skolledare.
Med hänvisning till vad utskottet i det
föregående anfört om skolans värdegrund,
om att fristående skolor skall vara
öppna för alla och om kravet på visst
minsta elevantal föreslår utskottet att
riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 9 kap. 2 §.
Regeringen föreslår att rätt till bidrag
från elevernas hemkommuner inte längre
automatiskt skall följa av att en skola
godkänns för skolpliktens fullgörande.
Skolverket skall förklara en fristående
skola berättigad till bidrag från
elevernas hemkommuner. Förklaring skall
inte lämnas om det skulle innebära
påtagliga negativa följder för
skolväsendet i den kommun där skolan är
belägen. Utbildningen vid en fristående
grundskola som får offentligt bidrag
skall vara avgiftsfri för de elever som
bidragen avser. Om skolan tar ut
avgifter i strid med detta, skall
Skolverket inte förklara skolan
berättigad till bidrag. Det bidrag som
hemkommunen lämnar skall bestämmas med
hänsyn till skolans åtagande och elevens
behov efter samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser
till de egna grundskolorna. Den
nuvarande bestämmelsen att bidraget
skall relateras till kommunens
genomsnittskostnad per elev föreslås
utgå.
Utskottet tar först upp förslaget att
fristående skolor som motsvarar
grundskolan skall vara avgiftsfria.
Regeringen föreslår en sådan ändring i 9
kap. 7 § skollagen att utbildningen i en
fristående skola som motsvarar
grundskolan och som får bidrag från
elevernas hemkommuner skall vara
avgiftsfri i samma utsträckning som
grundskolan. Bestämmelsen om avgifter i
fristående särskolor föreslås inte
ändras. Inte heller föreslår regeringen
någon ändring när det gäller fristående
gymnasieskolors rätt att ta ut avgifter.
Enligt motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)
yrkande 5 finns redan i dag en klar
begränsning för avgifter, med
tillhörande sanktionsmöjligheter.
Motionärerna anser att all undervisning
skall vara avgiftsfri, men att skäliga
merkostnader för t.ex. profilen på
skolan kan tas ut. Även i motion
1995/96:Ub40 (c) yrkande 8 sägs att det
är rimligt att skolor med särskild
profil, som t.ex. musik- eller
konstinriktning, kan ta ut en viss
avgift för materialkostnader.
Utskottet ansluter sig till regeringens
förslag. Om en fristående skola får
offentliga bidrag som är likvärdiga med
vad kommunen tilldelar sina egna
grundskolor, bör den inte ha rätt att ta
ut någon elevavgift utöver vad som
accepteras i den offentliga skolan.
Eljest skulle den fristående skolan och
de offentliga skolorna inte få arbeta på
likvärdiga villkor. Utskottet anser
således att riksdagen bör avslå
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5 och
1995/96:Ub40 yrkande 8 och anta
regeringens förslag till ändring av 9
kap. 7 § skollagen.
Som nämnts skall enligt regeringens
förslag rätt till bidrag inte längre
följa automatiskt av godkännandet av
fristående skolor på grundskolenivå.
Huvudregeln skall vara att en skola som
godkänts också skall förklaras
berättigad till bidrag. Etableringen av
en ny bidragsberättigad fristående skola
kan emellertid enligt regeringen få
påtagliga negativa följder för
skolväsendet i kommunen. I så fall skall
Skolverket inte förklara skolan
bidragsberättigad. Det kan vara fråga om
att etablerandet av den fristående
skolan tvingar kommunen att lägga ner en
av sina egna skolor, så att eleverna som
skulle ha gått där får avsevärt längre
väg än tidigare till den närmaste
kommunala skolan. Det kan också gälla
att etablerandet av den fristående
skolan motverkar kommunens
ansträngningar att upprätthålla en
kostnadseffektiv skol-organisation,
vilket minskar resurserna för övriga
elever i kommunen. För att kunna
föranleda att den fristående skolan inte
förklaras berättigad till bidrag bör de
negativa följderna enligt regeringen
vara påtagliga och av bestående
karaktär.
Enligt motion 1995/96:Ub37 (s) bör det
vara kommunerna som avgör om fristående
skolor skall få bidrag. Regeringens
förslag innebär enligt motionären att
man frångår det kommunala självstyret.
Såväl Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna i motion 1995/96:Ub39
som Centerpartiet i motion 1995/96:Ub40
yrkande 3 invänder mot regeringens
förslag att rätt till bidrag skall kunna
vägras en godkänd skola, om dess
verksamhet skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i den
kommun där skolan är belägen. Detta
skapar enligt den förstnämnda motionen
utrymme för godtycke och politiskt
tyckande. Enligt centermotionen skall
möjligheten att välja en fristående
skola inte vara avhängig av kommunens
ekonomi. Motionärerna anser det inte
heller rimligt att en kommun skall kunna
hindra elever från att välja en
fristående skola under förevändning att
dessa inte ryms inom den prognos som
skolan lämnat. Enligt båda motionerna
skall en fristående skola som godkänts
för skolpliktens fullgörande liksom
hittills ha automatisk rätt till bidrag
från hemkommunerna.
I båda motionerna avstyrks regeringens
förslag att slopa vad motionärerna
kallar den garanterade ersättningsnivån
i bidraget till fristående skolor.
Enligt motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)
yrkande 2 visar erfarenheten att
kommunerna strävar efter att hålla sitt
bidrag till fristående skolor så lågt
som möjligt, eftersom dessa uppfattas
som, och är, konkurrenter till de av
kommunerna drivna skolorna.
Motionärerna vill också (yrkande 3) att
det i skollagen skall införas en
bestämmelse om att det är den totala
kostnaden för skolverksamheten som skall
utgöra grunden för schablonersättningen
till fristående skolor. Centerpartiet
instämmer enligt motion 1995/96:Ub40 (c)
yrkande 1 i principen att fristående
skolor och kommunala skolor skall
erhålla bidrag på samma grunder, men
anser att lagförslaget är alltför vagt
formulerat för att de fristående
skolorna skall kunna hävda principen i
praktiken. Konkurrensförhållandet gör
det orimligt att kommunen ensidigt skall
avgöra bidragsnivån för en fristående
skola, varför det borde vara självklart
att komplettera den föreslagna
lagstiftningen med en lägsta garanterad
ersättningsnivå från kommunerna.
Utskottet anser inte att kommunerna
skall avgöra om en fristående skola
skall ha rätt till bidrag. Motion
1995/96:Ub37 avstyrks.
Förslaget att en fristående skola på
grundskolenivå inte skall förklaras
berättigad till bidrag från elevernas
hemkommuner, om dess verksamhet skulle
innebära påtagliga negativa följder för
skolväsendet i lägeskommunen, motsvarar
vad som gällt sedan år 1993 - efter
förslag från den dåvarande regeringen -
för fristående gymnasieskolor. Liksom
regeringen anser utskottet att
huvudregeln bör vara att en skola som
godkänts också skall förklaras ha rätt
till bidrag. Kommunens möjlighet att
fullgöra sin skyldighet att bereda alla
skolpliktiga barn och ungdomar en god
utbildning nära hemmet måste enligt
utskottets mening vara utgångspunkten.
