I betänkandet behandlas regeringens
förslag i budgetpropositionen för 1997
om utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning. Ett stort antal
motionsyrkanden i anslutning till
budgetpropositionen behandlas också.
Regeringens förslag tillstyrks på alla
punkter.
Den 1 juli 1997 inleds en femårig
satsning på vuxenutbildning. Kommunerna
får ansvaret och medel beräknas för
statsbidrag för 90 000 helårsplatser per
år. Utskottet markerar att 45 miljoner,
av de totalt 2,5 miljarder som beräknats
för vuxenutbildningsinsatser, skall
användas för studieförbunden och
fördelas av Folkbildningsrådet.
Högskolan byggs ut med 30 000
helårsplatser. Av dessa tillkommer
15 000 år 1997 och återstoden år 1999.
De tillfälliga utbildningsplatserna
motiverade av arbetsmarknadsskäl upphör,
med undantag för de s.k. NT-platserna,
som ingår i en flerårig satsning.
Utbyggnaden sker huvudsakligen vid de
mindre och medelstora högskolorna och
skall till ca hälften avse
naturvetenskaplig och teknisk
utbildning. Läkar- och
tandläkarutbildningen skall minska
ytterligare, liksom
grundskollärarutbildningen för
årskurserna 1-7.
De mindre och medelstora högskolorna
tilldelas fasta forskningsresurser. För
genusforskning satsas pengar dels på ett
nytt tema vid Linköpings universitet,
dels på 18 tjänster i sex olika ämnen.
Anslagen till forskningsråden under
Utbildningsdepartementet minskas med
drygt 230 miljoner kronor. Minskningen,
som görs av statsfinansiella skäl,
bedöms kunna kompenseras med medel från
forskningsstiftelserna.
Utskottet föreslår att regeringen
tillsätter en parlamentarisk utredning
om lärarutbildningen. Med stöd av
samtliga partier utom Socialdemokraterna
föreslår utskottet ett tillkännagivande
om att regeringen bör återkomma med
förslag om innehåll och finansiering av
en lärarutbildning med Rudolf
Steinerhögskolan som huvudman.
Högskolelagen ändras så att högskolan
som en tredje uppgift får att samverka
med det omgivande samhället.
Bakom utskottsförslaget i budgetfrågorna
står Socialdemokraterna och Centern.
Miljöpartiets företrädare reserverar sig
till förmån för ett eget budgetförslag,
som innebär satsningar dels på åtgärder
för att komma till rätta med läs- och
skrivsvårigheter, dels på information om
genteknik. De övriga
oppositionspartierna har förslag om
utgiftsramarnas storlek som riksdagen
har avslagit. Deras företrädare väljer
därför att beträffande anslagen redovisa
sina förslag i särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997,
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434),
3. att riksdagen godkänner förslaget
till ram för år 1997 för
statsbidragsberättigade årselevplatser
vid riksinternatskolor, internationella
grund- och gymnasieskolor och IB-
utbildningar i enlighet med vad
regeringen förordar under avsnittet A
10,
4. att riksdagen godkänner förslaget
till ram för år 1997 för
statsbidragsberättigade årselevplatser
vid kompletterande skolor i enlighet med
vad regeringen förordar under avsnittet
A 13,
5. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om omfattningen av
och principerna för utbyggnaden av den
högre utbildningen under budgetåren
1997-1999 (avsnitt 5.3.2),
6. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om stöd till
lärarutbildningen (avsnitt 5.3.2.1),
7. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om stöd till teknik-
och naturvetenskapscentrum (avsnitt
5.3.2.2),
8. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om åtgärder inom
konstnärliga utbildningar (avsnitt
5.3.2.3),
9. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om åtgärder för
utbildningar inom vårdområdet (avsnitt
5.3.2.4),
10. att riksdagen godkänner att en
högskola inrättas i Malmö med den
inriktning och omfattning som regeringen
förordar (avsnitt 5.4.1),
11. att riksdagen godkänner att en
högskola inrättas på Gotland med den
inriktning som regeringen förordar
(avsnitt 5.4.3),
12. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om
forskningssatsningar vid universitet och
högskolor (avsnitt 5.5.1),
13. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar beträffande
universitetsbegreppet (avsnitt 5.5.2),
14. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om forskning vid
mindre och medelstora högskolor (avsnitt
5.5.3),
15. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om genusforskning
(avsnitt 5.6),
16. att riksdagen bemyndigar regeringen
att vidta nödvändiga åtgärder för att
avveckla den affärsdrivande verksamheten
vid Uppsala Datacentral (UDAC) vid
Uppsala universitet (avsnitt 5.9),
17. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om stöd till svenska
gästforskare/gästlärare i utlandet
(avsnitt 5.10.4),
18. att riksdagen godkänner de belopp
för ersättning för helårsstudenter och
helårsprestationer som regeringen
förordar för de olika
utbildningsområdena för budgetåret 1997
(avsnitt 5.12.2),
19. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om generellt
utbildningsuppdrag för treårsperioden
1997-1999 (avsnitt 5.13),
20. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Uppsala universitet avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 1,
21. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Uppsala universitet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 2,
22. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Lunds universitet avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 3,
23. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Lunds universitet skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet
B 4,
24. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Göteborgs universitet avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 5,
25. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Göteborgs universitet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 6,
26. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Stockholms universitet avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 7,
27. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Stockholms universitet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 8,
28. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Umeå universitet avseende åren 1997-1999
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 9,
29. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B
10,
30. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Linköpings universitet avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 11,
31. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Linköpings universitet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 12,
32. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Karolinska intitutet avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 13,
33. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Karolinska institutet skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 14,
34. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Kungl. Tekniska högskolan avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avnittet B 15,
35. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Kungl. Tekniska högskolan skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 16,
36. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Luleå avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 17,
37. att riksdagen godkänner att
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Högskolan i Luleå skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet
B 18,
38. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Danshögskolan avseende åren 1997-1999
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 19,
39. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Dramatiska institutet avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 20,
40. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Borås avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 21,
41. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan Dalarna avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 22,
42. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Gävle/Sandviken avseende
åren 1997-1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B
23,
43. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Halmstad avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 24,
44. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Kalmar avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 25,
45. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Karlskrona/Ronneby avseende
åren 1997-1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B
26,
46. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Karlstad avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 27,
47. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan Kristianstad avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 28,
48. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Skövde avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 29,
49. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
avseende åren 1997-1999 skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 30,
50. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Växjö avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 31,
51. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Örebro avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 32,
52. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskoleutbildningen på Gotland avseende
eren 1997-1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B
33,
53. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Idrottshögskolan i Stockholm avseende
åren 1997-1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B
34,
54. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Konstfack avseende åren 1997-1999 skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 35,
55. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Kungl. Konsthögskolan avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 36,
56. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
avseende åren 1997-1999 skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet B 37,
57. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Lärarhögskolan i Stockholm avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 38,
58. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Mitthögskolan avseende åren 1997-1999
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet B 39,
59. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Mälardalens högskola avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 40,
60. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Operahögskolan i Stockholm avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 41,
61. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Södertörns högskola avseende åren
1997-1999 skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnittet B 42,
62. att riksdagen godkänner att
utbildningsuppdragets inriktning för
Teaterhögskolan i Stockholm avseende
åren 1997-1999 skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet B
43,
63. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Högskoleverkets
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet C 1,
64. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Verkets för
högskoleservice ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad regeringen förordar i
avnittet C 2,
65. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Forskningsrådsnämndens
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet D 1,
66. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådets
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet D 3,
67. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Medicinska
forskningsrådets ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet D 5,
68. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Naturvetenskapliga
forskningsrådets ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avnittet D 7,
69. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Teknikvetenskapliga
forskningsrådets ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet D 9,
70. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Kungl. bibliotekets
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet D
13,
71. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Statens psykologisk-
pedagogiska biblioteks ansvarsområde
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i avsnittet D 14,
72. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Institutets för
rymdfysik ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avsnittet D 15,
73. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom
Polarforskningssekretariatets
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet D
16,
74. att riksdagen godkänner att den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Rådets för forsknings-
och utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i
avnittet D 17,
75. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 1997 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med
stöd till forskning som finansieras
under verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser som
innebär åtaganden i enlighet med vad
regeringen förordar under avsnitt 7.4,
76. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområdet 16
Utbildning och universitetsforskning
enligt sammanställning i bilaga 3 till
detta betänkande.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1
respektive bilaga 2 till detta
betänkande.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1996
1996/97:Ub204 av Sivert Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stöd till
naturbruksskolor med skoglig inriktning
för fortbildning och utveckling som
kompetens-/kunskapscentrum inom det
skogliga området.
1996/97:Ub208 av Sigge Godin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Statens skola för vuxna i
Härnösand.
1996/97:Ub210 av Sten Tolgfors (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla skolor som omfattas
av skolplikten bör omfattas av samma
kvalitetskrav och samma krav på
granskning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett nationellt
skolpengssystem, där eleversättning för
de skolor som uppfyller grundläggande
kvalitetskrav är oberoende av skolans
huvudman.
1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om ett införande av en nationell
skolpeng i enlighet med vad som anförts
i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar inom
lärarutbildningen,
11. att riksdagen hos regeringen begär
förslag innebärande en sammanslagning av
Skolverket och Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) i
enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär
förslag innebärande bildandet av en
fristående myndighet för uppföljning,
utvärdering och tillsyn av skolan i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub215 av Ingrid Skeppstedt (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samlade resurser
för dyslexi.
1996/97:Ub216 av Britta Sundin m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen i SSVH.
1996/97:Ub227 av Ingemar Josefsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för vuxna med
dyslexi/läs- och skrivsvårigheter dels
när det gäller finansiering av läs- och
skrivträning, dels när det gäller
hjälpmedelsförsörjningen.
1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurstilldelningssystemet i
grundskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning och fortbildning
av lärare i informationsteknik,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sammansättningen av den
kommitté som skall föreslå åtgärder för
att hjälpa elever med dyslexi,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevvårdande personal.
1996/97:Ub231 av Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av ett
utvecklingscentrum för
svenskundervisning för invandrare.
1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsfrågor i
fortbildning och lärarutbildning,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsanknytning och
yrkespraktik i lärarutbildningen,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildningens
yrkesspecifika kompetenskrav.
1996/97:Ub235 av Karl-Göran Biörsmark
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd för vuxna med
dyslexi/läs- och skrivsvårigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av läs- och
skrivträning,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hjälpmedelsförsörjningen.
1996/97:Ub236 av Kerstin Heinemann och
Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om läs-
och skrivsvårigheter/dyslexi.
1996/97:Ub237 av Torsten Gavelin (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om specialdestinerat statsanslag
till Teknikens hus i Luleå.
1996/97:Ub240 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetensen hos yrkeslärarna,
17. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om inrättandet av en
försöksverksamhet med riksrekryterande
gymnasieutbildning baserad på modern
informationsteknik,
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell skolpeng för
gymnasieskolan.
1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
18. att riksdagen hos regeringen begär
en parlamentarisk utredning om dyslexi
enligt vad i motionen anförts.
1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en ny översyn av
lärarutbildningen även bör behandla
lärarnas karriärmöjligheter,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om läs- och skrivsvårigheter.
1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl.
(kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att gymnasielärarutbildningen
utvecklas för att täcka behoven i den
reformerade gymnasieskolan och stimulera
till arbete i lärarlag.
1996/97:Ub255 av Gunnar Goude m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisation av och ansvar
för specialundervisning, hjälpmedel m.m.
för barn och vuxna med specifika läs-
och skrivsvårigheter (dyslexi),
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av såväl
speciallärare som andra lärare i metodik
för diagnos, undervisning och träning av
dyslektiker i läsning och skrivning,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att
samverkansprojektet Dyslexi bör
genomföras enligt både de riktlinjer och
med de uppdrag till FRN och FOA som
anges i motionen,
4. att riksdagen anvisar 43 miljoner
kronor för genomförande av
dyslexiprojektet från utgiftsområde 16,
anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6
(10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner
kronor) och D 2 (1 miljon kronor) samt
utgiftsområde 6, D 4 (10 miljoner
kronor).
1996/97:Ub402 av Sivert Carlsson och
Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av överflyttning av Kalmar
vårdhögskola till den statliga högskolan
i Kalmar.
1996/97:Ub405 av Rolf Gunnarsson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medelstilldelning för
forskning vid Högskolan Dalarna.
1996/97:Ub406 av Eva Flyborg (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tilldela Göteborgs
universitet utbildningsområdet idrott
för att bereda möjlighet att bedriva
tvåämnesutbildning med idrott och hälsa.
1996/97:Ub408 av Leif Carlson och Nils
Fredrik Aurelius (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett samgående mellan Kalmar
läns vårdhögskola och Högskolan i
Kalmar,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Landstinget i Kalmar
län kommunalt beställaransvar vad gäller
anordnandet av högre vårdutbildning.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Högskolan i Malmö,
23. att riksdagen avslår regeringens
förslag om ytterligare uppdrag och medel
till Forskningsrådsnämnden för insatser
inom forskningsinformation i enlighet
med vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om hur svensk rymdforskning kan
stärkas och om en internationell
rymdhögskola i Kiruna i enlighet med vad
som anförts i motionen,
26. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om SUNET som ett nationellt
kompetenscenter inom Internetteknik samt
om offentliga informationsproducenters
anslutning till Internet,
27. att riksdagen avslår regeringens
förslag till satsningar inom
genusforskningen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
28. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en forskarskola i
teleinformatik,
34. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beteckningen universitet på
ett högre lärosäte.
1996/97:Ub413 av Agneta Ringman m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompletterande TV-
producentutbildning.
1996/97:Ub414 av Sven Lundberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioriterade områden för
Mitthögskolan.
1996/97:Ub415 av Susanne Eberstein m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om
civilingenjörsutbildning vid
Mitthögskolan.
1996/97:Ub416 av Per Lager m.fl. (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att Göteborgs
universitet bör tilldelas
utbildningsområdet idrott,
tvåämnesutbildningen med idrott och
hälsa, att utvecklas vidare med särskild
folkhälsoinriktad profil.
1996/97:Ub417 av Marie Wilén och Ingrid
Skeppstedt (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Mälardalens högskola
skall prioriteras vid nästa tillfälle då
medel tilldelas för ytterligare
utbildningsplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att Mälardalens
högskola bör tilldelas ytterligare 10
miljoner kronor för 1998 och 1999 till
forskningen utöver vad regeringen
föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förlägga fullständig
civilingenjörsutbildning till
Mälardalens högskola med Västerås som
lokaliseringsort,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare
studentbostäder i Eskilstuna och
Västerås.
1996/97:Ub418 av Berit Oscarsson och
Christina Pettersson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att inom ramen för
utgiftsområde 16 omfördela medel till
förmån för Linköpings universitet.
1996/97:Ub419 av Margareta Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser till Högskolan i
Jönköping.
1996/97:Ub421 av Ann-Marie Fagerström
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resurser
av medel till information för
utlandsstuderande elever.
1996/97:Ub422 av Marianne Jönsson och
Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
gemensam utbildning för förskollärare,
fritidspedagoger och grundskollärare.
1996/97:Ub424 av Inger Davidson m.fl.
(kd, m, c, fp, v, mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag
beträffande lärarutbildning vid Rudolf
Steinerhögskolan i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Ub425 av Carina Moberg och Nikos
Papadopoulos (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en särskild
introduktion för invandrare med
akademisk examen.
1996/97:Ub427 av Sigrid Bolkéus m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om framtida utveckling
av Högskolan i Gävle/Sandviken.
1996/97:Ub428 av Inger René (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till sådan ändring att antalet
läkarutbildningsplatser fördelas i
relation till regionernas
befolkningsunderlag.
1996/97:Ub429 av Rolf Dahlberg och
Patrik Norinder (m) vari yrkas att
riksdagen godkänner att antalet nya
utbildningsplatser vid Högskolan i
Gävle/Sandviken skall öka med 300
platser 1997 och ytterligare 300 platser
1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Ub431 av Sylvia Lindgren och
Tone Tingsgård (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
forskning.
1996/97:Ub432 av Bertil Persson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Malmöhögskolan.
1996/97:Ub435 av Lars Björkman och
Birgitta Wichne (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av
utbildningsplatser till Högskolan i
Borås,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av ökade
forskningsanslag med två miljoner kronor
till Högskolan i Borås.
1996/97:Ub438 av Hans Hjortzberg-
Nordlund och Margareta E Nordenvall (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av särskilda
forskarcentrum vid de mindre
högskolorna.
1996/97:Ub439 av Märta Johansson och
Sten Östlund (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
examinationsrätt till apotekarexamen vid
Göteborgs universitet.
1996/97:Ub440 av Märta Johansson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet att
bedriva tvåämnesutbildning med högre
utbildning i ämnet Idrott och hälsa vid
Göteborgs universitet.
1996/97:Ub446 av Ingvar Johnsson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ämneslärarutbildning
i teckenspråk vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl.
(c) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjd utbildnings- och
kompetensnivå genom utbildnings- och
arbetsmarknadssatsningar.
1996/97:Ub449 av Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildningsplatser
vid Högskolan Kristianstad,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade medel för forskning vid
Högskolan Kristianstad under den
kommande treårsperioden.
1996/97:Ub450 av Marianne Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en akademisk utbildning i
teckenspråk och
teckenspråkslärarutbildning vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
1996/97:Ub451 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsplatser till
Högskolan i Malmö,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om civilingenjörsutbildning vid
Mitthögskolan och Mälardalens högskola,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en modell för
kvalificeringstrappa, som ger
examensrättigheter i
forskarutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslagssystem, som bygger på
en kvalificeringstrappa,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tidsplan för beslut om
universitetsbenämning,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till högskolor
beträffande forskarutbildning,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en omvandling av
utbildningsbidrag till
doktorandtjänster,
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillvarata den kompetens
som invandrade svenskar har.
1996/97:Ub453 av Åsa Stenberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar av
lärarutbildning.
1996/97:Ub454 av Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Högskolan i Gävle/Sandviken.
1996/97:Ub455 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas att
riksdagen genom omfördelning inom
aktuellt utgiftsområde beviljar
Teologiska högskolan ett statsbidrag om
800 000 kr motsvarande 120
årsstudieplatser inom nivån 1-140 poäng.
1996/97:Ub456 av Torsten Gavelin (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en professur i
informations- och biblioteksvetenskap
vid Umeå universitet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om jazzutbildning vid Umeå
universitet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utbildning i
utställningsgestaltning och scenografi
vid Umeå universitet.
1996/97:Ub457 av Torsten Gavelin (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen godkänner vad i
motionen anförts om att med ändring av
vad regeringen föreslagit i proposition
1996/97:1 genom omfördelning tilldela
Umeå universitet 2 000 nya
utbildningsplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskoleutbildning i
Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik.
1996/97:Ub458 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om olika vägar till läraryrket,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpta antagningskrav för
läraryrket,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av undervisning om
och i teknik inom lärarutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av försöksskolor,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämnare könsfördelning,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildning om
manligt och kvinnligt i
lärarutbildningen,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning/översyn av
lärarutbildningen.
1996/97:Ub459 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarsituationen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förlängning av praktisk-
pedagogisk utbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta sammanhållande
organ med totalansvar för
lärarutbildningen vid högskolorna,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild vuxenlärarexamen,
1996/97:Ub460 av Mats Lindberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad
läkarutbildning vid Umeå universitet.
1996/97:Ub461 av Mats Lindberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tandläkarutbildningen vid
Umeå universitet.
1996/97:Ub463 av Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om efterfrågestyrd tilldelning
av högskoleplatser.
1996/97:Ub466 av Maggi Mikaelsson (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på distansutbildning
vid Umeå universitet.
1996/97:Ub467 av Nikos Papadopoulos (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en professur i
integrationsfrågor.
1996/97:Ub468 av Britt-Marie Danestig-
Olofsson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
utbildningsplatser för att tillgodose
behovet av kompetensutveckling även
efter avslutad grundutbildning.
1996/97:Ub469 av tredje vice talman
Christer Eirefelt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av
grundutbildningsanslaget,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av
forskningsanslaget.
1996/97:Ub470 av Marietta de Pourbaix-
Lundin m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
utvecklingen av Södertörns högskola.
1996/97:Ub471 av Ulf Melin och Göte
Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att
Stiftelsehögskolan i Jönköping tillförs
ytterligare 240 platser och att
motsvarande platser minskas på
Mitthögskolan.
1996/97:Ub472 av Hans Hjortzberg-
Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar tilldela Göteborgs universitet
utbildningsområde idrott för att även
fortsättningsvis bereda möjlighet att
bedriva tvåämnesutbildning med idrott
och hälsa i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1996/97:Ub474 av Karin Israelsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökat antal
utbildningsplatser för läkarutbildning
vid Umeå universitet.
1996/97:Ub475 av Karin Israelsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet utbildningsplatser
för tandläkarstuderande vid Umeå
universitet.
1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all basårsutbildning
skall ske inom komvux,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en försöksverksamhet med ett
socialt basår riktat till män.
1996/97:Ub479 av Lennart Brunander och
Marianne Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kunna ta in fler
studenter än vad de fasta
studieplatserna ger möjlighet till,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsanslag till
Högskolan i Borås.
1996/97:Ub480 av Marianne Andersson och
Elving Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om framtida fördelning av
resurser till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning.
1996/97:Ub482 av Sivert Carlsson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sjöfartsutbildning vid
Sjöbefälsskolan i Kalmar.
1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om treterminssystem och
sommaruniversitet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återinföra
kvalitetspremien som en del av
resursfördelningssystemet,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på höjningar av
högskolelärarnas kompetens,
5. att riksdagen avslår regeringens
förslag till ändring av 1 kap. 2 §
högskolelagen (1992:1434),
9. att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag att inrätta nya
professurer,
10. att riksdagen beslutar uppdra åt
regeringen att ge Högskoleverket i
uppdrag att följa upp och utvärdera
konsekvenserna av att de nya högskolorna
får fasta forskningsresurser,
13. att riksdagen avslår regeringens
förslag om förändring av
universitetsbegreppet,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte inrätta en ny och
självständig högskola på Gotland,
16. att riksdagen hos regeringen begär
ett förslag om basutbildning för
invandrare i enlighet med vad som
anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar avslå
regeringens förslag om att högskolor och
universitet vid behov skall anordna
stödundervisning i svenska,
18. att riksdagen beslutar att per
capita-besparingen också skall gälla de
konstnärliga och idrottsliga
utbildningarna,
19. att riksdagen beslutar att höja per
capita-ersättningen i enlighet med vad
som anförts i motionen,
20. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i
vårdutbildningarnas organisation,
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kandidatexamen i vårdämnen i
vårdhögskolorna,
24. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning med
de ändringar i förhållande till
regeringens förslag som framgår av i
motionen redovisad uppställning.
1996/97:Ub484 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att fullfölja
satsningen på lärarnas vetenskapliga
kompetens,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningen inom
lärarutbildningen bör fokuseras på
didaktik,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att öka utbytet
mellan skolväsendet och
forskningsvärlden,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att högskolornas
samarbete vid regionala
utvecklingscentrum även inbegriper det
regionala näringslivet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av pedagogisk
förnyelse av lärarutbildningen,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av jämställdhet i
utbildningssystemet.
1996/97:Ub487 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om principerna för utbyggnaden
av den högre utbildningen under
budgetåren 1997-1999,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på och
omfattningen av den högre utbildningen i
Malmö,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningssatsningar vid
universitet och högskolor,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de övergripande målen för
verksamheten vid forskningsråd, institut
etc. inom verksamhetsområde D,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om universitetsbegreppet,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid små och
medelstora högskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om genusforskning,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningsuppdragens
inriktning och verksamhetsmålen för
forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor,
9. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 1 Statens skolverk anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 4 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under
det nya anslaget Institutet för
uppföljning, utvärdering och tillsyn av
skolan anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 90
000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 2 Skolutveckling anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 82 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 3 Forskning inom skolväsendet
anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med
20 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 5 Statens institut för
handikappfrågor i skolan anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 114 375 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att under
anslaget A 14 Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 916 348 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 3 Lunds universitet:
Grundutbildning anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag ökat anslag med
55 000 000 kr för utbildning i Malmö i
enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 6 Göteborgs universitet:
Forskning och forskarutbildning anvisa
ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 5 000 000 kr
för ett sekretariat för genusforskning i
enlighet med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 12 Linköpings universitet:
Forskning och forskarutbildning anvisa
ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 4 900 000 kr
för en utbyggnad av tema Genus i
enlighet med vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 13 Karolinska institutet:
Grundutbildning anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag ökat anslag med
18 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 34 Idrottshögskolan i
Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 1 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 36 Kungl. Konsthögskolan:
Grundutbildning anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag ökat anslag med
750 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 41 Operahögskolan i
Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 500 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 43 Teaterhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 750 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 45 Särskilda utgifter vid
universitet och högskolor m.m. anvisa
ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag om 228 360 000 kr
i enlighet med vad som anförts i
motionen,
24. att riksdagen beslutar att under
anslaget B 46 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor
anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag om
264 999 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att anvisa
ett i förhållande till regeringens
förslag minskat anslag med 23 000 000 kr
för grundutbildning i enlighet med vad
som anförts i motionen,
26. att riksdagen beslutar att anvisa
ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 354 026 000 kr
för forskning och forskarutbildning i
enlighet med vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen beslutar att under
anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden
anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag med
30 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
28. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 1 Forskningsrådsnämnden:
Forskning och forskningsinformation
anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 14
300 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
29. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 3 Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 24
000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
30. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 5 Medicinska forskningsrådet:
Forskning anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med
90 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
31. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 7 Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 100 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
32. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 9 Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 85 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
33. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 11 Rymdforskning anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 11 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
34. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 15 Institutet för rymdfysik
anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 4
000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
35. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 16
Polarforskningssekretariatet anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 4 500 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
36. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 18 Europeisk
forskningssamverkan anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
vkat anslag med 70 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
37. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 19 Särskilda utgifter för
forskningsändamål anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 25 000 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
38. att riksdagen beslutar att under
anslaget D 20 Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 30 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
39. att riksdagen beslutar att under
anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag med 5
000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
40. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. N/T-utbildningar.
1996/97:Ub490 av Mats Lindberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att skapa bättre
förutsättningar för universitet/högskola
att bedriva distansundervisning.
1996/97:Ub491 av Inger René m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av den högre
utbildningen i Västsverige.
1996/97:Ub492 av Nils T Svensson och
Bertil Persson (s, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
lokalisera en institution för högre
utbildning och forskning inom turism
till Malmö högskola.
1996/97:Ub493 av Margareta Israelsson
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter till
omfördelning av medel för
högskoleutbildning.
1996/97:Ub494 av Eva Flyborg och Elver
Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förändring
i Utbildningsdepartementets anslag som
möjliggör dels en ett års förlängning,
dels en fördubbling av antalet platser
på kort- och dokumentärfilmsutbildningen
vid Göteborgs universitet.
1996/97:Ub495 av Agneta Brendt m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnoforskning.
1996/97:Ub496 av Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nybörjarplatser för
lärarutbildning vid Högskolan i Skövde
inom den ram som högskolan tilldelats.
1996/97:Ub497 av Erik Arthur Egervärn
(c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om
civilingenjörsutbildning vid
Mitthögskolan.
1996/97:Ub498 av Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjning av forskningsanslagen
till Högskolan i Skövde.
1996/97:Ub503 av Karin Israelsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Rådet för forskning om
universitet och högskolor blir en
självständig del inom Högskoleverket.
1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att yrkeshögskolan skall
integreras i högskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av yrkeshögskolan.
1996/97:Ub505 av Arne Kjörnsberg m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att den högre
utbildningen utvärderas löpande för att
på bästa sätt kunna möta framtida
utbildningsbehov,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsresurser.
1996/97:Ub506 av Per Erik Granström
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Högskolan Dalarna.
1996/97:Ub507 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen för
budgetåret 1997 anvisar anslagen under
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i
förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad
uppställning.
1996/97:Ub508 av Sören Lekberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högre utbildning i
Stockholmsregionen.
1996/97:Ub509 av Ingrid Andersson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att den omprövar
placeringen av professuren i polska.
1996/97:Ub510 av Owe Hellberg (v) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att ge
Högskolan i Gävle/Sandviken 1 200
utbildningsplatser i stället för 600,
2. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till omfördelning av platserna i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås
- beslutar att ge Högskolan i
Gävle/Sandviken möjlighet att använda
sina platser före 1999.
1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl.
(kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om humanioras betydelse i
högskoleutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att begränsa antalet nya
utbildningsplatser i högskolan 1997-1999
till 22 500 som skall vara permanenta,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de s.k. N/T-platserna,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en
högskoleutbildning i varje län,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskningsutbytet mellan
de regionala högskolorna och
universiteten måste ges förutsättningar
att utvecklas,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fasta forskningsresurser,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett bättre
underlag för medelstilldelningen av
forskningsresurser,
13. att riksdagen avslår regeringens
förslag om en neddragning med 14 % av
anslagen till Forskningsrådsnämnden,
forskningsråden och rymdforskningen,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla de tre
utbildningsformerna komvux, folkhögskola
och studieförbund får ta del av nya
anslag till vuxenutbildningen,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarbristen på våra
universitet och högskolor,
23. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning med
de ändringar i förhållande till
regeringens förslag som framgår av i
motionen redovisad uppställning.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder i utbildningen av
förskollärare för ökade kunskaper i
metodik och organisation vid
föräldraaktiva förskolor,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder i utbildningen av
förskollärare med anledning av
förskolans växande ansvar för
förberedande träning och undervisning i
nära anknytning till
grundskolepedagogiken,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om minimikrav på tillgång till
speciallärare för svaga elever i
grundskolan, t.ex. speciallärare med
särskild kompetens inom området dyslexi,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att kvalificerad
undervisning om dyslexi och dess
behandling införs i
speciallärarutbildningen och
utbildningar av lärare för grundskolan
så att nödvändig kompetens för
omhändertagande av elever med specifika
läs- och skrivsvårigheter kan garanteras
inom en snar framtid,
8. att riksdagen hos regeringen begär
att samverkansprojektet Dyslexi
genomförs enligt de riktlinjer som
angivits i motionen och med de uppdrag
till FRN och FOA som anges i motionen,
9. att riksdagen anvisar 33 miljoner
kronor för genomförande av
dyslexiprojektet från utgiftsområde 16
anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6
(10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner
kronor) och D 2 (1 miljon kronor),
18. att riksdagen anvisar 20 miljoner
kronor under utgiftsområde 16, A 4 för
fortbildning av skolledare och lärare
vid gymnasieskolan,
23. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av
grundutbildningsplatser på universitet
och högskolor och åtgärder för att
underlätta möjligheterna att välja
kombinationer av kurser vid olika
fakulteter och högskolor,
32. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om principer för fördelning av
forskningsresurser till universitet och
högskolor,
41. att riksdagen anvisar 40 miljoner
kronor från utgiftsområde 16, A 4 (20
miljoner kronor), A 6 (10 miljoner
kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D
2 (2 miljoner kronor) för genomförande
av de i motionen föreslagna projekten,
46. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning och organisation
av vuxenutbildning och
utbildningsinsatser med anledning av den
höga arbetslösheten,
49. att riksdagen för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning med
de ändringar i förhållande till
regeringens förslag som framgår av i
motionen redovisad uppställning (tabell
2),
50. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning för åren 1998 och
1999 enligt tabell 2 i motionen.
