I detta betänkande behandlas proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle jämte
motioner. Bland de frågor som utskottet behandlar kan nämnas följande.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för forskningen och
förslaget om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken.
Följande allmänna mål skall gälla för forskningen.
- Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och
kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i jordens
ekosystem och i historien.
- Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd
och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för
kommande generationer.
- Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i näringsliv
och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en hållbar
utveckling och därigenom också främja sysselsättning och välfärd.
- Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den
kulturella utvecklingen.
- Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt
i samhället och därmed främja och stärka demokratin.
- Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till
lösningar av globala problem.
Följande allmänna riktlinjer skall gälla för forskningspolitiken.
- Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället.
- Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan
organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning
och verksamhet.
- Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som
finansieras med statliga medel.
- Forskningen skall komma till nytta.
- Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka.
- Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad
uppmärksamhet.
- Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med ett
genusperspektiv.
- Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.
- Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forskningsresurser.
- Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt samspela
med forskning i andra länder.
- Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger ett brett stöd
till utvecklingen i Europa.
Moderaterna yrkar i sin reservation avslag på regeringens förslag till mål för
forskningen och förslaget till allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. De
övergripande målen för ett lands forskning låter sig inte fångas i några enkla
punkter, menar de. Regeringens försök speglar en grundinställning till forskning
som Moderaterna inte delar, det gäller inte minst det ofta återkommande talet om
samhällsnytta och relevans. Forskningens viktigaste uppgift är att bidra till
kunskapsutvecklingen. Även Folkpartiet reserverar sig i frågan om mål för
forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken. Det saknas enligt
reservationen mål i regeringens förslag till riktlinjer som uttryckligen tar
sikte på grundforskningens betydelse. Regeringens betoning av nyttan av
forskning kan komma att hota strävan efter högsta kvalitet på forskningen och
medföra en snedvridning av forskningsresursernas användning.
Centerpartiet ställer sig i huvudsak bakom vad regeringen förordar om mål och
allmänna riktlinjer. I sin reservation uttrycker de emellertid en viss oro för
regeringens starka betoning av forskningens nytta. Vidare understryks kravet på
en mer decentraliserad utbildnings- och forskningsstruktur. Vänsterpartiet
finner regeringens förslag till övergripande mål och riktlinjer för
forskningspolitiken vara ett steg i rätt riktning. Dock vill Vänsterpartiet i
sin reservation lyfta fram frågan om hur olika grupper i samhället skall kunna
delta i forskningsprocessen. Vidare uttrycks i reservationen farhågor för att
den tillämpade forskningen blir alltför dominerande i förhållande till
grundforskningen. Miljöpartiet delar i stort regeringens uppfattning när det
gäller målen och riktlinjerna, men konstaterar i sin reservation att uttryckliga
krav på samhällsnytta är direkt olämpliga, om de avses gälla styrning av
grundforskningen. Enligt Kristdemokraterna tonas humaniora ned alltför mycket.
Regeringens satsning på naturvetenskap och teknik - hur angelägen den än är -
riskerar att göra forskningspolitikens inriktning alltför ensidig, heter det i
Kristdemokraternas reservation.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att det görs en
allsidig genomgång av de forskningsetiska frågorna, inte minst mot bakgrund av
den snabba utvecklingen inom vissa vetenskapsområden såsom gentekniken.
Folkpartiet anser att en sådan utredning bör behandla de problem av etisk natur
som är förknippade med uppbyggandet av longitudinella databaser. Miljöpartiet
menar att FRN eller NFR borde få medel för särskilda informationsinsatser om
bl.a. etiska problem med gentekniken. Enligt Kristdemokraterna bör utredningen
beakta vikten av att utgå från kristen etik och västerländsk humanism vid
ställningstaganden till forskningsetiska problem.
Utskottets majoritet tillstyrker regeringens förslag att det är regeringen som
skall utse och entlediga ledamöterna i forskningsstiftelsernas styrelser, en
möjlighet som har öppnats genom riksdagens beslut om ändring i stiftelselagen.
Utskottet ställer sig bakom syftet med förslaget, nämligen att främja en
samordning mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser på forskningens
område. Moderaterna och Folkpartiet yrkar blankt avslag på regeringens förslag.
Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna anför i sina respektive
reservationer synpunkter på hur styrelserna skall utses.
Beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram föreslår
regeringen att Sverige skall verka för bl.a. en begränsning av programmet till
nuvarande nivå och prioritering av vissa områden, t.ex. åtgärder för ökat
deltagande av små och medelstora företag, ett särskilt miljöprogram och ett ökat
inslag av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Utskottet ställer sig
bakom regeringens förslag. Moderaterna reserverar sig och menar att Sverige
bl.a. bör verka för att ett gemensamt europeiskt forskningsprogram skall
inriktas på att samla resurser och kompetens inom viktiga områden så att
forskningen resulterar i nya produkter och metoder. Miljöpartiet efterlyser en
grundlig utvärdering av Sveriges forskningssamarbete med EU.
Mot bakgrund av de stora kostnaderna för Sveriges deltagande i storskaligt
internationellt forskningssamarbete (t.ex. CERN) avser regeringen att ta
initiativ till en översyn av sådana internationella engagemang. I en gemensam
reservation från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna begärs att
riksdagen skall uttala sig för att det inte är fråga om att Sverige skall dra
sig ur samarbetet.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att forskningsråden skall få
inrätta och tillsätta professurer. I en gemensam reservation motsätter sig
Moderaterna och Centerpartiet förslaget. Detta är ett steg tillbaka till central
styrning, menar de.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,
4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål för forskningen
(avsnitt 3.4),
5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken (avsnitt 3.4),
6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om riktlinjen vid ändringar
av stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel
(avsnitt 3.5),
7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges
ställningstagande till EU:s femte ramprogram (avsnitt 3.13.3),
8. att riksdagen godkänner konventionen av den 19 april 1972 om grundandet av
ett europeiskt universitetsinstitut och konventionen av den 18 juni 1992 om
ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut,
9. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inrättande av
professurer vid forskningsråden under Utbildningsdepartementet,
Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet (avsnitt 10.2.4).
Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk skicklighet som krav för lektorstjänster,
8. att riksdagen avslår riktlinjerna för ändring i stiftelseförordnandena,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundforskningens betydelse,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målen för forskning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärderingen av det europeiska forskningssamarbetet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla redovisningar och all statistik vad gäller forskning skall
presenteras könsuppdelad,
16. att riksdagen avslår förslaget om riktlinjer för forskning,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att genomföra en utvärdering av hur forskningsfinansiärer tar ansvar
för forskningsinformationen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om longitudinella databaser och etik i direktiven för den
parlamentariska forskningsetiska utredningen.
1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergripande forskningspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och riktlinjer för forskningspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet.
1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationellt forskningssamarbete,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om den ideella sektorn,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsetiska problem,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning inom humaniora.
1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vad bristen på analys vad gäller propositionens effekter kan medföra,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rekommendationer för högskolors konsultverksamhet bör utarbetas
av Högskoleverket,
3. att riksdagen av regeringen begär förslag till hur särskilda medel skulle
kunna omfördelas till NFR eller FRN för att genomförandet av
informationsinsatser till allmänheten vad gäller genteknikens nuvarande status
samt framtida risker med densamma skulle kunna genomföras,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hur möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en
forskarkarriär skulle kunna förbättras,
5. att riksdagen hos regeringen begär att Riksrevisionsverket ges i uppdrag
att göra en utvärdering av vilka effekter EU:s forskning har på svensk
forskning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om löntagarfondsstiftelsernas ställning i svensk forskningspolitik,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett grundforskningsavdrag om 5 % solidariskt bör införas på all
tillämpad forskning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att förslaget om att internationell expertis skall användas
vid utvärderingar av myndigheters forskning bör utvidgas till att omfatta även
bedömningar av forskningsrådsansökningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de nedskärningar som gjorts med hänvisning till stiftelserna
måste återställas i budgeten,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hur former för regional samverkan bör tas fram av Högskoleverket i
samråd med RRV,
18. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts som ges i
uppdrag att undersöka möligheterna att införa ett grundforskningsavdrag,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett grundforskningsavdrags samlade resurser sedan kan fördelas
genom förstärkning av fakultetsanslagen till universiteten samt ökade anslag
till de statliga forskningsråden på det sätt som föranstaltas i motionen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringens förslag om att tillsätta en utredning som ser över
högskolans tjänstestruktur även bör innefatta ett uppdrag att ta fram förslag
till en högskollärarutbildning,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete
rörande miljöanpassning av verksamheter inom flertalet av statens
verksamhetsområden.
Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:Ub404 av Bertil Persson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om vägen att utveckla mer
"spetskompetens" inom forskningen vid de svenska universiteten i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur en
incitamentsfunktion skall utformas som stimulerar högre förädlingsvärde och
kompetensinnehåll i svenska exportprodukter i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Ub407 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla forskaranslag måste innehålla minst 40 % av vartdera könet
för att få statliga anslag beviljade,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de
forskningsanslag som ges och se om de tillvaratar könsperspektivet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett kvinnoforskningscentrum för vården förläggs i
Göteborgsområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Socialstyrelsen.
1996/97:Ub409 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av pågående
jämställdhetsprojekt i syfte att ge kvinnliga studerande goda studie- och
forskningsbetingelser.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse för svensk forskning,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om mål för forskningen i enlighet
med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjer vid ändringar av
stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel i
enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om inriktningen av Sveriges
ställningstagande till EU:s femte ramprogram i enlighet med vad som anförts i
motionen,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av professurer vid
forskningsråden under Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och
Socialdepartementet i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det offentligas stöd till forskningen,
17. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att i statsbudgeten inteckna
privaträttsliga medel från de fristående forskningsstiftelserna i enlighet med
vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kurser i entreprenörskap i grundutbildningen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fler industridoktorander,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av nätverk mellan investerare, forskare och entreprenörer,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på och Sveriges deltagande i EU:s ramprogram,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av spjutspetsforskning,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Sverige deltar i internationella forskningsprojekt och
forskningssamarbeten som CERN, ESA och ITER,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsrådens medelstilldelning,
32. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inrätta en samverkansgrupp
med uppgift att främja tvärvetenskaplig forskning och jämställdhetsfrågor i
enlighet med vad som anförts i motionen,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medelsfördelningen mellan forskningsråden,
35. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur forskningen inom
skolväsendet skall kunna förändras i enlighet med vad som anförts i motionen,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningen inom Inrikesdepartementets område.
1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökning av andelen kvinnor i forskarsamhällets organ,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsrevisioner för forskarråden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tjänstestrukturen i högskolan.
1996/97:Ub451 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjerna för forskningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målen för forskningspolitiken,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om effekterna av den avbrutna omvandlingen av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsrevisioner för forskningsråden,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarassistenttjänster,
18. att riksdagen avslår regeringens förslag om att forskningsråden skall få
inrätta professurer,
19. att riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att inrätta
professurer.
1996/97:Ub459 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk förnyelse.
1996/97:Ub473 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att obligatoriskt låta varje
doktorsavhandling åtföljas av en populärvetenskaplig sammanfattning.
1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minst 40 % av underrepresenterat kön skall vara representerat i
högskolans interna beslutsorgan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regeringens möjlighet att inrätta professurer.
1996/97:Ub488 av Magnus Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av samrådsgrupper i
syfte att utöka utbytet mellan arbetsliv och högre utbildning.
1996/97:Ub501 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av grundforskningsavdrag,
2. att riksdagen beslutar om införande av grundforskningsavdrag enligt de
principer som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att tillsätta en utredning enligt vad som anförts i
motionen med uppdrag att utforma ett förslag till lämpliga administrativa former
för införande av grundforskningsavdrag.
1996/97:Ub511 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en
högskollärarutbildning.
1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av pedagogisk förnyelse inom den högre utbildningen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en jämnare könsfördelning inom lärarkåren.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en högskollärarutbildning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att vidta
åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och
män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för meritering
till forskarutbildning,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hälften av det totala grundforskningsavdraget bör användas som
förstärkning av fakultetsanslag och disponeras för utökat antal
doktorandtjänster samt förstärkning av forskarstuderandes forskningsbidrag,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för kvinnor
och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och
lärartjänster vid universitet och högskolor,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning
(tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av grundforskningsavdrag enligt de principer som angivits
i motionen,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga
administrativa former för hanteringen av grundforskningsavdrag,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning av den samlade sektorsforskningen i landet
med syftet att utarbeta förslag till en genomgripande effektivisering och
samordning.
1996/97:Kr510 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör ta ansvaret för den grundläggande idrottsforskningen.
1996/97:Kr519 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsforskningen.
1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningsstiftelsernas verksamhet och policy årligen redovisas
till riksdagen.
1996/97:A806 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hur resurser kan omfördelas så att kvinnor i högre grad får tillträde
till samt kan slutföra forskning.
1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att både kvinnor och män skall gälla som norm och bli föremål för
lika omfattande forskning.
Motioner med anledning av proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser
1996/97:L5 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av forskningsstiftelsernas styrelser.
1996/97:L6 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av forskningsstiftelsernas styrelser i enlighet med de
principer som gäller för forskningsråden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samarbete gällande forskningsstiftelsernas medel och över
statsbudgeten finansierade forskningsmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen och forskningsstiftelserna i samverkan bör verka för
största möjliga öppenhet i stiftelsernas verksamhet.
Motion med anledning av proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fördjupad information och diskussion om gentekniken som ett led i
satsningen på utbildningsområdet.
Utskottet
Inledning
Våren 1979 godkände riksdagen de riktlinjer för forskningsplanering som bl.a.
innebär att regeringen en gång per valperiod skall lägga fram en
principproposition om forskning (prop. 1978/79:119, bet. UbU44, rskr. 391). Den
första forskningspolitiska propositionen enligt dessa riktlinjer lades fram
våren 1982, den andra våren 1984, varefter de har återkommit vart tredje år, en
gång varje valperiod. Från och med forskningspropositionen våren 1984 har de
forskningspolitiska propositionerna innehållit från budgetpropositionen för
respektive budgetår utbrutna delar av statsbudgeten med förslag till
forskningsanslag under en rad berörda huvudtitlar. Forskningspropositionernas
olika delar/avsnitt för respektive huvudtitel har remitterats till de berörda
fackutskotten. Den nu föreliggande propositionen skiljer sig principiellt från
dessa tidigare forskningspropositioner däri att propositionen inte upptar några
förslag till anslag. Alla regeringens förslag om anslag till forskning återfinn
i budgetpropositionen för år 1997, (prop. 1996/97:1), och i denna inom de
utgiftsområden, där medel för forskning föreslås bli anvisade.
Den första delen av förevarande proposition - närmare hälften - omfattas av
regeringens överväganden och förslag beträffande den övergripande
forskningspolitiken. Därefter behandlas i tretton separata avsnitt forskning
inom lika många departements verksamhetsområden. Ärenden till riksdagen i denna
senare del av propositionen återfinns endast i tre avsnitt, dels i avsnitt 10
(Utbildningsdepartementets verksamhetsområde), dels i avsnitten 7 och 12
(Socialdepartementets respektive Arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde). Dessa båda senare avsnitt har av kammaren remitterats till
socialutskottet respektive arbetsmarknadsutskottet och behandlas av utskotten i
deras betänkanden SoU6 respektive AU1. I övrigt har propositionen remitterats
till utbildningsutskottet. De motioner som har väckts med anledning av
propositionen och tar upp frågor som rör annat departements verksamhetsområde ä
Utbildningsdepartementets har av kammaren remitterats direkt till berört
fackutskott.
Mot bakgrund av den nya ordning för riksdagens beredning av
budgetpropositionen som gäller fr.o.m. innevarande höst och som bl.a. innebär
att riksdagens beslut om statsbudget för nästkommande budgetår skall fattas i
ett enda sammanhang har utbildningsutskottet funnit det ändamålsenligt att
behandla forskningen i två skilda betänkanden, dels i detta betänkande, dels i
sitt anslagsbetänkande om utgiftsområde 16 (1996/97:UbU1). Utskottet anser det
naturligt att de förslag till riksdagen inom utskottets ansvarsområde som läggs
fram i den forskningspolitiska propositionen behandlas i ett särskilt
betänkande, i vilket tas upp - precis som i propositionen - mestadels
övergripande frågor utan direkt anknytning till anslagen. I en rad andra frågor
med mer begränsad räckvidd redovisar regeringen i forskningspropositionen sina
bedömningar. Dessa följs i många fall upp med konkreta förslag vid
anslagsberäkningarna i budgetpropositionen. Som en konsekvens av detta behandla
ett stort antal motionsyrkanden om forskning i utskottets anslagsbetänkande,
nämligen de som mer eller mindre direkt tar sikte på resursfrågor och
medelsanvisning för nästa budgetår.
Mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken
Propositionen
I ett inledande avsnitt av propositionen erinras om de stora sociala och
politiska förändringar som internationaliseringen av ekonomi, teknik,
arbetsmarknad, vetenskap och kultur har medfört. Produktionslivets snabba
omvandling liksom inriktningen av den ekonomiska politiken i de stora
industriländerna har skapat en betydande arbetslöshet. Globaliseringen och
kapitalets ökade makt ställer demokratin inför svåra utmaningar.
Världsfattigdomen består. Den globala miljön utsätts för växande tryck och
förstörelse. Vissa av dagens förändringar är direkta konsekvenser av nya
kunskaper och ny teknologi. I korthet beskrivs därefter forskningens betydelse
och den genomgripande omgestaltning på flera områden i samhället som har sin
grund i forskningen och dess tillämpningar. Som exempel på hur vetenskapliga rö
som ligger upp till femtio år tillbaka i tiden har lett till stora förändringar
framhålls hur informationsteknikens utveckling revolutionerar många människors
arbete, levnadsvillkor och världsbild. Ett annat exempel är hur den molekylära
biotekniken kan öppna nya vägar för livsmedelsproduktion eller bekämpande av
sjukdomar, men också hur den aktualiserar djupa etiska frågor. Likaså genomgår
formerna och villkoren för kunskapsproduktionen i samhället i dag stora
förändringar. De traditionella institutionella och disci-plinära ramarna
kompletteras med nya, vilka präglas av tvärdisciplinaritet, heterogenitet,
globalisering och en integration av produktion och konsumtion av kunskap.
Kommunikation och information inom forskarsamhället förbättras radikalt. Men
informationssystemen kan också väsentligt förbättra kommunikationen mellan
vetenskapssamhället och det omgivande samhället.
Mot bakgrund av forskningens betydelse och de samhällsförändringar som
regeringen har beskrivit föreslår regeringen följande övergripande mål för
forskningen.
- Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och
kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i jordens
ekosystem och i historien.
- Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd
och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för
kommande generationer.
- Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i näringsliv
och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en hållbar
utveckling och därigenom också främja sysselsättning och välfärd.
- Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den
kulturella utvecklingen.
- Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt
i samhället och därmed främja och stärka demokratin.
- Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till
lösningar av globala problem.
Dessa mål utgör, tillsammans med allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, e
analys av forskningssystemets organisation och effektivitet samt det rådande
resursläget, utgångspunkter för regeringens ställningstaganden i
forskningspolitiken.
Regeringen föreslår att följande allmänna riktlinjer skall gälla för
forskningspolitiken. Regeringen utvecklar skälen till sitt förslag på s. 36-45
propositionen. I det följande ges endast en kort antydan av dessa efter varje
punkt.
- Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället.
Inom alla områden blir samhället alltmer kunskapsberoende. Staten måste genom
sin politik underlätta de forskande institutionernas kontakter med det omgivand
samhället och omgivningens - företag, organisationer och offentliga myndigheter
- ansträngningar att följa forskningens utveckling.
- Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan
organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning
och verksamhet.
Forskningens frihet och autonomi är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.
Begreppet innebär att forskningen skall vara fri i val av metoder och
forskningsbara problem och forskarna ha rätt att fritt publicera
forskningsresultat. Statsmakterna skall besluta om den övergripande fördelninge
av forskningsresurserna mellan olika områden. Regeringen redovisar i
budgetpropositionen för år 1997 sina förslag till anslag till forskning och
utvecklingsarbete. För budgetåret 1997 uppgår anslagen till ca 12,5 miljarder
kronor. De årliga anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet
och högskolor kommer, vid bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen
att uppgå till ca 6,3 miljarder kronor. Ungefär en tredjedel avser medicinsk
forskning och forskarutbildning, medan områdena naturvetenskap respektive tekni
får vardera knappt en fjärdedel. Samhällsvetenskap och humaniora får ca 15 %
respektive 10 % av resurserna. Regeringens förslag till prioriterade
forskningsområden presenteras på s. 75-108 i propositionen.
- Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som
finansieras med statliga medel.
Forskningens kvalitet är av avgörande betydelse, eftersom kvalitet är en
förutsättning för relevans och meningsfull kunskapsspridning.
Kvalitetsgranskningen måste ges stor uppmärksamhet och inslaget av
internationell granskning inom alla områden måste öka. Förnyelse och nya
impulser är viktiga för kvalitetsutvecklingen.
- Forskningen skall komma till nytta.
Begreppet relevans i forskningen har under senare år fått ökad tyngd i de
forskningspolitiska bedömningarna. I begreppet ligger att forskningen skall var
användbar för någon brukare och att den också kommer till användning. ?Nytta?
måste ges en vid tolkning och exempelvis också omfatta humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning.
- Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka.
En öppen dialog mellan vetenskapen och det omgivande samhället ökar
förutsättningarna för nyttiggörande av den kunskap som forskningen genererar oc
bidrar därigenom till samhällets utveckling. En ökad samverkan med näringslivet
och övriga samhällssektorer får inte inskränka forskningens frihet.
- Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad
uppmärksamhet.
För att kvaliteten skall upprätthållas krävs att forskarna tar ansvaret för
att fusk, vänskapskorruption och vilseledande redovisningar i forskningen
bekämpas. - Forskarna måste upprätthålla av samhället godtagbara etiska
principer för metoder i forskningsprocessen, t.ex. vad gäller experiment på
människor eller djur eller registrering av data om privatpersoner.
- Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med ett
genusperspektiv.
Forskningens kvalitet blir lidande av att kvinnorna är underrepresenterade på
de högsta lärartjänsterna. Kvinnligt synsätt och kvinnliga erfarenheter har int
fått möjlighet att i tillräcklig utsträckning påverka forskningens inriktning
och innehåll.
- Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.
Arbete inom utbildning, inklusive utveckling av denna, skall för högskolans
lärare vara lika viktigt som forskning. Forskningens metoder, resultat och
allmänna förhållningssätt måste vara centrala som en grund i
högskoleutbildningen.
- Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forskningsresurser.
Erfarenheterna av forskning vid de mindre och medelstora högskolorna är goda
och det är angeläget, inte minst ur ett regionalt utvecklingsperspektiv, att
bygga ut dessa högskolors forskningsverksamhet. Erfarenheten visar att starka
och kreativa forskningsmiljöer kan skapas också på mindre högskolor som
koncentrerar sina insatser till ett mer begränsat antal områden.
- Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt samspela
med forskning i andra länder.
För att nå framgång nationellt krävs att man följer forskningens utveckling i
andra länder. De relativt rika länderna i Europa samt USA och Japan har ett
särskilt ansvar för att bedriva forskning, att sprida kunskaperna som den
genererat och medverka till att den nyttiggörs. Sådan forskning bör utföras som
inte bara gagnar de rika länderna utan även utvecklingsländerna.
- Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger ett brett stö
till utvecklingen i Europa.
Inför det femte ramprogrammet kommer från svensk sida strävan att vara att
vidga det europeiska forskningssamarbetet, så att det kan ge ett bredare stöd
till utvecklingen av forskning, näringsliv och samhälle i Europa. - Frågan om
lika representation mellan kvinnor och män i EU:s beslutsprocesser på
forskningsområdet bör ges prioritet i utarbetandet och genomförandet av det
femte ramprogrammet.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål för
forskningen samt vad regeringen förordar om allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken.
Motionerna
Moderata samlingspartiet yrkar i sin partimotion 1996/97:Ub411 avslag på såväl
regeringens förslag till mål för forskningen som förslaget till allmänna
riktlinjer för forskningspolitiken (yrk. 4 och 5). I motionen anförs att den
forskningspolitik som fastställs av riksdagen tjänar två syften. Det första är
att på en nationell och övergripande nivå sammanfatta och klargöra de
prioriteringar och satsningar som staten anser vara av vikt för att skapa och
bedriva en högkvalitativ forskning. Forskningspolitiken kan härigenom indirekt
påverka agerandet hos olika nationella och internationella forskningsaktörer
inom akademi, näringsliv och samhälle. Det andra syftet är att mer i detalj
redovisa hur staten avser att agera i sin roll som forskningsfinansiär och geno
universitet, högskolor etc. möjliggöra forskning. Här bör forskningspolitiken
ange riktlinjer och prioriteter, inte i detalj styra vem som skall göra vad.
Kompetensen att välja forskningsområden, avdela resurser etc. finns främst inom
forskarvärlden och bland avnämarna, inte bland politiker. De övergripande målen
för ett lands forskning låter sig inte fångas i några enkla punkter. De mål och
riktlinjer för forskningen som regeringen föreslår är ett uttryck för ett
traditionellt socialdemokratiskt planeringstänkande. Även om motionärerna kan
instämma i en hel del av regeringens resonemang vid redovisningen av skälen til
förslagen, delar de emellertid inte den grundinställning till forskning som
avspeglas i regeringens återkommande krav på ?samhällsnytta? kombinerat med en
ökad politisering. Forskningens viktigaste uppgift är att bidra till
kunskapsutveckling. Att ta fram ny kunskap är nödvändigt för Sverige.
Forskningen har mycket stor betydelse såväl för att värna grunden för ett öppet
och dynamiskt samhälle som för att främja framåtskridande i en tid när kunskape
har blivit ett allt viktigare konkurrens-
medel. Mot bakgrund av vad regeringen anför om forskningens nytta och relevans
vill motionärerna peka på de principiella och faktiska svårigheter som ligger i
användningen av dessa begrepp. Att i förväg bestämma forskningens relevans är
mycket svårt. Erfarenheterna visar t.ex. att forskningsresultat inom ett område
helt plötsligt kan bli intressanta inom ett helt annat.
I Centerpartiets partimotion 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 konstateras
inledningsvis att regeringens allmänna mål och riktlinjer anger en
forskningspolitisk bredd, som i stort överensstämmer med Centerpartiets
värderingar. Den mycket starka betoning som regeringen lägger vid forskningens
nytta ger dock grund för viss oro, om den tolkas alltför ensidigt. Ett viktigt
skäl för att satsa på forskning är den tillväxt som på sikt kan förväntas
uppkomma genom satsningarna. Därför är det självfallet viktigt att forskningen
är relevant för samhället. Men å andra sidan är det, som regeringen konstaterar
svårt att avgöra vilken grundforskning som på sikt kommer att leda till
tillämpbara resultat. Motionärerna välkomnar att regeringen i skälen för
förslaget talar om nytta i vid mening. Deras bedömning är ändå att betoningen a
forskningens frihet borde stärkas något. Även för samhället relevant och nyttig
forskning kan bedrivas under fria former. Motionärerna föreslår att riktlinjern
kompletteras med: ?Forskningen skall vara fri i formuleringen av problem och
valet av metod.? I motionen betonas vidare kravet på en mer decentraliserad
utbildnings- och forskningsstruktur. Ibland anförs som argument för att behålla
den nuvarande ordningen att forskningens kvalitet blir eftersatt, om den sprids
ut alltför mycket. Motionärerna menar att argumentet saknar underbyggnad och at
det verkliga förhållandet är precis tvärtom. Genom decentralisering får man fle
forskningsmiljöer och en bättre vetenskaplig anknytning i grundutbildningen.
Sverige måste lämna den litet inskränkta och provinsiella syn som hittills fått
dominera utvecklingen. Den har inneburit en konservativ återhållsamhet, som
hållit tillbaka utvecklingen av ny kvalificerad forskning. I stället bör man
satsa på kvalitet, fördjupning och forskning vid varje akademiskt lärosäte.
I Folkpartiet liberalernas motion 1996/97:Ub5 avstyrks förslaget om riktlinjer
för forskning (yrk. 16) samt begärs ett tillkännagivande till regeringen om
målen för forskningen. Motionärerna tar sikte på grundforskningens betydelse
(yrk. 10 och 11). Det har under åren skett en förskjutning från grundforskning
till tillämpad forskning och utvecklingsarbete. I motionen uttrycks oro för att
kortsiktiga nyttoeffekter betonas och får en alltför stor del av
forskningsresurserna. Grundforskningen behövs för att långsiktigt bygga upp ny
kunskap inom olika områden och för att främja mångvetenskapligt samarbete. I de
mål för forskningspolitiken som regeringen föreslår finns inget mål som direkt
relateras till grundforskningen eller till dess betydelse för annan forskning.
De är fokuserade på dagens problem och på att söka väsentliga fakta. Målen som
regeringen föreslår bör kompletteras. Beträffande regeringens förslag till
riktlinjer för forskningspolitiken anser motionärerna att de inte är förenliga
med de kvalitetsbegrepp som gäller inom forskarsamhället. Risken finns att när
regeringen betonar ?nyttan av forskningen? så starkt får kvalitetsargument
stryka på foten.
Vänsterpartiet anser i sin partimotion 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2 att
regeringens övergripande mål och riktlinjer för forskningen är ett steg i rätt
riktning. En entydig och samordnad forskningspolitik kräver ett antal mer
övergripande ställningstaganden. Men universitetens och högskolornas eget ansva
måste mer medvetet nyttjas till prioriteringar för att uppnå klart uttalade mål
- Beträffande förslaget till allmänna riktlinjer menar motionärerna att
regeringens förslag bör kompletteras med en riktlinje som lyfter fram
förutsättningarna för olika grupper i samhället att delta i forskningsprocessen
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning anser de vara ett allvarlig
problem. Eftersom den socioekonomiska och etniska bakgrunden är av avgörande
betydelse för val till högre utbildning påverkas också forskarsamhällets
sammansättning. - Forskarna själva skall avgöra vad som är vetenskapliga rön oc
vad som är av god kvalitet. För att man skall kunna tala om en forskning värd
namnet fordras att forskaren öppet redovisar utgångspunkter, värderingar,
metoder och resultat. Detta material skall kunna granskas av andra forskare som
kan bedöma kvaliteten. Universitetens samarbete med näringslivet anser
motionärerna vara utvecklande för båda parter. Men det finns en risk att
grundforskningen hamnar i skymundan och att den tillämpade forskningen blir
alltför dominerande. Naturvetenskap och teknik intresserar företagen, men de
humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena får för den skull inte försummas.
Det är inte enkelt att skilja forskning som är ?nyttig? för företagen från anna
forskning.
Miljöpartiet de gröna begär i motion 1996/97:Ub10 att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad bristen på analys
beträffande propositionens effekter kan medföra (yrk. 1). Motionärerna delar i
stort regeringens deklarerade uppfattning när det gäller mål och riktlinjer för
forskningspolitiken, men de noterar att det redan i de allmänna skrivningarna
framskymtar en viss överbetoning av nyttoaspekten. Regeringen skiljer inte
mellan grundforskning och tillämpad forskning och formulerar allmänna krav på
forskningens samhällsnytta som är direkt olämpliga, om de skulle gälla styrning
av grundforskning. I motionen tecknas en bakgrund där det visas hur det har
skapats en bristande balans mellan resurser till grundforskning och resurser
till tillämpad forskning till grundforskningens nackdel. Motionärerna saknar en
djupare analys av forskning och högre utbildning med avseende på tillgängliga
resurser, tyngdpunkter, utvecklingstendenser etc., vilket borde ha varit den
naturliga utgångspunkten för propositionen. I samma motion (yrk. 22) föreslås
ett tillkännagivande av riksdagen om vad motionärerna har anfört om behovet av
ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete rörande miljöanpassning av
verksamheter inom flertalet av statens verksamhetsområden. Genomgående i
propositionen är det fråga om nedskärningar eller uteblivna satsningar inom
miljöområdet, vilket står i strid med regeringens deklarationer om att inrikta
målen mot en långsiktigt hållbar utveckling. Motionärerna vill med kraft hävda
att mycket stora insatser behövs inom miljöforskning och forskning rörande
miljöanpassning av samhällets produktion och verksamhet för att det målet skall
kunna uppnås. Frågan om bristande balans i resurshänseende mellan grundforsknin
och tillämpad forskning tas även upp i Miljöpartiets motion 1996/97:Ub514.
Hälften av forskningen i Sverige bedrivs och finansieras av företag inom
näringslivet. Av den del som finansieras genom statliga medel eller via
stiftelser och fonder är den helt dominerande delen forskning av
tillämpningskaraktär eller forskning med ett visst syfte. Motionärerna begär at
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (tillämpad
forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser (yrk. 33).
I Kristdemokraternas motion 1996/97:Ub8 yrkande 15 anförs att satsningen på
naturvetenskapligt och tekniskt utbildad arbetskraft i och för sig är fullt
berättigad med tanke på Sveriges utvecklingsmöjligheter, men motionärerna anser
att inriktningen inte får bli alltför ensidig. Med hänvisning till vad i
propositionen redovisas om anslagsutvecklingen såvitt avser humaniora och att
regeringen i kalkylen för antalet forskarutbildade fram till år 2010 inte räkna
med något som helst ökat antal forskarutbildade i humaniora hävdar motionärerna
att regeringen behandlar humaniora mycket styvmoderligt. Motionärerna anser att
humaniora bör prioriteras, eftersom detta område ger oss immateriella värden
såsom självförståelse, historiskt perspektiv och psykologisk, teologisk och
filosofisk reflektion. Det behövs fler, inte färre, humanister i ett
teknokratiskt samhälle.
Utskottet
Utskottet konstaterar inledningsvis att forskningens mål och
forskningspolitikens inriktning för första gången i en forskningspolitisk
proposition punktvis har ringats in genom ett antal kortfattade meningar. Dessa
följs av ett avsnitt där regeringen närmare utvecklar sin syn på
forskningspolitiken och innebörden av de angivna riktlinjerna. I ett senare
avsnitt (prop. s. 75-107) redovisas utförligt regeringens prioriteringar och
bedömningar, varvid regeringen anger de närmare åtgärder på skilda områden som
regeringen avser att vidta, bl.a. de förslag till medelsanvisning som regeringe
återkommer till i budgetpropositionen, som lades fram för riksdagen ett par
dagar efter forskningspropositionen. Enligt utskottet ger denna disposition
överskådlighet och anger klart inriktningen av det fortsatta arbetet med
planeringen av forskningen och beräkningen av forskningsresurser för den nu
aktuella perioden (1997-1999). År 1999 är man inne i en ny valperiod och frågan
borde enligt utskottet då kunna övervägas huruvida det inte är lämpligt att
sedermera lägga fram proposition med förslag till riktlinjer för
forskningspolitiken vart fjärde år, en gång varje valperiod.
De av regeringen föreslagna målen för forskningen är övergripande och av
sådant innehåll att de enligt utskottet borde förefalla självklara för alla
forskare. De kan enligt utskottets mening inte uppfattas som inkräktande på
forskningens frihet. Regeringen framhåller själv forskningens frihet och
autonomi som grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Redan i högskolelagen
(1992:1434) föreskrivs forskningens frihet. Som allmänna principer för
forskningen skall gälla att forskningsproblem får fritt väljas,
forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt
publiceras (1 kap. 6 §).
Utskottet vill något uppehålla sig vid frågan om grundforskning och tillämpad
forskning samt frågan om ?relevans? och ?nytta?. I propositionen berörs de
definitioner och indelningar som utvecklats inom OECD, innebärande att FoU dela
in i grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Dessa kategorie
används allmänt i den forskningspolitiska diskussionen, men gränserna mellan de
är flytande. Viss osäkerhet om innebörden gäller även andra begrepp som används
t.ex. målinriktad forskning, strategisk forskning m.fl. Med grundforskning avse
att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon
bestämd tillämpning i sikte. Begreppet inrymmer även forskning vars inriktning
är att lägga en grund som kan tänkas ge tillämpning. I begreppet tillämpad
forskning ligger forskning med bestämda tillämpningar i sikte. Utvecklingsarbet
avser att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer fö
att åstadkomma nya produkter, processer, system eller väsentliga förbättringar
av redan existerande sådana. Grundforskning som bedrivits utan andra avsikter ä
att öka kunskapen har många gånger, långt efter det att resultaten presenterats
lett till ny teknik. Utskottet erinrar om vad som sagts i det föregående om
t.ex. informationstekniken.
När det gäller företagens överväganden om investeringar för forskning anser
utskottet det rimligt att utgå från att dessa i första hand satsar på sådan FoU
som kan ge lönsamhet, åtminstone på sikt. Den FoU som då främst kommer i fråga
är tillämpad forskning eller grundforskning som är så målinriktad att den kan
förväntas bli tillämpningsbar.
För grundforskning och inomvetenskapligt motiverad forskning bör staten ha ett
särskilt ansvar. Statens roll bör därvid även vara att finansiera riskfyllda
projekt som har svårt att få finansiering på annat sätt. Statens ansvar gäller
även sådana forskningsområden som är av allmänt eller kulturellt värde, men int
kan räkna med stöd från näringslivet eller privata intressen. För
grundforskningen innebär detta att statsmakterna beslutar om fördelningen av
tillgängliga resurser mellan områden som teknik, naturvetenskap, medicin och
kulturvetenskaper.
När det sedan gäller frågan om ?relevans? och ?nytta? menar utskottet att
denna skall ses i ljuset av regeringens grundläggande uppfattning - vilken
utskottet delar - nämligen att samhället på alla områden blir alltmer
kunskapsberoende. Vad regeringen nu framhåller är att relevansaspekten bör
tillmätas större betydelse inom alla forskningsområden. I propositionen heter
det att för ändamålsbestämd eller tillämpad forskning är forskningens relevans
för avnämare i samhället ofta direkt och tydligt definierbar. Däremot är
grundforskningens relevans för det omgivande samhället i regel inte lika
uppenbar och lätt att definiera. Detta utesluter inte att mer samhällsrelaterad
nyttighetsaspekter kan komma in även inom olika grundforskningsområden, vilket
förutsätter ett nära samspel mellan forskarna och samhället. Vid en sådan
bedömning, anför regeringen, är det emellertid mycket viktigt att ta hänsyn til
det långa tidsperspektiv i vilket grundforskningens resultat och nytta bör ses
(prop. s. 49). Det sista vill utskottet stryka under.
Utskottet vill i det här sammanhanget, med anledning av vad som anförs i ett
par motioner, beröra frågan om humaniora och därvid peka på att regeringen, när
den anger övergripande mål för forskningen, börjar med att slå an en närmast
existentiell ton genom att ange att den skall bidra med nya fakta om bl.a.
samhället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum,
jordens ekosystem och i historien. Beträffande kulturvetenskaperna -
samhällsvetenskap, rättsvetenskap, humaniora och religionsvetenskap - som ett a
de prioriterade områdena anger regeringen att till de mest angelägna
satsningarna inom området hör att vidareutveckla medel för att nå hög
internationell kvalitet i forskningen, bl.a. genom internationella utvärderinga
och internationell publicering, samt vidareutveckla former för information om
den kulturvetenskapliga forskningens resultat, synsätt och samhällsrelevans.
Särskilda insatser måste enligt regeringen göras under den kommande
treårsperioden för att effektivisera forskarutbildningen och förbättra
rekryteringen av forskare inom området.
Beträffande frågan om kvalitet i forskningen kan inte utskottet se någon
motsättning mellan vad som anförs i några av motionerna och regeringens förslag
till riktlinjer. Kravet på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som
finansieras med statliga medel ingår uttryckligen bland riktlinjerna. Regeringe
anser att kvalitetsgranskningen bör ges stor uppmärksamhet och inslaget av
internationell granskning inom alla områden måste öka, även inom områden där de
idag inte är så vanligt. Självklart bör detta avse forskning vid varje lärosäte
Alla universitet och högskolor skall enligt riktlinjerna förfoga över egna
forskningsresurser. Utskottet behandlar i sitt anslagsbetänkande (UbU1) närmare
regeringens förslag i budgetpropositionen såvitt avser medel för forskning vid
mindre och medelstora högskolor.
Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1996/97:Ub10 om insatser för
miljöforskning vill utskottet i korthet peka på vad regeringen anför om
forskning till stöd för miljöarbetet. Enligt regeringens bedömning bör
prioriteringarna under innevarande forskningsperiod som avser områdena fysisk
påverkan, biologisk mångfald, kretslopp och varuflöden samt samhälls- och
tvärvetenskaplig forskning i stort kvarstå under nästkommande period. En
särskild fråga som bör prioriteras under den kommande forskningsperioden gäller
eventuella risker för miljö och hälsa av miljögifter med hormonella effekter.