Rätten att välja en fristående skola
skall finnas, men den kan inte
överordnas denna kommunens oavvisliga
skyldighet. Utskottet vill understryka
vad regeringen anför om att det skall
ankomma på lägeskommunen att påvisa -
alltså inte bara påstå - att de negativa
följderna har bestående karaktär och är
så påtagliga att bidrag inte bör ges.
Därigenom att en central statlig instans
- Statens skolverk - skall fatta beslut
om bidragsrätten, och genom att dess
beslut kan överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol, anser utskottet
att riskerna för godtycke är undanröjda.
Uskottet vill påpeka att en kommun inte
kan vägra att betala bidrag till en
fristående skola som Skolverket har
förklarat bidragsberättigad. En kommun
kan alltså inte hindra elever från att
välja en fristående skola under
hänvisning till den prognos som legat
till grund för att skolan förklarades
bidragsberättigad. Till fristående
skolors möjligheter att växa återkommer
utskottet i det följande.
När det gäller bidragets storlek
noterar utskottet att såväl regeringen
som motionärerna i motionerna
1995/96:Ub39 och Ub40 anser att
fristående skolor skall få arbeta under
villkor som är likvärdiga med dem som
gäller för kommunala skolor. Enligt
utskottets mening tillgodoses detta bäst
med det förslag som regeringen har lagt
fram. Regeringen anser att det är av
största vikt att slå vakt om varje elevs
rätt till en likvärdig utbildning,
varhelst den anordnas. För att elever i
fristående skolor skall kunna få en
likvärdig utbildning med den som ges i
kommunens egna skolor skall elevernas
behov, oavsett skola, bedömas på ett
likvärdigt sätt. Liksom regeringen anser
utskottet att ett schabloniserat bidrag
skulle innebära en betydande risk för
att miniminivån uppfattas som både golv
och tak för bidragsgivningen. Att så är
fallet i dag bekräftas också i motion
1995/96:Ub39 (m, fp, kds). Det
föreslagna systemet förutsätter att
kommunerna utvecklar tydliga regler för
sin resursfördelning och att dessa går
att utvärdera. Det förutsätter också att
den fristående skolan får insyn i hur
bidraget beräknas, så att skolan utifrån
sitt elevantal kan göra en preliminär
uppskattning av bidraget för kommande
år.
Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna
1995/96:Ub37, 1995/96:Ub39 yrkande 2 och
1995/96:Ub40 yrkandena 1 och 3 antar
regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 9 kap. 6 och 6
a §§. Yrkande 3 i motion 1995/96:Ub39
avser en komplettering till skollagens 9
kap. 6 § i dess nuvarande lydelse och
avstyrks därför också.
Reglerna för bidragsgivning till
fristående skolor har hittills också
gällt för hemkommunens bidragsgivning
när en kommun utöver sin skyldighet tar
emot en elev från en annan kommun.
Bestämmelser om detta finns i 4 kap. 8 a
§ skollagen. Regeringen föreslår att
nämnda paragraf ändras så att den även
fortsättningsvis överensstämmer med
bidragsreglerna för fristående
grundskolor.
Utskottet har inget att invända mot
regeringens förslag, utan tillstyrker
detta.
Regeringen föreslår att fristående
skolor (utom internationella skolor)
skall vara skyldiga att erbjuda
skolhälsovård. Detta föranleder förslag
om en ny paragraf, 7 a, i 14 kap.
skollagen.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
I motion 1995/96:Ub40 (c) anförs
(yrkande 2) att förslaget att fristående
skolor skall vara skyldiga att erbjuda
hemspråksundervisning och skolhälsovård
bör kompletteras med villkor för hur
dessa åtaganden skall finansieras, och
att det klart bör framgå att olika
anordnare kan anlitas för genomförandet.
Utskottet hänvisar till regeringens
förslag, som utskottet i det föregående
har tillstyrkt, att fristående skolor på
grundskolenivå skall tilldelas bidrag
enligt samma grunder som tillämpas för
kommunens egna motsvarande skolor
utifrån skolans åtagande och elevernas
behov. Av detta följer att
hemkommunernas bidrag skall finansiera
även hemspråksundervisning och
skolhälsovård som ingår i den fristående
skolans åtagande. Utskottet utgår från
att en fristående skola i sin ansökan om
godkännande kommer att ange genom vilken
anordnare den avser att fullgöra
skyldigheten att anordna
hemspråksundervisning och skolhälsovård,
och att Skolverket i sin prövning tar
ställning till om den planerade
anordningen är tillfredsställande.
Utskottet anser därför att riksdagen bör
avslå motion 1995/96:Ub40 yrkande 2.
Även i fråga om skolskjuts bör
likvärdiga villkor gälla för fristående
skolor som för kommunala, anförs det i
motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 7.
Utskottet vill med anledning av
yrkandet anföra följande.
Enligt skollagen (4 kap. 7 §) har
kommunen skyldighet att sörja för
skolskjuts åt elever i grundskolan om
det behövs med hänsyn till färdvägens
längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller någon
annan särskild omständighet. Denna
skyldighet gäller dock inte elever som
väljer en annan kommunal skola än den
som kommunen eljest skulle ha placerat
dem i och inte heller elever i
fristående skolor. Vid sin behandling av
ett motionsyrkande liknande det nu
förevarande anförde utskottet i
betänkandet 1991/92:UbU22 (s. 15) att
det skulle föra mycket långt och kunna
åsamka kommunerna stora kostnader, om
skyldigheten att sörja för skolskjuts
utvidgades till att gälla även elever
som väljer annan skola än den som
kommunen eljest skulle ha anvisat. Detta
är fortfarande utskottets uppfattning.
Det bör tilläggas att ingenting hindrar
en kommun från att åta sig att stå för
skolskjuts till en elev i en fristående
skola, om kommunen finner det skäligt
t.ex. därför att den närmaste kommunala
skolan är så belägen att eleven, om han
eller hon hade gått där, skulle ha varit
berättigad till skolskjuts.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1995/96:Ub40 yrkande 7.
5. Fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor
Sedan den 1 juli 1993 gäller att en
fristående gymnasieskola av regeringen
kan förklaras berättigad till bidrag
från elevernas hemkommuner. Motsvarande
gäller sedan den 1 juli 1994 för
fristående gymnasiesärskolor. Regeringen
föreslår nu att Skolverket övertar denna
uppgift. Skolverkets beslut skall kunna
överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Vidare föreslås den
ändringen att ansökan om att förklaras
berättigad till bidrag skall inges
direkt till Skolverket, och att
Skolverket skall begära in yttranden
från lägeskommunen och närliggande
kommuner. Den regionala bedömning som nu
görs av länsstyrelserna föreslås
upphöra. Liksom hittills skall en
fristående gymnasieskola inte förklaras
berättigad till bidrag från elevernas
hemkommuner, om utbildningen i den
fristående skolan skulle innebära
påtagliga negativa följder för
skolväsendet i lägeskommunen eller
närliggande kommuner. Motsvarande
begränsning föreslås nu bli införd även
för fristående gymna-siesärskolor. I
propositionen understryks att
bedömningen skall avse följderna på lång
sikt.