1996/97:Fi207 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts under avsnittet En mångfald av
skolor och frihet att välja .
1996/97:Fö502 av Gunnar Goude och Annika
Nordgren (mp) vari yrkas
4. att riksdagen för budgetåret 1997
för genomförande av de i motionen
föreslagna projekten inom utgiftsområde
16 anvisar 20 miljoner kronor till
anslaget A 4 Genomförande av
skolreformer, 10 miljoner kronor till
anslaget A 6 Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med
handikapp, 8 miljoner kronor till
anslaget D 1 Forskningsrådsnämnden:
Forskning och forskningsinformation samt
2 miljoner kronor till anslaget D 2
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning.
1996/97:So295 av Rose-Marie Frebran
m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av behovet av
tandläkare i framtiden och lämplig
dimensionering av tandläkarutbildningen.
1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen vid bifall till
yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
nätverket för folkbildningsforskning
MIMER.
1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl.
(kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av
dansutbildningen i syfte att underlätta
omskolning eller vidareutbildning.
1996/97:Kr510 av Michael Stjernström
m.fl. (kd) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Idrottshögskolan bör få
fasta forskningsresurser och ges
sedvanlig examinationsrätt,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Göteborgs universitet
skall få behålla utbildningsområdet
idrott.
1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den högre utbildningens
betydelse för växtkraften i Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Högskolan i Borås.
1996/97:N239 av Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell högskola
inom rymdverksamhetens område i Kiruna.
1996/97:N253 av Olle Lindström (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att etablera en professur i
ozonforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att etablera ett
rymdforskningscentrum med
forskningsskola i Kiruna,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ingenjörsutbildningen i
Kiruna byggs på.
1996/97:A280 av Berit Oscarsson och Nils
T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medel till
studieförbunden.
1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om högskoleplatser i
Storstockholm och nätverksuniversitet på
Södertörn.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)
vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett decentraliserat
kunskapssamhälle.
1996/97:A806 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att resurser
avsätts till genusforskning.
1996/97:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl.
(c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hälften av de 100 000
platserna i det nya
utbildningsprogrammet bör gå till
kvinnor.
1996/97:A819 av Elving Andersson m.fl.
(c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildning och
lärarutbildning.
1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl.
(kd) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lärare och
lärarkandidater måste få
fortbildning/utbildning om skillnaden
mellan pojkars och flickors agerande i
undervisningssituationen,
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rekryteringen till
lärarutbildningen målmedvetet måste
inriktas på en jämn könsfördelning.
Motioner med anledning av proposition
1996/97:5 Forskning och samhälle
1996/97:Ub1 av Lennart Klockare m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en professur vid
Högskolan i Luleå och de
regionalpolitiska effekterna.
1996/97:Ub2 av Monica Öhman m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av långsiktighet vad
gäller anslaget för den
samhällsvetenskapliga och humanistiska
forskningen vid Högskolan i Luleå.
1996/97:Ub3 av Siw Wittgren-Ahl och
Claes-Göran Brandin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av en samnordisk
forskarutbildning inom rese- och turist
industrin.
1996/97:Ub4 av Claes-Göran Brandin och
Siw Wittgren-Ahl (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning inom turistnäringen
vid Handelshögskolan i Göteborg.
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitet i forskningen vid de
nya högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat anslag till
grundforskning via forskningsråden under
Utbildningsdepartementet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de nya högskolornas uppgift
att finansiera forskarutbildning för
sina lärare,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om resursfördelningssystemet och
målstyrning av högskolornas verksamhet,
13. att riksdagen avslår förslaget om
placering av genusforskningssekretariat
i Göteborg,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge FRN koordinerande
uppgifter för genusforskning,
17. att riksdagen avslår regeringens
förslag om professorstjänster och deras
lokalisering,
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall vara
Högskoleverket som beslutar vilka
högskolor som får rätt att benämnas
universitet.
1996/97:Ub6 av Elving Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar tilldela
Göteborgs universitet utbildningsområdet
Idrott och bibehållen examensrätt inom
området.
1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sekretariatet för
genusforskning,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarbrist.
1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om SUNET.
1996/97:Ub9 av Ulf Björklund och Lennart
Fremling (kd, fp) vari yrkas
1. att riksdagen med ändring av
regeringens förslag för budgetåret 1997
anvisar Högskolan Dalarna 27,9 miljoner
kronor genom omfördelning inom
utgiftsområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilldelning av medel till
Högskolan Dalarna för åren 1998 och
1999.
1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
10. att riksdagen hos regeringen begär
att Högskoleverket skall ges i uppdrag
att undersöka möjligheterna för en
forskningsenhet med miljöprofil,
12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett institut
med inriktning på miljöskydd och
naturvård (miljötekniskt institut).
Motion med anledning av proposition
1996/97:3 Kulturpolitik
1996/97:Kr13 av Fanny Rizell m.fl. (kd)
vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av
dansutbildningen i syfte att underlätta
omskolning eller vidareutbildning.
Motion med anledning av regeringens
skrivelse 1995/96:147 Återkallelse av
proposition 1996/97:119 Reformerad
tandvårdsförsäkring
1995/96:Sf22 av Rose-Marie Frebran m.fl.
(kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av behovet av
tandläkare i framtiden och lämplig
dimensionering av tandläkarutbildning.
Utskottet
1. Inledning
Riksdagen har den 22 november 1996
fastställt utgiftsramen för budgetåret
1997 för utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning (prop. 1996/97:1
Reviderad finansplan m.m., bet. FiU1,
rskr. 53). Ramen omfattar
25 357 miljoner kronor.
I det följande behandlar
utbildningsutskottet regeringens förslag
i budgetpropositionen under
utgiftsområde 16 och de under allmänna
motionstiden 1996 väckta motionsyrkanden
som har samband med regeringens förslag.
Ett fåtal yrkanden i motioner väckta med
anledning av andra propositioner, men
som har samband med regeringens förslag
i budgetpropositionen, behandlas också.
Regeringens förslag om anslagsbelopp
(yrkande 76 i propositionen) föregås av
ett stort antal andra yrkanden om
antagande av lagförslag och om
godkännande av vad regeringen förordat i
olika avseenden. I betänkandet tar
utskottet först upp olika sakområden där
regeringen lagt fram sådana förslag och
redovisar sitt ställningstagande till
regeringens och motionärernas förslag i
de delar som inte direkt avser anslagen.
Sakområdena tas upp i följande ordning.
Inledningsvis behandlas
forskningsområdet, som har särskild
aktualitet eftersom regeringen samtidigt
med budgetpropositionen har lagt fram en
forskningspolitisk proposition (prop.
1996/97:5). I sistnämnda proposition
återfinns utförligare resonemang om
regeringens motiv för vissa av de
förslag som framläggs i
budgetpropositionen. Efter
forskningsfrågorna tar utskottet upp den
grundläggande högskoleutbildningen och
sedan vissa frågor på skolområdet.
Därefter följer fem avsnitt (avsnitt
15-19) om regeringens och motionärernas
förslag om anslag på skolområdet, till
universitet och högskolor, till
högskolemyndigheter, till nationella och
internationella forskningsresurser samt
till gemensamma ändamål. Utskottets
ställningstagande till regeringens
samlade förslag om anslag inom
utgiftsområdet redovisas i ett därpå
följande avsnitt (avsnitt 20). Allra
sist behandlas några få övriga frågor.
2. Fakultetsresurser och nya
forskningssatsningar vid universitet och
högskolor
Satsningar på olika forskningsområden
Regeringens förslag till övergripande
mål för forskningen och allmänna
riktlinjer för forskningspolitiken för
åren 1997-1999 presenteras i
propositionen Forskning och samhälle
(prop. 1996/97:5). Utskottets
ställningstaganden till förslagen i
denna proposition och till
motionsyrkanden i anslutning därtill
återfinns i utskottets betänkande
1996/97:UbU3.
I budgetpropositionen lägger regeringen
fram förslag om forskning och
forskarutbildning som främst tar sikte
på resursfrågor och medelsanvisning för
nästa budgetår. En del av dessa förslag
har också tagits upp i den
forskningspolitiska propositionen,
ibland med en något fylligare
motivering. De behandlas likväl enbart i
detta budgetbetänkande med hänvisning
till att de utmynnar i konkreta
budgetförslag.
Regeringen konstaterar i
budgetpropositionen att betydande belopp
för närvarande förs över från
forskningsstiftelserna, forskningsråden
och andra externa finansiärer till
högskolan och dess forskning. Den större
delen av de externa anslagen tillfaller
de medicinska, naturvetenskapliga och
tekniska forskningsområdena.
Fakultetsanslagen har vid
anslagsberäkningarna för budgetåret 1997
reducerats med 2 % - vilket närmare
framgår av avsnitt 16 i detta betänkande
- dels till följd av tidigare beslutad
besparing, dels för att finansiera vissa
reformer inom forskningen. Trots det
rådande statsfinansiella läget föreslår
regeringen, enligt propositionen,
betydelsefulla satsningar för forskning
och forskarutbildning samt medel för
vissa byggnadsprojekt.
De förslag till förstärkningar inom
vissa angelägna forskningsområden som
regeringen lägger fram återges i
följande sammanställning punktvis.
Enligt regeringens bedömning är detta
samtidigt områden vars tillgång till
andra finansieringskällor är begränsade.
- Det tillskott till humanistisk och
naturvetenskaplig forskning, den s.k.
särskilda fakultetsresursen, som under
en femårsperiod tilldelats de
humanistiska och matematisk-
naturvetenskapliga fakulteterna skall
permanentas.
- Som en konsekvens av tidigare
fattade beslut skall Uppsala universitet
erhålla medel för bostads- och
byggforskning.
- Uppsala universitet skall erhålla
medel för ökade lokalkostnader för
Gustavianum.
- Lunds universitet skall erhålla
medel för forskning med inriktning mot
Ost- och Sydostasien.
- Lunds universitet skall erhålla
medel för forskningen vid Skissernas
museum.
- Göteborgs universitet skall erhålla
medel för ett internationellt
dokumentations- och forskningscentrum
inom området våldsskildringar i medier.
- Göteborgs universitet skall erhålla
medel för forskning om och utveckling av
svenska som andraspråk och
svenskundervisning för invandrare.
- Stockholms universitet skall erhålla
resurser för förstärkning av
verksamheten vid Institutet för social
forskning.
- Linköping universitet skall erhålla
resurser för ett nytt tema, tema Genus.
- Umeå universitet skall erhålla en
förstärkning av anslagen till de
humanistiska och samhällsvetenskapliga
fakulteterna.
- Högskolan i Luleå skall erhålla en
förstärkning för forskning inom det
filosofiska området. En filosofisk
fakultet skall inrättas vid högskolan
den 1 januari 1997.
- Nationella nätverkssekretariat för
Europaforskning inom ämnesområdena
statsvetenskap vid Uppsala universitet,
ekonomi vid Lunds universitet och
juridik vid Stockholms universitet samt
ett årsbokssekretariat förlagt till
Uppsala universitet skall erhålla stöd.
Vidare föreslår regeringen medel för
följande professurer:
- afrikanska språk vid Göteborgs
universitet,
- polska språket och litteraturen vid
Stockholms universitet,
- filmvetenskap vid Stockholms
universitet,
- museologi vid Umeå universitet,
- produktionsteknik med inriktning mot
elektronikindustrin.
I andra avsnitt i detta betänkande
behandlas regeringens förslag om
resurser för lärarutbildningarnas
forskningsanknytning, om medel till
Göteborgs universitet för ett
sekretariat för genusforskning och om
förstärkning av medlen för konstnärligt
utvecklingsarbete vid de konstnärliga
högskolorna i Stockholm samt vid Lunds,
Göteborgs respektive Umeå universitet
och Högskolan i Luleå.
Moderata samlingspartiet begär i motion
1996/97:Ub487 yrkande 3 ett
tillkännagivande om vad i motionen
anförts om forskningssatsningar vid
universitet och högskolor. Motionärerna
pekar på stora skillnader i de
procentuella ökningarna av anslagen
mellan universitet och större högskolor
å ena sidan och små och medelstora
högskolor å den andra. De avvisar inte
de i budgeten anvisade medlen för
forskning, men ifrågasätter den
fördelning regeringen förordar. I deras
förslag finns ökade resurser för
forskning vid små och medelstora
högskolor, samtidigt som en ökning görs
bland de universitet och större
högskolor som i regeringens förslag
tilldelats små eller obetydliga
ökningar. Tillskotten bör, anser
Moderaterna, göras så att inget anslag
ökar med mindre än 2,3 % jämfört med
föregående budgetår. I konsekvens med
det förda resonemanget föreslår
motionärerna i sina anslagsberäkningar
att de medel (264 999 000 kr) som
regeringen anslagit för forskning vid
mindre och medelstora högskolor skall
återgå. Samtidigt vill motionärerna att
riksdagen anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med
354 026 000 kr för forskning och
forskarutbildning att fördelas mellan
samtliga universitet och högskolor
(inkl. de mindre och medelstora
högskolorna) i enlighet med de av
motionärerna förordade
fördelningsprinciperna.
Vänsterpartiet föreslår i sitt
budgetalternativ att fakultetsanslagen
generellt ökas med 100 miljoner kronor
(motion 1996/97:Ub507). Miljöpartiet
föreslår i flera motioner att ett s.k.
grundforskningsavdrag skall införas.
Enligt motionärerna skulle
fakultetsanslagen genom
grundforskningsavdraget kunna tillföras
560 miljoner kronor år 1997. De har dock
inte lagt fram något förslag om ökade
belopp under anslagen till forskning och
forskarutbildning. Utskottet behandlar
yrkandena om grundforskningsavdrag i
sitt forskningsbetänkande (bet.
1996/97:UbU3). Folkpartiet liberalerna
däremot har lägre fakultetsanslag än vad
regeringen föreslagit till Uppsala,
Lunds, Göteborgs, Stockholms och Umeå
universitet (motion 1996/97:Ub483).
Utskottet har inget att invända mot
regeringens förslag till
forskningssatsningar vid de olika
lärosätena. Motion 1996/97:Ub487 yrkande
3 om principer för forskningssatsningar
vid universitet och högskolor avstyrks.
Till frågan om anslagen till forskning
och forskarutbildning vid universitet
och högskolor återkommer utskottet
senare i betänkandet (avsnitt 16).
I motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 17
och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 9 avvisas
regeringens förslag om nya
professorstjänster. Det innebär enligt
motionärerna inte ett ställningstagande
i fråga om behovet av en förstärkning av
kompetensen i de föreslagna ämnena. De
hänvisar till att de tidigare ställt sig
avvisande till att regeringen skall ha
rätt att inrätta professurer, eftersom
de menar att denna uppgift hör till
universitetens och högskolornas ansvars
område.
Utskottet erinrar om att riksdagen
våren 1995 godkände regeringens förslag
att regeringen på nytt skulle få rätt
att inrätta professurer vid universitet
och högskolor för att göra det möjligt
att prioritera vissa nationellt
angelägna forskningsområden samt
garantera tillgången på vetenskapligt
kompetenta forskare, t.ex. inom vissa
områden där forskning inte finns
tillfredsställande representerad (prop.
1994/95:100 bil. 9 delvis, bet. UbU12,
rskr. 354). I sammanhanget framhölls att
huvudansvaret för forskningens
organisation vid universitet och
högskolor alltjämt vilar på styrelserna
för lärosätena. Regeringens möjlighet
att inrätta professurer inom särskilda
områden borde därför utnyttjas
restriktivt.
Regeringens förslag i
budgetpropositionen om medel för
inrättande av professurer i vissa ämnen
motiveras av att dessa ämnen anses vara
av nationellt intresse. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning
och avstyrker därmed motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 17 och 1996/97:Ub483
yrkande 9.
Enligt motion 1996/97:Ub509 (s) bör
placeringen vid Stockholms universitet
av professuren i polska språket och
litteraturen omprövas. Motionärerna
pläderar för att professuren i stället
bör placeras vid Uppsala universitet.
Särskilt lyfter man fram att Uppsala
redan har ett forskningslektorat i
polska, som kommer att omvandlas till
ett universitetslektorat, samt att
lämpliga samarbetsinstitutioner finns på
orten.
Utskottet konstaterar att det i dag
inte finns någon professur i polska
språket och litteraturen vid svenska
universitet. Regeringen anger att
skrivelser om professuren inkommit från
såväl Uppsala universitet som Stockholms
universitet samt att yttrande över
skrivelserna inhämtats från Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR). I yttrandet framhålls att
forskning och forskarutbildning i polska
är etablerade vid båda lärosätena, men
att Stockholms universitet har fler
studenter inom grundutbildningen och
bättre kontaktmöjligheter utanför
ämnesinstitutionen. HSFR förordar i
valet mellan universiteten att
professuren förläggs till Stockholms
universitet. Utskottet finner ingen
anledning att ifrågasätta den bedömning
som regeringen gjort mot bakgrund av
HSFR:s yttrande. Motionsyrkandet
avstyrks med det anförda.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet
att riksdagen godkänner vad regeringen
förordar om forskningssatsningar vid
universitet och högskolor.
Verksamhetsmålen för forskning och
forskarutbildning
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordar om
verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för
forskning och forskarutbildning vid
Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms,
Umeå resp. Linköpings universitet samt
vid Karolinska institutet, Kungl.
Tekniska högskolan och Högskolan i
Luleå. I verksamhetsmålen för de skilda
lärosätena under anslagen har
regeringens ovan nämnda förslag till
forskningssatsningar och professurer
specificerats.
I motion 1996/97:Ub487 yrkande 8
(delvis) följer Moderata samlingspartiet
upp sina förslag till
forskningssatsningar vid universitet och
högskolor och begär ett tillkännagivande
i enlighet med dessa om verksamhetsmålen
för forskning och forskarutbildning.
Regeringens förslag om en filosofisk
fakultet vid Högskolan i Luleå välkomnas
i motion 1996/97:Ub2 (s). Motionärerna
vill emellertid att riksdagen gör ett
uttalande om behovet av långsiktighet
när det gäller anslaget för
samhällsvetenskaplig och humanistisk
forskning. Forskning bör kunna bedrivas
i rimlig omfattning.
Utskottet noterar att regeringen
redovisar som planeringsförutsättning
för budgetåren 1998 och 1999 att
Högskolan i Luleå skall erhålla utökade
resurser för fortsatt uppbyggnad av
humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning och forskarutbildning. Något
riksdagsuttalande behövs inte, varför
motionsyrkandet bör avslås.
Utskottet föreslår att riksdagen med
avslag på motion 1996/97:Ub487 yrkande 8
(delvis) ger regeringen begärt
godkännande av verksamhetsmålen för
forskning och forskarutbildning vid de
angivna lärosätena.
I motioner framlagda förslag till
satsningar på olika forskningsområden
Rymdforskningen framhålls som ett område
för svensk spjutspetsforskning i flera
motioner. Enligt motion 1996/97:Ub411
(m) yrkande 25 är den rymdforskning som
bedrivs i Kiruna ett exempel på att
Sverige legat väl framme inom avancerad
teknik. Verksamhetens framgång beror på
ett geografiskt unikt läge som ger goda
förutsättningar för forskning och
utbildning inom detta område. I motion
1996/97:N239 (m) yrkande 2 föreslås att
den svenska rymdverksamheten
koncentreras till Kiruna, och att
Sverige skall ta på sig en ledande roll
i Europa genom att där skapa en
internationell högskola med kurser och
forskning i allt som rör rymdverksamhet,
t.ex. astronomi och astrofysik,
telekommunikation och satellitteknik.
Bland annat kan vissa institutioner vid
Umeå universitet och Högskolan i Luleå
omlokaliseras till Kiruna. Liknande
yrkanden framställs i motion
1996/97:N253 (m), nämligen att ett
rymdforskningscentrum med
forskningsskola bör etableras i Kiruna i
samarbete med Högskolan i Luleå och att
en professur i ozonforskning bör
inrättas där.
Utskottet hänvisar till att ett nytt
Miljö- och rymdforskningsinstitut (MRI)
i Kiruna har skapats under år 1996 med
stöd av flera finansiärer och med medel
från Europeiska unionens regionala
utvecklingsprogram för mål 6-området
avseende åren 1995-1999. Grundtanken är
att existerande forskningsverksamhet i
Kiruna skall byggas ut och kompletteras
för att skapa en bredare akademisk miljö
med egen utvecklingskraft. Institutets
uppgift är bl.a. att fördela medel inom
de fyra delområdena
satellitdatahantering, klimatforskning,
atmosfärforskning och
samhällsvetenskaplig tillämpning av
geografisk information. Institutet skall
också planera och förbereda en fortsatt
verksamhet efter uppbyggnadsperioden med
EU-regionalstöd. Utskottet föreslår mot
bakgrund av vad som redovisats att
riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub411 yrkande 25, 1996/97:N239
yrkande 2 samt 1996/97:N253 yrkandena 1
och 2.
I motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 12
begärs att riksdagen uttalar sig för att
ett institut med inriktning på forskning
och utveckling av teknik inom
miljöskydds- och naturvårdsområdena
bildas i samverkan mellan Kungl.
Tekniska högskolan, Försvarets
forskningsanstalt, Statens
naturvårdsverk och ett eller flera
universitet. Ett sådant miljötekniskt
institut skall enligt motionen också
kunna fungera som referensorgan för
övriga utvecklingsinstitut och
produktutvecklande företag. Verksamheten
bör finansieras genom anslag över
statsbudgeten samt med medel från
forskningsråd m.fl. och deltagande
företag.
Utskottet har nyligen tillstyrkt att
totalt 100 miljoner kronor, varav
hälften anvisas på tilläggsbudget för
innevarande budgetår, ställs till
förfogande för inrättande av ett nytt
tekniskt forskningsinstitut i Göteborg
under förutsättning att en utredning
leder till att projektet kan genomföras
(1996/97:UbU2y; kommittédir. 1996:72).
Såsom framgår av motionen avser
motionärerna att ett miljötekniskt
institut skall ha en liknande
konstruktion och liknande
finansieringsvillkor. Utskottet är inte
berett att förorda en sådan ytterligare
satsning. Motionsyrkandet bör alltså
avslås av riksdagen.
Flera motioner behandlar frågor om
inrättande av professorstjänster.
En professur i informations- och
biblioteksvetenskap bör enligt motion
1996/97:Ub456 (fp) yrkande 1 inrättas
vid Umeå universitet för att säkra
utveckling och kvalitet i
bibliotekarieutbildningen i Umeå.
Enligt motion 1996/97:Ub467 (s) bör en
professur i integrationsfrågor inrättas
vid Stockholms universitet för forskning
rörande integration av invandrare, det
mångkulturella samhället m.m.
Förslag om inrättande av en professur i
malmgeologi vid Högskolan i Luleå förs
fram i motion 1996/97:Ub1 (s). En sådan
professur skulle enligt motionärerna få
positiva regionalpolitiska effekter för
norra Sverige och bl.a. bidra till att
medel för malmgeologisk forskning
tillförs högskolan.
Utskottet vill påpeka beträffande
professuren i malmgeologi att förslag om
inrättande av en sådan tjänst vid
Högskolan i Luleå har lagts fram av den
s.k. Gruvkommittén i betänkandet
Gruvorna och framtiden (SOU 1996:152).
Enligt uppgift från Närings- och
handelsdepartementet skall betänkandet
remissbehandlas med sikte på beredning
inom regeringskansliet senare under
våren 1997.
När det gäller frågan om en professur i
integrationsfrågor vill utskottet
hänvisa till att regeringen som en
planeringsförutsättning för budgetåret
1998 bedömer att Linköpings universitet
bör erhålla medel för ett nytt tema -
Tema Etnicitet - om internationell
migration och etniska relationer. Sådan
forskning är en viktig del i en satsning
för att ge likvärdiga förutsättningar i
samhället för invandrare och för att ta
till vara invandrares erfarenheter och
kompetens. Forskningsområdet har en
klart tvärvetenskaplig karaktär och
lämpar sig enligt utskottets mening väl
för den temamodell som utvecklats vid
detta universitet.
I övrigt vill utskottet påminna om att
tjänst som professor vid universitet
eller vid sådan högskola, till vilken en
fakultet är knuten eller där
konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs,
inrättas genom lokalt beslut av
styrelsen för resp. universitet och
högskola (2 kap. 2 § och 4 kap. 3 §
högskoleförordningen, 1993:100). Denna
ordning gäller sedan den 1 juli 1993.
Sammanfattningsvis anser utskottet att
riksdagen inte bör göra några uttalanden
med anledning av motionerna 1996/97:Ub1,
1996/97:Ub456 yrkande 1 och
1996/97:Ub467 utan avslå desamma.
I två motioner - motionerna
1996/97:Ub418 (s) och 1996/97:Kr257 (mp)
yrkande 13 - understryks betydelsen av
det arbete som MIMER, det nationella
nätverket för folkbildningsforskning vid
Linköpings universitet, bedriver för att
initiera, utveckla och samordna
tvärvetenskaplig forskning om
folkbildning. MIMER inrättades år 1990,
varvid Linköpings universitet fick en
miljon kronor för denna forskning.
Resursen har sedan dess inte utökats.
Forskningen om folkbildningen expanderar
och MIMER:s nätverk växer. I den
förstnämnda motionen vill motionärerna
att medel skall omfördelas inom ramen
för utgiftsområde 16 till förmån för
MIMER vid Linköpings universitet. I den
senare motionen begärs ett
tillkännagivande om att regeringen bör
överväga att under åren 1998-1999
omfördela medel inom utgiftsområde 16
till MIMER.
Utskottet ser positivt på verksamheten
vid MIMER och anser att nätverkets
arbete med att utveckla kunskapen om och
intresset för folkbildningsforskningen
är värdefullt. Det kan i sammanhanget
nämnas att medlen till MIMER tillkom
genom ett tillkännagivande från
riksdagen som utskottet stod bakom (bet.
1989/90:UbU25 s. 120). Utskottet har
inhämtat att Linköpings universitet i
sin fördjupade anslagsframställning för
perioden 1997-1999 föreslagit ökade
resurser för MIMER. Regeringen har
emellertid inte fört fram detta förslag
i budgetpropositionen. Utskottet är inte
heller berett att nu förorda ett
riksdagsuttalande om att MIMER framöver
bör erhålla utökade speciella resurser.
Utskottet vill peka på att universitetet
har möjlighet att inom ramen för sina
fakultetsresurser ge ökat stöd till
nätverket. Med det anförda avstyrker
utskottet motionsyrkandena.
I motion 1996/97:Ub414 (s) lyfter
motionärerna fram forskning med
anknytning till skogsområdet samt
tvärvetenskaplig forskning rörande
inneklimat-hälsa som prioriterade
områden för Mitthögskolan, vilka bör
stödjas.
Mitthögskolan tillhör de mindre och
medelstora högskolor som enligt
regeringens förslag tilldelas kraftigt
ökade permanenta forskningsresurser.
Enligt utskottets mening finns det inget
som hindrar att högskolan själv väljer
att prioritera de i motionen nämnda
områdena. Utskottet anser därmed att
motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Enligt motion 1996/97:Ub4 (s) yrkande 2
är Handelshögskolan vid Göteborgs
universitet i dag det enda lärosäte som
har satsat på forskarutbildning inom
rese- och turistindustrin. Det är därför
lämpligt att utveckla ett samarbete
mellan Handelshögskolan i Göteborg och
Mitthögskolan vid den satsning på
forskning om turismen vid Mitthögskolan
som regeringen förordar i den
forskningspolitiska propositionen. - I
motion 1996/97:Ub3 (s) av samma
motionärer begärs ett tillkännagivande
om behovet av en samnordisk
forskarutbildning inom rese- och
turistindustrin. En samnordisk
utveckling av den etablerade
forskarutbildningen vid Handelshögskolan
i Göteborg i samarbete med universiteten
i Trondheim, Oslo, Århus och Köpenhamn
kan tillförsäkra de nordiska länderna en
förstärkt position inom turistnäringen,
anför motionärerna.
Utskottet delar regeringens bedömning i
forskningspropositionen (prop. 1996/97:5
s. 288) att turismen bör få större
betydelse både som näring och för
sysselsättningen. Näringen har en
potential som ännu inte till fullo
utnyttjats, delvis beroende på bristande
kunskaper. Kunskapsutvecklingen inom
turismområdet behöver därför stärkas i
Sverige. Utskottet utgår från att
lärosätena och institutionerna själva
initierar och etablerar samverkan
sinsemellan i önskvärd omfattning.
Utskottet anser inte att riksdagen skall
göra något uttalande med anledning av
motionsyrkandena, varför de avstyrks.
3. Universitetsbegreppet
Riksdagen har hittills beslutat vilka
lärosäten inom den högre utbildningen
som har rätt att benämnas universitet.
Regeringen har fastställt detta i
högskoleförordningen (1993:100). De
kriterier som hittills har gällt är att
lärosätet är statligt, har rätt att
utfärda doktorsexamen och att utbildning
och forskning bedrivs vid minst tre
fakulteter.
Regeringen föreslår nu - sedan frågan
utretts av Högskoleverket på regeringens
uppdrag (Högskoleverkets rapportserie
1996:12 R) - att rätten att benämnas
universitet skall tilldelas det statliga
lärosäte
- som har en grundutbildning och
forskning som är väl etablerad och av
god vetenskaplig kvalitet,
- som har en tillräcklig omfattning av
grundutbildningen och utbildning inom
ett antal ämnesområden,
- som har en tillräcklig omfattning av
forskningsverksamheten och forskning
inom ett antal ämnesområden,
- som har goda infrastrukturella
förutsättningar (bibliotek m.m.) för att
bedriva grundutbildning och forskning,
- som har goda internationella
kontakter inom grundutbildning och
forskning,
- och som uppfyller kraven för att
självständigt inrätta professurer och
att utfärda doktorsexamen.
Det bör enligt propositionen ankomma på
regeringen att på ansökan av en högskola
besluta om användningen av benämningen
universitet. Högskoleverket skall
dessförinnan kvalitativt pröva huruvida
högskolan i fråga har nått den nivå som
erfordras.
De lärosäten som redan uppfyller de
kriterier för benämningen universitet
som regeringen föreslagit, såsom Kungl.