Regeringen ställer sig bakom de prioriteringar som föreslås i
Klimatdelegationens rapport Klimatrelaterad forskning (SOU 1996:39).
Snedrekryteringen till högre utbildning är, menar utskottet, redan i sig ett
allvarligt problem och har - i enlighet med vad som framförs i motion
1996/97:Ub7 - konsekvenser när det gäller forskarsamhällets sammansättning.
Utskottet anser emellertid inte att riktlinjerna för forskningspolitiken bör
kompletteras enligt motionärernas önskemål. Utskottet vill i sammanhanget erinr
om följande. Gymnasieskolans alla nationella och specialutformade program är
numera treåriga. Grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande
högskoleutbildning skall den ha som har fått slutbetyg från något av dessa
program och har lägst betyget Godkänd på kurser omfattande minst 90 % av antale
gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Det finns också anledning
att peka på att regeringen i årets budgetproposition föreslår att i de generell
utbildningsuppdragen för universitet och högskolor bl.a. skall ingå att särskil
främja rekryteringen från grupper med svag studietradition och i regioner där
utbildningsnivån hos befolkningen är låg (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt
5.13). Utskottet tillstyrker i sitt anslagsbetänkande förslaget (bet. UbU1).
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen i nu berört
avseende.
Utskottet finner sammanfattningsvis att mycket av det som har framförts i de
nu behandlade motionerna är tillgodosett med vad utskottet har anfört. Med
hänvisning härtill och till att utskottet ej heller i övrigt anser att
motionerna bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida föreslår
utskottet att riksdagen skall godkänna vad regeringen har förordat om mål för
forskningen och om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. Motionerna
1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8
yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:
Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514
yrkande 33 bör avslås.
Jämställdhet och genusforskning
Regeringens bedömning
I ett särskilt avsnitt i forskningspropositionen redovisar regeringen sina
bedömningar när det gäller jämställdhet och genusforskning. Därvid beskrivs de
förslag till satsningar på genusforskning som regeringen i budgetpropositionen
(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16) lägger fram för riksdagens godkännande. Utskottet
behandlar dessa förslag och motionsyrkanden rörande dem i betänkande
1996/97:UbU1.
Våren 1995 lade regeringen fram en proposition om jämställdhet mellan kvinnor
och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405).
Flertalet av de åtgärder som där presenterades har nu genomförts.
Under det senaste året har ett antal utredningar genomförts som berör
jämställdhet inom forskningen samt genusforskning. Utredningen om insatser för
kvinno- och jämställdhetsforskning (U 1995:01) har lagt fram betänkandet Viljan
att veta och viljan att förstå - Kön, makt och den kvinnovetenskapliga
utmaningen i högre utbildning (SOU 1995:110). Forskningsfinansieringsutredninge
(U 1995:05) har i sitt slutbetänkande Forskning och pengar (SOU 1996:29) lagt
fram vissa förslag som gäller jämställdhet inom forskningen. Efter initiativ
från den s.k. JÄST-gruppen har Linköpings universitet på regeringens uppdrag
gjort en förstudie om meritvärdering vid tillsättning av tjänster, vilken
redovisats i rapporten Värdering av kvinnors respektive mäns meriter vid
tjänstetillsättning inom universitet och högskolor (Ds 1996:14). I en annan
studie, Peer Reviewers Favour Males, redovisas en analys av poängsättning vid
tjänstetillsättningar inom Medicinska forskningsrådet (MFR) under år 1995.
Regeringen redogör i forskningspropositionen för utredningarnas förslag och sin
ställningstaganden till dessa.
Regeringen anser det angeläget att genusperspektiv i ökad utsträckning införs
i forskningen. I detta sammanhang markerar regeringen också betydelsen av
mansforskning. Syftet med de avsevärda resursförstärkningar för genusforskninge
som föreslås i budgetpropositionen är, anför regeringen i
forskningspropositionen, att bygga vidare på den organisation och ?dubbla
strategi? som tillämpats när det gäller genusforskning. Den innebär att
satsningar görs dels på de tvärvetenskapliga forum och centrum som finns vid
lärosätena, dels på fortsatt inomdisciplinär uppbyggnad av genusforskningen. De
sistnämnda tar sig uttryck i förslaget om att inrätta sammanlagt 18 tjänster fö
genusforskning inom sex olika ämnen, däribland tre inom teknisk-
naturvetenskapliga områden (informationsteknik, fysikundervisningens didaktik
och människa-maskin). Regeringen påpekar att när genusperspektivets relevans fö
teknisk och naturvetenskaplig forskning ifrågasätts, görs det ofta utifrån en
fokusering av problemlösningsfasen i forskningsprocessen. Enligt regeringen är
det emellertid i den inledande fasen, när problem väljs ut, och i den avslutand
resultatanalysen och erfarenhetsåterföringen som genusperspektivet kan bidra oc
tillföra den tekniska och naturvetenskapliga forskningen ny kunskap.
Förslaget från Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning
om att ett sekretariat skall inrättas med uppgift att utreda, skapa opinion,
stimulera och informera om genusforskning bejakas av regeringen, som i
budgetpropositionen föreslår att ett sådant sekretariat inrättas och placeras
vid Göteborgs universitet. Det är enligt regeringen lämpligt att det blir en
självständig inrättning. Förslaget från utredningen om att sekretariatet också
skulle dela ut bidrag till kvinno- och jämställdhetsforskning tas däremot inte
upp av regeringen. Inte heller biträder regeringen utredningens förslag om att
ett särskilt kvinnoforskningsråd skall inrättas. Regeringen anser att det är
väsentligt att genusforskningen integreras i den ordinarie forskningen och att
de ordinarie forskningsfinansierande organen fördelar medel även för
genusforskning. FRN:s verksamhet inom området kvinno- och jämställdhetsforsknin
är enligt regeringen värdefull och bör bedrivas även i fortsättningen.
Instruktionerna för såväl FRN som samtliga forskningsråd har - efter riksdagens
beslut med anledning av jämställdhetspropositionen våren 1995 - ändrats, så att
dessa organ inom sina respektive områden numera skall främja jämställdhet mella
kvinnor och män.
I budgetpropositionen har regeringen föreslagit resursökningar till de åtta
centrum/forum som sedan tidigare haft öronmärkta medel. Där föreslås också mede
till Jämställdhetscentrum vid Högskolan i Karlstad. Vidare föreslås i
budgetpropositionen att Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs uni-
versitetsbibliotek skall kunna ges ställning som ansvarsbibliotek. Därmed
tillmötesgår regeringen förslag från Utredningen om insatser för kvinno- och
jämställdhetsforskning.
Regeringen diskuterar i forskningspropositionen också förslaget från
Forskningsfinansieringsutredningen om att de statliga forskningsfinansiärerna
skall ges i uppdrag att göra en genomgripande analys av orsakerna till
skillnaderna i medelstilldelning till manliga respektive kvinnliga forskare.
Forskningsfinansieringsutredningen föreslog även att jämställdhetsrevisioner
skall genomföras vid landets forskningsfinansierande och forskningsutförande
organ. Regeringen anser inte några särskilda åtgärder behövliga i nuläget men
betonar Högskoleverkets och de enskilda myndigheternas ansvar i dessa frågor.
Samtliga forskningsråd skall som nyss nämnts verka för jämställdhet mellan
kvinnor och män. Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är också en
särskild uppgift för Högskoleverket enligt instruktionen för verket. Dessutom
finns i regleringsbrev för forskningsråden krav på återrapportering rörande
jämställdhetsarbetet.
Forskarutbildning och forskarkarriär
Miljöpartiet framför i motion 1996/97:Ub10 yrkande 4 en rad förslag i syfte att
förbättra möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarkarriär.
Motionärerna anser att kvinnor missgynnas redan vid antagningen till
forskarutbildning. De väljer i större utsträckning än män för sina små
forskningsuppgifter i slutet av grundutbildningen - och senare för sina
avhandlingsarbeten - ämnen som inte ingår i etablerade forskningsprojekt vid
institutionen. Därmed har de mindre hjälp av handledaren, som oftast är en man
och är den som leder institutionens etablerade projekt. Handledningssituationen
såväl på C- och D-nivå som i forskarutbildningen måste ändras, anser
motionärerna. De vill också att omvandlingen av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster skall fullföljas och antalet doktorandtjänster ökas. Vidare
vill de öppna möjligheten för forskarstuderande att självständigt söka medel ho
forskningsfinansierande organ, så att de inte blir helt hänvisade till
handledarens resurser och välvilja. Olika typer av tidsbegränsade tjänster bör
enligt motionärerna införas i forskarkarriären för att öka rörligheten, och de
vill också se en ökad rörlighet mellan universitet och näringsliv eller arbeten
inom offentlig sektor, vilket enligt deras mening skulle gynna möjligheterna at
på någorlunda kort tid få en rimlig fördelning mellan män och kvinnor på lärar-
och forskartjänster vid universitet och högskolor. Motsvarande förslag framförs
i motionerna 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 26 och 29 samt 1996/97:A806 (mp)
yrkande 20.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Att handleda studenter vid deras val av ämnen för och genomförande av egna
forskningsarbeten såväl i grundutbildningen som i forskarutbildningen är en av
de mest kritiska uppgifterna för lärarna vid universitet och högskolor.
Omedvetenhet eller bristande skicklighet från lärares sida i utövandet av
handledning är säkert ofta en bidragande orsak till att kvinnliga studenter, me
även manliga, avstår från forskarutbildning eller avbryter sådan. Hur
handledningen skall genomföras lämpar sig dock inte för direktiv från
överordnade myndigheter. I budgetpropositionen (avsnitt 5.3.1) har regeringen
redovisat bedömningen att det är mycket angeläget att öka kunskapen om
jämställdhetsaspektens betydelse hos högskolans lärare. Jämställdhet är, anför
regeringen där, inte bara en rättvisefråga utan också en kvalitetsfråga.
Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utvärdera lärosätenas
insatser beträffande det pedagogiska utvecklingsarbetet samt lärarnas
fortbildning i pedagogik och i jämställdhetsfrågor. Frågan om
tjänsteorganisation och därmed forskarkarriär kommer att behandlas av regeringe
i en proposition under nästa år. Då kommer regeringen också att återkomma till
frågan om rekryteringsmål avseende andelen kvinnor på tjänster som lärare och
forskare inom högskolan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionsyrkandena.
I motion 1996/97:Ub409 (s) begärs uppföljning av pågående jämställdhetsprojekt
syfte att ge kvinnliga studerande goda studie- och forskningsbetingelser.
Motionären syftar dels på projekt som bedrivs vid vissa lärosäten med stöd av
Grundutbildningsrådet, dels på verksamhet i vissa kommuner med stöd från det
s.k. NOT-projektet med syfte att stimulera elevernas intresse för naturvetenska
och teknik. Även i denna motion sägs att formerna för handledning och stöd i
samband med examensarbeten ofta missgynnar kvinnor.
Utskottet erinrar om att både för skolan och för den högre utbildningen och
forskningen gäller som ett uttalat mål att verka för jämställdhet mellan kvinno
och män. Det är då enligt utskottets mening självklart att de projekt av olika
slag som genomförs för att pröva nya sätt att nå jämställdhet också följs upp
utan något särskilt tillkännagivande om detta från riksdagens sida. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub409.
Centerpartiet anför i motion 1996/97:Ub451 att en mer aktiv rekrytering av
kvinnor till forskarutbildningen är nödvändig. I detta sammanhang måste
regeringen också redovisa effekten av den avbrutna omvandlingen av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster, heter det i motionen (yrkande 14).
Samma förslag framförs i motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 3.
Utskottet hänvisar till vad som anförs i budgetpropositionen (avsnitt 5.5.49)
om att frågor rörande forskarutbildningens utformning och studiefinansieringen
för doktorander kommer att behandlas i en proposition som regeringen avser att
förelägga riksdagen nästa år. Ett tillkännagivande i enlighet med
motionsyrkandena är enligt utskottets mening inte påkallat, varför yrkandena bö
avslås av riksdagen.
Forskarsamhällets organ
Obligatoriska jämställdhetsrevisioner av forskningsråden är enligt
Centerpartiets motion 1996/97:Ub451 yrkande 15 nödvändiga för att motarbeta
diskriminering i anslagsförfarandet hos forskningsfinansierande organ. Samma
förslag framförs i motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 5.
Utskottet delar regeringens uppfattning, som redovisats i det föregående, att
redan vidtagna åtgärder säkerställer att statsmakterna kommer att få analyser a
forskningsrådens medelstilldelning ur jämställdhetssynpunkt. Ett särskilt
tillkännagivande om jämställdhetsrevisioner är därför inte behövligt, varför
riksdagen bör avslå yrkandena.
Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ tas upp i motionerna 1996/97:Ub448 (c
yrkande 4 och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 4. I den förstnämnda motionen sägs att
styrelser och nämnder bör uppvisa en jämn könsfördelning och att detta är
speciellt viktigt när det gäller tjänsteförslagsnämnderna. Skulle
högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn könsfördelning i
tjänsteförslagsnämnderna bör enligt motionärerna kvotering övervägas. I den
sistnämnda motionen anges det som mål att det inom fem år skall finnas minst 40
% av underrepresenterat kön i alla interna beslutsorgan inom högskolan. Även
privata och stiftelseägda högskolor bör nå detta mål, anser motionärerna.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
När det gäller tjänsteförslagsnämnder föreskrivs numera i högskoleförordningen
(1993:100, ändrad på denna punkt 1995:944) att båda könen skall vara
representerade bland de ledamöter som utses för hel mandatperiod av
fakultetsnämnd, av nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete eller av styrelsen
för högskolan. Även när det gäller de sakkunniga som utses för varje ärende bör
enligt förordningen båda könen vara representerade, om det inte finns synnerlig
skäl. Utskottet har inhämtat att JÄST-gruppen till regeringen ingivit förslag o
tillägg till högskolelagen, innebärande att en jämn könsfördelning skall
eftersträvas i fakultetsnämnderna och i de särskilda organen för
grundutbildningen. JÄST-gruppen har också föreslagit en bestämmelse i
högskoleförordningen om att en jämn fördelning mellan kvinnor och män i
högskolestyrelserna bör eftersträvas. Samma sak har föreslagits beträffande
valförsamlingar som föreslår rektor och prorektor. Dessa ändringsförslag bereds
för närvarande inom regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens berednin
av dessa frågor bör avvaktas och föreslår därför att riksdagen avslår motionern
1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 4.
Kristdemokraterna påtalar i motion 1996/97:Ub512 yrkande 20 den ojämna
könsfördelningen i högskolans forskar- och lärarkår. De anser att behovet nu av
att rekrytera många nya lärare (till följd av den i budgetpropositionen
föreslagna expansionen av högskolan) bör utnyttjas för att åstadkomma en jämnar
könsfördelning.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om detta. Som framgått i
det föregående avser regeringen att återkomma till frågan om rekryteringsmål fö
andelen kvinnor på olika lärar- och forskartjänster i en proposition under år
1997. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionsyrkandet.
Forskning om kvinnor och män
Kvinnors hälsoproblem och fysiologi har enligt motion 1996/97:A821 (kd) yrkande
22 varit föremål för forskning i mycket mindre utsträckning än männens. För att
främja kunskapen om kvinnors och mäns hälsa måste båda gälla som norm och bli
föremål för lika omfattande forskning, anser motionärerna. Samma sak påtalas i
motion 1996/97:Ub407 (fp). Motionären begär ett tillkännagivande om att alla
forskningsprojekt som tilldelas statliga anslag måste ha minst 40 % kvinnor i
den population som studeras (yrkande 1). Dessutom vill motionären att en grupp
skall tillsättas med uppdrag att se över om de forskningsanslag som ges
tillvaratar könsperspektivet (yrkande 3). Vidare anförs (yrkande 4) att ett
kvinnoforskningscentrum för vården med fördel skulle kunna förläggas till
Göteborgsområdet. Det bör ges i uppdrag till Socialstyrelsen att ansvara för
insamlande av material om hur kvinnor bemöts och behandlas inom vården (yrkande
5).
Utskottet noterar att de frågor motionärerna aktualiserar också berörs i
betänkandet Jämställd vård (SOU 1996:133) från Utredningen om bemötande av
kvinnor och män inom hälso- och sjukvården. Regeringen meddelar i propositionen
(s. 170) sin avsikt att återkomma till riksdagen angående dessa frågor i samban
med att ställningstaganden till utredningen i dess helhet redovisas. Utskottet
anser med hänvisning till detta att riksdagen bör avslå yrkandena.
Könsuppdelad statistik
I två motioner - 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 15 och 1996/97:Ub7 (v) yrkande 4 -
framförs krav på könsuppdelad statistik. All redovisning och all statistik från
högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra som finansierar forskning skal
konsekvent presenteras uppdelad på män och kvinnor, anförs det i den förstnämnd
motionen. I den sistnämnda motionen framställs samma förslag, och motionärerna
anför också att det är angeläget att regeringen verkar för att
jämställdhetsaspekten beaktas inom de forskningsprogram inom EU som Sverige är
delfinansiär av.
Utskottet erinrar om att individbaserad officiell statistik i Sverige skall
vara könsuppdelad, såvida inte särskilda skäl talar däremot (SFS 1994:1108). Va
gäller EU:s forskningsprogram har utskottet inhämtat att Sveriges
utbildningsminister vid rådsmöte den 5 december 1996 med EU:s
forskningsministrar kommer att informera om jämställdhet mellan män och kvinnor
vid genomförande och administration av ramprogrammen för forskning och
utveckling. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att riksdagen bör
avslå motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och 1996/97:Ub7 yrkande 4.
Forskningsfinansiering
I propositionen (s. 108 f.) redovisar regeringen sammanfattningsvis
Forskningsfinansieringsutredningens betänkande Forskning och pengar (SOU
1996:29) och remissvaren. Enligt regeringens bedömning fungerar det svenska
systemet för forskningsfinansiering i huvudsak väl. Utredningen föranleder inga
förslag från regeringen till riksdagen, dock avser regeringen att vidta en rad
åtgärder, vilka regeringen informerar riksdagen om. Detta har föranlett några
motionsyrkanden, vilka - jämte ett antal andra yrkanden med anknytning till den
nu aktuella frågan - utskottet behandlar i detta avsnitt.
Forskningsfinansieringsutredningen har föreslagit att en myndighet kallad
Forskningsrådsstyrelsen skall inrättas med uppgift att fördela anslagen till
forskningsrådsverksamheten och att därjämte bl.a. främja och stödja
tvärvetenskaplig forskning och kvinno- och jämställdhetsforskning samt svara fö
kvalitet och effektivitet i rådssystemet (prop. s. 205). Regeringen anser att
förslaget inte bör genomföras. I stället bör enligt regeringens bedömning
samtliga råd - inklusive de under Jordbruksdepartementet och Socialdepartemente
- och Rymdstyrelsen inrätta en samverkansgrupp för att främja tvärvetenskaplig
forskning och jämställdhetsfrågor. Efter tre år bör denna samverkansform
utvärderas och forskningsrådsorganisationen prövas på nytt.
I motion 1996/97:Ub411 (m) tillbakavisas tanken att inrätta en samverkansgrupp
(yrk. 32). Motionärerna ser inga fördelar med en sådan grupp och pekar på att
råden redan i dag arbetar med att främja och stödja tvärvetenskaplig forskning.
Den utveckling mot sådan forskning som redan har skett spontant finns det
enligt motionen ingen anledning att centralisera. Den samverkan mellan olika
finansiärer som finns fungerar väl, och samverkan kan mycket väl ske på
informell basis.
Utskottet har inget att erinra mot att regeringen prövar en ordning med en
samverkansgrupp. Det bör påpekas att regeringens nu redovisade bedömning basera
på en modell som föreslagits av Forskningsrådsnämnden (FRN) och forskningsråden
under Utbildningsdepartementet i deras redovisning av ett uppdrag från
regeringen i juni 1995 att föreslå åtgärder som främjar tvärvetenskaplig
forskning.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motion 1996/97:
Ub411 yrkande 32.
Enligt förslag i motion 1996/97:Ub514 (mp) bör FRN få ett ökat ansvar för
samordning av universitetsforskning och forskning inom olika sektorsorgan och
näringslivet. En utredning och utvärdering av den samlade sektorsforskningen bö
göras och förslag tas fram för en genomgripande effektivisering av forskningen
inom alla olika områden (yrk. 36).