Regeringen föreslår att det införs som
villkor för bidragsrätt att den
fristående gymnasieskolan eller
gymnasiesärskolan dels motsvarar den
värdegrund som gäller för utbildning
inom det offentliga skolväsendet, dels
står öppen för alla som har rätt till
motsvarande utbildning i gymnasieskolan
eller gymnasiesärskolan. Liksom
fristående skolor på grundskolenivå
skall dock fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor kunna göra undantag
för sådana ungdomar vilkas mottagande
skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för skolan. Den
fristående skolan skall också, inom
ramen för värdegrunden, kunna ha en
konfessionell inriktning.
Om den fristående skolan inte kommer
överens om annat med elevernas
hemkommuner, skall dessa - liksom
hittills - erlägga det belopp som
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämt har föreskrivit.
Möjligheten för regeringen att delegera
detta till myndighet är ny, när det
gäller gymnasiesärskolan.
De nuvarande bestämmelserna i skollagen
om hur bidraget skall betalas ut
föreslås utgå. Regeringens avsikt är att
meddela motsvarande regler i
förordningsform.
I motion 1995/96:Ub38 (m) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om
förändring av reglerna för beräkning,
fastställande och utbetalning av bidrag
till fristående gymnasieskolor.
Motionärerna påpekar att det är en
övermäktig uppgift för en fristående
skola med elever från ett stort antal
kommuner att förhandla med varje elevs
hemkommun. Bidraget bör enligt deras
mening i första hand bestämmas utifrån
av regeringen fastställda
beräkningskriterier och i andra hand
utgå i form av ett minimibelopp. Vidare
skall ingen hänsyn tas till befarade
negativa effekter på kommunernas ekonomi
eller deras skolväsen. Bidragen bör
utbetalas terminsvis, och elever som
slutar bör ingå i bidragsunderlaget
under hela terminen.
Vad som anförs i motion 1995/96:Ub39
(m, fp, kds) yrkande 1 om skolans
värdegrund får anses avse även
fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor. Detsamma gäller vad
som i nämnda motion, yrkande 4, och i
motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 5 anförs
om att fristående skolor skall vara
öppna för alla.
Utskottet anser inte att riksdagen bör
ställa sig bakom de förändringar i
villkoren för bidrag till fristående
gymnasieskolor som förespråkas i motion
1995/96:Ub38. Motionen bör således
avslås av riksdagen.
De förändringar i lagregleringen av
bidrag till fristående gymnasieskolor
och gymnasiesärskolor som regeringen
föreslagit bör enligt utskottets mening
bifallas. När det gäller skolans
värdegrund hänvisar utskottet till vad
som anförts om detta i det föregående
(avsnitt 2). En obegränsad skyldighet
för fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor att vara öppna för
alla - även elever vilkas mottagande
skulle medföra att betydande ekonomiska
eller organisatoriska svårigheter
uppstår för skolan - är enligt
utskottets mening inte realistisk.
Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna
1995/96:Ub39 yrkandena 1 och 4 samt
1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga i denna
del, antar regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen såvitt avser 9
kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§.
6. Återkallande av bidragsrätt
En fristående skolas rätt till bidrag
från elevernas hemkommuner kan under
vissa förutsättningar återkallas. Det
kan ske bl.a. om skolan tar ut avgifter
i strid mot skollagens bestämmelser
eller om skolan vägrar att delta i
Skolverkets uppföljning och utvärdering.
Regeringen föreslår nu att bidragsrätten
också skall kunna återkallas om
verksamheten i den fristående skolan
förändras i sådan utsträckning att det
innebär påtagliga negativa följder för
skolväsendet i lägeskommunen eller - när
det gäller fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor - i närliggande
kommuner.
På detta förslag till inskränkning i
fristående skolors rätt att växa yrkas
avslag i motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande
4. Även i motion 1995/96:Ub39 (m, fp,
kds) anförs - utan något formellt
yrkande - att fristående skolor skall
tillåtas att växa.
Utskottet noterar att påtagliga
negativa följder för skolväsendet i
kommunen redan utgör ett hinder för att
ge en fristående gymnasieskola
bidragsrätt. Utskottet har i det
föregående tillstyrkt motsvarande
bestämmelse beträffande fristående
skolor på grundskolenivå. Detta bygger
på tanken att kommunernas möjligheter
att fullgöra sin egen skyldighet att
erbjuda eleverna utbildning i
grundskolan, särskolan, gymnasieskolan
eller gymnasiesärskolan måste
upprätthållas. En fristående skola som
växer kraftigt utöver vad som förutsågs
när bidragsrätten beviljades kan komma
att göra det omöjligt för kommunerna att
fullgöra sin skyldighet gentemot
eleverna. Den föreslagna möjligheten att
återkalla bidragsrätt är därför enligt
utskottets mening nödvändig. Utskottet
föreslår således att riksdagen med
avslag på motion 1995/96:Ub40 yrkande 4
antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.
12 § andra och tredje styckena samt 14 §
andra stycket.
7. Statlig tillsyn och kommunal insyn
m.m.
En fristående skola skall enligt motion
1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 6 ingå
i lägeskommunens skolplan med en
rättvisande beskrivning.
Utskottet erinrar om att det i
skollagen (2 kap. 8 §) föreskrivs att
kommunfullmäktige skall anta en
skolplan, som skall visa hur kommunens
skolväsende skall gestaltas och
utvecklas. Av skolplanen skall särskilt
framgå de åtgärder som kommunen avser
vidta för att uppnå de nationella mål
som har satts upp för skolan. Kommunen
skall kontinuerligt följa upp samt
utvärdera skolplanen. Utöver denna
paragraf i skollagen finns inga bindande
bestämmelser om hur en skolplan skall
vara beskaffad. Det är inte givet att en
skolplan över huvud taget innehåller
någon beskrivning av de skolor som vid
planens antagande finns i kommunen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna
del.
Regeringen föreslår att den kommun där
den fristående skolan är belägen skall
ha rätt till insyn i verksamheten hos en
fristående skola som får bidrag från
elevernas hemkommuner. I den
utsträckning som lägeskommunen bestämmer
skall en sådan fristående skola också
vara skyldig att delta i den kommunala
uppföljningen och utvärderingen av
skolan. En bestämmelse om detta föreslås
bli införd i skollagens 9 kap. 11 och 13
§§.