Tekniska högskolan och Karolinska
institutet, och vars namn är välkända,
kan enligt regeringen självfallet avstå
från att ansöka om att få använda
benämningen. Om de emellertid önskar
använda benämningen universitet kan
regeringen i sådant fall, utan hörande
av Högskoleverket, besluta om detta.
Regeringen redovisar att Högskolan i
Luleå i sin anslagsframställning begärt
att få anta namnet Luleå tekniska
universitet. Regeringen bedömer att
högskolan i och med de
resursförstärkningar som föreslås i
budgetpropositionen för år 1997 väl
uppfyller kraven för att benämnas
universitet och att högskolan inte
behöver undergå ytterligare prövning. Om
riksdagen godkänner kriterierna för
universitetsbenämning, avser regeringen
att genom en ändring i
högskoleförordningen tilldela högskolan
namnet Luleå tekniska universitet.
Med de resursförstärkningar som i
budgetpropositionen föreslås för de
mindre och medelstora högskolorna (se
följande avsnitt 4) bör det, anför
regeringen, vara möjligt för vissa av
dem att inom en snar framtid kunna
uppfylla kriterierna för benämningen
universitet.
Avslag på regeringens förslag om
förändring av universitetsbegreppet
begärs i motion 1996/97:Ub483 (fp)
yrkande 13. Motionärerna motsätter sig
också att regeringen får bemyndigande
att besluta om att en högskola skall få
benämnas universitet. De utvecklar sina
synpunkter i motion 1996/97:Ub5 (fp)
yrkande 19 och anför att kriterierna för
universitetsbenämning bör vara mer
tydligt definierade än vad regeringen
föreslagit för att undvika framtida
diskussioner. Bland annat frågar sig
motionärerna vad tillräcklig
omfattning av grundutbildningen
innebär. De anser att det bör vara
Högskoleverket som beslutar vilka
högskolor som skall ges rätten att
benämnas universitet, efter det att
verket på högskolans begäran granskat
huruvida högskolan uppfyller kraven på
vetenskaplig kvalitet och kvantitet.
Enligt motionerna 1996/97:Ub411 (m)
yrkande 34 och 1996/97:Ub487 (m) yrkande
5 innebär beteckningen universitet på
ett högre lärosäte en
kvalitetsupplysning som bör kvarstå. De
kriterier som gäller i dag är att
lärosätet är statligt, har rätt att
utfärda doktorsexamen och att utbildning
och forskning bedrivs vid minst tre
fakulteter. Detta är en viktig
upplysning för studenter och kollegor
inom och utom landet. Enligt regeringens
förslag om ändrade principer skall alla
högskolor som uppfyller ett antal vagt
formulerade, icke-kvantitativa krav,
kunna bli universitet. Motionärerna
anser att risken är överhängande att
framstående högskolor blir mindre
framstående universitet.
I motion 1996/97:Ub451 (c) yrkande 9
framhålls att Högskolorna i Karlstad,
Växjö och Örebro samt Mitthögskolan har
både den bredd och det djup i
grundutbildning och forskning samt den
infrastruktur som erfordras för att de
snabbt skall kunna utvecklas till och
ges ställning som universitet. Dessa
högskolor har redan genomgått en
relativt ingående kvalitetsprövning av
Högskoleverket i samband med inrättandet
av ett antal professurer, varför frågan
om universitetsbenämning bör kunna
hanteras förhållandevis snabbt.
Motionärerna vill att regeringen skall
ange en tidsplan som gör det möjligt för
högskolorna att lämna ansökan under
första halvåret 1997 med sikte på beslut
senast ett år därefter, dvs. under
första halvåret 1998.
Utskottet anser för sin del att
kriterier för universitetsbenämning som
inte strikt anger kvantitativa mått ger
större utrymme i det individuella fallet
för Högskoleverkets prövning och
bedömning av vetenskaplig kvalitet. Inom
verket har nu utvecklats stor erfarenhet
av kvalitetsprövningar. Bland annat
prövar verket såväl ärenden om
examensrätt för magisterexamen som
ärenden om rätt att inrätta professurer
vid högskolor utan egen fakultet. Som
regeringen anmärker används begreppet
universitet i internationella sammanhang
på skiftande sätt. Det gemensamma är
emellertid att enheterna har en
betydande grad av självständighet i
grundutbildning, forskarutbildning och
forskning. Utskottet har inget att
erinra mot att regeringen efter
Högskoleverkets prövning fastställer att
en högskola får benämnas universitet.
Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 19, 1996/97:Ub411
yrkande 34, 1996/97:Ub483 yrkande 13 och
1996/97:Ub487 yrkande 5 godkänner vad
regeringen förordar beträffande
universitetsbegreppet.
Utskottet avstyrker också motion
1996/97:Ub451 yrkande 9 om tidsplan för
beslut om att tilldela viss högskola
benämningen universitet. Det är
högskolorna själva som skall bedöma om
och när förutsättningar finns för att de
skall kunna ansöka om att få bli
universitet. Utskottet anser det inte
lämpligt att reglera vilken tid efter
ansökan som en kvalitetsprövning i
ärendet får ta. Tidsåtgången för
prövningen måste självfallet kunna
variera från en högskola till en annan
utifrån de speciella förutsättningarna i
det enskilda fallet.
4. Forskning vid mindre och medelstora
högskolor
Utbyggnad med fasta forskningsresurser
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att de mindre och
medelstora högskolorna samt
Lärarhögskolan i Stockholm och
Idrottshögskolan i Stockholm för år 1997
skall tilldelas kraftigt ökade och
permanenta forskningsresurser. Utöver
nuvarande resurser om sammanlagt 168
miljoner kronor (12 månader, 1997 års
prisläge) föreslås en förstärkning om
112 miljoner kronor. Sammanlagt anvisas
således enligt förslaget 280 miljoner
kronor till forskningen vid dessa
högskolor. Resurserna skall fritt kunna
disponeras av respektive högskola så att
denna kan utveckla forskningen under
eget ansvar. Enligt regeringen ansvarar
givetvis styrelsen och rektor för att
medlen för forskning fördelas med
beaktande av sedvanliga vetenskapliga
kvalitetskriterier.
Ansvaret för fördelning av den s.k.
rörliga resursen för lärare vid de
mindre och medelstora högskolorna skall
enligt regeringens förslag övertas av
dessa högskolor inom ramen för deras
forskningsresurser.
I sammanhanget anför regeringen att det
bör finnas utrymme för ytterligare
förstärkningar av de permanenta
forskningresurserna vid mindre och
medelstora högskolor under förutsättning
att möjligheterna till samordning ökar
mellan de s.k.
löntagarfondsstiftelsernas insatser och
statliga insatser. I budgetpropositionen
för år 1998 kan i sådana fall en
särskild satsning göras på forskningen
vid vissa medelstora högskolor. Några av
de medelstora högskolorna bör då ha
förutsättningar att få självständig rätt
att inrätta professurer, att få utfärda
doktorsexamen samt därmed att kunna
ansöka om att få benämnas universitet.
Efter en prövning enligt de kriterier
som redovisats i föregående avsnitt
skulle några av dessa högskolor kunna
ges ställning som universitet före år
2000.
Regeringens förslag har föranlett flera
motionsyrkanden som tar upp kvali-
tetsaspekterna på en utbyggnad med fasta
forskningsresurser.
Enligt motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande
6 bör forskning vid de små och
medelstora högskolorna utgå från de
speciella förutsättningar som råder där
och utbyggnaden bör ske på ett sådant
sätt att kvaliteten inte äventyras.
Också i motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande
1 betonas att den fortsatta uppbyggnaden
av fasta forskningsresurser på de nya
högskolorna bör ske i takt med att
uppsatta kvalitetskrav uppfylls.
Utgångspunkten måste vara att
forskningen vid de nya högskolorna skall
bedömas och bedrivas med samma krav på
kvalitet som gäller för all forskning.
I motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 11
påpekas likaså att en utbyggnad med
syfte att ge fler högskolor fasta
forskningsresurser bör ske i en takt och
på ett sätt som garanterar att
kvaliteten upprätthålls. Ansvaret för
fasta forskningsresurser kan enligt
motionärernas uppfattning inte ges
generellt. Det kan bara ges till de
lärosäten som uppnått en viss
organisatorisk nivå. Den resurssituation
som föreligger i dag kräver en mycket
omsorgsfull prioritering för att
utbyggnaden skall lyckas, anför
motionärerna.
Utskottet ser positivt på att fasta
forskningsresurser nu tilldelas de
mindre och medelstora högskolorna samt
Lärarhögskolan i Stockholm och
Idrottshögskolan i Stockholm. Det är
enligt utskottets mening angeläget, inte
minst ur ett regionalt
utvecklingsperspektiv, att bygga ut
dessa högskolors forskningsverksamhet.
Genom att alla universitet och högskolor
förfogar över egna resurser för
forskning förbättras förutsättningarna
för den långsiktiga
kunskapsutvecklingen. En god
forskningsmiljö har stor betydelse även
för grundutbildningens kvalitet och för
lärarnas kompetensutveckling. Som
regeringen framhåller i den
forskningspolitiska propositionen (s.
43) måste emellertid en utbyggnad av
forskningsresurserna vid de mindre och
medelstora högskolorna göras i den takt
som de ekonomiska och personella
resurserna medger. Detta är ett åtagande
som kräver långsiktiga beslut. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 1, 1996/97:Ub487
yrkande 6 och 1996/97:Ub512 yrkande 11.
Utskottet vill här nämna att Moderata
samlingspartiet har en annan fördelning
av resurserna mellan universitet och
större högskolor å ena sidan och små och
medelstora högskolor å den andra, vilket
har redovisats tidigare i detta
betänkande (avsnitt 2). De föreslår
därför att hela det belopp som
regeringen avsatt för de mindre och
medelstora högskolorna (264 999 000 kr)
skall återgå, samtidigt som de vill
anslå 354 026 000 kr utöver regeringens
förslag för forskning och
forskarutbildning att fördelas mellan
samtliga universitet och högskolor
(inkl. de mindre och medelstora
högskolorna). Utskottet återkommer till
frågan om anslagen till universitet och
högskolor i avsnitt 16.
I motion 1996/97:Ub451 (c) förordas
införandet av en modell för
kvalificeringstrappa som innebär bl.a.
att mindre och medelstora högskolor
skall kunna kvalificera sig för
examensrättigheter inom
forskarutbildningen (yrkande 6). En god
grund för sådan examensrätt har de
mindre och medelstora högskolor som
efter prövning fått rätt att inrätta
professurer. Högskolor som kvalificerat
sig för examensrätt bör också enligt
motionen tilldelas ett av statsmakterna
klart uttalat uppdrag beträffande
forskarutbildning (yrkande 10).
Motionärerna anser vidare att ett
anslagssystem bör utarbetas med nya
principer för forskningsfinansiering som
bygger på förslaget om en
kvalificeringstrappa och där resurserna
differentieras efter uppnådd
kvalificeringsgrad (yrkande 7). Därmed
skapas förutsättningar för högskolan att
successivt utveckla bredd och djup.
Motionärerna vill att regeringen skall
återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet med motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om att
forskarutbildning i dag bedrivs vid de
lärosäten, till vilka fakulteter är
knutna (9 kap. 3 §
högskoleförordningen). Förslag rörande
forskning och forskarutbildning har
lämnats i utredningsbetänkandet Reform
och förändring - Organisation och
verksamhet vid universitet och högskolor
efter 1993 års universitets- och
högskolereform (SOU 1996:21). Utredaren
föreslår bl.a. att riksdagen skall ge
universitet och högskolor preciserade
treåriga uppdrag för forskning och
forskarutbildning. Uppdragen bör omfatta
krav på minsta forskningsvolym och
åtaganden inom respektive högskolas
profilområden. Regeringen aviserar i
budgetpropositionen att man under år
1997 kommer att lämna förslag till
riksdagen i frågor om bl.a.
forskarutbildning och högskolans inre
struktur, däribland dess
fakultetsorganisation och
tjänstestruktur. Enligt uppgift från
Utbildningsdepartementet kommer
regeringen då också att ta upp frågan om
vilka högskolor som får anordna
forskarutbildning. Utskottet anser att
regeringens förslag bör avvaktas och
avstyrker motion 1996/97:Ub451 yrkandena
6, 7 och 10.
Ett riksdagsuttalande om de nya
högskolornas uppgift att finansiera
forskarutbildning för sina lärare begärs
i motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 4
och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 3.
Motionärerna hävdar att andelen
forskarutbildade lärare är lägre vid de
nya högskolorna än vid universiteten.
För att säkerställa kvalitet i
undervisning och forskning bör
resurserna som nu avsätts till forskning
vid de nya högskolorna i första hand
finansiera forskarutbildning för
lärarna, anser de.
Utskottet instämmer i regeringens
uppfattning att de mindre och medelstora
högskolorna i och med ökade och
permanenta forskningsresurser själva
skall ta ansvar för sina lärares
forskning. Det innebär enligt utskottet
bl.a. att de mindre och medelstora
högskolorna - i likhet med vad som redan
i dag gäller enligt regleringsbrev för
forskningsstödjande åtgärder vid dessa
högskolor - skall sträva efter att öka
andelen forskarutbildade lärare. Något
uttalande från riksdagen i denna fråga
behövs inte. Motionsyrkandena avstyrks
därmed.
Enligt motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande
10 måste forskningsutbytet mellan de
regionala högskolorna och universiteten
ges bättre förutsättningar att
utvecklas.
Riksdagen bör enligt motion
1996/97:Ub483 (fp) yrkande 10 hos
regeringen begära att Högskoleverket ges
i uppdrag att följa upp och utvärdera
konsekvenserna av att de nya högskolorna
får fasta forskningsresurser. Särskilt
nämner motionärerna att det är viktigt
att de nya högskolorna bygger vidare på
de positiva erfarenheter som gjorts av
nätverkssamarbetet med universitet samt
av samarbetet med näringslivet.
Utskottet vill peka på att regeringen
särskilt anger som sin bedömning att de
mindre och medelstora högskolornas
forskningskontakter såväl med näringsliv
som med universitet och högskolor med
fakultet bör fördjupas. Dessa kontakter
bör enligt regeringen redovisas i
högskolornas årsredovisningar. Utskottet
ställer sig bakom vad regeringen
förordat. Utbyggnaden av högskolan i
olika delar av landet har visat sig vara
en betydelsefull faktor för den
regionala utvecklingen, inte minst vad
gäller näringslivets utveckling. Redan i
dag, med de begränsade resurser de
mindre och medelstora högskolorna har,
finns det många goda exempel på
framgångsrik samverkan mellan avancerad
forskning vid dessa högskolor och det
omgivande samhället, näringsliv och
offentlig sektor i respektive region.
Det bör vidare påpekas att professurer
vid mindre och medelstora högskolor
enligt 4 kap. 3 § högskoleförordningen
skall vara knutna till fakultet vid
universitet eller högskola. I bilaga 2
till högskoleförordningen anges bl.a.
för respektive fakultet vilka mindre och
medelstora högskolor som ingår i
fakultetens verksamhetsområde.
Utskottet konstaterar att det i
Högskoleverkets uppgifter som central
myndighet för frågor som rör universitet
och högskolor bl.a. ingår att följa upp
och utvärdera utbildning och forskning,
ha tillsyn inom sitt ansvarsområde och
bevaka förhållanden och tendenser som är
av betydelse för högskolans verksamhet.
Med hänvisning till det anförda finner
utskottet att syftet med motionerna
1996/97:Ub483 yrkande 10 och
1996/97:Ub512 yrkande 10 är
tillgodosett. Motionsyrkandena bör
alltså avslås av riksdagen.
Förslag om att forskningsenheterna vid
varje regional högskola koncentreras
till ett särskilt forskarcentrum
framförs i motion 1996/97:Ub438 (m).
Forskarna från olika institutioner vid
högskolan hålls på detta sätt samman
lokalmässigt, vilket möjliggör en mer
kreativ miljö. Med det mer koncentrerade
forskarklimatet kan man förutse en
betydande kvalitetshöjning. Den mindre
högskolans forskarcentrum kommer att
likna det stora universitetets
forskarinstitutioner, och därigenom ökar
kritisk massa och tvärvetenskaplig
forskning underlättas. Genom att
utrustning och viss personal kan
utnyttjas gemensamt sparar man pengar.
I motionerna 1996/97:Ub10 (mp) yrkande
10 och 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 32
ifrågasätter motionärerna fördelen i sig
av en spridning av forskningsresurser.
Utplacering av professurer och
forskningsresurser vid de mindre och
medelstora högskolorna på det sätt som
regeringen föreslår kan vara ett steg i
fel riktning och risken är uppenbar att
följden blir en kvalitetssänkning av
landets totala forskningskapacitet. Det
är enligt motionärerna bättre att man
koncentrerar sig på att finna ett ur
såväl rikssynpunkt som regional synpunkt
lämpligt forskningsområde för en viss
högskola och sedan där bygger upp en
resursstark forskningsenhet. Man bör
också utreda möjligheten att stärka
högskolornas kompetensresurser genom att
bilda större samverkansenheter med flera
ingående högskolor och något universitet
i form av regionuniversitet. De föreslår
i det förstnämnda motionsyrkandet att
Högskoleverket skall ges i uppdrag att
undersöka möjligheterna att inrätta en
sådan forskningsenhet med en miljöprofil
och att ta lämpliga initiativ för att
planera genomförandet.
Liknande synpunkter anförs i motion
1996/97:Ub431 (s), där motionärerna
hävdar att det inte går att bortse från
att forskning av yppersta internationell
klass kräver viss koncentration av
resurserna - i synnerhet i ett litet
land som Sverige.
Utskottet vill betona - liksom
regeringen gjort såväl i den
forskningspolitiska propositionen som i
budgetpropositionen - att en profilering
av forskningsprogrammen vid de mindre
och medelstora högskolorna är nödvändig
för att högskolan inom utvalda områden
skall uppnå tillräcklig kompetens. Varje
högskola har ansvar för att utveckla sin
profil så att forskningsresurserna
utnyttjas optimalt med hänsyn till
högskolans egna förutsättningar.
Utskottet anser att de mindre
forskningsmiljöerna i många fall kan
erbjuda god stimulans för samverkan
mellan forskare från olika discipliner.
De utmärks också i allmänhet av ett
större samspel med det omgivande
samhället, vilket också främjar
forskningen. Som utskottet tidigare
nämnt har regeringen aviserat att
förslag beträffande högskolans inre
struktur, bl.a. i fråga om
fakultetsorganisationen, kommer att
läggas fram för riksdagen i en
proposition under år 1997. Enligt
utskottets mening bör regeringens
överväganden i hithörande frågor
avvaktas. Utskottet avstyrker med det
anförda motionerna 1996/97:Ub10 yrkande
10, 1996/97:Ub431, 1996/97:Ub438 och
1996/97:
Ub514 yrkande 32.
Utskottet avstyrker också motion
1996/97:Kr510 (kd) yrkande 11 vari
begärs, när det gäller
idrottsforskningen, att Idrottshögskolan
i Stockholm skall få egna fasta
forskningsresurser. Detta har
tillgodosetts genom att regeringen under
anslaget B 46 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor
beräknat 3 327 000 kr för forskning vid
högskolan.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet
att riksdagen godkänner vad regeringen
förordar om forskning vid mindre och
medelstora högskolor.
Fördelningen av forskningsresurser
mellan de mindre och medelstora
högskolorna
Flera motioner tar upp frågan om
fördelningen av forskningsresurser
mellan de mindre och medelstora
högskolorna, antingen principiellt eller
utifrån regionala önskemål.
Enligt motion 1996/97:Ub512 (kd)
yrkande 12 är det oklart efter vilka
principer regeringen fördelat
forskningsresurserna. Vissa högskolor
tilldelas så stora belopp att man kan
ifrågasätta om dessa resurser verkligen
kan utnyttjas optimalt, medan andra
högskolor inte får något eller ett
mycket ringa tillskott. Särskilt
anmärkningsvärt anser motionärerna det
vara att Högskolan Dalarna inte
beviljats något tillskott alls fram till
1999. Motionärerna anser att underlaget
för medelstilldelningen inte är
tillräckligt för att riksdagen skall
kunna göra en bedömning av relevansen.
Regeringen bör återkomma med ett bättre
underlag.
I tre motioner påtalas att Högskolan
Dalarna trots att högskolan varit mycket
framgångsrik i konkurrensen om
nätverkspengarna är den enda högskola
som blir helt utan ytterligare
tilldelning av forskningsresurser under
de kommande tre åren. I motion
1996/97:Ub9 (kd, fp) föreslås att
högskolan för år 1997 anvisas
ytterligare 6 miljoner kronor genom
omfördelning från högskolorna i
Karlstad, Växjö och Örebro samt
Mitthögskolan. Vidare bör riksdagen
uttala sig för att högskolan för åren
1998-1999 tilldelas medel i samma
proportion som de fyra andra
högskolorna. - En liknande jämförelse
mellan Högskolan Dalarna och de fyra
nämnda högskolorna görs i motion
1996/97:Ub405 (m). Motionären begär ett
tillkännagivande om att erforderliga
medel för forskning skall tilldelas
högskolan genom en omprioritering inom
de föreslagna ramarna. - Också i motion
1996/97:Ub506 (s) understryks att en
ökning av anslaget för
forskningsresurser till Högskolan
Dalarna för de tre kommande åren är väl
motiverad.
Det bör här anmärkas att Vänsterpartiet
i sitt budgetalternativ föreslår en
förstärkning med 6 miljoner kronor till
Högskolan Dalarna som i regeringens
förslag inte får några nya resurser
(motion 1996/97:Ub507).
Utskottet har inhämtat från
Utbildningsdepartementet att regeringen
vid fördelningen av medlen mellan
högskolorna bl.a. har tagit hänsyn till
omfattningen av forskningen vid
respektive högskola med stöd av resurser
för direkta forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor samt
resurser dels för nätverkssamarbete med
universitet och fackhögskolor, dels för
forskningssamverkan med näringslivet.
Vidare har regeringen beaktat
grundutbildningens omfattning samt
antalet forskarutbildade lärare vid de
olika högskolorna. En viss prioritering
har gjorts till förmån för fyra
högskolor, nämligen högskolorna i
Karlstad, Växjö och Örebro samt
Mitthögskolan.
Utskottet noterar att de tillskott till
forskningsresurserna vid mindre och
medelstora högskolor som regeringen
redovisar i propositionen för budgetåren
1998 och 1999 förutsätter en samordning
med medlen från forskningsstiftelserna
för den samlade
forskningsfinansieringen.
Utskottet finner inte skäl att
ifrågasätta de överväganden som
regeringen gjort inför fördelningen av
forskningsresurser mellan de mindre och
medelstora högskolorna. Därmed avstyrker
utskottet motion 1996/97:Ub512 yrkande
12.
Med samma motivering avstyrker
utskottet även motionerna 1996/97:Ub9,
1996/97:Ub405 och 1996/97:Ub506.
Till frågan om anslag för år 1997 till
forskning vid mindre och medelstora
högskolor återkommer utskottet senare i
betänkandet (avsnitt 16).
Önskemål om ytterligare
forskningsresurser för åren 1998-1999
till viss högskola framställs i flera
motioner.
Sålunda föreslås i motion 1996/97:Ub497
(c) en ytterligare förstärkning av
Mitthögskolans forskningsresurser för
naturvetenskap och teknik med 5 miljoner
kronor för år 1998 och 10 miljoner
kronor för år 1999. - I motionerna
1996/97:Ub435 (m) yrkande 2,
1996/97:Ub479 (c) yrkande 2 och
1996/97:Ub505 (s) yrkande 2 vill
motionärerna ha tillkännagivanden om
ökade forskningsanslag till Högskolan i
Borås, enligt motion 1996/97:
Ub479 med 8 miljoner kronor för år
1998. - Högskolan i Halmstad lyfts fram
i motion 1996/97:Ub469 (fp) yrkande 2
som en högskola med klart sämre utfall
än jämförbara skolor. Det anförs i
motionen att högskolan för år 1999
ansökte om ca 50 miljoner kronor men
enligt regeringens fördelning endast
får 19 miljoner kronor. - I motion
1996/97:Ub449 (c) yrkande 2 föreslås att
resurserna för forskning vid Högskolan
Kristianstad ökas under 1998-1999 för
att i slutet av perioden uppgå till 10
miljoner kronor. - Enligt motion
1996/97:Ub498 (c) bör de permanenta
forskningsresurserna vid Högskolan i
Skövde utökas 1998 och 1999 med 7
miljoner kronor per år. - Ytterligare
resurser för forskning till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla begärs i motion
1996/97:Ub480 (c) yrkande 2. För år 1998
bör medlen ökas med 6 miljoner kronor. -
I motion 1996/97:Ub417 (c) yrkande 2
begärs ett tillkännagivande om att
Mälardalens högskola för 1998 och 1999
bör tilldelas ytterligare 10 miljoner
kronor i forskningsresurser.
Utskottet anser att riksdagen inte har
underlag för att nu göra några andra
prioriteringar mellan olika mindre och
medelstora högskolor än dem som
regeringen har redovisat i
propositionen. Regeringens fortsatta
beredning av förutsättningarna för en
förstärkning kommande år av de
permanenta forskningsresurserna vid de
mindre och medelstora högskolorna bör
enligt utskottets mening inte
föregripas. Riksdagen bör således avslå
motionerna 1996/97:Ub417 yrkande 2,
1996/97:Ub435 yrkande 2, 1996/97:Ub449
yrkande 2, 1996/97:Ub469 yrkande 2,
1996/97:Ub479 yrkande 2, 1996/97:
Ub480 yrkande 2, 1996/97:Ub497,
1996/97:Ub498 och 1996/97:Ub505 yrkande
2.
5. Forskningsråd m.fl. myndigheter
Regeringen redovisar i den
forskningspolitiska propositionen,
Forskning och samhälle (prop.
1996/97:5), sina övergripande
bedömningar vad gäller
forskningspolitiken för treårsperioden
1997-1999 och lägger fram förslag till
riksdagen om mål och allmänna riktlinjer
för forskningen. Regeringen redogör där
också för sina bedömningar vad gäller
forskningens inriktning och organisation
samt för sina ställningstaganden med
anledning av olika utredningar som
behandlat högskolans forskning.
I budgetpropositionen hänvisar
regeringen under avsnittet Nationella
och internationella forskningsresurser
till några av de ställningstaganden som
gjorts i den forskningspolitiska
propositionen och som är av särskild
betydelse för forskningsråden.
Bland annat anför regeringen i
forskningspropositionen att samverkan
inom forskningen skall ökas genom att
samtliga forskningsråd - inklusive de
under Jordbruksdepartementet och
Socialdepartementet - samt Rymdstyrelsen
inrättar en samverkansgrupp för att
främja och stödja tvärvetenskaplig
forskning samt kvinno- och
jämställdhetsforskning. Vidare lämnas
där förslag om att forskningsråden skall
ges rätt att inrätta och tillsätta
professurer. Utskottet tillstyrker i
sitt forskningsbetänkande förslaget
(bet. 1996/97:
UbU3).
I ett annat avsnitt i detta
budgetbetänkande tillstyrker utskottet
regeringens bedömningar och förslag
såvitt avser genusforskning samt
avstyrker mo-tionsyrkanden i anslutning
därtill (avsnitt 6). Förslagen innebär
för forskningsrådens del att de ges i
uppdrag att föreslå placering av sex
professurer och lika många
forskarassistent- och doktorandtjänster
med inriktning mot genusforskning. Medel
för ändamålet anvisas under anslaget
Särskilda utgifter för forskningsändamål
(D 19).
Utskottet tar i det här sammanhanget upp
två motionsyrkanden angående frågor som
regeringen behandlar i
forskningspropositionen och som får
konsekvenser för anslagsberäkningen i
budgetpropositionen.
Enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande
23 bör riksdagen avslå regeringens
förslag om ytterligare uppdrag och medel
till Forskningsrådsnämnden för insatser
inom forskningsinformation. Denna
uppgift är enligt motionärerna redan i
dag tydligt uttalad.
Utskottet anser att
Forskningsrådsnämnden (FRN) när det
gäller forskningsinformation utgör en
betydelsefull länk mellan
vetenskapssamhället och allmänheten. Som
regeringen anför i den
forskningspolitiska propositionen bör
FRN därför ges ett fortsatt nationellt
ansvar för sådan information. Därvid bör
särskild prioritet ges
informationsinsatser som riktas mot
grupper i samhället med låg
utbildningsnivå och grupper utan
akademisk tradition. Utskottet ställer
sig bakom vad regeringen förordar om att
FRN bl.a. skall ges i uppdrag att
fördela särskilda projektbidrag till
enskilda forskare för insatser i detta
syfte. Därigenom skapas enligt
utskottets mening förutsättningar för en
mer levande dialog mellan forskare och
allmänhet. I ett senare avsnitt i detta
betänkande (avsnitt 18) tillstyrker
utskottet att 1,7 miljoner kronor
överförs till FRN för sådana särskilda
projektbidrag för forskningsinformation.
Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande
23.
I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 28
anför motionärerna att regeringens iver
att detaljstyra forskningen tar sig
flera konkreta uttryck. Inom IT-området
avser regeringen att under en
treårsperiod avsätta medel för en
forskarskola inom teleinformatik.
Motionärerna ifrågasätter inte värdet av
en sådan satsning, men anser att detta
är en fråga om vilken högskolorna själva
skall bestämma.
Utskottet delar regeringens bedömning
att utvecklingen på IT- och
telekommunikationsområdet ställer höga
krav på de tekniska högskolorna att i
tid förutse utvecklingens inriktning.
Som regeringen påpekar är bristen vid
vissa högskolor på lärarkompetens inom
nya IT-områden ett problem redan i dag.
Mot bakgrund härav bör
forskarutbildningen inom området byggas
ut. Utskottet ser därför positivt på
regeringens avsikt att etablera en
forskarskola i teleinformatik genom ett
samarbete mellan Högskolan i
Karlskrona/Ronneby, Kungl. Tekniska
högskolan och Mitthögskolan. Resurser
för detta ändamål har regeringen
beräknat under anslaget Särskilda
utgifter för forskningsändamål (D 19).
Utskottet tar i ett senare avsnitt i
betänkandet (avsnitt 18) ställning till
anslagen under littera D. Riksdagen bör
enligt utskottets mening avslå motion
1996/97:Ub411 yrkande 28.
Frågan om den fortsatta verksamheten vid
Rådet för forskning om universitet och
högskolor behandlas av utskottet under
anslaget till Högskoleverket (avsnitt
17).
Besparingar på anslagen till
forskningsråden m.m.
Regeringen föreslår en neddragning av
forskningsrådens och
Forskningsrådsnämndens anslag samt
anslaget till rymdforskning med i
genomsnitt ca 14 % eller totalt 231,7
miljoner kronor. Förslaget till
besparingar betingas av det
statsfinansiella läget och av de stora
resurser för forskning som tillförts de
s.k. löntagarfondsstiftelserna.