Utskottet har i det föregående nämnt Forskningsfinansieringsutredningen och
regeringens redovisning av densamma. Utredningen behandlade bl.a.
sektorsforskningen ur olika aspekter och redovisade i särskild bilaga
förändringsmodeller inom en rad departementsområden som efter ytterligare
beredning skulle kunna ligga till grund för - som utskottet har uppfattat dem -
rationalisering och effektivisering av sektorsforskningen. Regeringen har med
beaktande av utredningens förslag begärt riksdagens godkännande av vissa
åtgärder inom Arbetsmarknadsdepartementets område.
Kvalitetskraven bör enligt regeringen få en allt större tyngd inom all
forskningsverksamhet. Regeringen anför att forskningsråden bör kunna utnyttjas
som rådgivare till sektorsforskningsorgan i frågor om inomvetenskaplig kvalitet
Regeringen följer uppmärksamt rådens och universitetens åtgärdsarbete och komme
att föreskriva att de lämnar sådana uppgifter om kvalitetsgranskningsarbetet at
det blir möjligt att följa hur de arbetar med denna viktiga fråga. Motsvarande
krav måste givetvis enligt regeringen ställas även på övriga
forskningsfinansiärer och utförare, t.ex. sektorsforsknings-
myndigheter. Utvärderingar bör göras inom alla områden, dvs. även när det gälle
sektorsforskning, menar regeringen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den
samrådsgrupp vid FRN och samtliga forskningsråd som regeringen avser att
föranstalta om och vars inrättande, som utskottet ser det, kommer att kunna
medverka till att göra rådsorganisationen mer effektiv. Vidare vill utskottet
peka på att FRN enligt sin instruktion som en särskild uppgift bl.a. har att
främja samarbetet mellan forskningsråden å ena sidan och andra myndigheter och
organ å andra sidan i frågor som avser bl.a. vetenskaplig bedömning av forsknin
eller finansiering av forskning.
Utskottet förutsätter att frågor av den karaktären som motionärerna tar upp
beaktas vid regeringens fortsatta överväganden om forskningsfinansieringen och
effektivt utnyttjande av de medel som anvisas till forskningen. Något uttalande
av riksdagen i enlighet med motionärernas förslag anser inte utskottet vara
påkallat. Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 36 i motion 1996/97:Ub514.
I ett par motioner behandlas tilldelning av medel från forskningsråden och
rådens bedömningar av ansökningar om medel. Enligt motion 1996/97:
Ub411 (m) yrkande 31 måste rådens ansvar för ekonomisk uppföljning klargöras.
Motionärerna åberopar Riksrevisionsverket, som framhåller att råden inte har
några krav på ekonomisk uppföljning av de medel de fördelar. Vidare bör enligt
motionen rådens rutiner vid utdelning av anslag granskas ?då risk för jäv
föreligger?. I motion 1996/97:Ub10 (mp) föreslås att vad regeringen anfört om
anlitande av internationell expertis vid bedömningen av kvaliteten på
forskningen skall gälla även vid bedömningen av ansökningar om medel från
forskningsråden (yrk. 8).
Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra följande.
Regeringen berör i propositionens avsnitt om forskningsrådsorganisationen (s.
198) inledningsvis den debatt som har förekommit de senaste åren om
forskningsrådens arbetsformer, i vilken bl.a. har diskuterats medelsfördelninge
till kvinnor, eventuellt gynnande av forskare som ingår i råd och
beredningsgrupper samt uppföljningen och kontrollen av medelsanvändningen. Av
propositionen framgår att rådens verksamhet har kunnat granskas i detalj av
utomstående, eftersom råden är offentliga myndigheter. Råden har till följd av
analyser av bl.a. Riksrevisionsverket (RRV) samt regeringsbeslut men också som
resultat av självprövning vidtagit olika åtgärder för att komma till rätta med
problemen. Regeringen understryker vikten av att råden kontinuerligt och
kritiskt granskar sin egen verksamhet och noga följer upp hur anslagsmedlen
används.
Med hänvisning till vad regeringen anför i propositionen avstyrker utskottet
förslaget i motion 1996/97:Ub411 att riksdagen nu skall uttala sig i frågan om
rådens medelstilldelning. Ej heller vill utskottet tillstyrka förslaget i
motion 1996/97:Ub10 om en - som utskottet har uppfattat förslaget - föreskriven
ordning att internationell expertis skall nyttjas vid bedömningen av alla
ansökningar om medel från forskningsråden. Utskottet har erfarit att råden på
eget initiativ använder sig av sådan expertis, när det anses nödvändigt och
ändamålsenligt. Utskottet förordar i detta avseende ingen ändring av rådande
förhållanden.
Av regeringens bedömningar i förevarande proposition såvitt avser
forskningsrådens verksamhet och medelsfördelningen till forskningsråden framgår
att regeringen i budgetpropositionen föreslår att Humanistisk-sam-
hällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) resurser skall förstärkas för att
möjliggöra ökat antal forskarrekryteringstjänster, särskilt inom det
humanistiska forskningsområdet, samt att medel förs över till HSFR från andra
anslag för ändamål som närmare anges i propositionen och till vilka regeringen
återkommer i budgetpropositionen.
I motion 1996/97:Ub411 (m) ifrågasätts medelsfördelningen mellan
forskningsråden och den extra satsningen på det humanistiska området utan att
det görs en motsvarande satsning på de naturvetenskapliga och tekniska områdena
(yrk. 33). I motionen anförs att ett stort antal forskare inom det humanistiska
området inte hittar arbeten som motsvarar deras utbildning, medan det råder
brist på forskarutbildade inom bl.a. bioteknik, medicin och teknik.
Utskottet, som i sitt anslagsbetänkande avseende utgiftsområde 16 behandlar
regeringens beräkning av forskningsrådsanslagen (bet. UbU1), anser att det finn
skäl att i nu förevarande sammanhang behandla yrkandet, då det innefattar ett
visst principiellt resonemang.
I såväl forskningspropositionen som budgetpropositionen framhåller regeringen
att de ekonomiska förutsättningarna att fullfölja en forskarkarriär ofta är
sämre inom kulturvetenskaperna, särskilt inom de humanistiska disciplinerna, än
vad fallet är inom medicin, teknik och naturvetenskap. I många ämnen är
möjligheterna till studiefinansiering inom forskarutbildningen mycket
begränsade. Det finns vidare få finansiärer av forskningsprojekt,
doktorandtjänster m.m. utanför högskolesystemet. Det råder också brist på
postdoktorala tjänster, något som hotar rekryteringen till vetenskapligt arbete
HSFR har visat att det särskilt inom det humanistiska området finns ett starkt
behov av fler forskarassistent- och doktorandtjänster.
Utskottet anser att regeringens redovisning av sina skäl för bedömningen att
HSFR:s verksamhet bör få ökade resurser är klargörande när det gäller de
begränsade möjligheterna för bl.a. forskare inom det humanistiska området att
finna externa finansiärer för forskningsverksamhet och inte minst beträffande
situationen för den framtida rekryteringen till vetenskapligt arbete inom
området. Utskottet vill för egen del stryka under hur viktigt det är för
kvaliteten på undervisningen att denna bedrivs av vetenskapligt kvalificerade
lärare.
Yrkande 33 i motion 1996/97:Ub411 bör avslås.
I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 10 begärs ett uttalande av riksdagen om vad
motionen har anförts om det offentligas stöd till forskningen. Principiellt
anser motionärerna att den offentligt finansierade forskningen skall vara en
angelägenhet för statsmakten. Den tendens som enligt motionen nu börjar skönjas
att landsting och kommuner själva upprättar forskningsenheter måste
ifrågasättas.
Utskottet noterar att Forskningsfinansieringsutredningen i sitt betänkande
Forskning och pengar (SOU 1996:29) har berört frågan om forskning inom landstin
och kommuner. Av utredningen framgår att regionala forskningsråd och ?regionala
högskolor? ofta stöds av landstingen, men framför allt ägnar man sig åt FoU av
intresse för sin egen kärnverksamhet, dvs. sjukvård. Kommunerna står för en
mycket liten del av forskning och utveckling. Utvecklingen av de mindre och
medelstora högskolorna tycks enligt utredningen emellertid innebära ett ökat
intresse för sådan verksamhet, främst genom att kommunerna delfinansierar
högskolornas forskningsverksamhet.
Utskottet vill för egen del tillägga följande. Ansvaret för forsknings- och
utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården är delat mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen. I nu förevarande proposition föreslår regeringen en
ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i syfte att klargöra att
landstingen har en rätt och ett ansvar att bedriva ifrågavarande forsknings- oc
utvecklingsarbete. Lagförslaget bereds av socialutskottet (jfr bet. 1996/97:
SoU6). I propositionen anförs vidare att landstingens FoU-verksamhet inom
folkhälsoområdet utgör en allt viktigare del av tillämpad svensk
folkhälsoforskning. Till landstingens ansvar hör enligt hälso- och
sjukvårdslagen att verka för en god hälsa hos befolkningen. Enligt regeringen
omfattar landstingens FoU-ansvar därför även de hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande verksamheterna.
Med det anförda föreslår utskottet att motionsyrkandet inte skall föranleda
någon riksdagens särskilda åtgärd, varför det avstyrks.
I tre motioner från Miljöpartiet, nämligen 1996/97:Ub10 yrkandena 7 och 19,
1996/97:Ub501 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Ub514 yrkandena 27 och 34 förs fra
förslag om ett grundforskningsavdrag om ca 5 % med i huvudsak likartade
motiveringar. Dessa tar sikte på att medel skall föras över från resurserna för
den tillämpade forskningen till anslagen för grundforskning.
Grundforskningsavdragets samlade resurser kan fördelas genom förstärkning av
fakultetsanslagen till universiteten samt ökade anslag till de statliga
forskningsråden på sätt som beskrivs i motionerna. I dessa redovisas i en
tabellarisk sammanställning vad en sådan ordning skulle innebära i förstärkning
av vart och ett av de berörda forskningsanslagen (sammanlagt +1 120 miljoner
kronor under vart och ett av åren 1997-1999). Motionärerna har utgått från en
beräkning av de totala resurserna för tillämpad forskning om 22,5 miljarder
kronor. De hänvisar till den obalans som råder mellan grundforskning och
tillämpad forskning vid anvisandet av medel från departement och myndigheter,
stiftelser och fonder. Medlen för tillämpad forskning överstiger mångdubbelt de
resurser som den fria forskningen och forskarutbildningen vid universiteten
förfogar över via forskningsråden. I ett första steg bör grundforskningsavdrage
endast tas ut från medelstilldelare inom den offentliga sektorn och andra fonde
och stiftelser som delar ut anslag för tillämpad forskning. Även näringslivet
har intresse av att grundforskningen håller tillräcklig volym och kvalitet. För
näringslivet bör formerna för ett grundforskningsavdrag utarbetas i samråd med
dess organisationer. Enligt samma motioner, yrkande 18 i 1996/97:Ub10, yrkande
i 1996/97:
Ub501 och yrkande 35 i 1996/97:Ub514, bör en utredning tillsättas med uppdrag
att utreda möjligheterna att införa ett grundforskningsavdrag och att utforma
ett förslag till lämpliga administrativa former för införandet, det sista enlig
yrkandet i motion 1996/97:Ub501.
Utskottet noterar att Forskningsfinansieringsutredningen i sitt betänkande tar
upp frågan om universitetens och högskolornas ansvar för den långsiktiga
kunskapsutvecklingen. Utvecklingen mot en allt högre grad av externfinansiering
begränsar enligt utredningen högskolornas och fakulteternas möjligheter att
själva initiera och bedriva forskning för att kunna vidmakthålla en högskola so
klarar sitt uppdrag både som fri kunskapssökare och som effektiv utförare av
externfinansierad forskning. Samtidigt tål inte statsfinanserna, anför
utredningen, vare sig på medellång eller lång sikt en sådan ökning av
fakultetsanslagen som skulle vara nödvändig för att balansera
externfinansieringen. Utredningen förordar att regeringen uppdrar åt högskolorn
eller företrädare för dessa att, efter samråd med forskningsråd, sektorsorgan
och andra externfinansiärer, föreslå ett för alla fakulteter och högskolor
enhetligt procentuellt påslag för täckande av kostnaderna för långsiktig
kunskapsuppbyggnad.
Enligt regeringens bedömning (prop. s. 114 f.) är utredningens förslag om en
avgift i form av ett enhetligt procentuellt påslag otillräckligt underbyggt och
effekterna av de kompensatoriska resursöverföringarna är svåröverskådliga, någo
som många remissorgan enligt regeringen har uttryckt oro över. Regeringen anser
dessutom att förslaget kan få negativa effekter på externa finansiärers vilja
att utnyttja högskolan.
Utskottet har inte underlag för någon annan bedömning än den regeringen har
anfört.
Utskottet behandlar i det följande och i sitt anslagsbetänkande (UbU1)
regeringens förslag och bedömningar såvitt avser samordning mellan vissa
forskningsstiftelsers och statens insatser på forskningens område.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade yrkanden om
grundforskningsavdrag.
Samverkan mellan högskola och samhälle - högskolans tredje uppgift
Propositionen
Enligt regeringens bedömning bör högskolans tredje uppgift, vid sidan av
utbildning och forskning, förtydligas i högskolelagen till att avse samverkan
med det omgivande samhället och spridning av kännedom om verksamheten. Förslag
härom läggs fram i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16). Utskottet
behandlar lagförslaget i sitt betänkande UbU1.
I förevarande proposition redovisar regeringen flera utredningar om samverkan
mellan högskola och näringsliv (prop. s. 60 ff.). De är NYFOR-utredningens
(Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv-högskola) betänkande
Samverkan mellan högskolor och näringsliv (SOU 1996:70) och NYFOR:s
kompletterande betänkande avseende samverkan mellan högskolan och de små och
medelstora företagen (SOU 1996:89), Kommitténs för omstrukturering och
förstärkning av industriforskningsinstituten (KOFI) lägesrapport den 1 april
1996, Riksrevisionsverkets rapport Högskolans samverkan med näringslivet (RRV
1996:56) och rapporten University-Industry Relationships (arbetsrapport nr 6
inom ramen för RUT -93:s översyn av 1993 års universitets- och högskolereform).
Regeringen för inte fram några förslag till riksdagen i det här avsnittet av
propositionen, däremot redovisas ett antal ställningstaganden till utredningarn
och åtgärder som regeringen avser att vidta. Utskottet återkommer till vissa av
dessa med anledning av motioner som utskottet tar upp i det här sammanhanget.
Motionerna
I motion 1996/97:Ub411 (m) anförs att samarbetet mellan akademi och näringsliv
traditionellt är relativt svagt utvecklat. Existerande samverkansformer bör
utvecklas och effektiviseras. För en bättre samverkan föreslår motionärerna
uttalanden av riksdagen om vad i motionen har anförts om behovet av kurser i
entreprenörskap i grundutbildningen, om behovet av fler industridoktorander och
behovet av nätverk mellan investerare och entreprenörer (yrk. 18-20). I samma
motion beskrivs hur beroende svensk exportindustri är av avancerad
grundforskning på universitet och högskolor. Denna ger ofta bakgrunden till den
högtstående tillämpade forskning som industrin bedriver. Motionärerna ger
exempel på breda tvärvetenskapliga områden där kompetens blir avgörande för den
svenska industrins konkurrenskraft och där det krävs en medveten och långsiktig
utbildnings- och forskningspolitik för att uppnå framgång (yrk. 24). I motion
1996/97:Ub404 (m) tecknas en bild av hur Sverige har halkat efter i den
internationella konkurrensen. Att återskapa spetskompetens i Sverige handlar
enligt motionären om en ren elitsatsning och han begär en utredning härom samt
en utredning om hur en incitamentsfunktion skall utformas som stimulerar högre
förädlingsvärde och kompetensinnehåll i svenska exportprodukter (yrk. 1 och 2).
För en balanserad regional och ur social och ekonomisk synvinkel gynnsam
utveckling är det enligt motion 1996/97:Ub488 (s) viktigt att
samverkansuppgifterna som regeringen åsyftar utsträcks från näringslivet till
arbetslivet (kursiverat i motionen). Till varje högskola bör knytas en
samrådsgrupp med relevanta företrädare för det omgivande samhället.
Enligt motion 1996/97:Ub10 (mp) behöver samverkansformerna med näringslivet
och samhället utvecklas. Vissa problem med samverkan mellan högskolorna och
företagen är emellertid inte tillräckligt utredda. Det finns stor risk för att
en högskoleinstitution som utvecklar konsultverksamhet inom sitt specialområde
hamnar i konflikt med gällande konkurrenslagstiftning. Rekommendationer för
högskolors konsultverksamhet bör utarbetas av Högskoleverket (yrk. 2). Mot
bakgrund av vad i propositionen sägs om NUTEK:s samordnande verksamhet och olik
regleringar mellan parterna vad gäller patent och ersättningar för utfört arbet
m.m. deklarerar motionärerna sin inställning att formerna för samverkan skall
utvecklas lokalt efter de förutsättningar som råder på platsen. Friheten bör
vara så stor som möjligt. Emellertid bör klara anvisningar tas fram av t.ex.
Högskoleverket i samråd med RRV för var gränserna går enligt gällande
lagstiftning med hänsyn till universitetens skyldigheter och rättigheter (yrk.
11).
Utskottet tar i det här sammanhanget även upp yrkande 18 i motion 1996/97:Ub5
(fp) och motion 1996/97:Ub473 (kd) vilka båda motioner aktualiserar frågan om
forskningsinformation. I den förra motionen föreslås att riksdagen uttalar sig
för vad i motionen anförts om att genomföra en utvärdering av hur
forskningsfinansiärer tar ansvar för forskningsinformationen. Enligt
motionärerna varierar högskolornas och rådens sätt att sköta informationen om
forskningens resultat i kvalitetshänseende. I den senare motionen föreslås att
det skall vara obligatoriskt att låta varje doktorsavhandling åtföljas av en
populärvetenskaplig sammanfattning. Detta vore enligt motionären ett
verkningsfullt sätt att förbättra forskningsinformationen. Sammanfattningen bör
finnas tillgänglig i databaser.
Utskottet
Av propositionen framgår att såväl NYFOR-utredningen som RRV särskilt lyfter
fram kompetenscentrum som ett viktigt initiativ för att utveckla högskolans
samverkan med näringslivet. Under perioden mars 1995-juli 1996 har 28
kompetenscentrum vid sju universitet och högskolor startat sin verksamhet. De
tre parter som samarbetar i ett kompetenscentrum - en grupp företag, högskolan
och NUTEK - bidrar gemensamt, finansiellt eller med arbetsinsatser. Regeringens
bedömning är att kompetenscentrum är en angelägen form för samverkan mellan
högskolan och näringslivet. Det är viktigt att starka forskningsmiljöer skapas
vid svenska högskolor, miljöer som företag aktivt medverkar i och därmed
långsiktigt drar nytta av samtidigt som högskolan kan utnyttja företagens
kunskaper.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen anser att det s.k.
lärarundantaget bör bibehållas, vilket innebär att forskarna även i
fortsättningen bör äga rätten till forskningsuppfinningar. Detta ger dem
incitament att bidra till att forskningsresultaten kommer till nytta i
samhället. Det ingår i högskolans ansvar att det vid högskolan skapas goda
förutsättningar för nyttiggörande av den kunskap forskningen genererar. Det är
även väsentligt, framhålls det i propositionen, att forskningsresultat i större
utsträckning patenteras där en kommersiell användning kan förutses. I högskolan
ansvar bör ingå rådgivning, åtminstone på en övergripande nivå, i t.ex.
patentfrågor och affärsjuridik. Det bör finnas en baskunskap i dessa frågor vid
högskolan, inte minst om vart forskarna kan vända sig för mer fördjupad
information.
NYFOR-utredningen har föreslagit förändringar av sekretesslagens bestämmelser
om åtaganden i samband med deltagande i visst forskningssamarbete. Regeringen
anför att den avser att i annat sammanhang behandla denna fråga.
Regeringen avser att, i enlighet med NYFOR-utredningens förslag, på olika sätt
främja nätverk med deltagande av högskola och företag. NUTEK och
industriforskningsinstituten bör kunna medverka aktivt i detta arbete. Utskotte
menar, liksom regeringen, att en stärkt samverkan mellan instituten och
högskolan kan vara ett viktigt sätt att skapa en ny karriärväg för forskare. De
gäller bl.a. en satsning på industridoktorander och inrättande av forskarassi-
stenttjänster vid högskolan med huvudsaklig verksamhet förlagd till instituten.
I det här sammanhanget vill utskottet erinra om att riksdagen helt nyligen har
bifallit regeringens förslag om inrättande av ett tekniskt forskningsinstitut i
Göteborg (prop. 1996/97:1 avsnittet Förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96, yttr. 1996/97:UbU2y, bet. FiU11, rskr.