Mot förslaget om insyn riktas
invändningar i motionerna 1995/96:Ub39
(m, fp, kds) yrkande 6 och 1995/96:Ub40
(c) yrkande 10. Eftersom kommunerna inte
är huvudmän för de fristående skolorna
finns det ingen anledning att de har
insyn i deras verksamhet, hävdar
motionärerna. De anser att det räcker
med Skolverkets tillsyn.
Utskottet anser att den föreslagna
rätten för lägeskommunen till insyn i
den fristående skolans verksamhet kommer
att kunna bidra till bättre förståelse
hos kommunerna för respektive fristående
skolas särart och bättre förutsättningar
för ett konstruktivt samarbete när båda
parter önskar detta. Insynen är en
förutsättning för att kommunen skall
kunna göra en rättvis bedömning av
skolans bidragsbehov grundat på skolans
åtagande och elevernas behov, och en
garanti för att kommunens medel för
utbildning används för avsedda ändamål.
Utskottet anser därför att riksdagen bör
avslå motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6
i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande
10.
De fristående skolorna skall liksom
hittills vara skyldiga att delta i
Skolverkets uppföljning och utvärdering,
men det är inte rimligt att de också
åläggs att medverka i de uppföljningar
och utvärderingar som kommunen gör i
sina egna skolor, anförs det i motion
1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 6.
Enligt motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 9
bör uppföljning och utvärdering ske i
samråd med de fristående skolorna.
Regeringens förslag uppfyller inte
kravet på rättssäkerhet för de
fristående skolorna, hävdar
motionärerna.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att kommunal uppföljning och utvärdering
skall ses som ett stöd för elevernas
rätt till en likvärdig utbildning. Denna
rätt är viktig för alla elever, såväl i
kommunala som i fristående skolor.
Utskottet förutsätter att såväl den
kommunala som den fristående skolan
deltar i både förarbetet och
efterarbetet av den kommunala
utvärderingen. Vid utformningen av
utvärderingen skall hänsyn tas till den
fristående skolans pedagogiska särart.
Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i
denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 9.
Med hänvisning till vad utskottet här
anfört föreslår utskottet att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.
11 och 13 §§.
8. Sekretessfrågor
Regeringen föreslår en ny bestämmelse i
9 kap. skollagen som innebär att
tystnadsplikt skall gälla i fristående
skolors elevvårdande verksamhet för
uppgift om enskilds personliga
förhållanden. Tystnadsplikten föreslås
också omfatta uppgifter hos fristående
skolor i ärende om tillrättaförande av
en elev eller om skiljande av en elev
från vidare studier. Den föreslagna
bestämmelsen i skollagen motsvarar vad
som för det offentliga skolväsendet är
stadgat i sekretesslagen (7 kap. 9 §).
Sekretesslagen är inte tillämplig på
fristående skolor, eftersom dessa inte
omfattas av offentlighetsprincipen.
Utskottet anser att regeringens förslag
är väl motiverat och tillstyrker att
riksdagen antar förslaget till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.
16 a §.
I motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)
yrkande 8 föreslås att det skall göras
möjligt att hemlighålla elevs adress i
grund- och gymnasieskolan när elevens
föräldrar av något skäl har skyddad
identitet genom sekretessmarkering i
folkbokföringen. Då många personer som
riskerar förföljelse har barn i
skolåldern kan en förföljare eljest,
hävdar motionärerna, nå sina offer genom
adressuppgifter i skolan.
Utskottet konstaterar att ett förslag
av samma innebörd har lagts fram av
Utredningen om vissa
folkbokföringsfrågor. Remissbehandlingen
av dess betänkande (SOU 1996:68) Några
folkbokföringsfrågor har nyligen
avslutats, och ärendet bereds för
närvarande i regeringskansliet.
Utskottet, som har förståelse för det
behov som ligger bakom motionsyrkandet,
anser dock att riksdagen inte bör
föregripa regeringens beredning av
ärendet, varför utskottet föreslår att
riksdagen avslår yrkandet om
tillkännagivande.
9. Befrielse från undervisningen i
religionskunskap
Enligt 3 kap. 12 § första stycket
skollagen (1985:1100) skall på begäran
av en skolpliktig elevs vårdnadshavare
eleven befrias från skyldighet att delta
i annars obligatoriska inslag i
verksamheten, om det med hänsyn till
särskilda omständigheter inte är rimligt
att kräva att eleven deltar.
Befrielse skall alltid medges från
undervisning i religionskunskap, om
eleven tillhör ett trossamfund, som har
regeringens tillstånd att i skolans
ställe ombesörja sådan undervisning, och
eleven visar att han deltar i denna (3
kap. 12 § andra stycket skollagen).
Trossamfund som har fått tillstånd att
meddela religionsundervisning är bl.a.
Katolska kyrkan i Sverige samt vissa
judiska och muslimska församlingar
(SKOLFS 1991:13).
Motsvarande möjligheter till befrielse
från utbildningsinslag gäller enligt 15
kap. 13 § skollagen för den som efter
skolpliktens upphörande genomgår
utbildning inom det offentliga
skolväsendet eller annan utbildning med
stöd av skollagen.
Regeringen föreslår nu att skollagens
bestämmelse om rätt till befrielse från
skolans religionsundervisning för elever
som tillhör vissa trossamfund upphävs.
Utskottet erinrar om att ett liknande
stadgande i då gällande skollagstiftning
motiverade en svensk reservation till
artikel 2 i första tilläggsprotokollet
av den 20 mars 1952 till 1950 års
europeiska konvention angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna. Artikel 2
innehåller en bestämmelse enligt vilken
ingen får förvägras rätten till
undervisning. Vidare föreskrivs att vid
utövandet av den verksamhet som staten
kan ta på sig i fråga om utbildning och
undervisning skall staten respektera
föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina
barn sådan utbildning och undervisning
som står i överensstämmelse med
föräldrarnas religiösa och filosofiska
övertygelse. Enligt det svenska
förbehållet mot artikeln kunde Sverige
inte medge föräldrar rätt att för sina
barn erhålla befrielse från skyldigheten
att delta i kristendomsundervisning,
såvida inte barnen hade en annan
trosbekännelse än Svenska kyrkans och
för dessa var anordnad
tillfredsställande
religionsundervisning.
Riksdagen beslutade våren 1994 att
inkorporera Europakonventionen i svensk
rätt med slopande av den svenska
reservationen till artikel 2 i första
tilläggsprotokollet (prop. 1993/94:117,
bet. KU24, rskr. 246). Därvid fästes
avgörande vikt vid det allmänna synsätt
som Europeiska kommissionen för de
mänskliga rättigheterna anlagt, nämligen
att det grundläggande är barnets rätt
till en saklig och allsidig
undervisning. Föräldrars övertygelse kan
endast respekteras i den mån den inte
står i konflikt med denna rätt. Det
innebär att föräldrar inte på grund av
sin rätt till övertygelse kan vägra
barnet rätten till utbildning.