Regeringen bedömer att huvuddelen av de
föreslagna besparingarna skall kunna
kompenseras genom medel från
stiftelserna. Detta kräver enligt
regeringen en bättre samordning mellan
stiftelsernas insatser och statliga
insatser.
I Moderata samlingspartiets motion
1996/97:Ub487 yrkande 4 framhåller
motionärerna att Sverige måste ha en
långsiktig och målinriktad
forskningspolitik som tar sikte på en
kunskapsuppbyggnad på högsta
internationella nivå. Regeringen vill,
anför de, under nästa budgetår genomföra
drakoniska besparingar inom den
avancerade forskningen och utgår därvid
från att dessa neddragningar skall
finansieras av de fria
forskningsstiftelserna. Eftersom en stor
del av dessa stiftelsers medel redan går
till forskningen kvarstår enligt
motionärerna det faktum att regeringens
förslag innebär en nedskärning.
Moderaterna finner förslagen
oacceptabla. De anser att de råd och
institut m.m. som finns inom
verksamhetsområdet vart och ett spelar
en viktig roll i arbetet med att stärka
och föra fram svensk forskning. Genom
sitt fördelningssystem stärker råden
kvaliteten i forskningen. Rymdfysik och
polarforskning är två områden där
Sverige har goda förutsättningar att
ligga bland de främsta länderna i
världen. Ett fördjupat europeiskt
samarbete är en förutsättning för vissa
omfattande forskningsprojekt. Deltagande
i verksamheter som CERN, JET, ITER etc.
är av vital betydelse för svensk
forskning. Tillgång till avancerad och
dyrbar utrustning är i många fall
nödvändig för att uppnå önskade
resultat. - I sin alternativa budget
anslår Moderaterna drygt 430 miljoner
kronor mer än regeringen inom
verksamhetsområdet för en förstärkning
av medlen till forskningsråden, rymd-
och polarforskning, europeiskt
forskningssamarbete samt införskaffande
av dyrbar vetenskaplig utrustning.
Folkpartiet liberalerna anser i motion
1996/97:Ub5 yrkande 2 att det är
beklagligt att regeringen tar den förra
regeringens kraftfulla
forskningssatsning med
löntagarfondsmedel till intäkt för att
nu spara på forskningen. I ett
långsiktigt samhällsekonomiskt
perspektiv är detta felaktigt. De anser
att grundforskningen, mer än annan
forskning, är statens ansvar och i
görligaste mån måste skyddas från
besparingar. Folkpartiet föreslår därför
att ytterligare ca 230 miljoner kronor
tillförs forskningsråden jämfört med
regeringens förslag, så att
grundforskningen inte behöver drabbas av
regeringens neddragning av medel.
Vänsterpartiet avsätter i sin
budgetmotion (1996/97:Ub507) i
förhållande till regeringens förslag
ytterligare 225 miljoner kronor till
forskningsråden för år 1997.
Motionärerna som ställt sig bakom
regeringens förslag angående de s.k.
löntagarfondsstiftelserna motsätter sig
att neddragningar av anslagen görs nu.
De vill undvika att ett glapp i
finansieringen uppstår under en
övergångstid, innan kompensation för
neddragningarna kan utgå från
löntagarfondsstiftelserna.
Miljöpartiet föreslår i flera motioner
att ett s.k. grundforskningsavdrag skall
införas. Enligt motionärerna skulle
anslagen till de statliga
forskningsråden under
Utbildningsdepartementet genom
grundforskningsavdraget kunna tillföras
410 miljoner kronor år 1997. De har dock
inte lagt fram något förslag om ökade
belopp under forskningsrådsanslagen.
Utskottet behandlar yrkandena om
grundforskningsavdrag i sitt
forskningsbetänkande (bet.
1996/97:UbU3).
Kristdemokraterna begär i motion
1996/97:Ub512 yrkande 13 att riksdagen
avslår regeringens förslag om en
neddragning med 14 % av anslagen till
Forskningsrådsnämnden, forskningsråden
och rymdforskningen för år 1997.
Motionärerna anför att regeringen vill
kompensera denna neddragning genom att
konfiskera forskningsstiftelsernas
medel. Eftersom de inte kan acceptera
detta avsätter de i sitt budgetförslag
250 miljoner kronor mer än regeringen
till Forskningsrådsnämnden,
forskningsråden och rymdforskningen.
Utskottet behandlar i sitt
forskningsbetänkande frågor som rör de
med löntagarfondsmedel inrättade
forskningsstiftelserna, bl.a. om
samarbete med stiftelserna mot bakgrund
av de av regeringen föreslagna
neddragningarna av forskningsanslag.
Enligt vad utskottet där anför är det
utskottets bestämda uppfattning att det
är rimligt att ta i beaktande
stiftelsernas väldiga tillgångar och
deras utdelningskapacitet när man gör
överväganden om den totala omfattningen
av de statliga resurserna för forskning.
Utskottet ansluter sig därmed till vad
regeringen anfört om möjligheterna att
främja en samordning mellan
stiftelsernas insatser och statliga
insatser i nu berört hänseende.
Utskottet erinrar i sammanhanget om att
utskottet för tre år sedan, inför
bildandet av stiftelserna, ansåg att
stiftelsernas verksamhet självfallet
ingår i ett större forskningspolitiskt
sammanhang och därmed utgör en av flera
grundläggande förutsättningar för
statsmakternas forskningspolitiska
beslut i fortsättningen.
När det särskilt gäller Sveriges
deltagande i storskaligt internationellt
forskningssamarbete tas också dessa
frågor upp till behandling i
forskningsbetänkandet. Som exempel på
sådant forskningssamarbete anges bl.a.
den europeiska
kärnforskningsorganisationen CERN, EU:s
gemensamma fusionsforskningsanläggning
JET och fusionsforskningsprojektet ITER.
Utskottet delar där regeringens
bedömning att det bör göras en översyn
av Sveriges deltagande i berörda
forskningsorganisationer och projekt.
Utskottet utgår från att regeringen
under nästa år kommer att redovisa de
åtgärder som kan komma att föranledas av
utredningens resultat.
Med hänvisning till vad utskottet
sålunda anfört i sitt
forskningspolitiska betänkande (bet.
1996/97:UbU3) avstyrker utskottet
motionerna 1996/97:
Ub5 yrkande 2, 1996/97:Ub487 yrkande 4
och 1996/97:Ub512 yrkande 13.
Till frågan om anslagen till
forskningsråd m.fl. myndigheter inom
verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser
återkommer utskottet i avsnitt 18.
Utskottet tar därvid ställning till
Vänsterpartiets budgetmotion
(1996/97:Ub507) i denna del.
Övergripande mål för verksamheter inom
forskningsrådens m.fl. myndigheters
ansvarsområden
Regeringen begär i budgetpropositionen
riksdagens godkännande av de
övergripande mål för vissa verksamheter
inom området Nationella och
internationella forskningsresurser som
regeringen förordar för
planeringsperioden 1997-1999.
Regeringens bedömning är att
hittillsvarande övergripande mål bör
kvarstå.
Sålunda föreslås att de övergripande
målen för Forskningsrådsnämndens (FRN)
verksamhet för den kommande
planeringsperioden skall vara att
initiera och stödja forskning som är
angelägen från samhällets synpunkt samt
att främja information om forskning och
forskningens roll i samhället.
Övergripande mål med identiskt lika
formuleringar anges för Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
Medicinska forskningsrådet,
Naturvetenskapliga forskningsrådet och
Teknikvetenskapliga forskningsrådet
(TFR), nämligen att målen skall vara att
främja och stödja vetenskapligt
betydelsefull forskning, verka för att
information om forskning sprids och
samverka med andra myndigheter inom
forskningens område. - Inom TFR finns
Rådet för högpresterande datorsystem
(HPD-rådet) för vilket det övergripande
målet föreslås vara att finansiera
högpresterande datorsystem för forskning
vid universitet och högskolor och hos
andra avnämare.
Kungl. biblioteket (KB) skall enligt
förslaget ha som övergripande mål för
planeringsperioden att främja svensk
informationsförsörjning genom att samla,
bevara och tillhandahålla det svenska
trycket och förvärva utländsk
litteratur, framställa
nationalbibliografiska produkter samt
stödja svenskt biblioteksväsen med
centrala insatser.
Det övergripande målet för Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek bör
enligt regeringen vara att med beaktande
av förutsättningarna inom respektive
område samla, beskriva, bevara och
tillhandahålla svenska och utländska
skrifter och annat informationsmaterial
inom sina ämnesområden psykologi,
pedagogik och folkbildningsforskning.
Institutets för rymdfysik övergripande
mål avses för planeringsperioden vara
att bedriva grundforskning och
utbildning i ämnet rymdfysik samt att
stödja den tekniska utvecklingen inom
rymdteknologi och informationsteknologi.
För den kommande planeringsperioden
förordar regeringen att
Polarforskningssekretariatets
övergripande mål skall vara att främja
och samordna svensk polarforskning på
hög internationell nivå.
Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete mellan Sverige och
EU skall enligt regeringen ha som
övergripande mål för planeringsperioden
att svara för samordning inom landet av
det samarbete mellan Sverige och EU som
avser forskning och teknisk utveckling.
Rådet skall vara nationellt kontaktorgan
för samarbetet.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordar under
avsnitten D 1, D 3, D 5, D 7, D 9 och D
13-D 17 beträffande de övergripande
målen för verksamheterna inom
forskningsrådens m.fl. myndigheters
ansvarsområden.
Bemyndigande
I budgetpropositionen föreslås att
riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 1997 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med
stöd till forskning som finansieras
under verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser.
Regeringen anför att forskningsråden
och Forskningsrådsnämnden för den
aktuella planeringsperioden fram t.o.m.
år 2002 bör ges möjlighet att göra
åtaganden som omfattar ett mer
långsiktigt projektstöd i enlighet med
en i propositionen intagen
sammanställning.
Utskottet tillstyrker att riksdagen
lämnar regeringen det begärda
bemyndigandet.
6. Genusforskning
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen vissa åtgärder för
att stimulera genusforskningen. En mer
utförlig bakgrund till förslagen ges i
den forskningspolitiska propositionen
(prop. 1996/97:5), där regeringen också
redovisar sin bedömning av de förslag i
fråga om jämställdhet och genusforskning
som lagts fram av Utredningen om
insatser för kvinno- och
jämställdhetsforskning m.m. i
betänkandet Viljan att veta och viljan
att förstå - kön, makt och den
kvinnovetenskapliga utmaningen i högre
utbildning (SOU 1995:110) samt av
Forskningsfinansieringsutredningen i
betänkandet Forskning och pengar (SOU
1996:29). De åtgärder som regeringen
föreslår är följande.
- Ett sekretariat för genusforskning
inrättas med placering vid Göteborgs
universitet, som tillförs 5 miljoner
kronor för detta. Sekretariatets
uppgift skall vara att utreda, skapa
opinion, stimulera och informera om
genusforskning.
- Ökade medel tillförs centrum/forum
för kvinnliga forskare och
kvinnoforskning. Utöver de åtta centrum
(med olika benämningar; ett av dem har
ställning som institution) som hittills
fått medel tillkommer
Jämställdhetscentrum i Karlstad.
Resurser för dessa centrum beräknas
under respektive lärosätes anslag till
forskning och forskarutbildning samt
anslaget B 46 (avseende centrum i Örebro
och Karlstad).
- Medel (500 000 kr) beräknas under
anslaget till Kungl. biblioteket för att
Kvinnohistoriska samlingarna vid
Göteborgs universitet skall kunna
fungera som nationellt ansvarsbibliotek
för kvinno-, mans- och genusforskning.
- Medel beräknas under anslaget D 19
för 18 tjänster med inriktning mot
genusforskning. Utskottet har från
Utbildningsdepartementet erfarit att
beloppet är 10 (inte 9) miljoner kronor,
vilket också anges i
forskningspropositionen. Där meddelas
också att tjänsterna (en professur, en
forskarassistenttjänst och en
doktorandtjänst per ämne) skall avse
följande ämnen: litteraturvetenskap,
sociologi, informationsteknologi,
folkhälsovetenskap, fysikundervisningens
didaktik och människa-maskin. Alla tre
tjänsterna i ett ämne skall placeras vid
samma lärosäte. Regeringen avser att ge
berörda forskningsråd i uppdrag att
föreslå vid vilka lärosäten tjänsterna
skall placeras.
I regeringens förslag till
forskningssatsningar vid universitet och
högskolor ingår - som framgått av det
föregående (avsnitt 2) - att Linköpings
universitet tillförs medel (4,9 miljoner
kronor) för inrättande av ett nytt tema
- tema Genus.
Moderata samlingspartiet föreslår i
motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 27 och
1996/97:Ub487 yrkande 7 att riksdagen
skall avslå regeringens förslag till
satsningar på genusforskningen. Denna
inställning följs upp i skilda yrkanden
i den sistnämnda motionen om beloppen
under olika anslag - yrkanden som
utskottet behandlar i det följande. De
viktiga frågor som finns inom området
kvinnors och mäns situation i samhället
och arbetslivet kommer i ett
välfungerande resursfördelningssystem
att uppmärksammas av forskarna och
finansieras av anslagsgivarna inom ramen
för de mål som uppställts för
verksamheten, anför motionärerna, som
avvisar regeringens detaljreglering och
ingrepp i lärosätenas och
forskningsfinansiärernas frihet.
Folkpartiet liberalerna ställer sig i
motion 1996/97:Ub5 bakom flertalet av
regeringens förslag när det gäller
genusforskning, men avvisar förslaget om
ett sekretariat vid Göteborgs
universitet (yrkande 13). I stället vill
motionärerna använda 5 miljoner kronor
till att förstärka
Forskningsrådsnämndens (FRN:s) resurser
för genusforskning och kvinnors
forskning. FRN bör dessutom få ett
tydligt koordinerande ansvar mellan de
olika forskningsråden och fungera som
resurs för genuskompetens för dessa,
anser motionärerna (yrkande 14).
Vänsterpartiet föreslår i motion
1996/97:Ub7 yrkande 3 ett
tillkännagivande om att sekretariatet
för genusforskning bör samverka med de
aktörer som redan finns inom området,
såsom centrum/forum för kvinnliga
forskare och kvinnoforskning och
Kvinnovetenskaplig tidskrift.
Miljöpartiet anser enligt motion
1996/97:A806 yrkande 21 att man måste
utveckla och fördjupa redan kända
forskningsområden med avseende på ett
genusperspektiv. Detta perspektiv skall
genomsyra all den forskning där det kan
vara av relevans. Resurser måste
avsättas för sådan forskning.
Motionärerna nämner särskilt forskning
som belyser med vilka medel pojkar görs
till pojkar och flickor till flickor
under uppväxten. Att tillåta oss att
vara människor framför att vara bärare
av en könsroll är enligt motionärerna
det självklara målet.
I motion 1996/97:Ub495 (s) anförs att
viktiga funktioner för det föreslagna
sekretariatet för genusforskning bör
vara att koordinera centrum/forum och de
lokala kvinnoforskningsmiljöernas
verksamhet, att samordna internationell
kvinno- och genusforskning och att
informera om forskning. Lokalt
förankrade verksamheter av övergripande
nationellt intresse, som t.ex. databasen
Femdok i Lund, bör enligt motionärerna
kunna få del av sekretariatets resurser.
Direktiv för sekretariatet bör utarbetas
i nära samråd med centrum/forum.
Utskottet anser att riksdagen bör
godkänna vad regeringen förordar om
genusforskning och alltså avslå
motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 27 och
1996/97:Ub487 yrkande 7. Utskottet
noterar att Moderata samlingspartiet
inte har något yrkande om avslag på
medlen till Kungl. biblioteket för att
Kvinnohistoriska samlingarna skall göras
till ansvarsbibliotek. När det gäller
sekretariatet för genusforskning ställer
sig utskottet bakom regeringens förslag
att det skall placeras vid Göteborgs
universitet. Som regeringen framhåller i
forskningspropositionen (s. 54) kan
sekretariatet därigenom på bästa sätt
använda sig av den resurs som de
Kvinnohistoriska samlingarna utgör, och
en ömsesidigt förstärkande effekt bör
kunna uppnås. I instruktionen för FRN
(1996:650) ingår att främja samordning
och samarbete mellan forskningsråden och
att främja jämställdhets-, kvinno- och
genusforskning. Utskottet vill
understryka vad regeringen anför i
forskningspropositionen om att FRN:s
verksamhet inom området kvinno- och
jämställdhetsforskning är värdefull och
bör bedrivas även i fortsättningen. Det
föreslagna sekretariatets uppgift att ha
en nationell överblick över
genusforskning samt aktivt sprida
forskningens resultat förutsätter enligt
utskottets mening som en självklarhet
att sekretariatet samverkar med
centrum/forum. Utskottet utgår också
från att regeringen, när den utformar
instruktion för sekretariatet, gör det i
nära samarbete med centrum/forum, som
har samlat mycken kunskap och kompetens
i dessa frågor.
Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub7
yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkandena 13 och
14 samt 1996/97:Ub495. Yrkande 21 i
motion 1996/97:A806 är enligt utskottets
mening tillgodosett med vad regeringen
föreslagit, varför även det bör avslås
av riksdagen.
7. Högskolans tredje uppgift
Högskolan har traditionellt två
huvuduppgifter, nämligen utbildning samt
forskning och utvecklingsarbete. Enligt
1 kap. 2 § andra stycket högskolelagen
(1992:1434) ingår i forskning och
utvecklingsarbete att sprida kännedom om
verksamheten samt om hur sådana
kunskaper och erfarenheter som har
vunnits i verksamheten skall kunna
tillämpas.
Enligt regeringens förslag i
budgetpropositionen skall högskolan i
ökad utsträckning samverka med det
omgivande samhället och informera om sin
verksamhet. Detta föreslås bli
högskolans tredje uppgift vid sidan av
utbildning och forskning.
Uppgiften bör enligt regeringen omfatta
spridning av forskningsinformation,
samverkan med det omgivande samhället
för att utveckla högskolans utbildning
och forskning samt att högskolan skall
vara till direkt nytta för allmänheten.
Regeringen understryker samtidigt att en
ökad samverkan med näringslivet och
övriga samhällssektorer inte får
inskränka forskningens frihet. Det är
också angeläget att villkoren för
samverkan inte resulterar i att viktiga
forskningsresultat inte kommer
forskningen eller samhället till godo. I
högskolans tredje uppgift bör även ingå
att främja rekryteringen av nya grupper
till högskolan och att stimulera
intresset för högskolestudier i det egna
närområdet. Högskolans funktion som
samhällets främsta kunskapsresurs utgör
en viktig del av den tredje uppgiften
och bör kunna utnyttjas bättre.
För att tydliggöra högskolornas uppgift
att samverka med det omgivande samhället
och informera om sin verksamhet föreslår
regeringen att 1 kap. 2 § andra stycket
högskolelagen får en ny lydelse med
denna innebörd.
I motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 5
begärs att riksdagen avslår regeringens
förslag till lagändring. Motionärerna
anser att förslaget snarare krånglar
till än förtydligar uppgifterna.
Högskolan har redan som uppgift att
sprida kännedom om sin verksamhet och om
hur de kunskaper och erfarenheter som
vunnits skall kunna tillämpas, anför de.
Utskottet konstaterar att högskolan i
dag har lagstadgad skyldighet att
informera om forskning och
utvecklingsarbete. Någon uppgift som
avser samverkan med övriga
samhällssektorer finns inte uttryckligt
föreskriven. Utskottet anser att den
utvidgning av bestämmelsen i
högskolelagen som regeringen nu föreslår
är angelägen. Riksdagen bör således med
avslag på motionsyrkandet anta
regeringens förslag till lag om ändring
av 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434).
Lagändringen bör som regeringen
föreslagit träda i kraft den 1 januari
1997.
8. Datornätet för universitet och
högskolor, m.m.
SUNET - Swedish University Computer
Network
SUNET är det svenska universitets- och
högskoleväsendets gemensamma datornät. I
budgetpropositionen hänvisar regeringen
till att frågor som berör SUNET har
behandlats i propositionen om åtgärder
för att bredda och utveckla användningen
av informationsteknik - den s.k. IT-
propositionen (prop. 1995/96:125, yttr.
UbU5y, bet. TU19, rskr. 282).
Universitetsdatornätet skulle enligt
denna ses som en nationell tillgång som
skall kunna utnyttjas av ännu fler,
t.ex. hela biblioteksväsendet.
Regeringen föreslår nu att SUNET skall
utvecklas kraftigt och även få en
nationell roll utanför universiteten och
högskolorna.
Ett särskilt anslag för SUNET förs upp
i statsbudgeten, anslaget B 47 Sunet med
ett ramanslag för år 1997 på 100
miljoner kronor. Under anslaget beräknas
resurser för dels en uppgradering av
SUNET, dels en anslutning av nya
användare såsom landets folkbibliotek
(huvudbiblioteket i varje kommun) och
museer. Ryggradsnätet - som omfattar
universitetsorterna inklusive Luleå -
uppgraderas från en överföringskapacitet
i dag på 34 Mbit/s till 155 Mbit/s.
Högskolor i övrigt skall anslutas med
10-34 Mbit/s. Kungl. Biblioteket och
statliga museer skall anslutas med
normalt högst 2 Mbit/s. Vidare skall
staten erbjuda berörda kommuner
anslutning med normalt högst 2 Mbit/s
till SUNET av huvudbibliotek,
länsbibliotek och länsmuseer under en
inledningsperiod. I anslaget ingår ett
engångsbelopp om 62 miljoner kronor som
avses kunna användas för att
inledningsvis stödja anslutningen av de
nämnda organen med kommunal huvudman.
Högskoleverket föreslås även
fortsättningsvis svara för
administrationen av SUNET. En särskild
styrelse för SUNET bildas inom
Högskoleverket.
I två motioner riktas invändningar mot
regeringens förslag om ett ökat uppdrag
till SUNET. I motion 1996/97:Ub411 (m)
yrkande 26 framhålls att SUNET är ett
nationellt kompetenscentrum med ett
övergripande ansvar för
Internetsamordningen i Sverige i såväl
tekniskt som administrativt och
organisatoriskt hänseende. Denna roll av
nationell kompetensresurs kan inte
upprätthållas om SUNET samtidigt skall
vara leverantör av anslutning till
Internet till en stor mängd kunder. Ett
beslut om att göra SUNET till allmän
Internetleverantör kan vidare hämma
framväxten av en kommersiell
Internetmarknad. Om en ansenlig del av
den offentliga förvaltningen undandras
den kommersiella marknaden kan det inte
undgå att påverka utvecklingen.
Motionärerna menar att biblioteken
gynnas bäst av de kommersiella
Internettjänsternas framväxt och av ett
nära samarbete med kommuner och skolor
och med varandra.
Liknande synpunkter anförs i motion
1996/97:Ub8 (kd) yrkande 1, nämligen att
en anslutning av landets folkbibliotek
skulle begränsa SUNET:s handlingsfrihet
när det gäller att utveckla den tekniska
strukturen. Dessutom, hävdar
motionärerna, har SUNET knappast
personella resurser att möta de behov
som användare med begränsad IT-kunskap
har. Också i denna motion hänvisas till
att det för bibliotekens behov finns
kommersiella Internetleverantörer.
Utskottet erinrar om vad utskottet
anförde i sitt yttrande till
trafikutskottet med anledning av IT-
propositionen (1995/96:UbU5y), att
expansionen av IT-användningen vid
universitet och högskolor liksom inom
biblioteks- och skolväsendet motiverade
en översyn i enlighet med regeringens
förslag av såväl SUNET:s styrning och
finansiering som anslutningen av nya
användare. Utskottet betonade dock att
det är av betydande vikt att
universiteten och högskolorna får
fortsatt tillgång till hög kapacitet och
kompetens inom
datakommunikationsområdet.
Utskottet har nyligen i yttrande till
finansutskottet tillstyrkt att på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
anvisas ett engångsbelopp om 66 miljoner
kronor till Högskoleverket/SUNET.
Beloppet avses komma att förbrukas under
minst en treårsperiod för uppgraderingen
av universitets- och högskolenätet så
att SUNET:s ursprungliga syfte - att
betjäna universitet och högskolor - även
fortsättningsvis tillgodoses (prop.
1996/97:1 Reviderad finansplan, m.m.,
avsnitt 6, yttr. UbU2y, bet. FiU11,
rskr. 49).
Enligt vad utskottet erfarit avser
Högskoleverket/SUNET att om möjligt
utnyttja entreprenörer för att arrangera
anslutningarna av respektive huvud- och
länsbibliotek samt länsmuseum till
SUNET. Entreprenadavtalen kommer att
utformas så att berörda kommuner kan ta
över avtalen när statens stöd upphör.
Utskottet anser att universitetens och
högskolornas behov av ett datornät med
hög kapacitet för datakommunikation blir
väl tillgodosett genom den kraftiga
uppgraderingen av nätet. Därigenom
bibehålls SUNET som i första hand en
högskoleresurs. Utskottet har inget att
invända mot att SUNET:s kapacitet och
kompetens i den omfattning som
regeringen föreslår utnyttjas i ett
vidare nationellt syfte. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna
1996/97:Ub8 yrkande 1 och 1996/97:Ub411
yrkande 26.
I ett senare avsnitt i detta betänkande
behandlas anslagen till universitet och
högskolor under littera B. Utskottet
konstaterar att motionärernas
invändningar mot regeringens förslag
beträffande SUNET rör anslutningen av
nya användare. Någon minskning av
anslaget med hänsyn till de ändrade
anslagsvillkor som motionsyrkandena
föranleder har dock inte begärts.
UDAC - Uppsala Datacentral
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att den
affärsdrivande verksamheten vid Uppsala
Datacentral (UDAC) vid Uppsala
universitet skall avvecklas genom
försäljning eller på annat lämpligt
sätt. Regeringen begär ett bemyndigande
av riksdagen att vidta nödvändiga
åtgärder för denna avveckling.
Av motiveringen till regeringens
förslag framgår att Uppsala universitet
inlämnat en redovisning av verksamheten
vid UDAC, som är en del av
universitetet. UDAC har en
affärsdrivande verksamhet som
huvudsakligen består av försäljning av
dataprodukter och datatjänster till
universitet och högskolor samt till
företag och organisationer inom den
offentliga sektorn. Den affärsdrivande
delen särredovisas med egen resultat-
och balansräkning. Därmed är den skild
från myndighetsdelen inom UDAC. Av
universitetets redovisning framgår
vidare att den affärsdrivande delen av
verksamheten vid UDAC har nått en sådan
omfattning och inriktning att
kundkretsen i allt väsentligt kommit att
ligga utanför universitets- och
högskolesektorn. Tjänsteproduktionen är
likartad med den som andra dataföretag
på marknaden erbjuder.
Mot bakgrund härav anser regeringen att
verksamhetens inriktning och omfattning
har tagit sådana former att den inte
längre är att betrakta som ett statligt
åtagande och att den inte skall bedrivas
inom myndigheten. Olika alternativ för
avveckling, genom försäljning eller på
annat sätt, av den affärsdrivande delen
av UDAC skall därför utredas.
Utskottet har inhämtat att Uppsala
universitet i skrivelser till regeringen
(1996-01-03 och 1996-04-14) hemställt om
att den affärsdrivande verksamheten vid
UDAC skall få överföras från
universitetet till ett bolag som bildas
för detta ändamål.
Enligt vad utskottet erfarit från
Utbildningsdepartementet kommer inom
kort en särskild utredare att tillkallas
med uppdrag att pröva möjligheterna att
sälja verksamheten med eller utan
föregående bolagisering, under
förutsättning att riksdagen beslutar i
enlighet med regeringens förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar
regeringen det begärda bemyndigandet att
vidta nödvändiga åtgärder för att
avveckla den affärsdrivande verksamheten
vid UDAC vid Uppsala universitet.
9. Utbyggnad av den grundläggande
högskoleutbildningen samt vissa
kvalitetsfrågor
Regeringen föreslår att den
grundläggande högskoleutbildningen skall
byggas ut kraftigt i hela landet med 30
000 nya permanenta platser
(helårsstudenter) under budgetperioden
1997-1999. Utbyggnaden påbörjas
höstterminen 1997 med 15 000 platser,
och de återstående 15 000 platserna
tillkommer hösten 1999. Utbyggnaden
skall huvudsakligen ske vid de mindre
och medelstora högskolorna. Cirka
hälften av platserna avser
naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar. Regeringen begär nu
riksdagens godkännande av omfattningen
av och principerna för utbyggnaden.
De nya platserna fördelas på följande
sätt:
1997 1999Totalt
Uppsala universitet250 250 500
Lunds universitet 250 250 500
Göteborgs universitet350350 700
Stockholms universitet 250 250500
Umeå universitet 500 5001 000
Linköpings universitet1 1501 1502 300
Kungl. Tekniska högskolan400 400800
Högskolan i Luleå 300 300 600
Högskolan i Borås 300 300 600
Högskolan Dalarna 550 5501 100
Högskolan i Gävle/Sandviken 300300
600
Högskolan i Halmstad500 300 800
Högskolan i Kalmar 500 6001 100
Högskolan i Karlskrona/Ronneby500600 1
100
Högskolan i Karlstad700 7001 400
Högskolan Kristianstad250250 500
Högskolan i Skövde 350 350 700
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla400
600 1 000
Högskolan i Växjö 800 8001 600
Högskolan i Örebro 9001 0001 900
Högskoleutbildning på Gotland250450
700
Mitthögskolan 1 8002 5004 300
Mälardalens högskola1 200 01 200
Högskola i Malmö 1 5001 5003 000
Chalmers tekniska högskola AB250250
500
Stiftelsen Högskolan i Jönköping300
300 600
Sveriges lantbruksuniversitet200200
400
Den ökning som föreslås för Linköpings
universitet avser främst en utbyggnad av
den högre utbildningen i Norrköping.
Förslaget överensstämmer med den
bedömning som regeringen redovisade i
propositionen Vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000,
ändrade anslag för budgetåret 1995/96,
finansiering m.m. (prop. 1995/96:
222, bet. FiU15, rskr. 307). Utöver de
30 000 nya permanenta platserna
tillkommer 1 000 nya platser vid
Södertörns högskola vart och ett av åren
1997, 1998 och 1999, i enlighet med vad
som redovisades i föregående
budgetproposition (prop. 1994/95:100
bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353). Vidare
tillförs Högskolan i Jönköping 100
platser även år 1998, till följd av det
avtal mellan staten och Stiftelsen
Högskolan i Jönköping som träffats den 1
juli 1994.
De tillfälliga utbildningssatsningar av
arbetsmarknadsskäl under hösten 1996 som
riksdagen beslutat om i juni 1996 (prop.
1995/96:105 och 1995/96:150, bet. FiU10,
rskr. 304) fortsätter under vårterminen
1997 och upphör därefter samtidigt som
15 000 permanenta platser inrättas
enligt vad som nyss nämnts. Även de
tillfälliga resurserna för ettårig
språkutbildning som riksdagen beslutat
om för läsåren 1995/96 och 1996/97
upphör med utgången av vårterminen 1997.