49). Utskottet delar regeringens uppfattning - vilket också förefaller vara
flera motionärers uppfattning - att det finns skäl att öppna forskarutbildninge
mot samhällets och näringslivets behov. Regeringen anmäler att frågor rörande
bl.a. forskarutbildningen och tjänsteorganisationen kommer att behandlas i ett
sammanhang i en proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen under
nästa år.
Utskottet har i huvudsak inget att erinra mot vad i ett par av motionerna
anförs om ?spjutspetsforskning? och ?spetskompetens?. Mot bakgrund av yrkandena
härom vill utskottet erinra om regeringens bedömning att insatser bör göras ino
kunskapsområden som är strategiska för näringslivets utveckling i ett längre
perspektiv (prop. s. 265). Offentliga insatser för utveckling av de framväxande
teknikområdena informationsteknik, bioteknik och materialteknik kan lägga en
grund för förnyelse och tillväxt inom stora delar av näringslivet, anför
regeringen.
Utskottet utgår från att högskolor och universitet antingen själva eller med
stöd av centrala myndigheter utreder och löser de problem av juridisk karaktär
som kan uppstå till följd av deras samverkan med näringslivet. Något särskilt
uttalande av riksdagen med anledning av yrkandena i motion 1996/97:Ub10 anser
utskottet inte vara påkallat.
I ett samhälle byggt på en stark vetenskapstradition är allmänhetens kunskap
om vetenskapens kultur och villkor avgörande för förståelsen av hur själva
samhället fungerar och för möjligheten att demokratiskt påverka
samhällsutvecklingen, heter det i propositionen (s. 68 f.). En öppen och
förutsättningslös dialog mellan vetenskapens företrädare och enskilda medborgar
är i hög grad en demokratifråga. Regeringen pekar på hur man i s.k.
forskningscirklar tillsammans med forskare gemensamt kan studera problem som är
angelägna för t.ex. arbetet i folkrörelser, på arbetsplatser eller i politiska
föreningar. Högskolan bör ta ett ökat ansvar för att denna form av samverkan
utvecklas, och regeringen anser att FRN bör kunna bistå högskolan i denna
uppgift. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av regeringens förslag i
budgetpropositionen till ändring i högskolelagen med en uttrycklig bestämmelse
om samverkan mellan högskolorna och det omgivande samhället (1 kap. 2 §) bör
yrkandet om samrådsgrupper i syfte att öka utbytet mellan arbetslivet och den
högre utbildningen inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och
11, 1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411 yrkandena 18-20 och 24 samt
1996/97:Ub488 avslås.
Även mot bakgrund av vad som i förevarande sammanhang yrkas i motion
1996/97:Ub5 vill utskottet erinra om föreskriften i 1 kap. 2 § högskolelagen.
Redan i den nuvarande lydelsen föreskrivs att det i forskning och
utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten. I den av regeringe
i budgetpropositionen föreslagna lydelsen av samma lagrum föreskrivs
uttryckligen att högskolorna skall informera om sin verksamhet. I det nu
aktuella avsnittet av propositionen anger regeringen att varje myndighet som
utför forskning finansierad med statliga medel, såväl universitet och högskolor
som andra forskningsutförande myndigheter och organ, skall svara för att
information om dess forskning finns tillgänglig på Internet fr.o.m. år 1998.
Regeringen anser det angeläget att informationsverksamheten vid landets
universitet och högskolor utformas och bedrivs i enlighet med de principer som
angetts i propositionen (jfr s. 68 f.). Regeringen avser att uppdra åt
universitet och högskolor att se över informationsverksamheten och ge förslag
till hur denna kan förbättras. Varje universitet och högskola bör därvid
formulera och redovisa en informationsstrategi. Enligt utskottets förmenande är
syftet med yrkande 18 i motion 1996/97:Ub5 tillgodosett med vad regeringen har
anfört, varför det avstyrks.
När det slutligen gäller yrkandet i motion 1996/97:Ub473 om att obligatoriskt
låta varje doktorsavhandling åtföljas av en populärvetenskaplig sammanfattning
instämmer utskottet i det vällovliga syftet med yrkandet. Dock ställer sig
utskottet avvisande till tanken på att det centralt skall utfärdas föreskrifter
härom. Utskottet har således inte ändrat uppfattning i frågan, sedan ett
likartat yrkande behandlades av utskottet våren 1994 (mot. 1993/94:Ub610, bet.
UbU16). Liksom då hänvisar utskottet till möjligheten att lokalt utfärda
rekommendationer om populärvetenskapliga sammanfattningar av avhandlingar i den
mån det bedöms lämpligt. Nu förevarande yrkande avstyrks.
Forskningsetik m.m.
Propositionen
Som redan har framgått föreslår regeringen att bland de allmänna riktlinjerna
för forskningspolitiken skall gälla att forskningsetiska problem och forskarnas
ansvar i dessa frågor skall ges ökad uppmärksamhet. Utskottet har behandlat de
allmänna riktlinjerna i det föregående. Regeringen anser att det är viktigt att
göra en genomgång av vad forskarsamhället och andra har gjort och gör för att
hantera de etiska frågorna liksom av frågan om i vilken omfattning
forskningsetiska frågor verkligen belyses i utbildningen. Regeringen avser att
tillsätta en utredning med parlamentarisk förankring för att allsidigt belysa
dessa och andra forskningsetiska frågor. - I avsnittet Forskning om ojämlikhet
i hälsa m.m. (prop. s. 96 f.) tar regeringen upp frågan om databaser för
longitudinell forskning (längdsnittsstudier) och hänvisar där till förslag i
budgetpropositionen om resursförstärkning för uppbyggnad och vård av databaser
för longitudinell forskning. Resurserna föreslås finansieras dels med medel ino
ramen för Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) anslag, dels genom att
medel anvisas FRN.
Motionerna
I motion 1996/97:Ub8 (kd) yrkande 9 anförs att det är angeläget att utredningen
beaktar vikten av goda etiska överväganden förankrade i kristen etik och
västerländsk humanism. Särskilt gäller detta medicinsk forskning och i synnerhe
genetisk forskning. Uppgiften att noga följa de etiska frågorna bör anförtros å
universitetskanslern. Motionärerna anser också att forskarutbildningen bör
innehålla ett obligatoriskt moment - ?Forskning och etik?.
Regeringens avsikter när det gäller de nu aktuella databaserna avvisas tills
vidare i motion 1996/97:Ub5 (fp). Motionärerna anser att den planerade
parlamentariska utredningen bör få som uppgift att göra en genomgång och
värdering av användbarheten av de databaser som redan existerar och pene-trera
de etiska frågorna (yrk. 20).
Till Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och FRN skulle enligt yrkande 3
i motion 1996/97:Ub10 (mp) särskilda medel kunna omfördelas för
informationsinsatser till allmänheten vad gäller genteknikens nuvarande status
samt framtida risker med gentekniken. Utvecklingen på området går snabbt och
människors etiska ställningstaganden i de fundamentala frågor som vissa av
forskningsverksamheterna väcker måste möjliggöras genom aktiva insatser från
ansvariga myndigheter, heter det i motionen. Ett likartat yrkande framfördes
under föregående riksmöte i motion 1995/96:Jo16 (mp) yrkande 3 med förslag om
information och fördjupad diskussion om gentekniken och dess moraliska och
mänskliga problem.
Utskottet
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att det nu görs en
allsidig genomgång av de forskningsetiska frågorna. Inte minst mot bakgrund av
den snabba utvecklingen inom vissa vetenskapsområden såsom gentekniken samt
strävan - som regeringen påpekar i sammanhanget - efter en närmare samverkan
mellan forskning och samhälle bör en analys i vid mening göras. Utskottet anser
dock inte att riksdagen skall avgöra hur ansvaret att följa utvecklingen på
området skall fördelas på myndigheter. Ej heller är utskottet berett att i det
här sammanhanget föreslå riksdagen att tillmötesgå kravet på omfördelning av
medel till NFR och FRN i enlighet med förslaget i motion 1996/97:Ub10. Utan att
förringa betydelsen av information om gentekniken anser utskottet att det i
första hand ankommer på berörda myndigheter och regeringen att överväga de
särskilda informationsinsatser som kan komma i fråga.
Utskottet utgår från att de frågor som berörs i motion 1996/97:Ub5 kommer att
omfattas av utredningens uppdrag. Utskottet finner inte anledning att
ifrågasätta att det är nödvändigt att ha tillgång till individdata för
longitudinell forskning. Av propositionen framgår att den svenska
välfärdsforskningen i regel bygger på gedigna empiriska studier, ofta baserade
på databaser av hög kvalitet. Speciellt de longitudinella databaser som ger
möjlighet att följa samma individ under en längre tid har på ett ovärderligt
sätt främjat forskningen. Utskottet inser emellertid de problem som hänger
samman med att många människor drar sig för att medverka i longitudinella
undersökningar.
Utskottet anser att något uttalande av riksdagen med anledning av motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 20, 1996/97:Ub8 yrkande 9, 1996/97:Ub10 yrkande 3 och
1995/96:Jo16 yrkande 3 inte är påkallat, varför de avstyrks.
Viss sektorsforskning m.m.
Propositionen
Regeringen anser att det finns ett stort behov av att statsmakterna kan inrikta
forskningen mot områden av särskild betydelse för skol- och förskoleområdet
(prop. s. 222 f.). Skolverket bör därför stimulera och stödja sådan forskning.
Som sektorsföreträdare bör Skolverket öka sina insatser för att sprida kännedom
om forskning av intresse för skola och förskola, oavsett finansiär.
Enligt regeringens bedömning i avsnittet Forskning om den offentliga sektorn
(prop. s. 290 f.) är det angeläget att åtgärder vidtas för att vidareutveckla
dialogen mellan praktiker och forskare. Det är vidare angeläget att resultat
från forskning om den offentliga sektorn i ökad utsträckning kommer till
användning i praktiskt samhällsarbete.
Regeringen finner det angeläget att berörda forskningsfinansiärer
uppmärksammar behovet av forskning om folkrörelser och kooperation. Vidare är
det enligt regeringen angeläget att FRN utarbetar ett samordnat program för att
initiera och bygga upp långsiktig forskningskompetens inom konsumentforskningen
(prop. s. 296 ff.).
Motionerna
Riksdagen bör enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 35 begära förslag av
regeringen om hur forskningen inom skolväsendet skall kunna förändras i enlighe
med vad som anförts i motionen. Motionärerna ser det som ett problem att en sto
del av forskningen på skolområdet berör organisatoriska frågor, medan forskning
rörande barn och ungdomars inlärning, pedagogik och studieresultat ägnas
förhållandevis litet intresse. Samma motion tar upp vad regeringen har anfört o
viss forskning inom Inrikesdepartementets område (yrk. 40). Motionärerna menar
att forskning om den offentliga sektorn, folkrörelser och kooperation samt
konsumentfrågor bör ske i högskolans regi och inte styras av regeringsdirektiv.
I motion 1996/97:Ub8 (kd) åberopas rapporten Handlingsprogram för forskning.
Ideell verksamhet. Förutsättningar, organisering och betydelse (Ds 1995:30). Me
tanke på det stora engagemang för samhällsinsatser som finns inom ideell
verksamhet och de förväntningar som finns på att denna verksamhet skall kunna
bidra till lösningar på växande sociala, ekonomiska och demokratiska problem
anser motionärerna att detta område med utgångspunkt i de förslag som finns i
handlingsprogrammet bör prioriteras (yrk. 4).
Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner om idrottsforskning,
1996/97:Kr510 (kd) yrkande 9 och 1996/97:Kr519 (m) yrkande 3. Båda motionerna
tar sikte på statens ansvar för idrottsforskning, varvid Idrottshögskolan i
Stockholm bör vara ett centrum för idrottslig kunskapsutveckling. Detta kräver
att högskolan får egna fasta forskningsresurser.
Utskottet
Vad gäller forskning inom skolväsendet framgår det av propositionen att
sektorsforskningen inom Skolverket har varit föremål för flera utredningar. Den
särskilda utredare som tillsattes för att göra en översyn av fördelningen av
ansvar, arbete och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och
Utbildningsdepartementet anför i sin rapport Staten och skolan - styrning och
stöd (Ds 1995:60) att det nu finns skäl för en grundlig prövning av formerna fö
finansiering av skolforskning. Ett sådant skäl är att kommunerna har det odelad
driftansvaret för skolväsendet och därmed även ett ökat ansvar för forskning.
Regeringen anför att de förslag om förändringar av forskningsverksamheten inom
skolväsendet som framförts enligt regeringens mening inte är tillräckligt
utvecklade för att utgöra underlag för en förändrad organisation. Skolverkets
forskningsprogram har funnits i drygt tre år. Det är därför ännu för tidigt att
dra några slutsatser av en långsiktig verksamhet som forskning. Den av verket
initierade utvärderingen av forskningsprogrammet bör därför fortsätta.
Enligt den nämnda rapporten prioriterar Skolverkets forskningsprogram längre
och mer omfattande satsningar på ett mindre antal kunskapsområden åt gången.
Basprogrammen innefattar fem områden, bl.a. skolans verksamhet - utbildningens
innehåll, utformning och resultat samt utbildningens effekter och effektivitet.
Utskottet vill med anledning av vad som anförts i motionen eirinra om att det
inom ramen för universitetens och högskolornas reguljära verksamhet bedrivs en
omfattande forskning inom området pedagogik.
Utskottet avstyrker bifall till yrkande 35 i motion 1996/97:Ub411.
Utskottet anser att inte heller yrkande 40 i sistnämnda motion och yrkande 4 i
motion 1996/97:Ub8 bör föranleda något uttalande av riksdagen. Utskottet anser
liksom motionärerna i den senare motionen att det är angeläget att behovet av
forskning om ideell verksamhet såsom folkrörelser och kooperation uppmärksammas
Regeringen delar denna uppfattning, framgår det av propositionen. Forskning om
dessa områden ingår bl.a. i HSFR:s ansvarsområde. Regeringen finner det
angeläget att HSFR inom sina ramar beaktar nu ifrågavarande forskning.
Utskottet konstaterar beträffande idrottsforskning att regeringen i
budgetpropositionen föreslår kraftigt förstärkta och permanenta
forskningsresurser till bl.a. Idrottshögskolan i Stockholm för år 1997. För
forskning vid högskolan har regeringen under anslaget Forskning och konstnärlig
utvecklingsarbete vid vissa högskolor beräknat 3 327 000 kr. Enligt utskottet
ligger regeringens åtgärd helt i linje med motionärernas önskemål och utskottet
anser att syftet med yrkandena i huvudsak därmed är tillgodosett. Något
uttalande av riksdagen i nu förevarande sammanhang anser utskottet således inte
vara påkallat, varför motionerna 1996/97:Kr510 yrkande 9 och 1996/97:Kr519
yrkande 3 bör avslås.
Lärartjänsterna i högskolan
Regeringen har tillsatt en utredare att se över tjänsteorganisationen inom
högskolan (dir. 1996:3). Regeringen anför att uppgifter inom grundutbildningen
skall bli lika meriterande som forsknings- och forskarhandledningsuppgifter vid
tillsättning av tjänst som lärare vid högskolan. Det skall finnas
förutsättningar för att skapa en jämnare fördelning av de båda slagen av
arbetsuppgifter mellan olika kategorier av lärare. Utredarens förslag skall
avlämnas till regeringen i december 1996. Regeringen avser att återkomma till
frågan om lärartjänsterna i högskolan i en proposition år 1997.
Flera motionsyrkanden behandlar frågor om lärare i högskolan och
lärartjänsternas organisation.
Högskolans tjänstestruktur och kvinnors möjlighet att satsa på akademisk
karriär är utgångspunkten för två yrkanden med likartade motiveringar i
motionerna 1996/97:Ub448 (c) yrkande 6 respektive 1996/97:Ub451 (c) yrkande 16.
Ökade möjligheter för disputerade att stanna kvar och fortsätta sin
forskarkarriär kan åstadkommas genom att fler tjänster som forskar-assistent
inrättas. I motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 5 förordas att pedagogisk
skicklighet skall gälla som krav för lektorstjänst. Riksdagen bör enligt yrkand
2 i motion 1996/97:Ub459 (v) som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om pedagogisk förnyelse (yrk. 2). Motionärerna tar upp frågor
som studenternas inflytande över sin egen undervisning, deras möjlighet att
utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och att all undervisning skall
beakta jämställdhetsperspektivet. Undervisningens status måste höjas, och
högskolorna måste i mycket högre grad än tidigare prioritera lärarnas
pedagogiska kompetensutveckling. Utredningen om tjänsteorganisationen föreslås
motion 1996/97:Ub10 (mp) få i uppdrag att ta fram förslag till en
högskollärarutbildning (yrk. 21). Ett likartat förslag förs fram i motion
1996/97:Ub511 (mp). Motionären tecknar bakgrunden av ett ständigt mer omfattand
utbildningsväsende på alla nivåer, där kraven på pedagogisk skicklighet kommer
för sent. Behovet av professionella lärare inom högskolans grundutbildning
förefaller enligt motionären vara mycket stort. Även i motion 1996/97:Ub514 (mp
reses krav på inrättande av en högskollärarutbildning (yrk. 20). Motionärerna
pekar på hur anspråken på lärarnas undervisningsskicklighet ökar. Själva
undervisningsmetoderna måste i mycket högre grad än tidigare anpassas till de
enskilda elevernas olika grundförutsättningar. Yrkande 30 i samma motion tar
sikte på behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och
lärartjänster vid universitet och högskolor. En ökad rörlighet skulle bidra til
en ökad kompetens inom näringslivets och den offentliga sektorns forskning, och
den är också en nödvändighet för att skapa möjligheter för yngre forskare och
lärare att komma in i universitetens verksamhet, heter det i motionen. I motion
1996/97:Ub512 (kd) slutligen yrkas på ett uttalande av riksdagen om vikten av
pedagogisk förnyelse och pedagogiskt skickliga lärare inom den högre
utbildningen (yrk. 17). Lärarna bör uppmuntras att genomgå olika former av
pedagogiska kurser. Undervisning bör ges ett högre meritvärde än vad som är
fallet i dag, anser motionärerna.
Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i motionerna erinra om vad i
propositionen anförs om att sambandet mellan utbildning och forskning skall
stärkas (prop. s. 42). De flesta lärare inom högskolan bör ha doktorsexamen.
Detta bör emellertid inte ses som ett ovillkorligt krav. Det finns många
utbildningar där yrkeserfarenhet är lika viktig, det gäller inte minst inom det
tekniska området. Mycket god undervisning kan enligt regeringen förvisso ges
också av lärare utan doktorsexamen och med andra yrkeserfarenheter. Krav på
pedagogisk färdighet och skicklighet bör emellertid alltid ställas på lärarna.
Studenterna måste få uppmuntran och inspiration till att lära.
Som utskottet ser det råder det i stora stycken en samsyn mellan å ena sidan
vad regeringen anfört som sin principiella uppfattning om kraven på
högskollärarna och å andra sidan vad motionärerna har anfört härom. När det
gäller tjänsteorganisationen förutsätter utskottet att regeringen vid
beredningen av den aviserade propositionen beaktar de synpunkter som kommit fra
i motionerna.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört och till att utredningen om
tjänsteorganisationen inom kort kommer att ha avslutat sitt arbete och att
regeringen nästa år återkommer till riksdagen i frågan föreslår utskottet att
samtliga nu förevarande motionsyrkanden avslås.
Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel
Propositionen
Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen den dåvarande regeringen at
med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva
stiftelser (prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387, prop. 1993/94:177, bet.
UbU12, rskr. 399, prop. 1993/94:206, bet. NU25, rskr. 398). Följande stiftelser
har sedermera bildats: Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen
Högskolan i Jönköping, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning til
Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre
utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för
industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och
kompetensutveckling, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen
framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum.
I propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22) föreslår regeringen att
det införs en ny bestämmelse i stiftelselagen (1994:1220) av innebörd att
regeringen, såvitt gäller stiftelser som har bildats av staten, får ändra sådan
föreskrifter i stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens ändamål och att
detta får ske utan ansökan och utan styrelsens samtycke. Den nya bestämmelsen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.
Beträffande tillvägagångssättet vid utseende av styrelseledamöter efter
bildandet gäller för Stiftelsen framtidens kultur att regeringen skall utse
ledamöterna. I fråga om de båda högskolestiftelserna utses flertalet ledamöter
av en särskild elektorsförsamling; rektor är dock ledamot och studenterna och
regeringen utser vardera en ledamot. När det gäller övriga stiftelser utses
ledamöterna av styrelsen i respektive stiftelse; en ledamot utses dock - utom i
Stiftelsen Innovationscentrum - av regeringen.