Reservationen återkallades av regeringen
i oktober 1994. Sedan den 1 januari 1995
är Europakonventionen och dess
tilläggsprotokoll svensk lag (SFS
1994:1219).
I sitt betänkande om läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och
skolans värdegrund tog utskottet upp den
nu aktuella bestämmelsen i skollagen om
rätt till befrielse från skolans
religionsundervisning. Mot bakgrund av
vad utskottet anfört om att skolans
undervisning skall vara icke-
konfessionell förutsatte utskottet att
regeringen noga skulle följa och
analysera frågan om denna bestämmelse
borde finnas kvar (bet. 1993/94:UbU1
s. 26).
Utskottet har samma uppfattning som
regeringen att rätten till befrielse
från undervisningen i religionskunskap
för elever som tillhör vissa trossamfund
nu bör upphävas. Denna undervisning
syftar till att ge alla elever
grundläggande kunskaper om religioner
och livsåskådningar. Andra
trosuppfattningar än den egna skall
därvid behandlas sakligt och med
respekt. Religionsundervisningen skall
främja en öppen diskussion kring tros-
och livsåskådningsfrågor samt bidra till
att elever med olika traditioner och med
olikartad kulturell bakgrund kan förstå
och respektera varandra och varandras
värderingar. Därför bör en speciell
åsikt hos eleven eller i elevens
hemmiljö inte vara skäl för befrielse
från en undervisning som skall präglas
av skolans värdegrund som den kommer
till uttryck i skollag och läroplan.
Om det med hänsyn till särskilda
omständigheter inte är rimligt att kräva
att eleven deltar i vissa obligatoriska
utbildningsinslag, kvarstår möjligheten
till befrielse i enlighet med 3 kap. 12
§ första stycket skollagen. Denna
möjlighet till befrielse bör dock, som
regeringen framhåller, tillämpas med
återhållsamhet.
Utskottet föreslår således att
riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen såvitt avser
3 kap. 12 § och 15 kap. 13 §.
10. Övrigt
I skollagens 9 kap. finns bestämmelser
om att ett barn som endast under en
kortare tid bor i Sverige eller som har
andra skäl för att få utbildning i en
internationell skola får fullgöra sin
skolplikt i en sådan skola, om den är
godkänd för ändamålet av Skolverket. För
sådant godkännande krävs inte att
utbildningen ger kunskaper och
färdigheter som väsentligen svarar mot
dem som grundskolan skall förmedla. I
stället fordras att den internationella
skolans utbildning som helhet betraktad
är likvärdig med grundskolans. Skolan
skall förmedla kunskaper och färdigheter
som underlättar fortsatt skolgång
utomlands. Internationella skolor har
inte rätt till bidrag från elevernas
hemkommuner, utan får statsbidrag i
särskild ordning.
Vid Skolverkets tillsyn över
utbildningen vid ett par godkända
internationella skolor har det
framkommit att deras elevrekrytering
strider mot 9 kap. 5 § skollagen,
eftersom skolorna även tar emot barn som
stadigvarande bor i Sverige. Regeringen
anser att det ligger ett värde i att
kunna erbjuda även ett antal elever, som
stadigvarande bor i landet, en sådan
internationellt inriktad utbildning som
de internationella skolorna förmedlar.
Därför föreslås en ändring i skollagen
som ger regeringen rätt att medge att en
internationell skola får ta emot andra
elever än sådana som skolorna enligt
paragrafens första stycke är avsedda
för. Det kan bli aktuellt att i sådana
fall bestämma att denna rätt skall avse
ett visst antal elever.
I motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)
yrkande 7 välkomnas förslaget, men
motionärerna hade önskat att regeringen
i stället för särskild prövning av varje
enskilt ärende hade kommit med mer
generella regler. Skolor som uppfyller
andra EU-länders krav på undervisningen
borde kunna erkännas också i vårt land
med tillägg för undervisning i svenska
för svenska elever, anser motionärerna.
Utskottet anser inte att riksdagen bör
göra något sådant tillkännagivande som
motionärerna begär. Utskottet föreslår
således att riksdagen med avslag på
motion 1995/96:Ub39 yrkande 7 antar
regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 9 kap. 5 §.
Regeringens lagförslag omfattar i övrigt
bl.a. ett förslag om ändring i studie
stödslagen som innebär att inte bara
regeringen utan även den myndighet som
regeringen utser kan besluta om vid
vilka läroanstalter och utbildningar som
studerande kan få studiestöd.
Utskottet har inget att invända mot
detta förslag.
Inte heller i övrigt har utskottet
några invändningar mot lagförslagen i de
delar som inte har behandlats i det
föregående. Utskottet föreslår således
att riksdagen dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) i den mån det inte omfattas
av vad utskottet i det föregående har
hemställt, dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skolans
värdegrund
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på
motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna
del godkänner vad utskottet anfört,
res. 1 (m, fp, kd)
2. beträffande kravet att
fristående skolor skall vara öppna
för alla
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i
denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5
i denna del godkänner vad utskottet
anfört,
res. 2 (m, c, fp,
kd)
3. beträffande visst minsta
elevantal som krav för godkännande av
fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 1 i
denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 6
godkänner vad utskottet anfört,
res. 3 (m, c, fp,
kd)
4. beträffande lagregleringen av
villkor för godkännande av fristående
skolor på grundskolenivå
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap. 2 §,
res. 4 (m, fp, kd)
- villk. 1, 2, 3
res. 5 (c) - villk.
2, 3
5. beträffande avgifter i
fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5 och
1995/96:Ub40 yrkande 8 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 9 kap. 7 §,
res. 6 (m, fp, kd)
res. 7 (c)
6. beträffande bidrag till
fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub37, 1995/96:Ub39
yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Ub40
yrkandena 1 och 3 antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap. 6 och 6 a §§,
res. 8 (m, c, fp,
kd)
7. beträffande hemkommunens
bidrag när elev väljer grundskola i
annan kommun
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 4
kap. 8 a §,
res. 9 (m, c, fp,
kd) - villk. 8
8. beträffande skolhälsovård och
hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub40 yrkande 2,
9. beträffande skolskjuts för
elever i fristående skolor
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub40 yrkande 7,
res. 10 (m, c, fp,
kd)
10. beträffande bidrag till
fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub38, 1995/96:Ub39
yrkande 1 i denna del och yrkande 4 i
denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 5
i denna del antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8
a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§,
res. 11 (m, fp, kd)
- villk. 1, 2
res. 12 (c) -
villk. 2
11. beträffande fristående
skolors rätt att växa
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub40 yrkande 4 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 9 kap. 12 § andra och
tredje styckena samt 14 § andra
stycket,
res. 13 (m , c, fp,
kd) - villk. 8
12. beträffande lägeskommunens
skolplan
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del,
res. 14 (m, c, fp,
kd)
13. beträffande insyn i
fristående skolor
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i
denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande
10 godkänner vad utskottet anfört,
res. 15 (m, c, fp,
kd)
14. beträffande uppföljning och
utvärdering av fristående skolor
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i
denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 9
godkänner vad utskottet anfört,
res. 16 (m, c, fp,
kd)
15. beträffande 9 kap. 11 och 13
§§ skollagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap. 11 och 13 §§,
res. 17 (m, c, fp,
kd) - villk. 15, 16
16. beträffande tystnadsplikt i
fristående skolors elevvårdande
verksamhet
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap. 16 a §,
17. beträffande hemlighållande
av elevs adress
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub39 yrkande 8,
res. 18 (m, fp, kd)
18. beträffande befrielse från
undervisningen i religionskunskap
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 3
kap. 12 § samt 15 kap. 13 §,
19. beträffande internationella
skolor
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub39 yrkande 7 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 9 kap. 5 §,
res. 19 (m, c, fp,
kd)
20. beträffande lagförslagen i
övrigt
att riksdagen dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) i den mån det inte omfattas
av vad utskottet i det föregående har
hemställt, dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349).