De tillfälliga resurser som således
upphör motsvarar sammanlagt 10 585
helårsstudenter.
Moderata samlingspartiet anmäler i
motion 1996/97:Ub487 stor tveksamhet
till regeringens förslag (yrkande 1).
Moderaterna anser generellt att fortsatt
expansion av högskolesektorn måste ske
med hänsyn till kravet på god kvalitet;
bl.a. ställs mycket höga krav på
personalrekrytering, nybyggnationer och
nya organisationsformer, inte minst vid
de mindre och medelstora högskolorna.
Vidare anser de att universiteten och de
större högskolorna skall byggas ut i en
takt som motsvarar intresset för dem
bland de sökande. Anslagen till de små
och medelstora högskolor som i
regeringens förslag fått störst relativ
ökning skall enligt motionärerna
minskas, så att ingen högskola ges
anslagsökningar för grundutbildningen
som är större än 50 %. I motionen begärs
också ett tillkännagivande till
regeringen om utbildningsuppdragens
inriktning (yrkande 8 delvis). Utskottet
uppfattar yrkandet så att det avser hur
utbyggnaden skall gå till. Motionärerna
anser också att försöket med s.k. NT-
svuxplatser skall upphöra och att de
medel som avsatts för dessa skall få
disponeras direkt av högskolorna
(yrkande 40).
Folkpartiet liberalerna föreslår i sitt
budgetalternativ (motion 1996/97:Ub483
yrkande 24) - utan att uttala sig om
antalet platser - större anslag än
regeringen föreslagit till samtliga
universitet och fackhögskolor samt till
Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan
Kristianstad och Idrottshögskolan i
Stockholm och mindre anslag till
Södertörns högskola och
Högskoleutbildning på Gotland. Utskottet
återkommer till dessa förslag i avsnitt
16.
Miljöpartiet förordar i motion
1996/97:Ub514 yrkande 23 en annan
fördelning än den som regeringen
föreslagit. Universiteten (utom
Linköping) bör tilldelas sammanlagt 750
fler av de nya permanenta platserna än
regeringen föreslagit och fördelningen
av resterande platser på små och
medelstora högskolor ses över av
regeringen, som bör återkomma med
förslag. Åtgärder bör enligt
motionärerna också vidtas för att
underlätta för studenter att välja
kombinationer av kurser vid olika
fakulteter och högskolor.
Kristdemokraterna föreslår i motion
1996/97:Ub512 yrkande 7 att antalet nya
utbildningsplatser i högskolan åren
1997-1999 begränsas till 22 500 platser,
som skall vara permanenta. Man kan
enligt motionen (yrkande 5) inte
ensidigt prioritera teknik och
naturvetenskap. Ett i ordets verkliga
mening mänskligt samhälle har behov av
djupare kunskaper också om andliga,
kulturella, sociala och etiska värden.
Även Kristdemokraterna är kritiska mot
de s.k. NT-svuxplatserna. Endast hälften
av de platser av detta slag som
inrättades år 1995 har utnyttjats; en
permanent utbyggnad av högskolan hade
enligt motionärerna varit bättre
(yrkande 8). De små och medelstora
högskolorna är viktiga för
kunskapsspridningen och utgör ett stöd
för det regionala och lokala
näringslivet. De kan också medverka till
att mildra den sociala
snedrekryteringen. Av dessa skäl bör
varje län ha en högskoleutbildning,
anser motionärerna (yrkande 9).
Ett stort antal motionsyrkanden avser
ökat antal platser vid vissa lärosäten.
Sålunda tas Umeå universitet upp i
motionerna 1996/97:Ub457 (fp) yrkandena
1 och 2, 1996/97:Ub466 (v) och
1996/97:Ub490 (s), som samtliga handlar
om bättre förutsättningar för
universitetet att bedriva
distansutbildning. - I motionerna
1996/97:Ub435 (m) yrkande 1,
1996/97:Ub479 (c) yrkande 1 och
1996/97:T224 (fp) yrkandena 1 och 2
framhålls behovet av fler platser vid
Högskolan i Borås. I de två förstnämnda
motionerna påpekas att högskolan under
den gångna treårsperioden har haft
betydligt fler sökande än
riksgenomsnittet, inte minst inom det
naturvetenskapliga och tekniska området,
och att högskolan också redovisar
betydligt fler helårsprestationer än vad
som legat till grund för
anslagsberäkningen. Någon
kvalitetsurholkning har enligt
motionärerna inte inträffat. I motion
Ub479 föreslås att 450 platser
överflyttas till Högskolan i Borås från
andra högskolor där resurser annars står
outnyttjade. - Fler platser till
Högskolan i Gävle/Sandviken förordas i
motionerna 1996/97:Ub427 (s),
1996/97:Ub429 (m), 1996/97:Ub454 (c) och
1996/97:Ub510 (v). Motionärerna pekar på
den låga utbildningsnivån i befolkningen
i Gävleborgs län, på utbildningens
betydelse för regionens utveckling och
på att Högskolan i Gävle/Sandviken under
de senaste åren har byggt upp kapacitet
för att ta emot fler utbildningsplatser,
medan regeringens förslag de facto
innebär en minskning av platsantalet,
eftersom de tillfälliga platser som
upphör år 1997 är fler än de permanenta
platser som då tillförs. Omfördelning av
platser från andra högskolor förordas i
motionerna Ub429, Ub454 och Ub510. I den
sistnämnda motionen föreslås i andra
hand att Högskolan i Gävle/Sandviken
redan år 1997 får utnyttja även de
platser som regeringen föreslagit skall
tillföras år 1999. - Fler platser än
enligt regeringens förslag föreslås i
motion 1996/97:Ub469 (fp) yrkande 1 till
Högskolan i Halmstad, som enligt
motionären har halkat efter jämförbara
högskolor. - Den inledda satsningen på
Södertörns högskola måste fortsätta och
på sikt måste ytterligare
forskningsresurser tillföras denna
högskola, anser motionären i motion
1996/97:Ub470 (m). Enligt motion
1996/97:Ub508 (s) måste Södertörns
högskola få samma möjligheter som andra
högskolor att utvecklas. En kraftfull
satsning på högskoleplatser i
huvudstadsregionen, och då särskilt på
Södertörn, förordas i motion
1996/97:A429 (fp) yrkande 4.
Motionärernas mål är ett modernt
nätverksuniversitet. - Utbyggnad av den
högre utbildningen i Västsverige bör
enligt motion 1996/97:Ub491 (m) ges hög
prioritet. - I motion 1996/97:Ub455 (fp,
m, c, v, mp, kd) föreslås ett
statsbidrag på 800 000 kr för en
utökning vid den fristående Teologiska
högskolan i Stockholm med 40
helårsstudenter. Förslaget motiveras med
att Teologiska högskolan, som tidigare
endast haft examensrätt för
högskoleexamen, numera av regeringen har
beviljats examensrätt även för teologie
kandidatexamen 140 poäng. Motionärerna
påpekar också att Teologiska högskolans
utbildning har en bred inriktning och
fyller en betydelsefull
samhällsfunktion. Folkpartiet
liberalerna föreslår i sitt
budgetalternativ (1996/97:Ub483 yrk. 24)
att anslaget Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. ökas med 800
000 kr. Utskottet återkommer till dessa
motioner i det följande (avsnitt 16).
Den fristående Högskolan i Jönköping bör
enligt motion 1996/97:Ub471 (m)
tillföras ytterligare 240 platser och
motsvarande minskning göras på
Mitthögskolan.
I regeringens förslag till utbyggnad
ingår bl.a. 1 500 platser år 1997 och
ytterligare 1 500 platser år 1999 till
en högskola i Malmö. Regeringen anser
att omfattningen av utbyggnaden på
längre sikt måste bli beroende av den
finansiering som kan åstadkommas. Lunds
universitets nuvarande verksamhet i
Malmö skall enligt propositionen delvis
ingå i den nya högskola som regeringen
föreslår skall inrättas. Utbildningen
vid denna högskola skall inriktas mot
teknik och ekonomi, lärarutbildning,
hälsa och samhälle samt konst och
kommunikation. Därutöver skall
profilområden utvecklas som bör ingå i
nämnda utbildningsområden. Dessa är:
internationell migration och etniska
relationer, Europakunskap, natur- och
resurshushållning, Centrum för
kompetensutveckling samt jämställdhet
och genuskunskap. Utbildningen inom
teknik och ekonomi skall prioriteras.
Forskningen vid den nya högskolan skall
bedrivas i projektform med en permanent
grundorganisation finansierad med
statliga medel. Medel för forskning
kommer enligt regeringen att beräknas i
nästa budgetarbete. Verksamheten vid den
nya högskolan avses kunna starta hösten
1997. Regeringen begär riksdagens
godkännande av att en högskola inrättas
i Malmö med denna inriktning och
omfattning.
Moderata samlingspartiet anför i
motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 12 och
1996/97:Ub487 yrkande 2 kritiska
synpunkter på regeringens förslag.
Motionärerna anser att de ekonomiska
konsekvenserna av förslagen om den nya
högskolan inte är tillfredsställande
belysta. De anser också att det är
viktigt att inte urholka forskningen och
den högre utbildningen till förmån för
sysselsättningspolitiska
symbolhandlingar. För de tekniska
utbildningarna vid Högskolan i Malmö
måste man enligt motionärerna hitta en
helt ny profil. Den tyska
Fachhochschule skulle därvid kunna
vara en lämplig modell. Moderata
samlingspartiets budgetförslag - till
vilket utskottet återkommer i det
följande - innebär att 55 miljoner
kronor flyttas från anslaget Särskilda
utgifter vid universitet och högskolor
m.m., under vilket regeringen beräknat
medel till den nya högskolan i Malmö,
till anslaget Lunds universitet:
Grundutbildning.
I motion 1996/97:Ub432 (m) anför
motionären att Malmöhögskolan brådskar.
Enligt motion 1996/97:Ub492 (s, m) är
det angeläget att lokalisera en
institution för högre utbildning och
forskning inom turism till den nya
högskolan i Malmö. Motionärerna hänvisar
till det näringsprogram för skånsk
turism som lagts fram av länsstyrelserna
i Skåne och Skånes turistråd.
I regeringens utbyggnadsprogram ingår
vidare att 250 permanenta platser
tillförs högskoleutbildningen på Gotland
år 1997 och ytterligare 450 år 1999.
Regeringen anser att man med den
nuvarande ordningen med en
beställarorganisation inordnad under
Länsstyrelsen i Gotlands län inte i
längden kan fullt utnyttja den potential
som ligger i lärar- och
forskartjänsternas allmänna kompetens.
Det är också en fördel för Gotland om
högskolan får en fast lärar- och
forskarkår som bosätter sig på ön.
Regeringen anser därför att en
självständig högskola bör inrättas på
Gotland och begär riksdagens godkännande
av att så sker. Högskolan avses bli
inrättad när en prövning har gjorts av
vilka examensrättigheter en sådan kan få
eller vad som krävs för att
examensrättigheter skall medges.
Folkpartiet liberalerna anför i motion
1996/97:Ub483 yrkande 14 att det i
dagens trängda ekonomiska läge inte
finns medel för att bygga upp en ny
självständig administrativ enhet på
Gotland. Folkpartiet föreslår i sitt
budget- alternativ - som utskottet
behandlar i det följande - att riksdagen
anvisar 10 miljoner kronor mindre under
anslaget Högskoleutbildning på Gotland
än vad regeringen föreslagit.
Utskottet vill med anledning av
propositionen och motionerna anföra
följande.
Utskottet ställer sig bakom regeringens
förslag till omfattning av och principer
för utbyggnaden av den grundläggande
högskoleutbildningen år 1997-1999. Den
tonvikt på de mindre och medelstora
högskolorna som regeringens förslag till
fördelning innebär är enligt utskottets
mening angelägen. Någon omfördelning för
år 1997 av platser mellan lärosätena
vill utskottet inte ställa sig bakom.
Utskottet har inget att erinra mot att
nya högskolor etableras dels i Malmö,
dels på Gotland i enlighet med vad
regeringen föreslagit. Utskottet vill
understryka vikten av att trots den
snabba utbyggnaden med permanenta
platser vidmakthålla en hög kvalitet i
verksamheten. Utskottet noterar att
statsmakterna med det
resurstilldelningssystem som infördes år
1993 inte preciserar vilket antal
studenter som skall utbildas inom olika
områden. Takbeloppen sätter dock en
gräns för vilka resurser varje lärosäte
kan disponera. Det framgår av
propositionen att flertalet universitet
och högskolor har redovisat fler
helårsstudenter och helårsprestationer
än de kan få ersättning för inom ramen
för takbeloppen. Lärosätena har enligt
högskolelagen (1 kap. 4 §) ansvar för
att avpassa verksamheten så att en hög
kvalitet nås. Utskottet, som utgår från
att varje lärosäte tar detta ansvar på
stort allvar, välkomnar deras
ansträngningar att så långt det är
möjligt möta studenternas efterfrågan på
högskoleutbildning och samhällets behov
av högskoleutbildade. De åtgärder som
regeringen har vidtagit respektive
planerar (enligt propositionen avsnitt
5.3.1) för att säkerställa en hög
kvalitet i verksamheten är enligt
utskottets mening angelägna.
Utskottet anser således att riksdagen
bör avslå Moderata samlingspartiets
motion 1996/97:Ub487 yrkandena 1, 2 och
8 (i denna del) samt 1996/97:Ub411
yrkande 12. Likaså avstyrks
Miljöpartiets motion 1996/97: Ub514
yrkande 23 om omfördelning mellan
lärosäten. Det regelverk som gäller för
den grundläggande högskoleutbildningen
ger goda möjligheter till kombinationer
över fakultetsgränserna, varför yrkandet
bör avslås även i den delen. Riksdagen
avslog i juli 1996 ett yrkande från
Kristdemokraterna om att begränsa
utbyggnaden under treårsperioden
1997-1999 till 22 500 platser (yttr.
1995/96:UbU7y, bet. FiU15). Utskottet
ser ingen anledning att riksdagen nu
skulle ändra sitt ställningstagande,
varför motion 1996/97:Ub512 yrkande 7
avstyrks. Den uppfattning som framförs i
motion 1996/97:Ub512 yrkande 5 om
humanioras betydelse delas av utskottet,
som dock inte anser att något
tillkännagivande av riksdagen är
påkallat, eftersom regeringens förslag
innebär att humanistisk utbildning och
forskning kommer att ha fortsatt stort
utrymme inom högskolan. Yrkandet bör
alltså avslås. Yrkande 9 i motion
1996/97:Ub512 är enligt utskottets
mening tillgodosett med vad regeringen
föreslagit och avstyrks därför.
Satsningen på 9 000 nybörjarplatser på
minst treårig naturvetenskaplig eller
teknisk högskoleutbildning med särskilt
vuxenstudiestöd (NT-svuxplatser)
beslutades våren 1995 varvid riksdagen
uttalade att det borde finnas ett
antagningstillfälle även under 1997
(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15,
rskr. 353). Utskottet anser inte att
denna satsning bör avbrytas, varför
utskottet avstyrker motionerna 1996/97:
Ub487 yrkande 40 och 1996/97:Ub512
yrkande 8.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen också
avslår motionerna 1996/97:Ub427,
1996/97:Ub429, 1996/97:Ub432, 1996/97:
Ub435 yrkande 1, 1996/97:Ub454,
1996/97:Ub457, 1996/97:Ub466,
1996/97:Ub469 yrkande 1, 1996/97:Ub470,
1996/97:Ub471, 1996/97:Ub479 yrkande 1,
1996/97:Ub483 yrkande 14, 1996/97:Ub490,
1996/97:Ub491, 1996/97:Ub492,
1996/97:Ub508, 1996/97:Ub510,
1996/97:T224 yrkandena 1 och 2 samt
1996/97:A429 yrkande 4.
Centerpartiet anför i motion
1996/97:Ub451 yrkande 2 att utvecklingen
vid den nya högskolan i Malmö bör
koncentreras på att konsolidera dess
kvalitet och integration, inte på
ytterligare expansion.
Utskottet anser inte att riksdagen nu
bör ta någon ställning till uvecklingen
efter den närmast förestående
planeringsperioden (åren 1997-1999),
varför yrkandet avstyrks.
I fem motioner (alla c) framförs förslag
om viss prioritering mellan högskolorna
vid nästa tillfälle då resurser fördelas
till högskolorna. Behovet av ett
fördubblat antal platser i
sjöbefälsutbildningen vid Högskolan i
Kalmar bör därvid enligt motion
1996/97:Ub482 beaktas (yrkande 1).
Högskolan Kristianstad bör prioriteras
enligt motion 1996/97:Ub449 yrkande 1.
Det faktum att de tvååriga programmen
vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
har förlängts till tre år bör beaktas
enligt motion 1996/97:Ub480 yrkande 1.
Mälardalens högskola bör enligt motion
1996/97:Ub417 (yrkande 1) prioriteras
vid nästa tillfälle då medel tilldelas
för ytterligare utbildningsplatser. Den
utbyggnad med 1 200 platser som
regeringen föreslår för år 1997 ger ett
bra tillskott men är inte tillräcklig
för regionens behov, anför motionärerna
som också påpekar att det finns behov av
ytterligare studentbostäder i såväl
Eskilstuna som Västerås (yrkande 4).
Motsvarande hänvisning till
utbildningsbehoven i Jönköpings län görs
i motion 1996/97:Ub419 där motionären
också framhåller att Högskolan i
Jönköping har en bra utveckling av sin
verksamhet. Denna högskola bör därför
vid nästa fördelning av resurser till
högskolorna få en förhållandevis stor
andel av resurserna, anser motionären.
Utskottet anser att riksdagen inte har
underlag för att nu göra några andra
prioriteringar mellan olika högskolor än
dem som regeringen har gjort. Riksdagen
har den 22 november beslutat anslå medel
på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
för ett tillfälligt investeringsbidrag
för anordnande av studentbostäder (prop.
1996/97:1 Finansplan m.m. avsnitt 6.10,
bet. FiU11, rskr. 49) och därvid givit
regeringen till känna att ingen
universitets- eller högskoleort som får
ökat antal utbildningsplatser bör vara
utesluten från att komma i fråga för
bidraget. Mälardalens högskola tillhör
dem som enligt regeringens förslag
tilldelas ett betydande tillskott av
utbildningsplatser. Enligt utskottets
mening har riksdagen inte anledning att
särskilt nämna någon viss högskola som
mottagare av bidraget.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1996/97:Ub417 yrkandena 1 och
4, 1996/97:Ub419, 1996/97:Ub449 yrkande
1, 1996/97:Ub480 yrkande 1 och
1996/97:Ub482 yrkande 1.
Centerpartiet föreslår i motion
1996/97:A432 yrkande 18 ett
tillkännagivande om ett decentraliserat
kunskapssamhälle. Enligt motionen måste
kunskapslyftet nå hela folket, ske i
hela landet och ske under hela livet.
Det är nödvändigt att satsningar inom
utbildning och forskning decentraliseras
och inte koncentreras till ett fåtal
storstadsregioner, anser motionärerna.
Utskottet anser att yrkandet är
tillgodosett med det som regeringen
föreslagit och som utskottet i det
föregående har tillstyrkt, varför
riksdagen bör avslå yrkandet.
En efterfrågestyrd tilldelning av
högskoleplatser förespråkas i två
motioner. Enligt motion 1996/97:Ub463
(fp) bör fördelningen av en viss del av
det totala antalet platser göras först
sedan antalet sökande kan redovisas för
de olika universiteten och högskolorna.
Som exempel tar motionären Högskolan i
Jönköping. I motion 1996/97:Ub493 (s)
sägs att det borde finnas en möjlighet
att omfördela medel, om det visar sig
svårt för vissa högskolor att till fullo
utnyttja tilldelade medel. Motionärerna
nämner särskilt att utbildningar inom
det samhällsvetenskapliga och
humanistiska området på grund av de
nödvändiga prioriteringarna fått mindre
utrymme vid Mälardalens högskola än som
kan vara önskvärt.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkandena. Det system för
resurstilldelning till grundläggande
högskoleutbildning som infördes 1993
innebär att statsmakterna för varje
lärosäte och budgetår anger ett s.k.
takbelopp. Varje lärosäte beslutar
självständigt om sitt utbildningsutbud
och om antalet utbildningsplatser inom
de olika kurser och program som det
erbjuder. I den mån högskolan inte kan
utnyttja hela det s.k. takbeloppet under
ett budgetår får återstående utrymme
utnyttjas under följande år. Av
redovisningarna i propositionen
(avsnitt 5.14) framgår att några
högskolor i början av den senaste
treårsperioden inte fullt utnyttjade
sina takbelopp. I samtliga dessa fall
bedömer regeringen att allt utrymme inom
de tre årens takbelopp kommer att ha
utnyttjats av respektive lärosäte vid
utgången av budgetåret 1995/96.
Förslag om att all basårsutbildning
skall anordnas inom komvux och inte inom
högskolan framförs ånyo av Folkpartiet i
motion 1996/97:Ub478 yrkande 1.
Utskottet har behandlat samma förslag
vid de två senaste riksmötena. I sitt
senaste yttrande i frågan
(1995/96:UbU6y) anförde utskottet att
det har visat sig vara av stort värde
att universitet och högskolor har kunnat
anordna basår och vid antagningen
samtidigt anta de sökande till den
naturvetenskapliga eller tekniska
högskoleutbildning som de önskar genomgå
efter basåret. Utskottet avstyrkte
yrkandet, och riksdagen följde
utskottets förslag (bet. 1995/96:FiU10,
rskr. 304). Med hänvisning till detta
avstyrks det nu aktuella yrkandet.
Utskottet tar nu upp några
motionsyrkanden som rör
högskoleutbildningens kvalitet.
Med anknytning till regeringens förslag
om utbyggnad under perioden 1997-1999
påtalas i två motioner risken för
lärarbrist vid universitet och
högskolor. Vänsterpartiet anför i
motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5 och
1996/97:Ub459 yrkande 1 att regeringens
bedömning av nuläget och
framtidsutsikterna är alltför
optimistisk. De önskar en närmare analys
av hur rekryteringen av nya lärare skall
gå till och befarar att annars allt
färre lärare kommer att få ta hand om
allt fler studenter, vilket försvårar
det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Kristdemokraterna hävdar i motion
1996/97:Ub512 yrkande 16 att bristen på
långsiktighet i regeringens
högskoleutbyggnad har gjort det svårare
att rekrytera och behålla kompetenta
lärare och att situationen är värst vid
de mindre och medelstora högskolorna.
Enligt motionärerna borde lärarna
uppmuntras att genomgå olika former av
pedagogiska kurser och undervisning ges
större meritvärde än vad som är fallet i
dag.
Utskottet anser att regeringen tydligt
har visat att den uppmärksammar det
sistnämnda. Som framgår av propositionen
(avsnitt 5.3.1) avser regeringen att ge
Högskoleverket i uppdrag att utvärdera
lärosätenas insatser beträffande det
pedagogiska utvecklingsarbetet samt
lärarnas fortbildning och
vidareutbildning i pedagogik och i
jämställdhetsfrågor. Vikten av att den
pedagogiska skickligheten vid
tjänstgöring inom grundutbildningen
tillmäts större betydelse än hittills
vid tillsättningen av lärartjänster har
betonats i direktiven (dir. 1996:3) till
Utredningen (U 1996:01) om en förändrad
tjänsteorganisation för lärare vid
statliga universitet och högskolor.
Regeringen har aviserat en proposition
under år 1997 på grundval av
utredningens kommande förslag. Den
utbyggnad av högskolan som nu förestår
avser permanenta platser, vilket bör
vara gynnsamt för lärarrekryteringen.
Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning att en ökande examination av
doktorer kan förväntas inom de närmaste
åren, vilket likaså bör ha gynnsam
inverkan på lärarrekryteringen. Det är
också viktigt, som regeringen påpekar,
att universitet och högskolor tar till
vara möjligheterna att till
lärartjänster rekrytera här i landet
bosatta personer med utländsk akademisk
utbildning samt möjligheterna att
rekrytera lärare från andra länder inom
EU.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5,
1996/97:Ub459 yrkande 1 och 1996/97:
Ub512 yrkande 16.
Enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande
2 bör kvalitetspremien återinföras i
resurstilldelningssystemet. Motionärerna
erinrar om att kvalitetspremien var en
komponent i det resursfördelningssystem
som den borgerliga regeringen införde.
De anser att någon form av
kvalitetspremie bör ingå i
resursfördelningssystemet för att säkra
en kvalitetsutveckling. I samband med
att Högskoleverket nu fått i uppdrag att
se över resursfördelningssystemet bör
enligt motionärerna ett nytt övervägande
ske, så att kvalitetspremien blir en del
av resursfördelningssystemet.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå
yrkandet. Bakgrunden till yrkandet är
att riksdagen våren 1994 (prop.
1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399)
godkände av den dåvarande regeringen
föreslagna principer för utformningen av
kvalitetsdelen i
resurstilldelningssystemet, ett beslut
som därefter ändrades vid påföljande
riksmöte (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet.
UbU15, rskr. 353). Vid det sistnämnda
tillfället underströk utskottet vikten
av ett systematiskt arbete med
kvalitetsfrågorna inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Omsorgen om
verksamhetens kvalitet måste beaktas
inte bara när det gäller att utforma
särskilda program utan också i
vardagsarbetet, anförde utskottet, som
inte ansåg att denna verksamhet skulle
främjas genom en ordning där
kvalitetsarbete bedöms och belönas i
anslutning till det nationella
resurstilldelningssystemet. Utskottet
gör fortfarande samma bedömning. Inom
Högskoleverket görs omfattande insatser
för att främja kvalitet inom
högskoleutbildningen. Verket granskar
systematiskt lärosätenas program för
kvalitetsutveckling och publicerar sina
bedömningar. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det pedagogiska
utvecklingsarbete som bedrivs inom
högskolan är den viktigaste delen av
kvalitetsarbetet. Som nämnts i det
föregående avser regeringen att ge
Högskoleverket i uppdrag att utvärdera
lärosätenas pedagogiska
utvecklingsarbete samt lärarnas
fortbildning och vidareutbildning i
pedagogik och i jämställdhetsfrågor.
Lärosätena bör också enligt regeringen i
sina årsredovisningar uppmärksamma dessa
frågor och därvid även visa på vilket
sätt studenterna involveras i det
pedagogiska reformarbetet. Det finns
enligt utskottets mening inte anledning
för riksdagen att uttala sig för någon
utvidgning av det uppdrag som regeringen
redan givit till Högskoleverket att
följa upp vissa delar av
resurstilldelningssystemet för den
grundläggande högskoleutbildningen
(prop. avsnitt 5.12.2).
En löpande utvärdering av den högre
utbildningens kvalitet föreslås i motion
1996/97:Ub505 (s) yrkande 1. Syftet är
att på bästa sätt kunna möta framtida
utbildningsbehov. Motionärerna tar upp
det faktum att Högskolan i Borås under
den senaste treårsperioden har redovisat
betydligt fler helårsprestationer än vad
som kan ersättas inom för perioden
beslutade takbelopp. Man skulle kunna
befara att en så kraftig överprestation
skulle gå ut över kvaliteten, men så är
inte fallet, anför motionärerna och
hänvisar till Högskoleverkets granskning
våren 1996 av nämnda högskolas
kvalitetsarbete.
Utskottet anser - mot bakgrund av det
omfattande arbete med
kvalitetsbedömningar som bedrivs av
Högskoleverket - att något
tillkännagivande till regeringen i
enlighet med motionsyrkandet inte
behövs, varför yrkandet avstyrks.
Utskottet utgår från att resultaten av
kvalitetsbedömningarna beaktas vid
regeringens beredning av förslag om
utveckling i olika avseenden av den
grundläggande högskoleutbildningen.
10. Lärarutbildning
Regeringen föreslår vissa förändringar i
lärarutbildningarna. Som underlag till
sitt ställningstagande har regeringen
haft bl.a. förslag från arbetsgruppen
för översyn av lärarutbildningen
(U1995:B). Arbetsgruppens förslag har
redovisats i rapporten Lärarutbildning i
förändring (Ds 1996:16). Rapporten har
remissbehandlats.
Lärarutbildningarnas
forskningsanknytning och
kompetensutveckling av lärarutbildare
Regeringen framhåller att det finns ett
stort behov av att förstärka
lärarutbildningarnas vetenskapliga bas
och att kontakter måste skapas mellan
olika forskningsområden, skolan och
lärarutbildningen. För år 1997 föreslår
regeringen att 8 miljoner kronor avsätts
för forskning inom lärarutbildningens
område. Planeringsförutsättningen bör
enligt propositionen vara en fortsatt
satsning om ytterligare 8 miljoner
kronor budgetåret 1998 respektive 9
miljoner kronor budgetåret 1999.
Regeringen föreslår vidare att
särskilda medel avsätts för
kompetensutveckling av lärarutbildare i
syfte att förstärka högskolans
möjligheter att utveckla kompetensen för
lärarutbildning och att bygga upp
forskningsmedverkan på angelägna
forskningsområden. För år 1997 föreslås
att 15 miljoner kronor avsätts för detta
ändamål. Planeringsförutsättningen bör
enligt propositionen vara en fortsatt
satsning för budgetåret 1998 med 10
miljoner kronor och för budgetåret 1999
med 5 miljoner kronor.
Utskottet delar regeringens uppfattning
om vikten av forskning inom
lärarutbildningarna. Det är mycket
angeläget att en process inleds som dels
leder till att forskningsresurser byggs
upp direkt vid
lärarutbildningsinstitutioner, dels
stimulerar forskning för skolans och
lärarutbildningens behov, t.ex.
ämnesdidaktisk forskning eller
tvärvetenskaplig didaktisk forskning,
vid ämnesinstitutioner som medverkar i
lärarutbildningen. Utskottet delar också
regeringens uppfattning att det är
nödvändigt med ökade kontakter mellan
skolan och forskningen. Det är angeläget
att lärare i skolan och förskolan ges
möjlighet att delta i forskning som ett
led i skolans utvecklingsarbete. En ökad
forskning är även av betydelse för att
höja andelen lärare och lärarutbildare
med forskarutbildning samt för att höja
kvaliteten på lärarstuderandes
examensarbeten. Utskottet anser det vara
av stor vikt att särskilda medel avsätts
för kompetensutveckling av
lärarutbildare. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att resurser avsätts
för forskning inom lärarutbildningarna
samt för kompetensutveckling av
lärarutbildare.