Regeringen föreslår nu i förevarande proposition att vid de ändringar som bör
komma till stånd av stiftelseförordnandena för de stiftelser som inrättades med
löntagarfondsmedel skall riktlinjen vara att regeringen skall utse och entledig
ledamöterna i stiftelsernas styrelser. I fråga om högskolestiftelserna är det
regeringens avsikt att lärare och studenter skall ha rätt att vara
representerade i styrelsen.
Som motiv för regeringens förslag anförs bl.a. att en samordning mellan
stiftelsernas insatser och andra statliga insatser på främst forskningens områd
främjas av att regeringen utser ledamöterna. En sådan samordning är av synnerli
vikt för att de samlade statliga insatserna skall ge så stort utbyte som
möjligt.
Motionerna
I motion 1996/97:Ub411 (m) beskrivs i stora drag i vilken omfattning
forskningsstiftelserna har bidragit till förstärkning av resurserna till
miljöforskning, vårdforskning, strategisk naturvetenskaplig, teknisk och
medicinsk forskning samt kulturvetenskaplig forskning. Stiftelserna skulle geno
strategiska val av forskningsområden och genom kraftsamling ge förutsättningar
för en långsiktig, positiv utveckling av svensk forskning, svenskt näringsliv
och det svenska samhället som helhet. Syftet var att främja forskning i
världsklass. Förslag om hur medlen skulle fördelas och förvaltas hade inhämtats
från forskarsamhället. Beslutet att överföra löntagarfondernas medel till
stiftelser för att långsiktigt stärka resurserna till svensk forskning var väl
förankrat och togs i riksdagen. Stiftelserna beräknas uppnå full
verksamhetsvolym fr.o.m. år 1997. Enligt motionen räknar Stiftelsen för
strategisk forskning med att dela ut omkring 700 miljoner kronor per år fr.o.m.
år 2000. I motionen begärs ett tillkännagivande av riksdagen om vad i motionen
anförts om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse för svensk forskning
(yrk. 1). Enligt motionärernas synsätt kan inte stiftelserna ersätta det
offentligas ansvar för finansiering av forskningen. Regeringens förslag att i
statsbudgeten inteckna privaträttsliga medel från stiftelserna avstyrks (yrk.
17). I yrkande 6 i samma motion yrkas avslag på regeringens förslag till
riktlinjer vid ändringar av stiftelseförordnanden för stiftelser som inrättades
med löntagarfondsmedel. Även i motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 8 föreslås att
riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av de i propositionen
förordade riktlinjerna vid ändringar av stiftelseförordnandena. I motionen
anförs att tanken, när stiftelsernas bildades, var att - samtidigt som medlen
skulle stimulera strategisk och långsiktig forskning och forskarutbildning -
makten över forskningens finansiering skulle spridas. Naturligtvis skall, menar
motionärerna, stiftelserna diskuteras och utvärderas.
Formerna för utseende av stiftelsernas styrelser diskuteras i motion
1996/97:L5 (kd). Man skulle enligt motionärerna kunna tänka sig en ordning där
ledamöterna helt eller delvis utses genom en elektorsförsamling utsedd av t.ex.
berörda fakultetskollegier. Regeringen bör initiera ett samarbete med
forskningsstiftelserna i syfte att genom en överenskommelse avtala om en sådan
ordning (yrk. 2). Frågan om hur styrelserna skall tillsättas tas upp även i
motion 1996/97:L6 (c) yrkande 1. Högst en tredjedel av styrelsens ledamöter bör
få utses av regeringen eller förvaltningsmyndighet under regeringen (enligt yrk
2 i motionen med förslag till lagtext, vilket yrkande har behandlats av
lagutskottet i betänkande 1996/97:LU2). Regeringen bör initiera ett samarbete
med stiftelserna i syfte att genom en överenskommelse avtala om att övriga
ledamöter skall utses enligt en ordning som har förordningen om
elektorsförsamling vid forskningsråd (SFS 1979:728) som förebild. I motionen
anförs vidare att inga garantier kan uppställas för att stiftelsernas medel
skall ingå som en del i forskningsfinansieringen över statsbudgeten. Samarbete
mellan stiftelserna och de statliga forskningsråden är en bättre väg (yrk. 3).
Sluligen bör enligt motionärerna regeringen och forskningsstiftelserna i
samarbete verka för största möjliga öppenhet i stiftelsernas verksamhet (yrk.
4).
I motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 6 begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om löntagarfondsstiftelsernas
ställning i svensk forskningspolitik. Motionärerna menar att satsningen som
gjordes genom att medel avsattes för forskning i huvudsak var bra.
Stiftelsemedlen ingår som en stor och viktig del i Sveriges samlade resurser fö
forskning. Emellertid ifrågasätts i motionen möjligheterna att balansera
nedskärningar i forskningsbudgeten med medel från stiftelserna. Stiftelsernas
medel skall kunna betraktas som en förstärkning av den totala
forskningsbudgeten. Motionärerna har inget att erinra mot att regeringen skall
kunna utse och entlediga ledamöter i styrelserna, men med det förbehållet att
det klart markeras att intentionerna är att behålla stiftelsernas allmänna
inriktning på forskning och att vissa av de nedskärningar som nu görs med
hänvisning till stiftelsernas medel återställs och att formerna för en
kompensation till grundforskningen fastläggs genom att grundforskningsavdrag
införs (yrk. 9). I motion 1996/97:N270 (mp) yrkande 21 slutligen föreslås att
forskningsstiftelsernas verksamhet och policy årligen redovisas till riksdagen.
Det bör ske på samma sätt som motionärerna anser att verksamheten hos de
statliga bolagen skall redovisas.
Utskottet
Som framgått av det föregående har regeringen genom särskild proposition till
riksdagen föreslagit att det - i fråga om stiftelser som har bildats av staten
i stiftelselagen skall införas särskilda bestämmelser om ändring m.m. av
föreskrifter i ett stiftelseförordnande, som gör det möjligt för regeringen att
utan styrelsens eller förvaltarens samtycke ändra eller upphäva föreskrifter i
ett stiftelseförordnande. Föreskrifter om stiftelsens ändamål skall dock inte f
ändras eller upphävas. Utbildningsutskottet har den 24 oktober 1996 i ett
yttrande till lagutskottet tillstyrkt lagförslaget (prop. 1996/97:22, UbU3y).
Kammaren har tidigare i dag bifallit detsamma (bet. LU2, rskr. 62).
Utskottet behandlar först motionerna med yrkanden om avslag på det nu
behandlade förslaget.
I förevarande proposition redovisar regeringen hur den avser att efter den 1
januari 1997 utnyttja den befogenhet att ändra föreskrifter i vissa
stiftelseförordnanden som riksdagens bifall till den förut nämnda propositionen
ger. Regeringen begär riksdagens godkännande av att riktlinjen därvid skall var
att regeringen utser och entledigar ledamöterna i de ifrågavarande styrelserna.
Kammarens ställningstagande till propositionen om statliga stiftelser gör det n
möjligt för utskottet att närmare gå in på detta förslag och de yrkanden som ta
sikte på styrelsernas sammansättning. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet
motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub411 yrkandena 1, 6 och 17.
Det är mot bakgrund av vad utbildningsutskottet våren 1993 anförde om
stiftelsestyrelsernas sammansättning som regeringen nu underställer riksdagen
frågan om riktlinjen för de ändringar i stiftelseförordnandena som regeringen
avser att göra. Att utskottet då berörde frågan hade sin grund i att den
dåvarande regeringen allmänt redovisade hur den ansåg att styrelserna - det var
regeringen som vid bildandet av stiftelserna inledningsvis skulle utse styrelse
- borde se ut och att det hade väckts ett par motionsyrkanden härom (bet.
1992/93:UbU16 och 18). Något uttalande av riksdagen gjordes inte i frågan. Det
nu föreliggande förslaget avser stiftelsernas fortsatta verksamhet och tar
enbart sikte på att det är regeringen som skall utse och entlediga ledamöterna
stiftelsernas styrelser. Utskottet anser inte att frågan om styrelsernas
sammansättning i vidare mån än så skall bindas med riksdagen. Det bör vara
regeringen obetaget att själv besluta om varifrån, i eller utanför Sverige,
eller ur vilka grupper i samhället som styrelserna rekryteras. Regeringen anför
att det för de enskilda besluten i styrelsen kan ha stor betydelse vilka
allmänna värderingar som ligger bakom. Utskottet ställer sig bakom detta.
Utskottet förutsätter vidare att regeringen finner det viktigt att
forskarsamhället representeras i stiftelsernas styrelse och att dessa får en
sådan sammansättning att jämställdhetsaspekter starkt beaktas. Tillkomsten av
nya styrelser bör självklart ske så att kontinuitet i pågående
forskningsverksamhet säkerställs.
När det gäller de synpunkter på hur styrelserna bör utses som framförts i ett
par av motionerna, anser utskottet att riksdagen bör kunna utgå från att
regeringen finner former för sin rekrytering till styrelserna som tillgodoser
berättigade krav på lämplighet och kompetens hos ledamöterna. Ej heller i den
frågan anser utskottet att riksdagen bör uttala sig.
Med hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner
vad regeringen har förordat om riktlinjen vid ändringar av
stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättats med löntagarfondsmedel.
Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1996/97:L5 yrkande 2 och 1996/97:L6
yrkande 1.
Utskottet vill mot bakgrund av vad i motionerna sägs om samarbete med
stiftelserna och om av regeringen i budgetpropositionen föreslagna neddragninga
av forskningsanslag anföra följande.
Regeringen påpekar i forskningspropositionen att de elva stiftelsernas
sammanlagda kapital nu uppgår till betydligt mer än 20 miljarder kronor.
Vid beredningen av den dåvarande regeringens förslag om inrättande av bl.a. de
båda strategiska stiftelserna anförde utbildningsutskottet att förslaget i den
då aktuella propositionen enligt utskottet innebar att en sammanlagd resurs om
000 miljoner kronor per år i 1993 års penningvärde borde kunna ställas till
forskningens förfogande efter en uppbyggnadsperiod (prop. 1992/93:171, bet.
UbU16 s. 12). Utskottet har erfarit att de båda stiftelserna sedermera har tagi
vad utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande (rskr.
1992/93:387) som utgångspunkt för sin planering, som för närvarande innebär att
Stiftelsen för strategisk forskning kan dela ut ca 600 miljoner kronor per år
och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) ca 250 miljoner kronor.
Utskottet anser att det i det här sammanhanget finns skäl att erinra om hur
allmänna medel mot den dåvarande oppositionens vilja fördes över i enskild ägo.
Mot bakgrund bl.a. härav och det statsfinansiella läget är det utskottets
bestämda uppfattning att det är rimligt att ta i beaktande stiftelsernas väldig
tillgångar och deras utdelningskapacitet när man gör överväganden om den totala
omfattningen av de statliga resurserna för forskning. Utskottet ansluter sig
därmed till vad regeringen anfört om möjligheterna att främja en samordning
mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser i nu berört hänseende.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet för tre år sedan, inför
bildandet av stiftelserna, ansåg att stiftelsernas verksamhet självfallet ingår
i ett större forskningspolitiskt sammanhang och därmed utgör en av flera
grundläggande förutsättningar för statsmakternas forskningspolitiska beslut i
fortsättningen (bet. 1992/93:UbU16 s. 13).
Vid genomförandet av regeringens förslag är det enligt utskottet angeläget att
möjligheterna till samverkan mellan forskningsråd, fakulteter och
forskningsstiftelser utnyttjas på ett sådant sätt att grundforskningen kan
tillföras resurser särskilt inom miljöområdet. Det är även angeläget att
forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna kan stärkas. Utskottet
förutsätter att detta beaktas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.
Ej heller om formerna för en samordning bör riksdagen uttala sig. Det ankommer
på berörda styrelser och forskningsorgan att på ett ändamålsenligt och naturlig
sätt samarbeta i syfte att uppnå bästa resultat för forskningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9
samt 1996/97:L6 yrkande 3.
Beträffande öppenhet i stiftelsernas verksamhet och redovisning av densamma
konstaterar utskottet att det i stadgarna för Stiftelsen för strategisk
forskning föreskrivs att Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Ingenjörs-
vetenskapsakademien (IVA) skall ha rätt att granska stiftelsens verksamhet och
att stiftelsen skall överlämna kopia av årsredovisning och revisionsberättelse
till nämnda akademier. Stiftelsen skall vidare årligen publicera och ge vid
spridning åt en lättillgänglig redogörelse över verksamheten. Detsamma gäller
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning med det tillägget att årsredovisning
och revisionsberättelse skall tillställas även Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademien. Akademien har jämte KVA och IVA rätt att granska denna
stiftelses verksamhet.
Enligt utskottet är syftet med motionerna 1996/97:L6 yrkande 4 och
1996/97:N270 yrkande 21 i huvudsak tillgodosett med gällande ordning, varför
yrkandena bör avslås.
Sveriges internationella forskningssamarbete
Utskottet tar i det följande under denna rubrik upp tre frågor, nämligen
Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram, svenskt deltagande i
storskaligt internationellt forskningssamarbete och Europeiska
universitetsinstitutet (European University Institute, EUI) i Florens.
Propositionen
Beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram föreslår
regeringen att Sverige i förberedelserna inför ramprogrammet skall verka för en
inriktning av programmet som bl.a. innebär en begränsning av programmet till
nuvarande nivå och prioritering av vissa angivna områden, t.ex. åtgärder för
ökat deltagande av små och medelstora företag, ett särskilt miljöprogram och et
ökat inslag av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I sin motivering
till förslaget anför regeringen bl.a. att det i de flesta medlemsländer finns
stora restriktioner när det gäller ökningar av de offentliga utgifterna. Enligt
den svenska regeringens bedömning bör det femte ramprogrammet inte vara större
än det nu pågående fjärde. Forskningsprogrammen bör administreras och
organiseras så att de små och medelstora företagens möjligheter att delta
stärks, eftersom dessa företags betydelse för tillväxten i Europa tillmäts stor
vikt. Miljöforskningen bör i ökad utsträckning samordnas med EU:s miljöpolicy.
Ett särskilt miljöforskningsprogram bör finnas även i fortsättningen.
Miljöaspekterna bör stärkas även inom andra särprogram. En förstärkning av
humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning bör inriktas mot den europeiska
integrationsprocessen och de sociala problemen i Europa, inte minst den höga
arbetslösheten.
När det gäller svenskt deltagande i storskaligt internationellt
forskningssamarbete föreligger inget förslag i propositionen. Exempel på
storskaligt forskningssamarbete är den europeiska kärnforskningsorganisationen
CERN, EU:s gemensamma fusionsforskningsanläggning JET och
fusionsforskningsprojektet ITER, den europeiska rymdorganisationen ESA och det
europeiska sydobservatoriet ESO. Regeringen redovisar sin bedömning, som går ut
på att Sveriges engagemang i storskaliga internationella
forskningsorganisationer bör ses över. Regeringen anför att den del av det
internationella forskningssamarbetet som sker i internationella
forskningsorganisationer utgör ett viktigt komplement till den nationella
forskningen, och i många fall utgör deltagandet den enda existerande möjlighete
att bedriva forskning vid forskningsfronten inom det aktuella området. För
forskarna är deltagandet i det internationella forskningssamarbetet
betydelsefullt, men det representerar samtidigt stora kostnader. Dessa bör väga
mot kostnaderna för annan forskning och samma ekonomiska restriktioner bör
gälla. Projekten inom samarbetet pågår ofta mycket länge utan grundläggande
prövning av andra än berörda forskare. Regeringen noterar att även andra länder
har uppmärksammat de höga kostnaderna för deltagandet i internationella
forskningsorganisationer. Regeringen avser sålunda att ta initiativ till en
översyn av Sveriges engagemang i storskaliga internationella
forskningsorganisationer, inklusive Sveriges deltagande i EU:s
fusionsforskningsprogram. - Regeringen har med hänsyn till det statsfinansiella
läget i budgetpropositionen föreslagit besparingar under anslaget Europeisk
forskningssamverkan.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen den 19 april 1972 om
grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut samt konventionen den 18 juni
1992 om ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt
universitetsinstitut. Båda konventionerna finns bilagda propositionen.
Konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut inkorporeras
med svensk rätt i delar som avser immunitet och privilegier genom en lag om
ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Motionerna
I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om inriktningen
av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram och begärs ett
uttalande av riksdagen om vad i motionen anförts om inriktningen på Sveriges
deltagande i EU:s ramprogram (yrk. 7 och 22). Det kan enligt motionärerna
ifrågasättas om en utökad forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ligger
i linje med artikel 130 i unionsfördraget. En uppgift för regeringen bör vara
att driva på frågan om ett utvidgat och förbättrat uppföljnings- och
utvärderingssystem. Utgångspunkten för ett gemensamt europeiskt
forskningsprogram måste vara att samla resurser och kompetens inom viktiga
områden för att åstadkomma en snabbare utveckling än vad som annars är möjligt
respektive land. Forskningen bör leda till nya produkter och metoder. Enligt
motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 5 bör riksdagen begära att Riksrevisionsverket
ges i uppdrag att göra en utvärdering av vilka effekter EU:s forskning har på
svensk forskning. Enligt motionärerna saknas det helt en utvärdering av vad EU:
inträde på svensk forskningspolitiks område har inneburit.
I tre motioner behandlas frågan om Sveriges engagemang i internationella
forskningsorganisationer. Riksdagen bör enligt yrkande 30 i motion 1996/97:Ub41
(m) som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av
att Sverige deltar i internationella forskningsprojekt och forskningssamarbeten
som CERN, ESA och ITER. Motionärerna utgår från att regeringen inte avser att
radikalt förändra det svenska engagemanget i sådana projekt och internationella
organisationer som bedriver avancerad forskning inom bl.a. kärn-, rymd- och
energiteknik. I motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 12 anförs att det inte är
seriöst att dels föreslå en utvärdering av vårt deltagande, dels samtidigt
föreslå en mycket stor besparing. Regeringen ger en negativ signal till våra
samarbetspartner, vilket gör Sverige mindre attraktivt i internationellt
forskningssamarbete. Liknande uppfattning framförs i motion 1996/97:Ub8 (kd), i
vilken det anförs att förslaget kommer att skapa misstro inom forskarsamhället
såväl inom landet som internationellt. Förslaget är enligt motionärerna dåligt
genomtänkt och principiellt ogenomförbart; det finns formella hinder för att
radikalt ändra Sveriges engagemang i det nu aktuella samarbetet (yrk. 2).
Utskottet
Utskottet har beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram
inget att erinra mot vad regeringen har föreslagit. Mot bakgrund av vad som
anförs i motion 1996/97:Ub411 finns det skäl att fästa uppmärksamheten på att
det i det nu löpande fjärde ramprogrammet bland de nya inslagen finns ett
särprogram, socio-ekonomisk forskning (Targeted Socioeconomic Research, TSER),
representerande 1,1 % av kostnaderna för hela ramprogrammet. I Sveriges vid
ministerrådsmötet den 7 oktober 1996 preliminärt framförda uppfattning om nästa
ramprogram (Swedish Views on the Fifth Framework Programme, June 13, 1996)
framhålls bl.a. att gränsen mellan humaniora, social- och samhällsvetenskap är
tämligen oklar. Att betrakta ämnena sammanhållet kan ge positiva resultat. Vid
en analys av den pågående omvandlingsprocessen i Europa är det väsentligt att
anlägga ett historiskt perspektiv, då orsakerna till aktuella skeenden ofta stå
att finna långt tillbaka i tiden. Regeringen pekar därpå ut några områden -
t.ex. europeisk idéhistoria och europeiska samhällen genom tiderna - som skulle
kunna bidra till bredare kunskaper och bättre förutsättningar för att klara
svåra och komplexa problem.
Beträffande kraven på utvärdering av EU:s ramprogram konstaterar utskottet med
tillfredsställelse att regeringen i sina synpunkter på nästa ramprogram har
berört frågan. Man framhåller svagheten i att beslut om nytt ramprogram har
fattats utan att utvärderingsresultat har förelegat. Det är viktigt att beslute
om nya ramprogram fattas på grundval av erfarenheter och uppföljningar av
tidigare program. Den kontroll och utvärdering som tog sin början under det
fjärde ramprogrammet bör fortsätta. Utskottet förutsätter att regeringen på EU-
nivå driver på i frågan om utvärdering av ramprogrammen.