Stockholm den 26 september 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson
(s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Majléne Westerlund Panke (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kd), Marie Wilén
(c) och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. Skolans värdegrund (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 4 börjar med Utskottet
konstaterar och på s. 5 slutar med
denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning. Den nuvarande formuleringen
i skollagen ger inte utrymme för någon
tveksamhet om att en fristående skola,
för att godkännas för skolpliktens
fullgörande, måste i all sin verksamhet
omfatta det svenska samhällets
grundläggande värderingar. Detta
underströks när denna formulering
infördes i skollagen (prop. 1982/83:1,
bet. UbU10, rskr. 63) och bekräftades i
propositionen om valfrihet och
fristående skolor (prop. 1991/92:95,
bet. UbU22, rskr. 346). Det finns alltså
gränser som samhället bestämt måste
hävda, men verksamheten bör inom mycket
vida ramar kunna präglas av olika
åskådningar och värderingar. Utskottet
anser således att riksdagen bör bifalla
motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna
del.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande skolans värdegrund
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del
godkänner vad utskottet anfört,
2. Kravet att fristående skolor skall
vara öppna för alla
(mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Utskottet vill
och på s. 7 slutar med yrkande 5 i
denna del bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först framhålla att
kommunen har en oavvislig skyldighet att
tillgodose en elevs behov av särskilt
stöd. Den förändring av reglerna för
bidragsgivning till fristående skolor på
grundskolenivå som riksdagen beslutade
om förra året (prop. 1994/95:157, bet.
UbU16, rskr. 385) gav rätt för
fristående skolor att få ersättning av
kommunen för sina kostnader när de tar
emot elever med särskilda behov.
Reglerna i skollagen om öppenhet bör
utgå från detta beslut. Det är enligt
utskottets mening angeläget att elever
med funktionshinder har lika stora
möjligheter som andra att gå i
fristående skolor. De fristående
skolornas skyldighet att vara öppna för
alla bör därför inte inskränkas på det
sätt som regeringen föreslår. Riksdagen
bör således bifalla motionerna
1995/96:Ub39 yrkande 4 och 1995/96:Ub40
yrkande 5, båda i denna del.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande kravet att fristående
skolor skall vara öppna för alla
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i
denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5
i denna del godkänner vad utskottet
anfört,
3. Visst minsta elevantal som krav för
godkännande av fristående skolor på
grundskolenivå (mom. 3)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet anser
och slutar med denna del bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att
den föreslagna bestämmelsen vid en
strikt tillämpning kan skapa problem för
de fristående skolorna och därmed bidra
till att minska valfriheten. Den bör
därför inte införas. Skolverket har, som
motionärerna påpekar, en praxis för att
dra gränsen mellan vad som är att
betrakta som en skola och vad som inte
är det.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande visst minsta
elevantal som krav för godkännande av
fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 1 i
denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 6
godkänner vad utskottet anfört,
4. Lagregleringen av villkor för
godkännande av fristående skolor på
grundskolenivå (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till
reservationerna 1, 2 och 3
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Med hänvisning
och slutar med 9 kap. 2 § bort ha
följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet i det
föregående har anfört angående
värdegrunden, skolornas öppenhet för
alla och kravet på visst minsta antal
elever föreslår utskottet att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.
2 § med den ändringen att paragrafen
erhåller den i bilaga 3 som
Reservanternas förslag betecknade
lydelsen.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagregleringen av
villkor för godkännande av fristående
skolor på grundskolenivå
att riksdagen dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap. 2 § med den ändringen att
paragrafen erhåller den i bilaga 3
som Reservanternas förslag betecknade
lydelsen, dels beslutar om den
ändring av
ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds därav,
5. Lagregleringen av villkor för
godkännande av fristående skolor på
grundskolenivå (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till
reservationerna 2 och 3
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Med hänvisning
och slutar med 9 kap. 2 § bort ha
följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet i det
föregående har anfört angående skolornas
öppenhet för alla och kravet på visst
minsta antal elever föreslår utskottet
att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 9 kap. 2 § med den ändringen att
paragrafen erhåller den i bilaga 4 som
Reservantens förslag betecknade
lydelsen.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagregleringen av
villkor för godkännande av fristående
skolor på grundskolenivå
att riksdagen dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap. 2 § med den ändringen att
paragrafen får den i bilaga 4 som
Reservantens förslag betecknade
lydelsen, dels beslutar om den
ändring av
ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds därav,
6. Avgifter i fristående skolor på
grundskolenivå (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet
ansluter och slutar med 7 § skollagen
bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att utvecklingen
hittills, sedan de fristående skolorna
givits bättre ekonomiska
förutsättningar, har gått i riktning mot
allt lägre avgifter. Utgångspunkten bör
enligt utskottets mening vara att all
undervisning skall vara avgiftsfri, men
att skäliga merkostnader för t.ex.
profilen på skolan kan tas ut. Den
nuvarande lagstiftningen ger utrymme för
skäliga avgifter av detta slag, t.ex.
för merkostnader för musikinstrument i
en musikskola eller kostnader för
kulturaktiviteter i en skola med
kulturprofil. I förarbetena till den
nuvarande bestämmelsen i 9 kap. 7 §
skollagen understryks att avgiftsuttaget
inte får vara sådant att det i praktiken
stänger ute elever från den fristående
skolan. Bestämmelsen är också förenad
med sanktionsmöjligheter. Utskottet
anser inte att det finns något motiv för
ytterligare begränsningar av de
fristående grundskolornas möjlighet att
ta ut elevavgifter. Riksdagen bör därför
med anledning av motionerna 1995/96:Ub39
yrkande 5 och 1995/96:Ub40 yrkande 8
avslå regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.