Regionala utvecklingscentrum
Det finns ett behov av regionala forum
där utbildningsväsendets intressenter
möts och kan utveckla ett samarbete i
den omgivande regionen, anser
regeringen. Ett regionalt
utvecklingscentrum skulle kunna bli ett
självklart forum för högskola, skola och
förskola i gemensamma frågor om
grundutbildning, kompetensutveckling,
fortbildning, vidareutbildning,
forskning, osv. Regeringen pekar på att
det redan i dag finns goda erfarenheter
av regionalt samarbete mellan högskola
och skola att bygga vidare på.
Regeringen förutsätter att högskolorna
utvecklar samarbetsmodeller tillsammans
med förskolor, skolor och kommuner.
I motion 1996/97:Ub484 (fp) yrkande 4
framförs behovet av att högskolornas
samarbete vid regionala
utvecklingscentrum även inbegriper det
regionala näringslivet. Det är ett
viktigt steg att regeringen nu förordar
att regionala utvecklingscentrum skall
stimuleras, där högskola, skola och
förskola möts. En annan nödvändighet för
att högskolan skall kunna utbilda lärare
för framtida krav är ett ökat samarbete
med näringslivet. Omvärldens behov är i
dag alldeles för lite styrande, heter
det i motionen.
Utskottet vill med anledning av
yrkandet anföra följande.
Syftet med verksamheten vid regionala
utvecklingscentrum skall enligt
propositionen vara att stärka de
praktiska och teoretiska delarna i
lärarutbildningen, skapa forum för
erfarenhetsutbyte och stärka
möjligheterna till fortbildning och
vidareutbildning. Formerna för regionala
centrum skall kunna variera och anpassas
efter de skilda förutsättningar som
finns inom olika regioner. Det är
således inte fråga om att alla regionala
centrum skall vara uppbyggda på samma
sätt och arbeta enligt samma modell.
Utskottet anser att även andra
intressenter inom utbildningsväsendet än
högskola, skola och förskola skall kunna
samverka inom ramen för regionala
utvecklingscentrum, förutsatt att
berörda parter anser att det finns ett
sådant behov.
Utskottet vill i sammanhanget hänvisa
till vad regeringen föreslagit i
budgetpropositionen om högskolans s.k.
tredje uppgift vid sidan av högskolans
uppgifter i fråga om utbildning och
forskning. Högskolan skall enligt
propositionen i ökad utsträckning
samverka med det omgivande samhället och
informera om sin verksamhet. Utskottet
behandlar denna fråga under avsnitt 7.
Högskolans tredje uppgift.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör motion 1996/97:Ub484 yrkande
4 avslås.
Förslag om ytterligare förändringar i
lärarutbildningen
I ett stor antal motioner aktualiseras
frågor om behov av ytterligare
förändringar i lärarutbildningarna.
Enligt motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande
12 behövs en översyn av
lärarutbildningen. I samband med den
förnyelse som pågår av
lärarutbildningarna saknar motionärerna
kopplingen till verkligheten i skolorna.
Inrättande av försöksskolor vid
lärarutbildningarna bör utredas (yrkande
4). I yrkande 1 i motionen framhålls
vikten av att ny kompetens tillförs
skolan genom olika ingångar till
läraryrket och utbildningar av olika
karaktär. Enligt yrkande 2 bör
antagningskraven för läraryrket skärpas.
Lärarutbildningarna bör ha någon form av
anlags- eller lämplighetstest vid
antagningen. I motion 1996/97:Ub211 (m)
yrkande 8 redovisas liknande
tankegångar. Utbildningarna vid
flertalet lärarhögskolor kopplas inte
tillräckligt vare sig till berörd
högskola i övrigt eller till de
förväntningar som finns ute i skolorna.
Motionärerna förutsätter att framtidens
lärare ges en kvalificerad
ledarskapsutbildning där bl.a. förmågan
att samarbeta har en betydelsefull roll.
I motion 1996/97:Ub233 (c) yrkandena 13
och 14 förordas en mer sammanhållen
lärarutbildning med en förstärkning av
både forskningsanknytning och
yrkespraktik. Pedagogik, metodik och
didaktik måste återfå positionen som den
sammanhållande kompetensen i alla
lärarutbildningar. Motionärerna betonar
också vikten av att läraryrket ges en
mer professionell definition och status.
Läraryrkets specifika kompetenskrav
måste definieras och tydliggöras i
lärarutbildningen. Enligt motion
1996/97:Ub250 (fp) yrkande 1 bör en ny
översyn av lärarutbildningen även
behandla lärarnas karriärmöjligheter.
Frågor om forskning inom
lärarutbildningarna tas upp i motion
1996/97:Ub484 (fp) yrkandena 1-3.
Motionärerna framhåller behovet av att
fullfölja satsningen på lärarnas
vetenskapliga kompetens och att
förstärka lärarutbildningens
vetenskapliga bas. Det är därför
positivt att lärarutbildningarna nu får
ett eget forskningsansvar. Forskningen
bör fokuseras på didaktik för att
utveckla de blivande lärarnas reflektion
över kunskap och lärande. Det är vidare
nödvändigt med ökade kontakter mellan
skola och forskning.
Enligt motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande
4 bör varje högskola få i uppdrag att
inrätta ett sammanhållande organ med
totalansvar för lärarutbildningen och
utvärderingen av denna.
En förlängning av den praktisk-
pedagogiska utbildningen från 40 till 60
poäng föreslås i motionerna
1996/97:Ub484 (fp) yrkande 5 och
1996/97:Ub459 (v) yrkande 3. I den först
nämnda motionen framhålls den stora
betydelse som praktiken i skolklasserna
har. I den andra motionen pekar
motionärerna på att lärarnas vidgade
professionella ansvar för skolans
utveckling har lett till krav på
forskningsanknytning och på en bredare
och djupare didaktisk kompetens.
Utbildningen av förskollärare berörs i
motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 4
och 5. Motionärerna anser att åtgärder
bör vidtas inom förskollärarutbildningen
med anledning av förskolans växande
ansvar för förberedande träning och
undervisning i nära anknytning till
grundskolepedagogiken. Vidare bör ökade
kunskaper i metodik och organisation vid
föräldraaktiva förskolor ges inom
förskollärarutbildningen.
I motionerna 1996/97:Ub422 (s) och
1996/97:Ub453 (s) framhålls behovet av
en ny gemensam lärarutbildning för
förskollärare, fritidspedagoger och
grundskollärare. I den först nämnda
motionen lämnas förslag till en ny
utbildning i två steg. Utbildningen
skall inledas med en gemensam
basutbildning. Steg två i utbildningen
skall vara en specialutbildning med
inriktning mot den speciella kompetensen
för förskollärare, fritidspedagog eller
grundskollärare. Nuvarande utbildning
för årskurserna 1-7 respektive 4-9
föreslås upphöra.
En särskild vuxenlärarexamen om 60
poäng bör enligt motion 1996/97:Ub459
(v) yrkande 5 inrättas för att möta det
framtida behovet av utbildade lärare
inom grundvux, komvux och folkhögskola.
I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 8
framhålls att gymnasielärarutbildningen
bör utvecklas för att täcka behovet av
lärare för samtliga program och kurser
inom den reformerade gymnasieskolan.
Frågan om en jämnare könsfördelning
inom lärarutbildningarna behandlas i tre
motioner. I motion 1996/97:Ub458 (m)
yrkande 9 framhålls att vi har en i det
närmaste enkönad lärarkår. Läraryrket
och därmed lärarutbildningen måste bli
mer attraktiv för manliga studenter.
Även i motion 1996/97:Ub484 (fp) yrkande
6 konstateras att kvinnorna dominerar i
lärarutbildningarna. Enligt motionärerna
görs det för närvarande ingenting av
varaktig betydelse för att rekrytera män
till lärarutbildningarna. Enligt motion
1996/97:A821 (kd) yrkande 17 måste
rekryteringen till lärarutbildningen
målmedvetet inriktas på en jämn
könsfördelning.
Utbildning om jämställdhetsfrågor i
lärarutbildningarna och
lärarfortbildning berörs i flera
motioner. I motion 1996/97:Ub458 (m)
yrkande 10 framhålls att lärare måste ha
kunskaper om de skillnader som finns
mellan pojkar och flickor vad gäller
t.ex. förhållandet till teknik. Även i
motionerna 1996/97:Ub233 (c) yrkande 10,
1996/97:A819 (c) yrkande 4 och
1996/97:A821 (kd) yrkande 14 framhålls
att kunskaper om jämställdhetsfrågor
måste förmedlas till eleverna i
lärarutbildningen och lyftas fram i
lärarnas fortbildningsprogram.
Betydelsen av undervisning om och i
teknik inom lärarutbildningen tas upp i
motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 3. Alla
lärare, även de som inte undervisar i
tekniska och naturvetenskapliga ämnen,
behöver en god teknisk allmänbildning.
Detta är viktigt inte minst för att
stimulera flickors intresse för teknik,
heter det i motionen.
I motion 1996/97:Ub424 (kd, m, c, fp,
v, mp) begärs förslag från regeringen
beträffande lärarutbildning vid Rudolf
Steinerhögskolan. Motionärerna pekar på
att regeringen i april 1996 beslutat ge
skolan ett bidrag till en
påbyggnadsutbildning i waldorfpedagogik
om 40 poäng. De anser att det offentliga
stöd som ges till fristående skolor med
alternativ pedagogik inte kan vara
fullständigt, om det inte också
möjliggör lärarutbildning och ett
pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete. Det finns ett stort
behov av statligt stöd också till den
fullständiga waldorflärarutbildningen,
anser motionärerna.
Uskottet vill med anledning av
förslagen om ytterligare förändringar i
lärarutbildningarna anföra följande.
Inom skolans område har stora
förändringar skett under de senaste
åren. Ny läroplan och nytt betygssystem
har införts för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) respektive de
frivilliga skolformerna (Lpf 94). Genom
skollagen och de nya läroplanerna anger
regering och riksdag den värdegrund
skolan skall vila på och de mål och
riktlinjer som skall gälla för de olika
skolformerna. Läroplanerna kompletteras
med kursplaner för alla ämnen och
timplaner för de olika skolformerna. I
kursplanerna anges målen för
undervisningen i de enskilda ämnena. De
mål och riktlinjer som anges i
skollagen, läroplanen och kursplanerna
skall ligga till grund för den lokala
planeringen. Kommunen skall i skolplanen
redovisa de åtgärder som kommunen avser
att vidta för att uppnå de av staten
fastställda målen. Den enskilda skolan
skall sedan i den egna lokala
arbetsplanen ange hur målen skall
förverkligas och hur verksamheten skall
utformas och organiseras. Lärarna
utformar sedan tillsammans med eleverna
undervisningsmål.
Som ett resultat av bl.a. ny
kommunallag, nytt statsbidragssystem och
avregleringar inom bl.a. skolans område
finns det nu i kommunerna en tydlig
tendens att överge sektorsindelningen
till förmån för andra lösningar. I
flertalet kommuner ingår sålunda skolan
tillsammans med annan verksamhet i samma
nämnd. Tillsammans med skolan
organiseras i dag främst
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,
ibland även kultur och ungdomars
fritidsverksamhet. I många kommuner
bedrivs också verksamheten integrerad.
Skolor, förskolor och skolbarnsomsorg
samverkar i arbetslag.
Regeringen har nyligen beslutat om
direktiv till en utredning om pedagogisk
verksamhet för barn och ungdom i åldern
6-16 år. Enligt direktiven (dir.
1996:61) skall kommittén med
utgångspunkt i nuvarande måldokument
utarbeta förslag till ett nytt
måldokument för den pedagogiska
verksamheten. Det samlade måldokumentet
skall komplettera läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och
omfatta den obligatoriska skolan,
förskolans s.k. sexårsverksamhet och
skolbarnsomsorgen.
Den decentralisering som skett inom
skolan har bl.a. inneburit att
möjligheterna för kommunerna att besluta
om lokalt profilerade utbildningar har
ökat. Inom grundskolan förekommer att
undervisning bedrivs med tillämpning av
olika pedagogiska metoder. Inom
gymnasieskolan finns stora möjligheter
till olika profileringar.
Flera reformer på högskolans område har
haft betydelse för lärarutbildningen. De
enskilda högskolorna har fått ett ökat
ansvar för utformningen av utbildningen.
Nationellt giltiga utbildningsplaner har
ersatts av en examensordning, vilken
anger omfattningen av utbildningarna och
de mål som studenterna skall uppfylla
för att erhålla examen. Högskolorna har
möjligheter att själva utforma den
lokala organisationen för
lärarutbildningen och därmed också den
lokala styrningen av utbildningen.
Reformerna har lett till att den
centrala styrningen av lärarutbildningen
har minskat och den tidigare
regelstyrningen har ersatts av
målstyrning. Förändringar har även skett
vad gäller statens sätt att tilldela
enskilda högskolor uppdrag och resurser.
Flera utvärderingar har gjorts under
senare tid av lärarutbildningen. En
utvärdering av
grundskollärarutbildningen har
genomförts av dåvarande Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ-rapport
1992:21). Högskoleverket har nyligen
genomfört en utvärdering av
grundskollärarutbildningen (1996:1 R).
Även Lärarförbundet har under år 1995
genomfört en utvärdering av
grundskollärarutbildningen. Vidare har
som tidigare redovisats en arbetsgrupp
inom Utbildningsdepartementet för
översyn av lärarutbildningen redovisat
sina förslag i rapporten Lärarutbildning
i förändring (Ds 1996:16).
Utskottet har de senaste åren behandlat
ett stort antal motionsyrkanden med
anknytning till lärarutbildningarna. Mot
denna bakgrund ansåg utskottet att en
uppföljning borde göras av frågor om hur
riksdagens beslut om mål och riktlinjer
för skolverksamheten slagit igenom i
grundskollärarutbildningen.
Undersökningen koncentrerades till fem
kunskapsområden om vilka utskottet i
sina betänkanden gjort uttryckliga
markeringar om sambandet mellan
lärarutbildningen och läroplanen.
Utskottet har redovisat undersökningen i
rapporten Påverkas lärarutbildningen av
läroplanen? (1995/96:
URD1). Utskottet har också anordnat en
hearing om grundskollärarutbildningen
under hösten 1996.
Som utskottet har redovisat föreligger
nu från den allmänna motionstiden 1996
ett stort antal motionsyrkanden med
förslag om förändringar i
lärarutbildningarna. Både den
utvärdering som Högskoleverket genomfört
och den av Lärarförbundet initierade
utvärderingen påvisar flera konkreta
tillkortakommanden vid högskolorna.
Dessa bör snarast åtgärdas.
Mot bakgrund av de förändringar inom
skolan som utskottet har redovisat och
med anledning av de konkreta brister som
ovan nämnda utredningar påvisat liksom
de nu föreliggande motionsyrkandena bör
regeringen ge Högskoleverket i uppdrag
att följa upp och se över
examensordningen. De av regeringen i
propositionen förordade regionala
utvecklingscentrum måste ges en mycket
viktig roll för att snabbt initiera ett
förnyelsearbete i samverkan mellan
högskola, skola och förskola.
Båda dessa åtgärder skall ses som en
förberedelse för en förnyelse av
lärarutbildningen. I syfte att
åstadkomma en sådan förnyelse bör
enligt utskottet en parlamentarisk
utredning tillsättas. Utredningen bör
som utgångspunkt i sitt arbete ha de
förändringar som har skett inom förskola
och skola och som nu pågår. Utskottet
vill därvid särskilt framhålla följande.
De snabba förändringarna i omvärlden
kräver en ny lärarroll som måste
genomsyras av förmåga till omställning,
förnyelse och utveckling. Ett flexibelt
system för lärarutbildning som även
omfattar fortbildning, vidareutbildning
och forskning är nödvändigt för att
möjliggöra ett livslångt lärande.
När det gäller utvecklingen av
grundskolan vill utskottet framhålla
inte-greringen av den pedagogiska
verksamheten för barn och ungdom i
åldern 6-16 år, som syftar till att
uppnå högre kvalitet i såväl förskolans
som skolans och skolbarnsomsorgens
verksamhet. En integrerad verksamhet
öppnar för att verksamheten kan bedrivas
på olika sätt t.ex. i arbetslag, där
förskollärare, lärare i grundskolan och
fritidspedagoger samverkar i barnens
lärande och utveckling. Stadiegränserna
är numera avskaffade i grundskolan. En
bredare kompetens skulle öppna
möjligheterna att följa eleverna under
hela skoltiden. Utredningen bör överväga
en utbildning som innefattar såväl en
gemensam del som utbildningar inriktade
mot speciella kompetenser.
Även de genomgripande förändringar som
skett i gymnasieskolan och
vuxenutbildningen reser enligt utskottet
krav på bredare kompetens och
förändringsberedskap. Detta ger
anledning till en översyn av
lärarutbildningar inriktade mot dessa
områden.
Utskottet anser sammanfattningsvis att
en utredning om lärarutbildningen bör
tillsättas. I utredningens uppdrag bör
kunna ingå mål för verksamheten,
principer för styrning av verksamheten,
innehåll och omfattning av
utbildningarna, organisatoriska frågor,
rekryteringsfrågor och frågor om
lärarutbildning för olika pedagogiska
profileringar, fortbildning,
vidareutbildning och forskning. Det är
vidare angeläget att lärarutbildningen
utvecklas med hänsyn till förändringar i
läraryrkets villkor och förutsättningar
samt att lärarutbildningen präglas av en
medveten strävan att utbilda lärare för
morgondagens skola.
Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna
1996/97:Ub211 yrkande 8, 1996/97:Ub233
yrkandena 10, 13 och 14, 1996/97:Ub250
yrkande 1, 1996/97:Ub251 yrkande 8,
1996/97:Ub422, 1996/97:Ub453,
1996/97:Ub458 yrkandena 1, 2, 3, 4, 9,
10 och 12, 1996/97:Ub459 yrkandena 3, 4
och 5, 1996/97:Ub484 yrkandena 1-3, 5
och 6, 1996/97:Ub514 yrkandena 4 och 5,
1996/97:A819 yrkande 4 samt 1996/97:A821
yrkandena 14 och 17 som sin mening ge
regeringen till känna.
När det gäller motion 1996/97:Ub424 om
statligt stöd till den fullständiga
lärarutbildningen vid Rudolf
Steinerhögskolan vill utskottet anföra
följande.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om vikten av att stödja
lärarutbildningen med alternativ
pedagogik vid Rudolf Steinerhögskolan.
Enligt utskottets uppfattning bör därför
regeringen under år 1997 återkomma till
riksdagen med förslag om innehåll och
finansiering av denna lärarutbildning.
En förutsättning skall vara att
Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan även
fortsättningsvis är huvudman för skolan.
Enligt utskottet är det angeläget att
ifrågavarande lärarutbildning och det
pedagogiska arbetet bedrivs i samverkan
med andra lärarutbildningar. Vad
utskottet anfört om stöd till Rudolf
Steinerhögskolan bör riksdagen med
anledning av motion 1996/97:Ub424 som
sin mening ge regeringen till känna.
Övrigt
Utbildning och fortbildning av lärare i
informationsteknik (IT) behandlas i
motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 7.
Motionärerna anser att de skärpta krav
som fr.o.m. 1998 ställs på blivande
lärare att behärska IT är nödvändiga men
senkomna. Högskoleverket bör i samverkan
med lärosätena snarast utarbeta en plan
för fortbildning av redan examinerade
lärare.
Utskottet vill med anledning av
yrkandet anföra följande.
Lärarnas användning av
informationsteknik, IT, som hjälpmedel i
det pedagogiska arbetet är av central
betydelse för att ge eleverna IT-
kunskaper och för att skolan skall kunna
använda IT för att bättre uppfylla sina
mål. I propositionen om åtgärder för att
bredda och utveckla användningen av IT
(prop. 1995/96:125, bet. TU19, rskr.
282) har frågan om lärares kunskaper och
erfarenhet behandlats. För att
säkerställa kompetensen inom IT-området
hos lärarutbildarna har särskilda medel,
15 miljoner kronor, avsatts. Vidare har
5 miljoner kronor avsatts för forskning
i pedagogikämnet med inriktning på
användning av IT i undervisningen.
Utskottet ser mycket positivt på att
regeringen beslutat om ett tillägg till
examensbeskrivningarna för berörda
lärarexamina med krav på förmåga att
använda datorer och andra
informationstekniska hjälpmedel samt
kunskap om hur dessa kan användas i
undervisningen att gälla för examina som
avläggs fr.o.m. år 1998.
Utskottet erinrar om att det i första
hand är kommunerna som är ansvariga för
lärarnas fortbildning. När det gäller
fortbildning inom IT-området vill
utskottet hänvisa till de regionala
utvecklingscentrum som nu förutsätts
byggas upp för samverkan mellan
högskola och kommuner i bl.a. frågor om
fortbildning av lärare. Utskottet fäster
stor vikt vid utvecklingen av dessa
centrum och anser att t.ex.
fortbildning i IT borde vara ett område
på vilket ett samarbete skulle kunna
utvecklas mellan högskola och kommuner.
Utskottet anser att motion
1996/97:Ub230 yrkande 7 bör avslås med
hänvisning till vad utskottet nu har
anfört.
Frågor om kompetensen hos yrkeslärarna
tas upp i motion 1996/97:Ub240 (m)
yrkande 14. Motionärerna anser att det
är bra att regeringen nu har skärpt
kraven på teoretisk utbildning till 60
poäng vid antagningen till
yrkeslärarutbildning. De menar dock att
regeringen borde ha följt utredningens
förslag om förkunskapskrav om minst 80
poäng. Vidare anser motionärerna att
något måste göras i fråga om
yrkeslärarnas fortbildning i yrkesämnet.
Man borde koppla fortbildning i
yrkesämnet genom yrkespraktik till någon
form av lärarcertifikat.
Utskottet vill med anledning av
motionen anföra följande.
Regeringen redovisar i propositionen
att den beslutat om en ändring av
examensbeskrivningen för gymnasielärare
i högskoleförordningen. Ändringen
innebär en höjning av kraven på
teoretisk utbildning för lärare i
yrkesämnen genom krav på
högskoleutbildning om minst 60 poäng i
de fall relevant sådan erbjuds.
Härigenom har regeringen behandlat de
förslag till förändringar i
lärarutbildningen för lärare i
gymnasieskolans yrkesämnen som lämnades
i betänkandet Höj ribban! -
Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU
1994:101). I betänkandet föreslogs att
kraven på teoretisk utbildning skulle
höjas till 80 poäng. Regeringen
framhåller att flera remissinstanser
pekar på att kraven på teoretiska
kunskaper varierar mellan olika
yrkesområden. Vidare råder det enligt
regeringen mycket delade meningar mellan
remissinstanserna huruvida nivån skall
ligga på 80 poäng.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att 60 poäng är en lämplig nivå vad
avser krav på teoretisk utbildning för
lärare i yrkesämnen. När det gäller
fortbildning i yrkesämnet vill utskottet
erinra om att det i första hand ankommer
på kommunerna att som arbetsgivare
ansvara för att lärare ges relevant
fortbildning. Utskottet anser att
yrkande 14 i motion 1996/97:Ub240 bör
avslås.
I motionerna 1996/97:Ub450 (c) och
1996/97:Ub446 (s) pekas på det akuta
behovet av lärare i teckenspråk. Det
finns läroplaner i ämnet i grund- och
gymnasieskolan men ingen lärarutbildning
som är direkt anpassad för dem som skall
vara lärare. Det är angeläget att en
ämneslärarutbildning startas.
Utbildningen bör enligt motionerna
förläggas till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla, som har närhet
till teckenspråkiga miljöer, bl.a.
Vänerskolan.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
Frågan om tillgången på lärare i
teckenspråk har behandlats i betänkandet
TUFF - Teckenspråksutbildning för
föräldrar (SOU 1996:102). I betänkandet
framhålls att bristen på lärare i
teckenspråk är påtaglig inom alla
utbildningsformer. Vidare framhålls att
det snarast behövs en analys av vilken
kompetens lärare behöver för olika
teckenspråksutbildningar för barn och
vuxna, hur utbildningarna skall se ut
och vilka som skall ansvara för sådan
utbildning. Betänkandet har nyligen
remissbehandlats. Utskottet har erfarit
att behovet av åtgärder i fråga om
lärarutbildning i teckenspråk också har
påtalats i skrivelse till regeringen
från Sveriges Dövas Riksförbund.
Utskottet anser att motionerna bör
avslås med hänvisning till att frågan
för närvarande bereds inom
regeringskansliet.
11. Naturvetenskaplig och teknisk
utbildning
Teknik- och naturvetenskapscentrum med
stöd av högskolor, museer, kommuner,
landsting och andra intressenter har
vuxit upp på flera håll i landet.
Verksamheten syftar till att på ett
stimulerande sätt behandla
naturvetenskapliga fenomen och teknik
och att på så sätt öka intresset för
naturvetenskapens och teknikens
möjligheter hos främst barn och
ungdomar. Regeringen anser att teknik-
och naturvetenskapscentrum är viktiga
såväl för folkbildningen som för att
stimulera intresset hos barn och
ungdomar. Regeringen föreslår att 12
miljoner kronor anvisas för år 1997 som
ett permanent verksamhetsbidrag till ett
tiotal teknik- och
naturvetenskapscentrum. Medlen har
beräknats under anslaget B 45. Särskilda
utgifter vid universitet och högskolor
m.m. Regeringen har för avsikt att ge
Högskoleverket i uppdrag att fördela
medlen i samverkan med Statens skolverk
och Statens kulturråd.
Utskottet delar regeringens uppfattning
om vikten av att öka intresset för
naturvetenskap och teknik hos främst
barn och ungdomar. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag om särskilda
resurser till teknik- och
naturvetenskapscentrum.
Regeringen framhåller att en positiv
utveckling av svenskt näringsliv och
offentlig förvaltning förutsätter fler
yrkesverksamma personer med en
naturvetenskaplig och teknisk kompetens.
Regeringen pekar på att antalet
studerande vid de tekniska fakulteterna
har ökat kraftigt under 1990-talet, men
att många bedömare anser att
rekryteringen till tekniska och
naturvetenskapliga högskoleutbildningar
bör öka ytterligare. Regeringen
framhåller att satsningen på
naturvetenskap och teknik bör fortsätta
och anser bl.a. att cirka hälften av de
30 000 nya permanenta platserna i
regeringens utbildningssatsning bör avse
naturvetenskap och teknik. Utskottet har
behandlat frågor om utbyggnaden av den
grundläggande högskoleutbildningen i
avsnitt 9.
12. Konstnärlig utbildning
Regeringen föreslår ett antal åtgärder
för konstnärlig utbildning. Dessa är
följande.
- Inom området design beräknas medel
för samarbetsprojekt mellan de
konstnärliga och de tekniska
utbildningarna och näringslivet (4
miljoner kronor under anslaget B 45).
Vidare tillförs Lunds, Göteborgs och
Umeå universitet samt Konstfack resurser
för sammanlagt 50 nya helårsstudenter
för utbildning inom området design.
- Kungl. Konsthögskolan föreslås få
medel för fem helårsstudenter för en
påbyggnadsutbildning om 40 poäng för
arkitekter, konstnärer och tekniker för
konstnärlig gestaltning av vägar, broar
och övriga trafikmiljöer.
- Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
föreslås få en förstärkning av
ersättningen till utbildningarna inom
elektronisk musikkomposition och
dirigering.
- Mälardalens högskola föreslås få
medel för 17 helårsstudenter för att
anordna utbildning i kammarmusik i
kombination med utbildning i annat ämne.
- Högskolan i Luleå föreslås få medel
för skådespelarutbildning (12
helårsstudenter). Antagning förutsätts
ske vartannat år.
- Dramatiska institutet föreslås få
medel för 16 helårsstudenter för att
anordna en TV-producentutbildning om 60
poäng.
- Anslagen till konstnärligt
utvecklingsarbete förstärks med 2,7
miljoner kronor (anslagen B 4, B 6, B
10, B 18 och B 46).
- Medel (10 miljoner kronor)
reserveras för projekt som skall
genomföras av de konstnärliga
högskolorna i Stockholm i samband med
att Stockholm skall vara EU:s
kulturhuvudstad år 1998 (anslaget B 45).
- Medel (2 miljoner kronor) reserveras
för projekt avsedda för konstnärers
engagemang i den högre utbildningen
(anslaget B 45).
- Lärarhögskolan i Stockholm tillförs
resurser för lärarutbildning som vissa
konstnärliga högskolor i Stockholm utför
på uppdrag av Lärarhögskolan.
Regeringen begär riksdagens godkännande
av de förordade åtgärderna.
Moderata samlingspartiet föreslår i
motion 1996/97:Ub487 större anslag än
regeringen föreslagit till
Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl.
Konsthögskolan, Operahögskolan i
Stockholm och Teaterhögskolan i
Stockholm. Utskottet återkommer till
dessa förslag i avsnitt 16.
Folkpartiet liberalerna föreslår i sin
budgetmotion 1996/97:Ub483 - till vilken
utskottet återkommer i avsnitt 16 - av
statsfinansiella skäl att medel inte
skall anslås för skådespelarutbildning i
Luleå. De avstyrker också att medel
anslås för projekt avsedda för
konstnärers engagemang i den högre
utbildningen. Vidare föreslår de att
ersättningsbeloppen för helårsstudenter
och helårsprestationer minskas lika
mycket för de konstnärliga
utbildningsområdena som för övriga
områden.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner de av regeringen förordade
åtgärderna.
En översyn av dansutbildningen föreslås
i motionerna 1996/97:Kr13 (kd) yrkande 6
och 1996/97:Kr258 (kd) yrkande 1. Syftet
är att underlätta omskolning eller
vidareutbildning mot bakgrund av
konstaterandet att dansare har en kort
karriär som även utan skador i arbetet
vanligen upphör i 40-årsåldern.
Utskottet noterar att yrkesutbildning i
dans i det offentliga
utbildningsväsendet förekommer dels i
gymnasieskolan i Stockholms kommun
(treårigt specialutformat program vid
Riddarfjärdsskolan/Svenska
balettskolan), dels vid Danshögskolan.
Nationella och specialutformade program
i gymnasieskolan innehåller en gemensam
kärna av ämnen som är viktiga för alla
elever som grund för framtida utbildning
av olika slag. I yrkesdansarprogrammet
vid Riddarfjärdsskolan/Svenska
balettskolan används timplanens utrymme
för individuellt val till allra största
delen för studier i språk och andra inte
direkt yrkesanknutna ämnen. Utbildningen
vid Danshögskolan av yrkesdansare är
numera ettårig och bygger på genomgången
dansarutbildning på gymnasial nivå. Vid
Danshögskolan utbildas också - och
främst - danspedagoger. Även denna
yrkeskategori löper risk för skador och
förslitning, vilket gör att
danspedagoger i många fall också skulle
behöva möjlighet att ändra eller bredda
sin yrkesinriktning. Utskottet har
erfarit att Danshögskolan på senare tid
har uppmärksammat dessa problem för
danspedagogerna och överväger vilka
åtgärder som är behövliga och möjliga.