Regeringen framhåller i propositionen att en omfattande planering under det
närmaste året återstår, innan det femte ramprogrammet slutligt fastställs.
Förutsättningarna kommer i olika avseenden att kunna ändras, och regeringen kan
komma att tvingas grunda sina ställningstaganden på vid senare tidpunkter
gällande förutsättningar och samarbetsmöjligheter med t.ex. enskilda länder i
syfte att uppnå svenska mål.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen
förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte
ramprogram och därjämte avslår motion 1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22.
När det gäller effekterna för Sveriges del av forskningssamarbetet med EU kan
utskottet i mycket instämma med motionärerna. Visserligen har flera
utvärderingar och uppföljningar gjorts. Av propositionen framgår att inom
sektorsforskningsområdet har många av de berörda myndigheterna analyserat
sambandet mellan det svenska FoU-stödet och EU:s ramprogram. I
Forskningsfinansieringsutredningens betänkande Forskning och pengar (SOU
1996:29) diskuteras EU:s ramprogram och svensk forskning i relation till
varandra. I en rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Hur
effektivt är EU:s stöd till forskning och utveckling?, Ds 1996:8) ges uttryck
för osäkerhet om EU:s forskningsprogram är samhällsekonomiskt lönsamma. Bland
annat i två rapporter har Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) kartlagt
och analyserat det svenska deltagandet i EU:s andra och tredje ramprogram (NUTE
B 1994:10 och R 1996:20). Utskottet anser emellertid att det är viktigt att det
sker en fortsatt nationell kartläggning av forskningssamarbetet med EU och att
diskussionen om samarbetet och dess konsekvenser förs vidare. Någon särskild
åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 anse
utskottet inte vara påkallad, varför yrkandet avstyrks.
Beträffande Sveriges deltagande i storskaliga internationella
forskningsorganisationer vill utskottet med anledning av motionerna anföra
följande.
Utskottet delar regeringens bedömning att det bör göras en översyn av Sveriges
deltagande i nu berörda forskningsorganisationer och projekt och att den bör sk
av de skäl som regeringen åberopar. Utskottet har erfarit att en utredning
kommer att tillsättas inom en mycket snar framtid och att den avses arbeta
snabbt och i kontakt med andra länder. Vad regeringen anför om en översyn gälle
- som utskottet har uppfattat det - framtida ställningstaganden till fortsatt
samarbete och att dessa bör grundas på överväganden om vad som är rimligt i
fråga om fördelning av begränsade resurser. Det statsfinansiella läget är sådan
att alla statliga ekonomiska åtaganden, även såvitt avser nu ifrågavarande
internationella samarbete, måste prövas. Utskottet behandlar de i
budgetpropositionen föreslagna neddragningarna på berörda anslag i sitt
anslagsbetänkande (UbU1).
Med anledning av vad motionärerna anför om formella hinder för Sverige att dra
sig ur kontraktsbundna åtaganden vill utskottet understryka vad utskottet har
erfarit, nämligen att det inte är fråga om omedelbara föranstaltanden från
regeringens sida. Utskottet utgår från att regeringen under nästa år kommer att
redovisa de åtgärder som kan komma att föranledas av utredningens resultat.
Utskottet finner inte att något uttalande av riksdagen är påkallat med
anledning av regeringens bedömning i den nu aktuella frågan och de förevarande
motionsyrkandena. Motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:
Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 bör därför avslås.
Europeiska universitetsinstitutet i Florens (European University Institute, EUI
bedriver forskarutbildning och forskning inom juridik, samhällsvetenskap och
humaniora. Institutet bildades genom att de sex ursprungliga medlemsländerna i
EG ingick en konvention av den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt
universitetsinstitut. Efter hand har nya medlemsstater anslutit sig. En
konvention om ändring av nämnda konvention ingicks den 18 juni 1992 och har nu
godkänts av samtliga medlemsländer. Av propositionen framgår att Sverige, utan
att ha tillträtt konventionen, sedan läsåret 1990/91 genom ett särskilt avtal
med institutet haft rätt att årligen skicka fyra innehavare av doktorandtjänst
eller utbildningsbidrag, som kunnat förlägga ett eller två år av sin utbildning
till institutet. Ett medlemskap i EUI innebär till skillnad från det
hittillsvarande samarbetet att Sverige tar del i verksamheten på samma villkor
som övriga medlemsländer, dvs. är med i beslutsprocesserna inom EUI och får
sända ett större antal studenter till institutet.
Riksdagen bör enligt utskottet godkänna konventionerna och anta regeringens
förslag till lag om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.
Inrättande av professurer
De professurer som för ett antal år sedan fanns inrättade vid forskningsråden
fördes med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994 över till de universitet och högskolo
där tjänsterna var placerade. Professurer skulle inte längre finnas vid råden.
Regeringen föreslår nu att forskningsråden under Utbildningsdepartementet,
Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet ges rätt att inrätta och
tillsätta professurer. Tjänsterna, som bör vara tidsbegränsade till sex år,
placeras vid ett universitet eller en högskola i samråd med det berörda
lärosätet.
I motionerna 1996/97:Ub411 (m) yrkande 8 och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 18
föreslås att riksdagen skall avslå regeringens förslag. Motionärerna i den
förstnämnda motionen finner regeringens förslag vara ett allvarligt steg
tillbaka mot en centralstyrd och likformig politik. Den nuvarande ordningen har
fungerat bra. Enligt den senare motionen bör satsningar på nya professurer vara
ett led i högskolornas utvecklingsarbete. Central styrning bör begränsas till
projektfinansiering och anslagsfördelning.
Utskottet vill liksom regeringen erinra om att de tidigare rådsprofessurerna
ofta avsåg viktiga forskningsområden som var underrepresenterade vid
universiteten. Tjänsterna kunde även användas för att rekrytera en viss utländs
forskare att verka vid ett svenskt universitet och därigenom berika den svenska
forskningsmiljön.
För att upprätthålla en god kvalitet och relevans i forskningen är det -
påpekar regeringen - angeläget att kunna bygga upp forskning inom nya,
internationellt lovande områden. Det är även viktigt att kunna utveckla den
redan etablerade forskningen mot nya fruktbara angreppssätt. Regeringen menar
att forskningsråden förlorade ett viktigt förnyelseinstrument, då möjligheten
att inrätta professurer vid forskningsråden avskaffades. Utskottet delar denna
uppfattning. Regeringen framhåller att rådsprofessurerna bör användas som ett
förnyelseinstrument och för att överbrygga gränser och främja interdi-sciplinär
samarbete. Utskottet vill understryka detta syfte med regeringens förslag.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och
1996/97:Ub451 yrkande 18. Vad regeringen har förordat om inrättande av
professurer vid forskningsråden bör godkännas av riksdagen.
Utskottet behandlar i det här sammanhanget ett par yrkanden som rör regeringens
rätt att i vissa fall inrätta professurer vid universitet och högskolor. I
motionerna 1996/97:Ub451 (c) yrkande 19 och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 8
föreslås att denna möjlighet slopas.
Utskottet avstyrker de båda motionsyrkandena. Bakgrunden till yrkandena är att
riksdagen våren 1995 gav regeringen rätt att inrätta professurer vid universite
och högskolor för att garantera tillgången på forskare inom särskilda områden
(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU12, rskr. 354). Normalt inrättas tjänst som
professor vid universitet och högskola genom lokala beslut. Även tillsättningen
av professuren sker lokalt. Utskottet finner inte skäl att ändra nuvarande
ordning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16,
1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10
yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451
yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 godkänner vad regeringen
förordar,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (c) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
res. 4 (v)
res. 5 (mp) - delvis
res. 6 (kd) - delvis
2. beträffande möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en
forskarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 4, 1996/97:
Ub514 yrkandena 26 och 29 samt 1996/97:A806 yrkande 20,
res. 5 (mp) - delvis
3. beträffande uppföljning av pågående jämställdhetsprojekt
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub409,
4. beträffande omvandlingen av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och 1996/97:Ub451
yrkande 14,
res. 2 (c) - delvis
5. beträffande jämställdhetsrevisioner av forskningsråden
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och 1996/97:Ub451
yrkande 15,
res. 2 (c) - delvis
6. beträffande andelen kvinnor i forskarsamhällets organ
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483
yrkande 4,
res. 7 (c, fp) - delvis
7. beträffande könsfördelningen inom högskolans forskar- och
lärarkår
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 20,
res. 6 (kd) - delvis
8. beträffande forskning om kvinnors hälsoproblem och fysiologi
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub407 yrkandena 1, 3, 4 och 5 samt
1996/97:A821 yrkande 22,
res. 6 (kd) - delvis
9. beträffande könsuppdelad statistik
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och 1996/97:Ub7 yrkande
4,
res. 8 (fp, v)
10. beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp
för forskningsråden och Rymdstyrelsen
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 32,
res. 1 (m) - delvis
11. beträffande ansvar för Forskningsrådsnämnden att samordna
universitetsforskning och sektorsforskning, m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 36,
res. 5 (mp) - delvis
12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 31 och 1996/97:Ub10
yrkande 8,
res. 1 (m) - delvis
res. 5 (mp) - delvis
13. beträffande medelsfördelningen till forskningsråden
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 33,
res. 1 (m) - delvis
14. beträffande landstings och kommuners stöd till forskning
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 10,
res. 1 (m) - delvis
15. beträffande grundforskningsavdrag
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19,
1996/97:Ub501 yrkandena 1, 2 och 3 och 1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och
35,
res. 5 (mp) - delvis
16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11, 1996/97:Ub404
yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411 yrkandena 18-20 och 24 och 1996/97:Ub488,
res. 1 (m) - delvis
res. 5 (mp) - delvis
17. beträffande forskningsinformation
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub5 yrkande 18,
res. 3 (fp) - delvis
18. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av
doktorsavhandlingar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub473,
res. 6 (kd) - delvis
19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkande 20,
1996/97:Ub8 yrkande 9 och 1996/97:Ub10 yrkande 3,
res. 3 (fp) - delvis
res. 5 (mp) - delvis
res. 6 (kd) - delvis
20. beträffande forskning inom skolväsendet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 35,
res. 1 (m) - delvis
21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub8 yrkande 4 och 1996/97:
Ub411 yrkande 40,
res. 1 (m) - delvis
res. 6 (kd) - delvis
22. beträffande idrottsforskning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr510 yrkande 9 och 1996/97:Kr519
yrkande 3,
res. 6 (kd) - delvis
23. beträffande lärartjänsterna i högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 5, 1996/97:
Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub448 yrkande 6, 1996/97:Ub451 yrkande 16,
1996/97:Ub459 yrkande 2, 1996/97:Ub511, 1996/97:Ub512 yrkande 17 och
1996/97:Ub514 yrkandena 20 och 30,
res. 2 (c) - delvis
res. 3 (fp) - delvis
res. 5 (mp) - delvis
24. beträffande avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar
av stiftelseförordnandena
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub411
yrkandena 1, 6 och 17,
res. 9 (m, fp)
25. beträffande stiftelseförordnanden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1996/97:L5 yrkande 2 och 1996/97:L6 yrkande 1 godkänner vad regeringen
förordar om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena för
stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel,
res. 2 (c) - delvis
res. 6 (kd) - delvis
26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och
forskningsråd m.fl.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:L6 yrkande 3 och 1996/97:
Ub10 yrkandena 6 och 9,
res. 2 (c) - delvis
res. 5 (mp) - delvis
27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:L6 yrkande 4 och 1996/97:N270 yrkande
21,
res. 2 (c) - delvis
res. 5 (mp) - delvis
28. beträffande EU:s femte ramprogram
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22 godkänner vad regeringen förordar om
inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram,
res. 1 (m) - delvis
29. beträffande utvärdering m.m. av forskningssamarbetet med EU
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub10 yrkande 5,
res. 5 (mp) - delvis
30. beträffande Sveriges deltagande i storskaligt internationellt
forskningssamarbete
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:
Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30,
res. 10 (m, fp, kd)
31. beträffande Europeiska forskningsinstitutet i Florens
att riksdagen godkänner konventionen av den 19 april 1972 om grundandet av ett
europeiskt universitetsinstitut och konventionen av den 18 juni 1992 om
ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt
universitetsinstitut,
32. beträffande regeringens lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661)
om immunitet och privilegier i vissa fall,
33. beträffande professurer vid forskningsråden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1996/97:Ub411 yrkande 8 och 1996/97:Ub451 yrkande 18 godkänner vad
regeringen förordar om inrättande av professurer vid forskningsråden under
Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet,
res. 11 (m, c)
34. beträffande rätten för regeringen att inrätta professurer vid
universitet och högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 19 och 1996/97:Ub483
yrkande 8.
res. 7 (c, fp) - delvis
Stockholm den 28 november 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstran
(s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundber
(s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Margitta Edgren (fp), Tomas
Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och
Margareta E Nordenvall (m).
Reservationer
1. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.
(mom. 1, 10, 12, 13, 14, 16, 20, 21 och 28)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall
(alla m) anför:
Vi anser att riksdagen med bifall till yrkandena 4 och 5 i motion 1996/97:Ub411
bör avslå vad regeringen förordat om mål för forskningen och allmänna riktlinje
för forskningspolitiken. Det är enligt vår mening inte möjligt att i korta
punkter ange vare sig forskningens mål eller forskningspolitikens inriktning.
Regeringens försök speglar en grundinställning till forskning som vi inte delar
det gäller inte minst det ofta återkommande talet om samhällsnytta och relevans
Såsom anförs i vår partimotion är forskningens viktigaste uppgift att bidra til
kunskapsutveckling. Att ta fram ny kunskap är nödvändigt för Sverige. Bara geno
att ligga i den absoluta forskningsfronten på viktiga områden kan vårt lands
intressen främjas. Den av regeringen angivna inriktningen av forskningspolitike
kan inte anses tillmötesgå dessa krav. I övrigt hänvisar vi till motiven för
avslagsyrkandena som anförs i Moderaternas partimotion och till den redovisning
av innehållet i den som utskottet gjort.
Beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp för
forskningsråden och Rymdstyrelsen anser vi att riksdagen med anledning av
yrkande 32 i motion 1996/97:Ub411 som sin mening bör ge regeringen till känna
att regeringens planer inte bör fullföljas. Vi kan inte se några fördelar med e
sådan nyordning.
Vi ställer oss bakom kravet - som förs fram i samma motion - på rådens ansvar
när det gäller ekonomisk uppföljning av de medel som delas ut från
forskningsråden. Rådens rutiner vid utdelning av anslag bör granskas. Riksdagen
bör bifalla motionens yrkande 31 om ett tillkännagivande till regeringen i denn
fråga.
Vidare ifrågasätter vi den extra satsning på det humanistiska området som
regeringen förordar samtidigt som stora neddragningar görs på andra områden
såsom inom naturvetenskap och teknik, inom vilka det finns stor brist på
forskarutbildade. Vad som i motion 1996/97:Ub411 anförs om medelsfördelning til
forskningsråden bör riksdagen med bifall till yrkande 33 i motionen som sin
mening ge regeringen till känna.
När det gäller landstingens och kommunernas stöd till forskning bör riksdagen
uttala sig för att den offentligt finansierade forskningen principiellt bör var
en angelägenhet för staten och därmed bifalla yrkande 10 i motionen.
Samverkan mellan högskola och företag är utomordentligt viktig. I motion
1996/97:Ub411 ges exempel på hur denna samverkan skulle kunna byggas ut. Genom
fler kurser i entreprenörskap i den grundläggande högskoleutbildningen, fler
industridoktorander och ett system med nätverk mellan personer inom högskolan
och inom näringslivet är det möjligt att både utveckla och effektivisera
existerande samverkansformer. Med hänvisning till vad vi nu har anfört anser v
att utskottet bort ha tillstyrkt yrkandena 18, 19, 20 och 24 i motionen.
Vi ställer oss bakom vad i motion 1996/97:Ub411 anförs om förändring av
forskningen inom skolväsendet. En stor del av denna avser organisatoriska
frågor, vilket medför att förhållandevis litet intresse ägnas angelägna frågor
såsom inlärning, pedagogik och studieresultat i skolan. Riksdagen bör sålunda
bifalla yrkande 35 i motionen.
Vi kan inte uppfatta propositionen i den delen som gäller forskning om ideell
verksamhet m.m. på annat sätt än att det rör sig om regeringsdirektiv för
myndigheter. Ifrågavarande forskning bör ske i högskolans regi. Vi tillstyrker
därmed yrkande 40 i motionen.
Vi anser inte att riksdagen skall ställa sig bakom vad regeringen förordat om
inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram. Som
anförs i vår partimotion måste utgångspunkten för ett gemensamt europeiskt
forskningsprogram vara att samla resurser och kompetens inom viktiga områden så
att forskningen resulterar i nya produkter och metoder. Detta bör vara
vägledande för regeringen i det fortsatta förberedelsearbetet i ministerrådet.
Regeringen bör därjämte driva på i frågan om ett förbättrat uppföljnings- och
utvärderingssystem för forskningssamarbetet inom EU. Yrkandena 7 och 22 i motio
1996/97:Ub411 bör bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 10, 12, 13
14, 16, 20, 21 och 28 bort hemställa
1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 avslår
regeringens förslag och motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16,
1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10
yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514
yrkande 33,
10. beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp för
forskningsråden och Rymdstyrelsen
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub411 yrkande 32 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 31 och med avslag på
motion 1996/97:Ub10 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
13. beträffande medelsfördelningen till forskningsråden
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 33 som sin mening ge
regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande landstings och kommuners stöd till forskning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 10 som sin mening ge
regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 18, 19, 20 och 24
och med avslag på motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11 samt
1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Ub488 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande forskning inom skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 35 som sin mening ge
regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 40 och med avslag på
motion 1996/97:Ub8 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
28. beträffande EU:s femte ramprogram
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22 samt med
avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
2. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.
(mom. 1, 4, 5, 23, 25, 26 och 27)
Andreas Carlgren (c) anför:
Jag konstaterar att regeringens allmänna mål och riktlinjer för
forskningspolitiken i stort överensstämmer med Centerpartiets värderingar.
Emellertid anser jag att riksdagen bör ställa sig bakom vad som anförs i
Centerpartiets partimotion, där det uttalas en viss oro för regeringens starka
betoning av forskningens nytta. Vidare menar jag i enlighet med motionen att
riksdagen bör besluta om en komplettering av riktlinjerna med: ?Forskningen
skall vara fri i formuleringen av problem och valet av metoder.? Slutligen vill
jag i det här sammanhanget stryka under kravet på en mer decentraliserad
utbildnings- och forskningsstruktur. Regeringen bör medverka till att det vid
varje akademiskt lärosäte satsas på kvalitet, fördjupning och forskning. Jag
hänvisar i övrigt till de motiv som anförs i motion 1996/97:Ub451, vars yrkande
1 och 4 jag föreslår att riksdagen skall bifalla.
Jag anser att regeringen snarast bör redovisa effekten av den avbrutna
omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Riksdagen bör med
bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och 1996/97:Ub451 yrkande 14 som
sin mening ge regeringen detta till känna.
Likaså bör riksdagen enligt min mening som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och 1996/97:Ub451 yrkande 15
anförts om jämställdhetsrevisioner av forskningsråden.
När det gäller lärartjänsterna i högskolan delar jag uppfattningen som förs
fram i motionerna 1996/97:Ub448 och 1996/97:Ub451 att det är nödvändigt att det
inrättas flera tjänster som forskarassistent. Härigenom skulle det ges större
möjligheter för disputerade att fortsätta sin forskarkarriär och - inte minst -
öka möjligheterna för kvinnor att satsa på en akademisk karriär.
Beträffande regeringens möjlighet att efter ändring av stiftelseförordnandena
tillsätta och entlediga stiftelsernas styrelser konstaterar jag nu att riksdage
har bifallit regeringens förslag om ändring i stiftelselagen. I det sålunda
uppkomna läget anser jag att regeringen bör föranstalta om en ordning vid
utseendet av styrelseledamöterna som överensstämmer med förslaget i motion
1996/97:L6 yrkande 1. Detta vill jag att riksdagen med bifall till yrkandet som
sin mening ger regeringen till känna.
Även när det gäller samarbetet mellan forskningsstiftelser och forskningsråd
m.fl. anser jag att riksdagen i enlighet med vad som anförs i samma motion bör
uttala sig för samarbete i stället för att i förväg uppställa garantier för att
stiftelsernas medel skall ingå som en del i forskningsfinansieringen över
statsbudgeten. Yrkande 3 borde ha tillstyrkts av utskottet.