7 §.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande avgifter i fristående
skolor på grundskolenivå
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5
samt 1995/96:Ub40 yrkande 8 avslår
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 9 kap. 7 § samt beslutar
om den ändring av ingressen och
ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds därav,
7. Avgifter i fristående skolor på
grundskolenivå (mom. 5)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet
ansluter och slutar med 7 § skollagen
bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att utvecklingen
hittills, sedan de fristående skolorna
givits bättre ekonomiska
förutsättningar, har gått i riktning mot
allt lägre avgifter. Utgångspunkten bör
enligt utskottets mening vara att all
undervisning skall vara avgiftsfri, men
att skäliga merkostnader för t.ex.
musikin-strument i en musikskola eller
material i en skola med konstinriktning
kan tas ut. Det är dock viktigt att
lagen inte öppnar möjligheter att
använda profilering av skolan på ett
sätt som verkar segregerande. Den
nuvarande formuleringen av 9 kap. 7 §
skollagen behöver därför ses över.
Regeringens nu föreliggande förslag till
ändring av paragrafen är dock alltför
kategoriskt. Utskottet anser att
riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub40 yrkande 8 och med anledning
av motion 1995/96:Ub39 yrkande 5 bör
avslå regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.
7 § samt som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande avgifter i fristående
skolor på grundskolenivå
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub40 yrkande 8 och med
anledning av motion 1995/96:Ub39
yrkande 5 avslår regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 §
och beslutar om de ändringar av
ingressen och
ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds därav samt som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Bidrag till fristående skolor på
grundskolenivå (mom. 6)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Förslaget att
och på s. 11 slutar med därför också
bort ha följande lydelse:
Fristående skolor som godkänts skall
enligt utskottets mening även i
fortsättningen ha rätt till ersättning
från elevernas hemkommuner. Förslaget
att en fristående skola som motsvarar
grundskolan inte skall förklaras
berättigad till bidrag om dess
verksamhet skulle innebära påtagliga
negativa följder för skolväsendet i
lägeskommunen skapar utrymme för
godtycke och politiskt tyckande.
Utskottet återkommer i det följande till
frågan om fristående skolors möjlighet
att växa.
När det gäller bidragets storlek
instämmer utskottet i regeringens
uppfattning att de fristående skolorna
skall kunna verka på samma ekonomiska
villkor som kommunala skolor.
Regeringens förslag öppnar emellertid
vägen för ett kommunalt godtycke som
kraftigt kommer att försämra
förutsättningarna för de fristående
skolorna. Fristående skolor som
motsvarar grundskolan skulle bli tvungna
att förhandla om bidraget med varje
elevs hemkommun. Om kommunen inte har
klart uttalat vilka principer man har
för resursfördelning till de egna
skolorna, vilket vanligtvis är den
rådande ordningen i dag, finns det ringa
möjlighet för de fristående skolorna att
bedöma om ersättningen motsvarar
reglerna. Man kan också befara att
kommuner kan komma att betrakta
fristående skolor - lika väl som
kommunala - som möjliga
besparingsobjekt. Sammantaget kan
konsekvenserna bli ödesdigra för den
fristående skola som berörs. Utskottet
anser att de fristående skolorna i lagen
måste garanteras en lägsta
ersättningsnivå. Besluten år 1992 (prop.
1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346) och
1995 (prop. 1994/95:157, bet. UbU16,
rskr. 385) om att i lagen ange att
kommunens bidrag till fristående skolor
skall motsvara en viss lägsta andel av
kommunens genomsnittskostnad per elev i
dess egna grundskolor har givit en viss
garanti för en lägsta ersättningsnivå.
Principen om en garanterad sådan nivå är
viktigare än en exakt procentsats,
därför att den ger stadga åt systemet.
Det behövs också en bestämmelse om att
det är den totala kostnaden för
skolverksamheten som skall utgöra
grunden för schablonersättningen till
fristående skolor. Regeringen bör
skyndsamt återkomma till riksdagen med
ett nytt lagförslag som tillgodoser vad
utskottet här har påtalat. Utskottet
föreslår att riksdagen därför med bifall
till motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 2
och 3 samt 1995/96:Ub40 yrkande 1 och
med anledning av motion 1995/96:Ub40
yrkande 3 dels avslår regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 och 6
a §§, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om ett
nytt lagförslag.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande bidrag till
fristående skolor på grundskolenivå
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 2
och 3 samt 1995/96:Ub40 yrkande 1 och
med anledning av motion 1995/96:Ub40
yrkande 3 samt med avslag på motion
1995/96:Ub37 dels avslår regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap. 6 och 6 a §§ samt beslutar om de
ändringar av ingressen och
ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds därav, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ett nytt
lagförslag,
9. Hemkommunens bidrag när elev väljer
grundskola i annan kommun (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till
reservation 8
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar med Utskottet har
och slutar med tillstyrker detta bort
ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt
regeringens förslag till ändrade regler
för bidragsgivningen till fristående
skolor. I konsekvens därmed avstyrker
utskottet även regeringens förslag när
det gäller 4 kap. 8 a § skollagen.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande hemkommunens bidrag
när elev väljer grundskola i annan
kommun
att riksdagen avslår regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 4 kap. 8 a §,
10. Skolskjuts för elever i fristående
skolor (mom. 9)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Enligt
skollagen och slutar med yrkande 7
bort ha följande lydelse:
Enligt skollagen - - - (= utskottet) -
- - utskottets uppfattning. Emellertid
kan den situationen förekomma, att den
närmaste skolan för en elev är den
fristående skola som eleven vill gå i,
och att den är belägen på sådant avstånd
att eleven skulle ha varit berättigad
till skolskjuts om skolan hade varit
kommunal. Kommunen skulle i det fallet
ha haft kostnader för skolskjuts om
skolan varit kommunal. Regeringen bör
återkomma med förslag om sådan ändring i
skollagen att kommunen i en sådan
situation blir skyldig att sörja för
skolskjuts åt eleven, även om han går i
en fristående skola. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med anledning av
motion 1995/96:Ub40 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande skolskjuts för elever
i fristående skolor
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Ub40 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
11. Bidrag till fristående
gymnasieskolor och gymnasiesärskolor
(mom. 10)
Under förutsättning av bifall till
reservationerna 1 och 2
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 13 börjar med De
förändringar och slutar med och 10 §§
bort ha följande lydelse:
De förändringar i lagregleringen av
bidrag till fristående gymnasieskolor
och gymnasiesärskolor som regeringen
föreslagit strider på två punkter mot
utskottets uppfattning. Det gäller
skolans värdegrund och begränsningen i
kravet att en fristående skola skall
vara öppen för alla. Utskottet har i det
föregående (avsnitt 2 och 3) redovisat
sin inställning i dessa avseenden. I
övrigt har utskottet inget att erinra
mot regeringens förslag utan föreslår
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 1 och
4 samt 1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga
i denna del, antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10
§§ med den ändringen att 8 och 8 b §§
får den i bilaga 3 som Reservanternas
förslag betecknade lydelsen.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande bidrag till
fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 1 och
4 samt 1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga
i denna del samt med avslag på motion
1995/96:Ub38 antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8 a,
8 b, 8 c, 9 och 10 §§ med den ändringen
att 8 och 8 b §§ får den i bilaga 3 som
Reservanternas förslag betecknade
lydelsen,
12. Bidrag till fristående
gymnasieskolor och gymnasiesärskolor
(mom. 10)
Under förutsättning av bifall till
reservation 2
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 13 börjar med De
förändringar och slutar med och 10 §§
bort ha följande lydelse:
De förändringar i lagregleringen av
bidrag till fristående gymnasieskolor
och gymnasiesärskolor som regeringen
föreslagit bör med ett undantag
bifallas. Utskottet har i det föregående
redovisat sin syn på regeringens förslag
till begränsning av kravet att en
fristående skola skall vara öppen för
alla. Mot bakgrund av detta föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 och
1995/96:Ub40 yrkande 5, båda i denna
del, och med avslag på motionerna
1995/96:Ub38 samt 1995/96:Ub39 yrkande 1
i denna del antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8 a,
8 b, 8 c, 9 och 10 §§ med den ändringen
att 8 och 8 b §§ får den i bilaga 4 som
Reservantens förslag betecknade
lydelsen.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande bidrag till
fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 och
1995/96:Ub40 yrkande 5, båda i denna
del, och med avslag på motionerna
1995/96:Ub38 samt 1995/96:Ub39
yrkande 1 i denna del antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c,
9 och 10 §§ med den ändringen att 8
och 8 b §§ får den i bilaga 4 som
Reservantens förslag betecknade
lydelsen,
13. Fristående skolors rätt att växa
(mom. 11)
Under förutsättning av bifall till
reservation 8
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 14 börjar med Utskottet
noterar och slutar med andra stycket
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (avsnitt
4) redovisat sin syn på regeringens
förslag att en fristående skola på
grundskolenivå skall kunna förvägras
rätt till bidrag från elevernas
hemkommuner, om skolans verksamhet
skulle innebära påtagliga negativa
följder för skolväsendet i
lägeskommunen. Detta förslag har
utskottet avstyrkt. Likaså avstyrker
utskottet regeringens förslag att en
fristående skolas bidragsrätt skall
kunna återkallas om skolan växer på ett
sätt som uppfattas ha negativa följder
för det offentliga skolväsendet i
lägeskommunen eller närliggande
kommuner. Det innebär nämligen att om en
fristående skola har en god kvalitet på
undervisningen, en attraktiv pedagogik
eller profil, och därmed lockar många
sökande, så kan Skolverket på förslag
från lägeskommunen dra in rätten till
bidrag. Detta är inte förenligt med
principen att fristående skolor och
kommunala skolor skall få arbeta på lika
villkor. Riksdagen bör alltså bifalla
motion 1995/96:Ub40 yrkande 4.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande fristående skolors
rätt att växa
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub40 yrkande 4 avslår
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 9 kap. 12 § andra och
tredje styckena samt 14 § andra
stycket,
14. Lägeskommunens skolplan (mom. 12)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 14 börjar med Utskottet
erinrar och slutar med denna del bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom tidigare (bet.
1992/93:UbU17 s. 14) att skolplanen bör
innehålla uppgifter om vilka fristående
skolor som är etablerade i kommunen och
efter vilka principer undervisningen
bedrivs där. Däremot skall de fristående
skolorna inte påverkas av målen i den
kommunala skolplanen. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med anledning av
motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande lägeskommunens
skolplan
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
15. Insyn i fristående skolor (mom. 13)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 14 börjar med Utskottet
anser och på s. 15 slutar med yrkande
10 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det inte rimligt att
lägeskommunen skall ha rätt till insyn i
den fristående skolans verksamhet,
eftersom kommunen inte är huvudman för
verksamheten och den fristående skolan i
vissa fall är en konkurrent till den
kommunala skolan. Tillsyn och insyn är
uppgifter för Skolverket. Riksdagen bör
således bifalla motion 1995/96:Ub39
yrkande 6 i denna del samt 1995/96:Ub40
yrkande 10.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande insyn i fristående
skolor
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i
denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande
10 godkänner vad utskottet anfört,
16. Uppföljning och utvärdering av
fristående skolor (mom. 14)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med Utskottet
delar och slutar med yrkande 9 bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att det liksom hittills
skall vara Skolverkets uppgift att sköta
uppföljning och utvärdering av de mål
som riksdag och regering har satt upp.
Regeringens förslag om kommunal
uppföljning och utvärdering uppfyller
inte kravet på rättssäkerhet för de
fristående skolorna. På andra områden
där kommunerna betalar ersättning till
externa företag, bl.a. inom barn- och
äldreomsorgen, är det vanligt att
parterna kommer överens om uppföljning.
Uppföljning och utvärdering bör alltså
ske i samråd med de fristående skolorna.
En lagfäst skyldighet för fristående
skolor att delta i kommunens uppföljning
och utvärdering bör således inte
införas.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande uppföljning och
utvärdering av fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del
och med anledning av motion
1995/96:Ub40 yrkande 9 godkänner vad
utskottet anfört,
17. 9 kap. 11 och 13 §§ skollagen (mom.
15)
Under förutsättning av bifall till
reservationerna 15 och 16
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med Med hänvisning
och slutar med och 13 §§ bort ha
följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till redaktionell
förändring av första stycket i 9 kap. 11
och 13 §§. Med hänvisning till vad
utskottet här anfört föreslår utskottet
att riksdagen avslår regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen såvitt
avser andra stycket i nämnda paragrafer.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
15. beträffande 9 kap. 11 och 13 §§
skollagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9
kap. 11 och 13 §§ med den ändringen
att andra stycket i respektive
paragraf utgår,
18. Hemlighållande av elevs adress (mom.
17)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 16 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med om
tillkännagivande bort ha följande
lydelse:
Utskottet konstaterar att ett förslag
av samma innebörd har lagts fram av
Utredningen om vissa
folkbokföringsfrågor. Regeringen bör
enligt utskottets mening ta initiativ
till sådana regler som motionärerna och
utredningen har föreslagit. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub39 yrkande
8 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande hemlighållande av
elevs adress
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub39 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
19. Internationella skolor (mom. 19)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 18 börjar med Utskottet
anser och slutar med 5 § bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning och anser att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag
till regler i överensstämmelse med vad
motionärerna anfört. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub39
yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna. I avvaktan på att regeringen
återkommer med ett sådant förslag bör
riksdagen enligt utskottets mening anta
regeringens förslag till ändring i 9
kap. 5 § skollagen.
dels att utskottets hemställan under 19
bort ha följande lydelse:
19. beträffande internationella
skolor
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub39 yrkande 7 dels antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (19985:1100)
såvitt avser 9 kap. 5 §, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Regeringens lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100)
Regeringens lagförslag
2. Förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349)