För Danshögskolan som för alla andra
statliga högskolor gäller uppdraget att
bedriva fortbildning och
vidareutbildning. Ett samarbete mellan
olika högskolor är enligt utskottets
mening en lämplig väg att söka lösningar
på problem av det slag som motionärerna
tagit upp. Vid sidan av den
dansarutbildning som således bedrivs vid
offentliga läroanstalter förekommer
utbildning av yrkesdansare i enskild
regi, bl.a. vid Balettakademin i
Stockholm och Göteborg. Utskottet utgår
från att de problem som aktualiseras av
motionärerna är väl kända av de
ansvariga för dansarutbildning i olika
former. Det bör ankomma på
utbildningsanordnarna och på dansarnas
egna organisationer att ta initiativ
till lösning av problemen. Utskottet
anser därför inte att riksdagen bör göra
något tillkännagivande i enlighet med
motionsyrkandena, som alltså bör avslås.
Som ett komplement och en möjlig variant
till den av regeringen föreslagna
utbildningen av TV-producenter framförs
i motion 1996/97:Ub413 (s) fördelarna
med en TV-producentutbildning vid
Högskolan i Kalmar.
Utskottet har i det föregående ställt
sig bakom regeringens förslag om TV-
producentutbildning vid Dramatiska
institutet. En sådan utbildning är
mycket kostsam. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 1996/97:Ub413.
Två motionsyrkanden om jazzutbildning
och om utbildning i
utställningsgestaltning och scenografi,
båda vid Umeå universitet, behandlas i
avsnitt 16. Där behandlas också en
motion om utbildningen vid Göteborgs
universitet av kort- och
dokumentärfilmare.
13. Vårdutbildning m.m.
Regeringen förordar i propositionen
(avsnitt 5.3.2.4) följande åtgärder för
utbildningar inom vårdområdet.
Läkar- och tandläkarutbildningarna
skall ytterligare minska i omfattning. I
stället skall vissa andra
vårdutbildningar, bl.a.
logopedutbildningen, farmaceutiska
utbildningar och biomedicinska
utbildningar, öka i omfattning.
Regeringen anser att Umeå universitet
bör fullfölja sina planer på att starta
logopedutbildning. Takbeloppen för de
enskilda lärosätena påverkas inte av den
ytterligare neddragning av läkar- och
tandläkarutbildningen som regeringen
föreslår.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
Kristdemokraterna begär i motionerna
1995/96:Sf22 (kd) yrkande 5 och
1996/97:So295 (kd) yrkande 7 en
utvärdering av behovet av tandläkare i
framtiden och lämplig dimensionering av
tandläkarutbildningen. Motionärerna
påpekar att det i dag finns ett
överskott på tandläkare. De anser att
antalet tandläkarutbildningsplatser bör
anpassas till behovet. Detta behov kan
komma att påverkas av att amalgam
förbjuds som tandlagningsmaterial
fr.o.m. år 1997. En förutsättning för
att kunna minska antalet
utbildningsplatser för tandläkare är en
fortsatt god tandhälsa, anför
motionärerna som önskar en skyndsam
översyn av tandläkarutbildningen.
Utskottet anser att en minskning av
antalet nybörjarplatser i
tandläkarutbildningen inte kan
uppskjutas till dess effekterna av
amalgamförbudet kunnat utläsas. Detsamma
gäller tandhälsans utveckling till följd
av bl.a. ändringar i
tandvårdsförsäkringen. Utskottet utgår
från att regeringen kommer att noga
följa utvecklingen på tandvårdsområdet.
Tandläkarutbildningens dimensionering
kan komma att behöva omprövas i
framtiden såväl av de skäl som
motionärerna tar upp som av andra skäl,
t.ex. demografiska, men utskottet anser
inte att riksdagen har underlag för att
begära en utredning om detta nu.
Utskottet anser därför att riksdagen bör
avslå motionsyrkandena.
Enligt motion 1996/97:Ub428 (m) bör
fördelningen över landet av
läkarutbildningsplatserna förändras så
att antalet sådana platser fördelas i
relation till regionernas
befolkningsunderlag. Västsverige har
enligt motionären endast hälften så
många läkarutbildningsplatser per
invånare jämfört med resten av landet.
Utskottet avstyrker yrkandet.
Fördelningen av utbildningskapacitet
mellan lärosäten kan inte göras med
utgångspunkt enbart i
befolkningsunderlaget i olika regioner.
En tillämpning av en sådan princip på
läkarutbildningen skulle bl.a. leda till
att antalet läkarutbildningsplatser i
Umeå skulle minska ytterligare, vilket
sannolikt skulle skapa läkarbrist i
Norrland. Någon tendens till läkarbrist
i Västsverige har inte redovisats.
Fyra yrkanden om omfattningen av läkar-
och tandläkarutbildningen vid Umeå
universitet behandlas i avsnitt 16.
Göteborgs universitet bör enligt motion
1996/97:Ub439 (s) få examensrätt för
apotekarexamen. Det biomedicinska
programmet vid Göteborgs universitet
behöver, för att fullt ut kunna svara
mot det regionala behovet, kompletteras
med sådan examensrätt, anför
motionärerna.
Utskottet avstyrker yrkandet. Riksdagen
har ställt sig bakom regeringens förslag
(prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr.
386) att Högskoleverket skall besluta om
vid vilka högskolor olika examina får
avläggas. Vad som anförts i motionen ger
inte utskottet anledning att föreslå
riksdagen någon ändring därvidlag.
Motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 20 tar
upp vårdutbildningarnas organisation mot
bakgrund av den utvärdering av samtliga
medellånga vårdutbildningar som
Högskoleverket genomfört
(Vårdutbildningar i förändring - En
utvärdering, Högskoleverkets
rapportserie 1996:7 R). Motionärerna
anser att alla vårdhögskolor på sikt bör
ha staten till huvudman under ett
gemensamt regelverk. Det uppdrag som
regeringen nyligen givit Högskoleverket
att lämna förslag till ett nytt
statsbidragssystem för vårdhögskolorna
ser motionärerna som ett steg på vägen.
Uppdraget bör enligt deras mening
kompletteras med att verket också skall
göra en tidsplan för hur övriga
organisatoriska förslag som
utvärderingarna kommit fram till skall
kunna genomföras.
Utskottet vill med anledning av
yrkandet anföra följande.
I utvärderingen gavs rekommendationen
att vårdutbildningarna samordnas i färre
enheter och med en större geografisk
koncentration. Utskottet noterar att det
nya uppdraget till Högskoleverket
(enligt prop. avsnitt 5.3.2.4) avser att
lämna underlag till hur en nationell
struktur för vårdhögskoleutbildningen
bör utformas. I uppdraget ingår att ge
ett underlag för regeringens bedömning
av geografisk fördelning av den framtida
vårdhögskoleutbildningen samt att utreda
om staten bör ta ansvar för vissa
vårdutbildningar i framtiden och i så
fall för vilka. I uppdraget ingår
dessutom att komplettera den genomförda
utvärderingen vad gäller kvaliteten i
vårdutbildningarna med avseende på
förmedlande av yrkeskunnande och
yrkeskompetens. Utskottet anser inte att
statsmakterna bör ta ställning till de
övriga rekommendationerna i
utvärderingen, vilka rör
tjänsteorganisationen,
forskningsanknytningen och den sociala
omsorgsutbildningens förhållande till
socionomutbildningen, förrän
Högskoleverkets nya uppdrag har
redovisats. Riksdagen bör därför enligt
utskottets mening avslå motion
1996/97:Ub483 yrkande 20.
Ett förstatligande av vårdhögskolan i
Kalmar förordas i motionerna
1996/97:Ub402 (c) och 1996/97:Ub408 (m).
I den förstnämnda motionen påpekas att
Kalmar läns vårdhögskola och den
statliga Högskolan i Kalmar sedan flera
år har etablerat ett samarbete inom
flera områden. Ett samgående skulle
bl.a. främja kvalitetsutvecklingen inom
vårdhögskolans utbildningsområden. Ju
snabbare en samverkan mellan de två
högskolorna kan formaliseras, desto
snabbare kan de bidra till en positiv
utveckling i länet, anför motionärerna.
I den andra motionen nämns att Kalmar
läns vårdhögskola är engagerad i ett
Baltikumprojekt tillsammans med fyra
skolor i Baltikum och Blekinge
Internationella hälsohögskola. Dessa
bildar ett nätverk för att bedriva en
för de baltiska folken meningsfull
hälsoforskning. Detta medverkar till
behovet av att satsa på och utveckla
vårdhögskolan i Kalmar. Landstinget i
Kalmar län har enligt motionärerna
begärt en överflyttning av
vårdhögskolans utbildningar till den
statliga högskolan i Kalmar med
bibehållet landstingskommunalt
beställaransvar.
Utskottet anser, med hänvisning till
vad som nyss anförts om uppdrag till
Högskoleverket, att riksdagen bör avslå
yrkandena. Resultatet av uppdraget till
Högskoleverket bör avvaktas och
regeringens beredning av ärendet inte
föregripas.
Högskoleverket bör enligt motion
1996/97:Ub483 (fp) yrkande 21 få i
uppdrag att ta ställning till om
kandidatexamen i vårdämnen vid
vårdhögskolor och yrkesexamen, t.ex.
sjuksköterskeexamen, ryms inom 120
poäng.
Utskottet hänvisar till vad regeringen
anför i propositionen om att den
publicerade utvärderingen av de
medellånga vårdutbildningarna inte
tillräckligt har beaktat högskolans
uppgift att ge en god yrkesutbildning.
Just därför har regeringen som nyss
nämnts gett Högskoleverket i uppdrag att
komplettera utvärderingen på denna
punkt. Frågan om kandidatexamen och
yrkesexamen har ett starkt samband med
detta. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår yrkandet.
Förslag om försöksverksamhet med ett
socialt basår inriktat på att rekrytera
fler män till lärar-, vård- och
omsorgsutbildningar förs fram i motion
1996/97:Ub478 (fp) yrkande 2. Skolverket
bör enligt motionärerna - som anser att
all basårsutbildning bör ske inom komvux
- få i uppdrag att planera försök med
ett sådant basår.
Utskottet erinrar om att riksdagen
avslog ett motsvarande yrkande vid
föregående riksmöte (yttr.
1995/96:UbU6y, bet. FiU10, rskr. 304).
Utbildningsutskottet, som i likhet med
regeringen delar motionärernas
uppfattning om det angelägna i att fler
män rekryteras till lärar-, vård- och
omsorgsutbildningar, anser inte att
riksdagen har underlag för att uttala
att ett sådant basår bör anordnas. Det
kan diskuteras om det skulle vara en
effektiv åtgärd för att stimulera
rekryteringen av män till dessa
utbildningar. En förlängning av
utbildningstiden med ett år (nämligen
basåret) kan t.o.m. befaras motverka
syftet, särskilt som de yrken som dessa
utbildningar leder till inte tillhör de
högst avlönade. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 1996/97: Ub478
yrkande 2.
14. Vissa skolfrågor
Allmänt
Regeringen framhåller att de viktigaste
frågorna inom verksamhetsområdet
Barnomsorg, skola och vuxenutbildning är
att höja kvaliteten inom området skola
och barnomsorg och att utveckla den
nyligen beslutade särskilda
vuxenutbildningssatsningen som ett led i
en successiv förnyelse av
vuxenutbildningen.
Riksdagen har beslutat (prop.
1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) att en
nationell utvecklingsplan skall tas fram
vart tredje år. Utvecklingsplanen skall
framför allt vara statsmakternas
policydokument för skolverksamheten och
skall i viktiga delar underställas
riksdagen. Avsikten är att
utvecklingsplanen skall vara av
betydelse för planerings- och
utvecklingsarbetet på såväl central som
lokal nivå. Den 1 juli 1996 fördes
ansvaret för barnomsorgen över från
Socialdepartementet till
Utbildningsdepartementet. Regeringen
redovisar att den har för avsikt att
under våren 1997 lämna en nationell
utvecklingsplan som omfattar såväl
barnomsorg som skola och
vuxenutbildning.
Ändring i skollagen
Enligt 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100)
får regeringen meddela föreskrifter om
skyldighet för den som vill genomgå
särskilt anordnad prövning i
grundskolan, gymnasieskolan eller
kommunal vuxenutbildning att betala en
avgift som tillfaller huvudmannen för
utbildningen. Regeringen föreslår att
bemyndigandet utvidgas till att omfatta
också svenskundervisning för invandrare
(sfi).
Utskottet har inget att erinra mot den
föreslagna ändringen i skollagen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen. Lagförslaget återfinns som
bilaga 1 till detta betänkande.
Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter
I flera motioner aktualiseras ett antal
frågor om dyslexi/läs- och
skrivsvårigheter. I motionerna
1996/97:U514 (mp) yrkandena 8, 9 och 41,
1996/97:
Ub255 (mp) yrkandena 1-4 samt
1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4 föreslås
att ett särskilt dyslexiprojekt
genomförs. Motionärerna anser att redan
befintliga resurser i samhället bör
samordnas så att kraftfulla insatser kan
göras redan nästa år. En insats skulle
kunna ske genom samordning av resurserna
vid Svenska Dyslexistiftelsen, Svenska
Dyslexiföreningen, Föreningen mot läs-
och skrivsvårigheter (FMLS), Skolverket,
Statens institut för handikappfrågor i
skolan (SIH), Karolinska institutet,
vissa universitetsinstitutioner samt
Försvarets forskningsanstalt (FOA).
Motionärerna anser att en lösning av
dyslexiproblemet kräver utnyttjande av
kunskaper på en rad olika områden.
Forskningsrådsnämnden (FRN), som enligt
sin instruktion har en samordnande
funktion och mångårig erfarenhet av
sådant arbete, bör få uppdraget att
samordna och administrativt leda
verksamheten. Projektet skall täcka en
rad olika verksamhetsfält såsom
framtagande av hjälpmedel,
diagnosinstrument, information,
utbildning av lärare och speciallärare,
uppföljning och utvärdering. Vilka delar
som skall prioriteras och i vilken
ordning olika insatser skall göras bör
vara en uppgift för deltagande parter
och FRN att avgöra gemensamt. Medel för
dyslexiprojektet har föreslagits inom
förevarande utgiftsområde under anslagen
A 4 Genomförande av skolreformer (20
miljoner kronor), A 6 Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med
handikapp (10 miljoner kronor), D 1
Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation (2 miljoner
kronor) och D 2 Forskningsrådsnämnden:
Förvaltning (1 miljon kronor). Därutöver
har medel föreslagits under
utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Behovet av resurser för dyslexi har
också tagits upp i motion 1996/97:Ub215
(c). Motionären anser att det är
skrämmande att det inte finns
tillräckliga resurser inom skolan för
barn med speciella problem. Behovet av
stöd till vuxna med dyslexi/läs- och
skrivsvårigheter dels när det gäller
finansieringen av läs- och skrivträning,
dels när det gäller
hjälpmedelsförsörjningen behandlas i
motionerna 1996/97:Ub227 (s) och
1996/97:
Ub235 (fp). Motionärerna pekar på att
frågorna utreds på skolans område, medan
det på vuxenutbildningsområdet inte
finns någon utredning som belyser dem.
Många vuxna med läs- och
skrivsvårigheter har svårt att få
finansiering av hjälpmedel eller läs-
och skrivträning.
Kommittén med uppdrag att förebygga läs-
och skrivsvårigheter berörs i motion
1996/97:Ub250 (fp) yrkande 9.
Motionärerna välkomnar utredningen och
utgår från att det sker en tydlig
belysning av skolans roll som
problemlösare i utredningens betänkande.
I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 9
framförs synpunkter på sammansättningen
av kommittén. Motionärerna anser att det
är en brist att det i kommittén inte
finns någon från fältet aktiv pedagog
med erfarenhet av dyslexiproblem. I
motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 18
begärs en parlamentarisk utredning om
dyslexi med uppgift att kartlägga
problemen från grunden. Det är viktigt
att vi inte hamnar i en återvändsgränd
utan försöker skaffa oss en helhetsbild
av vilka bakomliggande faktorer som
orsakar lässvårigheter hos barn, heter
det i motionen.
Utbildning och fortbildning av lärare om
dyslexi behandlas i motion 1996/97:Ub514
(mp) yrkandena 6 och 7. Det krävs att en
kvalificerad undervisning om dyslexi och
dess behandling införs i
speciallärarutbildningen och
utbildningen av lärare för grundskolan,
så att nödvändig kompetens för
omhändertagande av elever med specifika
läs- och skrivsvårigheter kan garanteras
inom en snar framtid. Fortbildning måste
anordnas för redan verksamma lärare.
Även i motion 1996/97:Ub236 (fp)
framförs uppfattningen att det måste
finnas tillräcklig undervisning om läs-
och skrivsvårigheter i
lärarutbildningarna.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
Utskottet har under en följd av år vid
upprepade tillfällen betonat vikten av
att åtgärder sätts in för att komma till
rätta med läs- och skrivsvårigheter.
Utskottet behandlade frågor om
dyslexi/läs- och skrivsvårigheter senast
i sitt betänkande 1995/96:UbU3 Vissa
skolfrågor (s. 23-25). Utskottet
redovisade bl.a. att många åtgärder
vidtagits under den senaste tiden.
Vidare betonade utskottet vikten av
fortsatta kraftfulla insatser för elever
med läs- och skrivsvårigheter. Utskottet
ser därför mycket positivt på att
regeringen har tillsatt en kommitté med
uppdrag att redovisa viktiga
utgångspunkter för arbetet med att
stödja elever med stora läs- och
skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i
förebyggande och avhjälpande syfte (dir.
1996:60). Kommittén skall redovisa sina
slutsatser och förslag till regeringen
senast i augusti 1997. Kommittén skall
enligt sina direktiv belysa skolans roll
i förebyggandet av uppkomsten av läs-
och skrivsvårigheter liksom lämna
förslag till åtgärder för att hjälpa
elever med grava läs- och
skrivsvårigheter.
När det gäller stöd till vuxna med
dyslexi/läs- och skrivsvårigheter vill
utskottet hänvisa till den skyldighet
som kommunerna har att anordna
grundläggande vuxenutbildning för vuxna
som saknar kunskaper motsvarande
grundskolenivå. Utskottet vill erinra om
den utbyggnad som nu görs inom ramen för
den särskilda vuxenutbildningssatsningen
det nationella kunskapslyftet och som
innebär att antalet studieplatser för
vuxna ökas. Inom den prioriterade
gruppen av lågutbildade finns vuxna med
läs- och skrivsvårigheter. Dessa behöver
uppmärksammas med tanke på behovet av
särskilt anpassade studieformer.
Utskottet vill också peka på att utbudet
av anpassade läromedel och
träningsmaterial, inte minst
datorbaserade, har ökat under senare år.
Vidare bör enligt utskottets mening
vissa av de åtgärder som kan komma att
föreslås av kommittén även komma vuxna
till del.
Med hänvisning till att frågor om
insatser för elever med läs- och skriv
svårigheter för närvarande är föremål
för en särskild utredning bör motionerna
1996/97:Ub215, 1996/97:Ub227,
1996/97:Ub235, 1996/97:Ub250 yrkande 9
samt motionerna 1996/97:Ub255 yrkandena
1-3 och 1996/97:Ub514 yrkande 8 avslås.
Utskottet återkommer när det gäller
frågan om medel till dyslexi-projektet i
avsnitt 15.
När det gäller sammansättningen av
kommittén med uppdrag att förebygga läs-
och skrivsvårigheter vill utskottet
hänvisa till att kommittén enligt sina
direktiv skall arbeta öppet i dialog med
berörda myndigheter och organisationer
samt samråda med utredningar som berör
elever med svårigheter. Därutöver finns
naturligtvis, utgår utskottet från,
möjlighet för kommittén att anlita den
expertis som utredningen bedömer
erforderlig för att fullgöra uppdraget.
Utskottet anser att motion 1996/97:Ub230
yrkande 9 bör avslås.
Utskottet är inte heller berett att
tillstyrka förslaget om en
parlamentarisk utredning i motion
1996/97:Ub245 yrkande 18. Utskottet
utgår från att en grundlig belysning av
problem med anknytning till läs- och
skrivsvårigheter kommer att ske inom
ramen för den tillsatta kommittén.
Även frågor om utbildning och
fortbildning av lärare om dyslexi/läs-
och skrivsvårigheter skall behandlas av
kommittén. Enligt direktiven skall
lärarutbildningarnas möjligheter att ge
de blivande pedagogerna beredskap att
upptäcka och stödja elever med läs- och
skrivsvårigheter analyseras. Förslag
till åtgärder som skall kunna göra den
blivande läraren i förskola och skola
bättre förberedd på aktiva insatser i
elevernas språkutveckling skall
utarbetas. Vidare skall kommittén belysa
och komma med förslag till lämpliga
åtgärder för lärares
kompetensutveckling. Enligt utskottets
uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub236
och 1996/97:Ub514 yrkandena 6 och 7
avslås.
Vissa resursfrågor m.m.
Införandet av en nationell skolpeng
begärs i motionerna 1996/97:Ub211 (m)
yrkande 4, 1996/97:Ub240 (m) yrkande 18,
1996/97:Fi207 (m) yrkande 4 och
1996/97:Ub210 (m) yrkandena 1 och 2.
Motionärerna anser att ett nationellt
skolpengssystem bör skapas för att gynna
kvalitet i utbildningen och lika villkor
för alla skolor oberoende av huvudman.
Systemet innebär att staten övertar
huvudansvaret för att finansiera
utbildning i grundskolan och gymnasiet
genom att anvisa ett fast belopp per
elev. Medel skall anvisas direkt till
skolorna. Reformen förutsätts bli
genomförd i flera steg genom s.k.
skatteväxling mellan stat och kommun.
Resurser för särskilda behov skall
finnas på kommunal nivå, eftersom ett
relativt generellt skolpengssystem inte
kan ta alla hänsyn som krävs för
utbildning av elever med mycket
speciella behov. Motionärerna framhåller
bl.a. att en nationell skolpeng
förbättrar möjligheten att starta
alternativa och fristående skolor och
att elevers och föräldrars möjlighet att
välja skola stärks.
Utskottet hänvisar till sin behandling
av frågan om nationell skolpeng i sitt
yttrande till finansutskottet med
anledning av den ekonomiska
vårpropositionen (1995/96:UbU6y).
Utskottet framhöll bl.a. att förslaget
visserligen har en räckvidd som når
utanför utbildningsutskottets
beredningsområde, men samtidigt omfattar
det skolpolitiska ställningstaganden av
långtgående principiell natur. Utskottet
pekade på att förslaget om nationell
skolpeng uttryckligen innebär att staten
tar det ekonomiska ansvaret för skolans
verksamhet, vilket utskottet avstyrkte.
Enligt utskottet bör dessutom den
principen gälla att resurser till
skolans verksamhet skall fördelas med
utgångspunkt från de behov som enskilda
elever, olika grupper av elever och
skolor faktiskt har. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna om nationell
skolpeng.
Resurstilldelningssystemet i
grundskolan behandlas i motion 1996/97:
Ub230 (kd) yrkandena 1 och 12.
Motionärerna anser att grundskolan måste
få tillräckliga resurser. Det
resurssystem som bör tillämpas skall ge
alla skolor en basresurs per elev, lika
stor för alla elever, och en
tilläggsresurs som skall variera med de
enskilda elevernas behov (yrkande 1). I
yrkande 12 framhålls att det är
nödvändigt att elevvården inte utarmas
utan får erforderliga resurser. Den
tilläggsresurs för elever med behov av
särskilt stöd som motionärerna föreslår
skall bl.a. kunna användas för
anställning av elevvårdande personal.
Utskottet behandlade i sitt nyss nämnda
yttrande (1995/96:UbU6y) till
finansutskottet även ett likartat
förslag till resurser till skolan från
Kristdemokraterna. Utskottet fann att
motionärerna gav uttryck för en misstro
mot kommunernas förmåga att fullgöra
sina åligganden på skolområdet, som
utskottet inte instämde i. Trots det
mycket kärva ekonomiska läge som många
kommuner befinner sig i borde riksdagen
hävda deras ansvar för att skolans
verksamhet bedrivs i enlighet med de
bestämmelser som riksdagen beslutat och
att skolans undervisning når de mål som
statsmakterna har fastställt. Vidare
ansåg utskottet bl.a. att riksdagen
borde kunna utgå från att kommunerna i
sina prioriteringar tillför skolan de
resurser som är nödvändiga för att
upprätthålla en hög standard på
verksamheten. Utskottet ansåg att
finansutskottet borde avstyrka den då
föreliggande motionen.
Utskottet har ingen annan uppfattning
nu och anser att yrkandena bör avslås.
I motion 1996/97:Ub504 (c) yrkande 4
framhålls att den kvalificerade
yrkesutbildningen bör utformas som en
integrerad del av högskolan. Enligt
yrkande 5 i samma motion bör antalet
platser inom den kvalificerade
yrkesutbildningen byggas ut snabbare än
vad regeringen föreslagit. Antalet
platser bör utökas fr.o.m. budgetåret
1998.
Utskottet vill med anledning av
motionen anföra följande.
Utskottet behandlade i våras
regeringens förslag om försöksverksamhet
med kvalificerad yrkesutbildning (prop.
1995/96:145, bet. UbU8, rskr. 224).
Utskottet poängterade därvid att det
handlar om en helt ny utbildning och
ansåg det vara till nackdel för
utvecklandet av en ny utbildning att
redan från början låsa den i en fast
organisatorisk form. Genom att ge såväl
universitet och högskolor, kommuner och
landsting som enskilda
utbildningsanordnare möjlighet att vara
anordnare av utbildningen ges
förutsättningar för en mångfasetterad
verksamhet med goda möjligheter att
vinna erfarenheter och dra slutsatser
inför en permanent inordning i
utbildningssystemet, heter det i
betänkandet. Utskottet har ingen annan
uppfattning nu och anser således att
yrkandet bör avslås.
När det gäller frågan om en utbyggnad
av försöksverksamheten med kvalificerad
yrkesutbildning vill utskottet peka på
att regeringen i budgetpropositionen har
föreslagit en icke obetydlig utökning av
antalet platser för budgetåret 1997.
Regeringen förklarar också sin avsikt
att budgetåret 1998 öka antalet platser.
Utskottet finner det inte påkallat med
ett särskilt uttalande från riksdagen
med anledning av yrkande 5 i motion
1996/97:Ub504.
I motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 7
framhålls att det är mycket viktigt att
kvinnor om de blir arbetslösa ges
möjlighet att höja sin utbildnings- och
kompetensnivå genom utbildnings- och
arbetsmarknadssatsningar.
Utskottet hänvisar till den stora
utbildningssatsning som regeringen
föreslår och som självfallet också
kommer att komma kvinnor till del i den
mån de tillhör den särskilda målgrupp
som avses. Det är naturligtvis av stor
vikt att arbetslösa kvinnor ges
möjlighet att höja sin kompetens. Det är
också väsentligt i sammanhanget att
regeringen föreslagit ett särskilt
utbildningsbidrag i anslutning till den
nya vuxenutbildningssatsningen.
Utskottet anser det inte påkallat med
något särskilt uttalande av riksdagen i
frågan. Yrkandet bör avslås.
15. Anslag till skola och
vuxenutbildning
I samband med införandet av den nya
budgetprocessen har strukturen för
anslagen inom verksamhetsområdet
ändrats. Anslagsindelningen är uppbyggd
så att anslagen som tillhör Skolverkets
myndighetsområde kommer i en följd och
därefter anslagen inom området för
Statens institut för handikappfrågor i
skolan. Därefter följer anslagen för de
olika verksamheterna.
Statens skolverk
Statens skolverk är central
förvaltningsmyndighet för det offentliga
skolväsendet, med undantag av de
statliga specialskolorna, vilka lyder
under Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH). I fråga
om annan utbildning under högskolenivå
har Skolverket de uppgifter som följer
av författningar eller särskilda
bestämmelser.
Skolverkets uppgifter och organisation
framgår av förordningen (1991:
1121) med instruktion för Statens
skolverk. De övergripande målen för
Skolverket är att som statlig
sektorsföreträdare på skolområdet genom
uppföljning, utvärdering, tillsyn,
utvecklingsinsatser samt utnyttjande av
forskningsresultat aktivt verka för att
de mål och riktlinjer för skolan
förverkligas som riksdagen och
regeringen har fastställt.
Regeringen redovisar sin uppfattning
att det är mycket angeläget att
Skolverket tar en aktivare del i skolans
utveckling genom insatser som är
särskilt inriktade på aktuella
skolproblem och att högre prioritet ges
åt insatser där skolors kvalitet och
undervisningens resultat bedöms.
Riksdagen har inte haft något att
erinra mot vad regeringen redovisat i
propositionen om vissa skolfrågor m.m.
(prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:
UbU5, rskr. 1996/97:15) beträffande
integration av skola, förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg. Enligt regeringen
bör Skolverket i samråd med
Socialstyrelsen under budgetåret bereda
sig för att överta ansvar för
uppföljning, utvärdering, tillsyn och
utveckling även av förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg. Detta är en
organisatorisk konsekvens av att
ansvaret för frågor om barnomsorg har
flyttats över från det sociala området
till utbildningsområdet, framhåller
regeringen.
Regeringen redovisar att myndighetens
ekonomiska resultat visar ett betydande
överskott. Enligt regeringen bör
Skolverket under budgetåret 1997 få rätt
att disponera medel under sitt ramanslag
för att stödja forskning.
När det gäller beräkningen av anslaget
föreslår regeringen ett ramanslag till
Skolverket budgetåret 1997 på 242 340
000 kr. Regeringen har därvid bl.a.
minskat anslaget med 1,7 miljoner kronor
som en delfinansiering av andra utgifter
inom verksamhetsområdet.
I motion 1996/97:Ub211 (m) yrkandena 11
och 12 begärs förslag innebärande en
sammanslagning av Skolverket och Statens
institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) samt bildandet av en fristående
myndighet för uppföljning, utvärdering
och tillsyn av elevernas studieresultat,
undervisningens kvalitet, skolornas
verksamhet etc. Med hänvisning härtill
ökas anslaget till Skolverket i motion
1996/97:Ub487 (m) yrkande 9 med 4
miljoner kronor. Ett nytt anslag på 90
miljoner kronor, Institutet för
uppföljning, utvärdering och tillsyn av
skolan, föreslås i yrkande 10 i samma
motion. Anslaget till SIH slopas
(yrkande 13).
Utskottet vill med anledning av
motionsyrkandena anföra följande.
Frågan om myndighetsuppgifterna för
Skolverket och SIH har behandlats i
betänkandet Staten och skolan - styrning
och stöd (Ds 1995:60). Betänkandet har
remissbehandlats. En utredning om
funktionshindrade elever i skolan (dir.