Jag anser också - i frågan om redovisning av stiftelsernas verksamhet - i
enlighet med vad som föreslås i motion 1996/97:L6 yrkande 4 att riksdagen som
sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringe
bör inleda samtal med stiftelserna i syfte att åstadkomma största möjliga
öppenhet i stiftelsernas verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 4, 5, 23,
25, 26 och 27 bort hemställa
1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4, med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5
yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande
15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 samt
1996/96:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
4. beträffande omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och
1996/97:Ub451 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
5. beträffande jämställdhetsrevisioner av forskningsråden
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och
1996/97:Ub451 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
23. beträffande lärartjänsterna i högskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 6 och
1996/97:Ub451 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1996/97:
Ub5 yrkande 5, 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub459 yrkande 2,
1996/97:Ub511, 1996/97:Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkandena 20 och
30 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
25. beträffande stiftelseförordnanden
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:L6 yrkande 1, 1996/97:L5
yrkande 2 och regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och forskningsråd
m.fl.
att riksdagen bifall till motion 1996/97:L6 yrkande 3 och med avslag på motion
1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:L6 yrkande 4 och med avslag på
motion 1996/97:N270 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
3. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.
(mom. 1, 17, 19 och 23)
Margitta Edgren (fp) anför:
Jag anser att riksdagen - i enlighet med motion 1996/97:Ub5 - bör avslå
regeringens förslag till riktlinjer för forskningen. Det är min bestämda
uppfattning att grundforskningen måste värnas. Den behövs för att långsiktigt
bygga upp ny kunskap inom olika områden och för att främja mångvetenskapligt
samarbete. Det saknas mål i regeringens förslag som uttryckligen tar sikte på
grundforskningen. Vidare vill jag peka på att regeringens betoning av ?nyttan a
forskning? kan medföra att kortsiktiga nyttoaspekter betonas och alltför mycket
påverkar fördelningen av forskningsresurserna. Detta kan dessutom hota strävan
efter högsta kvalitet i forskningen. Med hänvisning till vad jag här anfört och
till vad i övrigt anförs om riktlinjer för forskningspolitiken i motion
1996/97:Ub5 tillstyrker jag yrkandena 10, 11 och 16 i motionen.
Beträffande frågan om forskningsinformation anser jag i likhet med vad som
förordas i motion 1996/97:Ub5 att en utvärdering bör göras av hur
forskningsfinansiärer tar sitt ansvar för forskningsinformationen. Riksdagen bö
genom bifall till yrkande 18 i motionen uttala sig för en sådan utvärdering.
Regeringens tanke att låta bygga upp databaser för longitudinell forskning
aktualiserar forskningsetiska problem. Riksdagen bör i enlighet med yrkande 20
motion 1996/97:Ub5 uttala sig för att de problem av etisk natur som är
förknippade med de ifrågavarande databaserna bör beaktas i direktiven för den
planerade forskningsetiska utredningen.
Jag anser beträffande lärartjänsterna i högskolan att riksdagen med bifall
till motion 1996/97:Ub5 yrkande 5 bör uttala sig för att pedagogisk skicklighet
skall föreskrivas som krav för innehav av universitetslektorstjänst.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 17, 19 oc
23 bort hemställa
1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16 samt
med avslag på regeringens förslag och motionerna 1996/97:Ub7 yrkandena 1
och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22,
1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt
1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
17. beträffande forskningsinformation
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 20, med anledning av
motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1995/96:Jo16
yrkande 3 och 1996/97:Ub10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
23. beträffande lärartjänsterna i högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 5 och med avslag
på motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub448 yrkande 6,
1996/97:Ub451 yrkande 16, 1996/97:Ub459 yrkande 2, 1996/97:Ub511,
1996/97:Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkandena 20 och 30 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken (mom. 1)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Jag anser att regeringens förslag till övergripande mål och riktlinjer för
forskningspolitiken är ett steg i rätt riktning. En entydig och samordnad
forskningspolitik kräver ett antal mer övergripande ställningstaganden. Dock
vill jag i likhet med vad som görs i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Ub7
lyfta fram frågan om hur olika grupper i samhället skall kunna delta i
forskningsprocessen. Jag hänvisar till vad som sägs om detta i motionen. Likaså
ansluter jag mig till motionen när det gäller kraven på forskare att öppet
redovisa sina utgångspunkter, metoder och resultat och vikten av att forskning
som är kritisk mot etablerade metoder och tankemönster ges utrymme. Jag vill
också i det här sammanhanget erinra om de farhågor som uttrycks i motionen om
att den tillämpningsnära forskningen blir alltför dominerande i förhållande til
grundforskningen. Detta kan komma att drabba framför allt humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning. Likaså vill jag erinra om att andelen
fakultetsmedel, som utgör basfinansieringen för universitet och högskolor,
kontinuerligt minskar. Yrkandena 1 och 2 i motion 1996/97:Ub7 borde således ha
tillstyrkts av utskottet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 1 bort
hemställa
1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5
yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1
och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4
samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
5. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.
(mom. 1, 2, 11, 12, 15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag kan i huvudsak dela regeringens uppfattning när det gäller mål och
riktlinjer för forskningspolitiken. Dock konstaterar jag, i likhet med vad som
anförs i motion 1996/97:Ub514, en viss överbetoning av nyttoaspekten i
regeringens allmänna skrivningar. Regeringen skiljer inte mellan grundforskning
och tillämpad forskning. Uttryckliga krav på samhällsnytta - även om de är
allmänt hållna - är enligt min uppfattning direkt olämpliga, om de avses gälla
styrning av grundforskningen. I enlighet med motion 1996/97:Ub10 bör riksdagen
uttala sig för ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete rörande
miljöanpassning av verksamheter inom flertalet av statens verksamhetsområden.
Det hade vidare varit på sin plats att regeringen som utgångspunkt för
propositionen hade redovisat en analys av forskning och högre utbildning med
avseende på resurser, tyngdpunkter, utvecklingstendenser etc. Sammanfattningsvi
anser jag att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 22 och
1996/97:Ub514 yrkande 33 och med anledning av motion 1996/97:Ub10 yrkande 1 som
sin mening bör ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
De åtgärder som utpekas i motion 1996/97:Ub10 yrkande 4 för att förbättra
möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarkarriär är enligt
min mening angelägna och bör tillstyrkas av riksdagen.
En utredning av den samlade sektorsforskningen i landet i syfte att
åstadkomma en genomgripande effektivisering bör tillsättas. FRN bör - som det
framhålls i motion 1996/97:Ub514 - få ett ökat ansvar att samordna
universitetsforskning och sektorsforskning. Detta bör riksdagen uttala sig för
i enlighet med yrkande 36 i motionen.
Jag tycker det är alldeles utmärkt, som regeringen anför, att sakkunniga från
andra länder i högre grad bör utnyttjas för bedömningen av kvaliteten på svensk
forskning. Ett sådant förfarande bör enligt min mening även gälla bedömningen a
ansökningar till forskningsråden om medel. Yrkande 8 i motion 1996/97:Ub10 bör
sålunda bifallas av riksdagen.
Miljöpartiet de gröna har nu utförligt presenterat sitt förslag till
grundforskningsavdrag. Med hänvisning till de motiv för detta som vi redovisat
flera motioner - främst en alltmer ökad risk för utarmning av grundforskningen
anser jag att riksdagen hos regeringen bör begära att frågan utreds och att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag som i huvudsak överensstämmer
med vad som skisseras i våra motioner. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19, 1996/97:Ub501 yrkande 2 och
1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och 35 samt med anledning av motion 1996/97:Ub50
yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Beträffande samverkan mellan högskola och företag anser jag att formerna för
samverkan bör läggas fast så att inte ifrågavarande verksamhet kolliderar med
gällande regler på det rättsliga området. Därmed anser jag att utskottet bort
tillstyrka yrkandena 2 och 11 i motion 1996/97:Ub10.
De forskningsetiska problemen när det gäller genteknikforskning är så
allvarliga att riksdagen av regeringen bör begära förslag om särskilda
informationsinsatser för att öka människors kunskaper på området och därmed
underlätta för medborgarna att ta ställning i en för samhället mycket viktig
framtidsfråga. I motion 1996/97:Ub10 yrkande 3 ges en anvisning om hur medel
borde kunna ställas till FRN:s eller NFR:s förfogande för ändamålet. Jag anser
att yrkandet bör bifallas av riksdagen.
Visserligen pågår en utredning om lärartjänsternas organisation i högskolan.
Men mot bakgrund av de ökade kraven på lärarnas undervisningsskicklighet anser
jag i likhet med vad som framförs i de förevarande motionerna från Miljöpartiet
att riksdagen bör uttala sig för en högskollärarutbildning. Detta bör riksdagen
med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub511 och
1996/97:Ub514 yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag har inget att erinra mot att regeringen skall kunna utse och entlediga
ledamöterna i stiftelsernas styrelser, men det planerade samarbetet med
stiftelserna får inte innebära att stiftelsernas allmänna inriktning på
forskning riskeras. Stiftelserna bör få samma verksamhetsformer som t.ex.
forskningsråden har. Vissa av de nedskärningar som nu görs med hänvisning till
stiftelsernas medel bör återställas. Även i det här sammanhanget vill jag erinr
om möjligheten att genom ett grundforskningsavdrag enligt Miljöpartiets modell
kompensera medelsbortfall för grundforskningen. Riksdagen bör bifalla yrkandena
6 och 9 i motion 1996/97:Ub10.
Likaså tillstyrker jag motion 1996/97:N270 yrkande 21 i fråga om redovisning
av stiftelsernas verksamhet.
Det saknas enligt min uppfattning - trots att vissa undersökningar har gjorts
på skilda håll - en grundlig utvärdering av Sveriges forskningssamarbete med EU
och samarbetets effekter på svensk forskning. Med instämmande i vad som anförs
härom i motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 anser jag att Riksrevisionsverket bör få
uppdrag att göra en sådan utvärdering.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 2, 11, 12
15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29 bort hemställa
1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 22 och
1996/97:Ub514 yrkande 33, med anledning av regeringens förslag och motion
1996/97:Ub10 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena
10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15,
1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 samt 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. beträffande möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en
forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 4 och
1996/97:A806 yrkande 20 och med anledning av motion 1996/97: Ub514
yrkandena 26 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
11. beträffande ansvar för Forskningsrådsnämnden att samordna
universitetsforskning och sektorsforskning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 36 som sin mening ge
regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkande 8 och med avslag på
motion 1996/97:Ub411 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
15. beträffande grundforskningsavdrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19,
1996/97:Ub501 yrkande 2 och 1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och 35 samt med
anledning av motion 1996/97:Ub501 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11 samt med
avslag på motionerna 1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411
yrkandena 18, 19, 20 och 24 och 1996/97:Ub488 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3 och 1996/97:Ub1
yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1996/97:
Ub8 yrkande 9 och 1996/97:Ub5 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
23. beträffande lärartjänsterna i högskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub511
och 1996/97:Ub514 yrkande 20 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5
yrkande 5, 1996/97:Ub448 yrkande 6, 1996/97:Ub451 yrkande 16, 1996/97:Ub459
yrkande 2, 1996/97:
Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkande 30 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och forskningsråd
m.fl.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9 och med
avslag på motion 1996/97:L6 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N270 yrkande 21 och med avslag på
motion 1996/97:L6 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
29. beträffande utvärdering m.m. av forskningssamarbetet med EU
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.
(mom. 1, 7, 8, 18, 19, 21, 22 och 25)
Inger Davidson (kd) anför:
Regeringens förslag till mål för forskningen och allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken innebär enligt min mening att forskning inom området för
humaniora tonas ned alltför mycket. De åtgärder som regeringen aviserar i
forskningspropositionen och de förslag som läggs fram i budgetpropositionen
beträffande satsning på naturvetenskap och teknik - hur angelägen den än är -
riskerar att göra forskningspolitikens inriktning alltför ensidig. Med
hänvisning härtill anser jag att utskottet bort tillstyrka motion 1996/97:Ub8
yrkande 15.
När man nu i samband med utbildningssatsningen behöver rekrytera många nya
lärare till högskolan bör situationen utnyttjas för att utjämna könsfördelninge
i högskolans lärarkår. Riksdagen bör med bifall till motion 1996/97:Ub512
yrkande 20 som sin mening ge regeringen detta till känna.
I vetenskapliga sammanhang utgör fortfarande mannen ofta norm. Jag anser att
kvinnors hälsoproblem och fysiologi bör göras till föremål för lika omfattande
forskning som männens. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:A821
yrkande 22 som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser vidare - i likhet med vad som förordas i motion 1996/97:Ub473 - att
det bör införas en ordning med populärvetenskapliga sammanfattningar av
doktorsavhandlingarna, av de skäl som åberopas i motionen.
Den av regeringen planerade utredningen om forskningsetiska problem bör i
enlighet med vad som föreslås i motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 beakta vikten av
ställningstaganden som är förankrade i kristen etik och västerländsk humanism.
Jag instämmer även i övrigt med synpunkterna i motionen, varför jag anser att
riksdagen bör bifalla nämnda yrkande.
Med tanke på det stora engagemang för samhällsinsatser som finns inom ideell
verksamhet och de förväntningar som finns på att denna verksamhet skall kunna
bidra till lösningar på växande sociala, ekonomiska och demokratiska problem
anser jag att detta område bör prioriteras. Riksdagen bör med bifall till motio
1996/97:Ub8 yrkande 4 som sin mening ge regeringen detta till känna.
Motion 1996/97:Kr510 yrkande 9 med förslag att riksdagen skall uttala sig för
statens ansvar för den grundläggande idrottsforskningen borde enligt min
uppfattning ha tillstyrkts av utskottet.
Riksdagens nu fattade beslut om ändring i stiftelselagen innebär att
regeringen kan ändra stiftelseförordnandena. Som riktlinje för nyttjandet av
denna regeringens befogenhet bör gälla vad som förordas i motion 1996/97:L5
yrkande 2, nämligen att man kommer överens om en ordning för förnyelsen av
styrelserna, t.ex. genom en elektorsförsamling, inte genom att regeringen utser
ledamöterna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 7, 8, 18,
19, 21, 22 och 25 bort hemställa
1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 15, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10,
11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22,
1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt
1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
7. beträffande könsfördelningen inom högskolans forskar- och lärarkår
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 20 som sin mening ge
regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. beträffande forskning om kvinnors hälsoproblem och fysiologi
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A821 yrkande 22, med anledning av
motion 1996/97:Ub407 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motion
1996/97:Ub407 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
18. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandlingar
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub473 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 och med avslag på
motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkande 20 och 1996/97:Ub10
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 4 och med avslag på
motion 1996/97:Ub411 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
22. beträffande idrottsforskning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr510 yrkande 9 och med anledning
av motion 1996/97:Kr519 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
25. beträffande stiftelseförordnanden
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:L5 yrkande 2, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motion 1996/97:L6 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
7. Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ, m.m. (mom. 6 och 34)
Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anför:
Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ måste enligt vår mening ökas. Målet
bör vara att inom fem år nå upp till minst 40 % kvinnor i alla högskolans
interna beslutsorgan. Detta är särskilt viktigt när det gäller
tjänsteförslagsnämnderna. Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 4 som sin mening g
regeringen till känna.
Vi anser vidare att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub451 yrkande
19 och 1996/97:Ub483 yrkande 8 bör begära sådana ändringar i gällande
författningar att rätten för regeringen att inrätta professurer vid universitet
och högskolor upphör.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 6 och 34 bort
hemställa
6. beträffande andelen kvinnor i forskarsamhällets organ
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och
1996/97:Ub483 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
34. beträffande rätten för regeringen att inrätta professurer vid
universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 8 och med anledning
av motion 1996/97:Ub451 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts.
8. Könsuppdelad statistik (mom. 9)
Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Enligt vår mening är det inte tillräckligt att den officiella statistiken skall
vara könsuppdelad. Samma sak bör gälla all redovisning och statistik från
högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra som finansierar forskning. Det
är också angeläget att regeringen verkar för att jämställdhetsaspekter beaktas
inom de forskningsprogram inom EU som Sverige är delfinansiär i. Vad vi här
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och
1996/97:Ub7 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 9 bort hemställ
9. beträffande könsuppdelad statistik
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och
1996/97:Ub7 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,
9. Avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av
stiftelseförordnandena (mom. 24)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlun
(m) och Margareta E Nordenvall (m) anför:
De fristående stiftelserna skapades för att genom långsiktiga och strategiska
insatser främja svensk forskning inom bl.a. naturvetenskap och teknik.
Erfarenheterna visar att stiftelserna på ett avgörande sätt bidrar till detta.
konsekvens med detta och vårt ställningstagande i frågan om ändring i
stiftelselagen anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag om riktlinj
vid ändringar av stiftelseförordnandena. Vi tillstyrker därmed avslagsyrkandena
i motionerna 1996/97:Ub5 (yrk. 8) och 1996/97:Ub411 (yrk. 6). Riksdagen bör
därjämte som sin mening ge regeringen till känna vad i motion 1996/97:Ub411
yrkandena 1 och 17 anförs om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse fö
svensk forskning.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 24 bort
hemställa
24. beträffande avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar
av stiftelseförordnandena
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub41
yrkandena 1, 6 och 17 dels avslår regeringens förslag om riktlinjen vid
ändringar av stiftelseförordnandena, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
10. Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete (mom.
30)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlun
(m), Inger Davidson (kd) och Margareta E Nordenvall (m) anför:
Regeringens sätt att hantera frågan om Sveriges deltagande i storskaligt
internationellt forskningssamarbete är uppseendeväckande och synnerligen oklokt
Att samtidigt med förslag till riksdagen om neddragningar av berörda
forskningsanslag avisera en utredning om Sveriges fortsatta deltagande i det
aktuella forskningssamarbetet ger en signal som skapar oro inte bara hos ett
stort antal forskare inom landet som är sysselsatta på berörda
forskningsområden, det väcker också frågor utomlands om Sveriges fortsatta
deltagande i en rad projekt. Riksdagen bör med bifall till motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 geno
ett tillkännagivande till regeringen medverka till att såväl berörda forskare
som internationella forskningsorganisationer får besked om att det för Sveriges
del inte rör sig om att dra sig ur samarbetet.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 30 bort
hemställa
30. beträffande Sveriges deltagande i storskaligt internationellt
forskningssamarbete
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:Ub8
yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
11. Professurer vid forskningsråden (mom. 33)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Hans Hjortzberg-Nordlun
(m) och Margareta E Nordenvall (m) anför:
Vi delar uppfattningen som förts fram i motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och
1996/97:Ub451 yrkande 18 att det inte skall finnas professurer vid
forskningsråden även fortsättningsvis. I likhet med motionärerna anser vi att
regeringens förslag är ett steg tillbaka till central styrning. Satsningar på
professurer bör vara ett led i högskolornas utvecklingsarbete.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 33 bort
hemställa
33. beträffande professurer vid forskningsråden
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och
1996/97:Ub451 yrkande 18 avslår regeringens förslag,
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall[1] skall ha följande lydelse.
[2]: Senaste lydelse 1996:607.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................3
Motionerna............................................4
Utskottet............................................10
Inledning..........................................10
Mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken11
Jämställdhet och genusforskning....................20
Forskningsfinansiering.............................25
Samverkan mellan högskola och samhälle - högskolans tredje uppgift30
Forskningsetik m.m.................................34
Viss sektorsforskning m.m..........................35
Lärartjänsterna i högskolan........................37
Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel........39
Sveriges internationella forskningssamarbete.......43
Inrättande av professurer..........................47
Hemställan.........................................48
Reservationer........................................52
1. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,
m.m. (mom. 1, 10, 12, 13, 14, 16, 20, 21 och 28)
52
2. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,
m.m. (mom. 1, 4, 5, 23, 25, 26 och 27)
54
3. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,
m.m. (mom. 1, 17, 19 och 23)
56
4. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken
(mom. 1) 58
5. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,
m.m. (mom. 1, 2, 11, 12, 15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29)
58
6. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,
m.m. (mom. 1, 7, 8, 18, 19, 21, 22 och 25)
61
7. Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ, m.m. (mom. 6 och 34)63
8. Könsuppdelad statistik (mom. 9).................64
9. Avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av
stiftelseförordnandena (mom. 24)
64
10. Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete
(mom. 30) 65
11. Professurer vid forskningsråden (mom. 33)......65
Bilaga: Regeringens lagförslag.......................66