1995:134) har tillsatts. Den skall
redovisa sitt uppdrag senast den 15
september 1997. Regeringen framhåller i
propositionen (avsnitt 4.2) att såväl
SIH:s konsulentorganisation som
specialskolornas verksamhet omfattas av
den sistnämnda utredningen. Mot bakgrund
härav bör enligt regeringens bedömning
de övergripande målen för myndigheterna
kvarstå under budgetåret 1997. Utskottet
delar denna uppfattning och anser därför
att yrkandena bör avslås.
Utskottet anser att det begärda
beloppet bör anvisas till Skolverket.
Skolutveckling
Syftet med anslaget är att ge stöd till
skolutveckling. De utgifter som belastar
anslaget är i huvudsak arbetet med
kursplaner och betygskriterier samt
visst produktionsstöd till läromedel,
stöd till utvecklingsarbete i övrigt och
bidrag till vissa organisationer. Medel
för statlig rektorsutbildning samt för
sådan fortbildning av personal inom
skolan som Skolverket beslutar om
belastar också anslaget.
Regeringen redovisar att medel har
tillförts anslaget för vissa angelägna
ändamål. För extra språkträning för
invandrare i svenska har beräknats ca 5
miljoner kronor. Medel har också
beräknats för ett projekt under tre år
med stöd till skolans uterum. För ett
europeiskt projekt med målet att ställa
samman, utveckla och sprida kunskap om
behovet av specialundervisning för
handikappade elever och studerande har
beräknats 1,5 miljoner kronor under en
treårsperiod. Till regeringens
disposition för speciella ändamål har
avsatts 1 miljon kronor.
Regeringen informerar om att
Skolverkets utredning om ett
utvecklingscentrum för
svenskundervisning för invandrare (sfi)
och svenska som andraspråk för
närvarande remissbehandlas och att
regeringen avser att ta ställning till
frågan om ett centrum därefter.
Eventuella kostnader härför beräknas
rymmas under anslaget.
I motion 1996/97:Ub231 (s) tas frågan
om lokalisering av ett
utvecklingscentrum för
svenskundervisning för invandrare upp.
Motionären anser att ett naturligt val
borde vara Malmö, där 28 % av
befolkningen har utländsk bakgrund. I
Malmö finns kompetens inom
invandrarundervisningen och den blivande
högskolan i Malmö har som ett av sina
huvudområden invandrarfrågor.
Enligt utskottets uppfattning bör
frågan om lokalisering avgöras i samband
med ställningstagande till frågan om ett
centrum. Riksdagen bör inte föregripa
ett sådant ställningstagande med ett
uttalande i lokaliseringsfrågan.
Utskottet anser således att motion
1996/97:Ub231 bör avslås.
I motion 1996/97:Ub237 (fp) begärs att
Teknikens hus i Luleå skall erhålla ett
specialdestinerat bidrag. Motionären
pekar på att verksamheten tidigare
erhöll ett sådant bidrag direkt via
statsbudgeten men att bidraget numera
ingår i en klumpsumma till Skolverket
för fortbildning. Osäkerheten om
framtida anslag har markant ökat, vilket
är negativt för utvecklingslusten och
skaparkraften.
Utskottet har tidigare behandlat frågan
om medelstilldelning till Teknikens hus
i Luleå (bet. 1994/95:UbU10 s. 37).
Utskottet gjorde bedömningen att
verksamheten som bedrivs vid Teknikens
hus är viktig och värdefull, men ansåg i
likhet med regeringen att medlen
fortsättningsvis borde ingå i de medel
som disponeras av Skolverket för
fortbildningsverksamhet. Utskottet gör
samma bedömning nu och avstyrker således
motion 1996/97:Ub237.
I motion 1996/97:Ub204 (c) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om
behovet av stöd till naturbruksskolor
med skoglig inriktning för fortbildning
och utveckling som kompetens-
/kunskapscentrum. Det behövs bl.a. en
ettårig påbyggnadsutbildning på
naturbruksprogrammet och särskilda medel
för stöd till utvecklingen av
kunskapscentrum vid naturbruksskolorna.
Utskottet har tidigare behandlat även
denna fråga (bet. 1995/96:UbU3 s. 22).
Utskottet avstyrkte den då föreliggande
motionen och hänvisade därvid till att
statliga medel för stöd till utveckling
av skolväsendet finns avsatta under
anslag, som Skolverket disponerar.
Utskottet erinrade också om det ansvar
som skolhuvudmännen har för utveckling
av verksamheten vid skolorna. Utskottet
har ingen annan uppfattning nu och
avstyrker därför motion 1996/97:Ub204.
Av statsfinansiella skäl görs en
besparing om 20 miljoner kronor på
anslaget. Regeringen gör bedömningen att
en stor del av besparingen på sikt skall
kunna kompenseras genom medel från de
s.k. löntagarfondsstiftelserna.
Därutöver görs en mindre besparing
avseende medel till pedagogisk
utvecklingsverksamhet m.m. för
finskspråkiga elever.
Regeringen har beräknat anslaget till
161 228 000 kr.
Medelsberäkningen avseende anslaget
behandlas i motion 1996/97:Ub487 (m)
yrkande 11. I motion 1996/97:Ub240 (m)
yrkande 17 begärs förslag om en
försöksverksamhet med riksrekryterande
gymnasieutbildning baserad på modern
informationsteknik. I den först nämnda
motionen har 62 miljoner kronor
beräknats för en sådan
försöksverksamhet. Motionärerna
framhåller i samma motion att de inte
kan acceptera att regeringen skär ned
anslag med hänvisning till att det finns
medel hos forskningsstiftelserna.
Sammanlagt ökas således anslaget med 82
miljoner kronor enligt motionen.
När det gäller frågan om en
försöksverksamhet med riksrekryterande
gymnasieutbildning baserad på modern
informationsteknik vill utskottet anföra
följande. Efter riksdagens beslut med
anledning av propositionen om åtgärder
för att bredda och utveckla användningen
av informationsteknik (prop.
1995/96:125, bet. TU19, rskr. 282) har
regeringen givit Skolverket ett vidgat
uppdrag i syfte att stimulera
användningen av IT. Utskottet vill för
egen del understryka att
informationstekniken ger nya
förutsättningar för skolarbetet vad
gäller såväl innehåll i undervisningen
som arbetsformer och pedagogik.
Utskottet är emellertid inte berett att
tillstyrka yrkandet om en särskild
försöksverksamhet.
Utskottet behandlar övergripande frågor
med anknytning bl.a. till stiftelse
medlen i sitt forskningsbetänkande
(1996/97:UbU3).
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsberäkning.
Forskning inom skolväsendet
Från anslaget bekostas forskning inom
skolväsendet samt information i samband
härmed. Målet för Skolverkets
forskningsprogram är att öka den
vetenskapligt grundade kunskapen om
svenskt skolväsendes förutsättningar och
resultat. När det gäller stöd till
forskning beträffande skolsituationen
för elever med funktionshinder skall
detta ges i samråd med Statens institut
för handikappfrågor i skolan. Samverkan
skall ske med internationell forskning.
Vidare skall Skolverket sträva efter
effektiv spridning av
forskningsresultat.
Regeringen redovisar i propositionen
Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5)
sin bedömning rörande forskning inom
skolområdet.
När det gäller beräkningen av anslaget
har av statsfinansiella skäl en
besparing om 20 miljoner kronor gjorts.
Regeringen gör den bedömningen att en
stor del av besparingen skall kunna
kompenseras genom medel från de s.k.
löntagarfondsstiftelserna. Som utskottet
har redovisat under anslaget Statens
skolverk bör verket under år 1997 få
rätten att disponera det relativt
betydande överskottet under sitt
ramanslag för att - i den mån verket
bedömer det behövligt - stödja
forskning.
Anslaget till forskning har beräknats
till 7 708 000 kr.
Medelsberäkningen under anslaget har
tagits upp i två motioner. I motion
1996/97:Ub487 (m) yrkande 12 ökas
anslaget med 20 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna accepterar inte att
regeringen skär ned anslag med
hänvisning till att medel finns hos
forskningsstiftelserna. Enligt motion
1996/97:Ub507 (v) bör skolforskningen
förstärkas. Anslaget bör tillföras 30
miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Utskottet behandlar i betänkande
1996/97:UbU3 Forskningspolitiken bl.a.
frågor med anknytning till
stiftelsemedlen och området
skolforskning.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsberäkning och
avstyrker därmed motionerna
1996/97:Ub487 yrkande 12 och
1996/97:Ub507 i denna del.
Genomförande av skolreformer
Anslaget skall användas för information
och fortbildning om nya läroplaner och
betygssystem för skolväsendet. Vidare
skall det användas för insatser i
samband med genomförandet av den nya
gymnasieskolan.
Regeringen pekar på att behovet av
kompetensutveckling fortfarande är stort
för lärare i gymnasiala utbildningar.
Vidare behövs kompetensutveckling för
lärare inom grundskolan, bl.a. inom
områdena läs- och skrivsvårigheter,
miljö och naturvetenskap-teknik.
Utbildningsdepartementet har tillsammans
med Skolverket och Svenska
Kommunförbundet startat ett samarbete
för att göra en samlad
informationsinsats avseende
genomförandet av gymnasiereformen.
Regeringen föreslår att anslaget
tillförs ett engångsbelopp för bl.a.
sådana informationsinsatser.
Medlen under anslaget bör också enligt
regeringens uppfattning kunna användas
för informationsinsatser i samband med
integreringen mellan skola, förskola och
skolbarnsomsorg.
Regeringen har beräknat anslaget för
budgetåret 1997 till 122 424 000 kr.
Enligt motion 1996/97:Ub514 (mp)
yrkande 18 tillförs anslaget 20 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag
för fortbildning av skolledare och
lärare vid gymnasieskolan. Som redan
framgått av avsnitt 14 tillförs anslaget
20 miljoner kronor för genomförande av
ett särskilt dyslexiprojekt (motionerna
1996/97:Ub255 (mp) yrkande 4,
1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41
samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4).
Utskottet anser att yrkande 18 i motion
1996/97:Ub514 bör avslås med hänvisning
till det statsfinansiella läget och till
att huvudansvaret för fortbildning av
lärare och skolledare är en fråga för
respektive huvudman.
Utskottet har under avsnitt 14
behandlat och avstyrkt ett antal
motioner som rör denna fråga. Utskottet
anser att även motionerna 1996/97:Ub255
yrkande 4, 1996/97:Ub514 yrkandena 9 och
41 samt 1996/97:Fö502 yrkande 4 bör
avslås.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsberäkning.
Statens institut för handikappfrågor i
skolan
Statens institut för handikappfrågor i
skolan (SIH) är central förvaltnings
myndighet för specialskolorna och
Tomtebodaskolans resurscentrum.
De övergripande målen för SIH är att ge
hjälp och stöd till kommunerna och till
sådana fristående skolor som står under
statlig tillsyn, för att underlätta
skolgången för elever med
funktionshinder. SIH skall som en
särskild uppgift utveckla, framställa
och distribuera läromedel för
synskadade, rörelsehindrade,
hörselskadade/döva och utvecklingsstörda
elever.
Regeringen gör den bedömningen att de
övergripande målen för verksamheten bör
ligga fast även för år 1997. Regeringen
understryker vikten av att myndigheten
vidareutvecklar produktivitets- och
effektivitetsmått. Vidare bör SIH enligt
regeringen fortsätta att eftersträva en
flexibel användning av
konsulentresurserna samt redovisa
motiven till den fördelning av konsulent
resurserna som görs.
Regeringen föreslår ett ramanslag om
114 375 000 kr för budgetåret 1997.
Anslaget minskas med 500 000 kr som en
delfinansiering av andra utgifter inom
verksamhetsområdet. De medel om
sammanlagt 850 000 kr som är avsedda för
fortbildning av synkonsulenter förs över
från specialskolans anslag till
ifrågavarande anslag så att
fortbildningsmedel för samtliga
konsulenter finns samlade under samma
anslag.
Som utskottet har redovisat under
anslaget A 1 Statens skolverk föreslås i
motion 1996/97:Ub487 (m) bl.a. en
sammanslagning av Skolverket och SIH. I
yrkande 13 i motionen föreslås att
anslaget till SIH utgår. Utskottet
hänvisar till sitt ställningstagande i
det föregående till förslaget om
sammanslagning och anser således att
även yrkande 13 i motionen bör avslås.
I motion 1996/97:Ub507 (v) föreslås en
ökning av anslaget med 10 miljoner
kronor. Utskottet anser att motionen bör
avslås med hänvisning till det
statsfinansiella läget.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsberäkning av
anslaget.
Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp
Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt
förordningen (1991:978) om statsbidrag
till produktion av vissa läromedel, dels
kostnader för utveckling och produktion
av samt information om läromedel för
elever med funktionshinder. Från
anslaget bekostas vidare olika
utvecklingsinsatser för elever med
funktionshinder. Anslaget disponeras av
SIH.
Utredningen om funktionshindrade elever
i skolan (dir. 1995:134) har i uppdrag
att kartlägga den statliga
läromedelsproduktionen och föreslå hur
denna skall kunna finansieras.
Utredningen skall redovisa sina förslag
senast den 15 september 1997.
Regeringen förslår för budgetåret 1997
ett ramanslag om 20 467 000 kr.
Regeringen har därvid minskat anslaget
med 500 000 kr som en delfinansiering av
andra utgifter inom verksamhetsområdet.
I motion 1996/97:Ub507 (v) ökas
anslaget med 5 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Motionärerna framhåller att de vill
värna om handikappade elevers skolgång.
I motionerna 1996/97:Ub255 (mp) yrkande
4, 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41
samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4 ökas
anslaget med 10 miljoner kronor avseende
hjälpmedel för läs- och
skrivsvårigheter.
Utskottet har under avsnittet 14 Vissa
skolfrågor behandlat motionsyrkanden som
rör dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.
Uskottet har därvid avstyrkt samtliga
yrkanden. Utskottet avstyrker även
motionerna 1996/97:Ub255 (mp) yrkande 4,
1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41
samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4.
Utskottet anser att även motion
1996/97:Ub507 bör avslås i denna del.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medelsberäkning.
Specialskolor och resurscentrer
Utbildningen i specialskolan har som
övergripande mål att ge barn och
ungdomar med synskada, dövhet,
hörselskada eller talskada en till varje
elevs förutsättningar anpassad
utbildning som så långt det är möjligt
motsvarar den utbildning som ges i
grundskolan. Resurscentrerna skall genom
utredning och träning främja den
allsidiga utvecklingen hos elever i det
offentliga skolväsendet för barn och
ungdom samt informera och fortbilda
föräldrar, lärare och övrig personal.
Enligt regeringens bedömning bör de
övergripande målen för verksamheten
ligga fast.
Budgetåret 1995/96 höjdes beloppet för
den kommunala ersättningen för elever i
specialskolan från 51 000 kr till 75 000
kr per elev och läsår enligt
förordningen (SKOLFS 1995:47) om
ersättning för elever i specialskolan.
Regeringen anser nu att beloppet för de
kommuner där specialskolorna är belägna
bör sänkas till 51 000 kr, dvs. i stort
sett genomsnittskostnaden för en elev i
grundskolan. Den avgift som hemkommunen
erlägger för en elev i s.k. extern klass
bör vara av samma storlek som gäller för
övriga elever vid specialskolan, såvitt
inte kommunen står för en icke obetydlig
andel av den totala kostnaden, t.ex.
lokalkostnaderna. I dessa fall bör
enligt propositionen även i
fortsättningen en reducerad avgift tas
ut.
Regeringen föreslår att ett ramanslag
om 414 840 000 kr anvisas till
specialskolor och resurscentrer.
I motion 1996/97:Ub507 (v) föreslås en
ökning av ifrågavarande anslag med 8
miljoner kronor.
Utskottet anser att regeringens förslag
till medelsberäkning bör bifallas och
avstyrker därmed motion 1996/97:Ub507 i
denna del.
Särskilda insatser på skolområdet
Ur anslaget betalas kostnader enligt
förordningen (1991:931) om statsbidrag
till särskilda insatser på skolområdet.
Det gäller insatser av regional art som
kommunerna gör för elever med handikapp
eller andra särskilda behov och elever i
grundskolan som får undervisning på
sjukhus eller motsvarande. Under
anslaget beräknas också medel för
tilläggsbidrag till Göteborgs,
Kristianstads, Stockholms och Umeå
kommuner för riksrekryterande
gymnasieutbildning för svårt
rörelsehindrade elever samt medel till
Örebro kommun för gymnasial utbildning
för döva och hörselskadade elever. Ur
anslaget bekostas också statsbidrag till
Södermanlands, Västmanlands och Örebro
läns landsting för viss riksrekryterande
utbildning för elever med
utvecklingsstörning.
Regeringen redovisar att SIH i en
särskild rapport har utvärderat sjukhus
undervisningen och insatser för elever
med medicinska handikapp. Av rapporten
framgår bl.a. att vårdtiderna kortats.
Enligt regeringens bedömning kan därför
bidraget till sjukhusundervisningen
minskas något och ge utrymme för andra
ändamål.
Utredningen om funktionshindrade elever
i skolan (dir. 1995:134) skall utreda
hur ansvaret för utbildning och
omvårdnad i anslutning till utbildning
av funktionshindrade elever skall
fördelas mellan stat, kommun och
landsting. Döva och hörselskadade elever
i Göteborg och närliggande kommuner har
sedan 1992 kunnat få sin undervisning i
Göteborgs kommuns grundskola i stället
för i Vänerskolan, en statlig
specialskola i Vänersborg, till vilkens
upptagningsområde de hör enligt gällande
regionindelning för de statliga
specialskolorna. Antalet elever som
beräknas få sin undervisning i Göteborg
beräknas till 30. Regeringen meddelar
att den i avvaktan på förslag från
utredningen avser att tilldela Göteborgs
kommun ett särskilt bidrag om 3 miljoner
kronor för undervisningen med medel från
detta anslag.
Regeringen har beräknat medelsbehovet
under anslaget till 243 856 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medel under anslaget.
Sameskolor
Utbildningen vid sameskolan har som
övergripande mål att ge samers barn en
utbildning med samisk inriktning som i
övrigt motsvarar utbildningen t.o.m.
årskurs 6 i grundskolan. Vid sameskolan
sker undervisning på svenska och
samiska. Ämnet samiska förekommer i
samtliga årskurser. Sameskolorna leds av
en styrelse, vars kansli är förlagt till
Jokkmokk. Sameskolor finns i Karesuando,
Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna
och Tärnaby. Integrerad samisk
undervisning i kommunal grundskola
bedrivs i nio kommuner. Från anslaget
utgår även bidrag till Samernas
folkhögskola.
Enligt regeringens bedömning bör de
övergripande målen för verksamheten
ligga fast. Regeringen framhåller att
tydliga verksamhetsmål och
effektivitetsmått emellertid behöver
utarbetas för sameskolan.
Regeringen har beräknat anslaget för
budgetåret 1997 till 33 246 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till anslagsberäkning.
Bidrag till viss verksamhet motsvarande
grundskola och gymnasieskola
Regeringen informerar om att den
genomfört vissa förändringar av anslags
indelningen. Under detta anslag har
medel beräknats för särskilt
verksamhetsstöd till bl.a. vissa
riksrekryterande utbildningar och bidrag
till kostnader för Sveriges anslutning
till examensorganisationen International
Baccalaureate Organisation (IBO) i
Genève, särskilt statsbidrag till
Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-
utbildning samt för IB-utbildning vid
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.
Vidare har medel beräknats för
ersättning till kommun och landsting för
merkostnader för nordiska elever på
gymnasial nivå, ersättning för
personskada till elev i viss
gymnasieutbildning, statsbidrag till
riksinternatskolor samt till
internationella grund- och
gymnasieskolor samt bidrag enligt
förordningen (1996:565) om statsbidrag
till kostnader för utlandssvenska
elevers skolgång i Sverige.
Regeringen hemställer att riksdagen
fastställer en ram för år 1997 för
statsbidragsberättigade årselevplatser
vid riksinternatskolor, internationella
grund- och gymnasieskolor och IB-
utbildningar omfattande 1 950 års
elevplatser.
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag.
Regeringen föreslår att ett ramanslag
på 113 812 000 kr anvisas för år 1997.
Utskottet tillstyrker det begärda
anslagsbeloppet.
Bidrag till svensk undervisning i
utlandet
Från anslaget utbetalas bidrag enligt
förordningen (1994:519) om statsbidrag
till utbildning av utlandssvenska barn
och ungdomar. Statsbidrag lämnas till
huvudmannen för en svensk utlandssskola,
distansundervisning, kompletterande
svensk undervisning och svensk
undervisning vid utländsk skola
(internationell skola). Från anslaget
bekostas även de löneförmåner som
tillkommer nationellt anställda lärare
vid de svenska sektionerna vid
Europaskolorna. Bidrag lämnas även till
Riksföreningen Sverigekontakt.
En redogörelse för Europaskolorna
lämnades i föregående års
budgetproposition (prop. 1994/95:100
bil. 9 s. 65). Riksdagen anvisade därvid
7,5 miljoner kronor för kostnader vid
bildandet av en svensk sektion (bet.
1994/95:UbU10, rskr. 256). Riksdagen har
även godkänt 1994 års konvention med
stadga för Europaskolorna (prop.
1994/95:214, bet. UbU20, rskr. 431).
Läsåret 1995/96 fanns svenska sektioner
omfattande nursery school och primary
school (6-11 år) i Bryssel och i
Luxemburg. Regeringen föreslår att
ytterligare 500 000 kr anvisas för
budgetåret 1997 för en fortsatt
uppbyggnad.
Regeringen har vidare beräknat en
mindre nedjustering av beloppet till
Riksföreningen Sverigekontakt. Bidraget
till kommuner för kostnader i vissa fall
för skolgången för utlandssvenskars barn
förs över till anslaget Bidrag till viss
verksamhet motsvarande grundskola och
gymnasieskola. Medlen i övrigt för
svensk undervisning i utlandet bör ligga
kvar på nuvarande nivå, enligt
regeringens bedömning.
Regeringen föreslår att ett ramanslag
på 81 391 000 kr anvisas för budgetåret
1997.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till anslagsberäkning.
Statens skolor för vuxna
De övergripande målen för statens skolor
för vuxna (SSV) i Härnösand och
Norrköping är att komplettera den
kommunala vuxenutbildningen genom att
erbjuda utbildning av i huvudsak samma
slag i form av distansutbildning. Enligt
regeringens uppfattning bör det
vvergripande målet för verksamheten
ligga fast.
Regeringen har, med hänsyn till att
anslagen till Statens skola för vuxna i
Härnösand och Statens skola för vuxna i
Norrköping finansierar samma typ av
verksamhet, fört samman de båda
skolornas anslag till ett anslag.
Regeringen har gjort en besparing på
anslaget till skolorna om 1 miljon
kronor med hänvisning till ett stort
anslagssparande.
Regeringen har beräknat anslaget till
38 411 000 kr.
I två motioner, 1996/97:Ub208 (fp) och
1996/97:Ub216 (s), begärs
tillkännagivande vad avser Statens skola
för vuxna i Härnösand (SSVH).
Motionärerna anser att det skall vara
självklart att de båda skolorna även i
fortsättningen särredovisas i budgeten.
Detta är nödvändigt om det skall vara
möjligt att bedöma insatserna som sker
vid respektive skola och med vilken
effektivitet. SSVH har en väl fungerande
distansundervisning. Det är av stor vikt
att SSVH får fullfölja sitt
utvecklingsarbete som skall leda till
att kortutbildade och arbetslösa får
tillgång till en kvalitetssäkrad
distansutbildning. Motionärerna pekar
också på att anslagssparandet gjorts vid
SSVN och inte vid SSVH.
Utskottet vill med anledning av
motionerna hänvisa till vad regeringen
anfört om skälet till att skolorna har
sammanförts under ett anslag, nämligen
att de finansierar samma typ av
verksamhet. Utskottet vill därutöver
peka på vad regeringen anfört om att
årsredovisningarna för de båda skolorna
saknar information som gör det möjligt
att jämföra skolornas resultat såväl med
varandra som med andra
utbildningsanordnare. Av propositionen
framgår att arbetet med att åstadkomma
en enhetlig resultatinformation har
påbörjats. Regeringen bedömer ett sådant
arbete nödvändigt för att verksamheten
skall kunna utvärderas. Utskottet delar
denna uppfattning och menar att en sådan
resultatinformation är en förutsättning
om det skall vara möjligt att bedöma
insatserna vid respektive skola och
effektiviteten. Utskottet har erfarit
att regeringen har för avsikt att i
regleringsbrev skilja de båda skolorna
åt genom att anvisa medel på olika
anslagsposter.
Enligt utskottets uppfattning bör
motionerna avslås. Regeringens förslag
till anslagsberäkning tillstyrks.
Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning
Som nämnts har regeringen förändrat
anslagsindelningen. Under detta anslag
har medel beräknats för statsbidrag till
kompletterande skolor enligt 2 kap.
förordningen (1993:884) om offentligt
stöd till fristående skolor. Vidare har
beräknats medel till särskilt
verksamhetsstöd dels enligt förordningen
(SKOLFS 1991:52) om statsbidrag för
riksrekryterande teknisk vuxenutbildning
vid Katrineholms Tekniska skola, dels
till Nordiska scenografiskolan i
Skellefteå, dels slutligen till Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksomfattande
kursverksamhet anordnad länsvis i
samverkan med de regionala
hemslöjdsföreningarna. Medel har också
beräknats under detta anslag för
försöksverksamhet och utvecklingsarbete
inom vuxenutbildningsområdet.
Regeringen anser att nuvarande former
för stöd till kompletterande skolor inte
är tillfredsställande. Skolverket har i
maj 1995 redovisat ett uppdrag om en
översyn av utbildningar vid
kompletterande skolor med offentligt
stöd. Regeringen anser emellertid att
det finns behov av att ytterligare se
över vilka kompletterande skolor som
skall få del av offentligt stöd.
Regeringen avser därför att ta initiativ
till en översyn i syfte att med
utgångspunkt i Skolverkets redovisning
utreda hur tillsynen och det offentliga
stödet till dessa utbildningar kan
förändras.
Vissa medel - 8 229 000 kr - som under
innevarande budgetår har använts för att
finansiera distansutbildningsprojekt
inom ramen för
Distansutbildningskommitténs verksamhet
har förts till detta anslag från
anslaget Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Regeringen föreslår att ramen för
statsbidragsberättigade årselevplatser
vid kompletterande skolor fastställs
till 2 048 för år 1997.
Utskottet har inget att erinra mot
förslaget.
För budgetåret 1997 begär regeringen
ett ramanslag om 130 336 000 kr.
I motion 1996/97:Ub507 (v) har anslaget
ökats med 5 miljoner kronor avseende en
försöksverksamhet med ett folkligt
distansutbildningsuniversitet.
Utskottet hänvisar till att
Distansutbildningskommittén enligt sina
direktiv (dir. 1995:69) har som
huvuduppgift att föreslå en strategi som
långsiktigt främjar utvecklingen i hela
landet av de möjligheter till
distansutbildning som den moderna
informationstekniken erbjuder. Uppdraget
skall vara slutfört senast den 31 maj
1998. Mot bakgrund av att dessa frågor
för närvarande behandlas av
Distansutbildningskommittén bör yrkandet
avslås.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till beräkning av anslaget.
Särskilda utbildningsinsatser för vuxna
Under detta anslag har medel beräknats
för åtgärder mot arbetslösheten i form
av särskilda utbildningsinsatser under
det första halvåret 1997 och bidrag för
den särskilda vuxenutbildningssatsningen
inklusive basår inom komvux fr.o.m. den
1 juli 1997 (prop. 1995/96:222, bet.
FiU15, rskr. 307). Vidare har medel
beräknats för statsbidrag och särskilda
medel för försöksverksamhet med viss
kvalificerad yrkesutbildning enligt
förordningen (1996:372) om en
försöksverksamhet med viss kvalificerad
yrkesutbildning.
När det gäller åtgärder mot
arbetslösheten i form av särskilda
utbildningsinsatser under första
halvåret 1997 framhåller regeringen att
denna vårtermin kommer att bli en
övergångstermin eftersom bidrag enligt
en ny modell införs fr.o.m. den 1 juli
1997 i enlighet med riksdagens beslut om
den särskilda
vuxenutbildningssatsningen. När det
gäller läsåret 1996/97 finns för
innevarande hösttermin utrymme för 4 000
platser för basår inom komvux och 56 300
platser för annan gymnasial
vuxenutbildning och för
påbyggnadsutbildning. Skolverket har
fördelat dessa platser mellan
kommunerna. Regeringen anser att
resurser bör ställas till förfogande
enligt den tidigare modellen för att
fullfölja kurser som har startats under
hösten 1996 med sikte på att fullföljas
under 1997. Utrymme bör även ges för att
starta ny utbildning under våren 1997.
Regeringen har därför beräknat medel för
åtgärder under vårterminen 1997 på samma
sätt som under höstterminen 1996.
Riksdagen har godkänt (bet.
1995/96:FiU15, rskr. 307) att en
särskild utbildningssatsning görs i
enlighet med de av regeringen
presenterade riktlinjerna i
propositionen om vissa åtgärder för att
halvera arbetslösheten till år 2000,
m.m. (prop. 1995/96:222). Den särskilda
vuxenutbildningssatsningen skall göras
under fem år med start den 1 juli 1997
och avsikten är att man under
genomförandeperioden i praktiskt
utvecklingsarbete och i konkret
tillämpning skall pröva former och få
erfarenheter som kan ligga till grund
för en successiv reformering av
vuxenutbildningen.
Vuxenutbildningssatsningen skall bidra
till förnyelse och omställning i
arbetslivet. Målgruppen skall i första
hand vara arbetslösa vuxna som helt
eller delvis saknar treårig
gymnasiekompetens. Därutöver skall
satsningen också vända sig till
anställda som helt eller delvis saknar
denna kompetens. I den särskilda
vuxenutbildningssatsningen skall även
resurser för basår inom komvux ingå.
Tillsammans med de medel som avsätts
direkt till folkhögskolorna och för
försöksverksamhet med viss kvalificerad
yrkesutbildning omfattar satsningen 100
000 platser. Inom ramen för denna
satsning har 10 000 platser per år
avsatts för folkhögskolorna att fördelas
via Folkbildningsrådet (utgiftsområde
17). Regeringen föreslår också under
utgiftsområde 15 Studiestöd ett särskilt
utbildningsbidrag för arbetslösa och i
vissa fall även för anställda.
Regeringen har den 22 augusti 1996
inrättat en delegation med uppgift att
förbereda och i ett inledningsskede leda
och följa den särskilda
vuxenutbildningssatsningen. Avsikten är
bl.a. att delegationen skall lämna
förslag till regeringen om de närmare
kriterierna för bidragen samt att den
skall fördela medel till kommunerna.
Regeringen har vidare givit
Kunskapslyftskommittén (U1995:09)
tilläggsdirektiv (dir. 1996:71)
innebärande att kommittén skall följa
utformningen av den särskilda
vuxenutbildningssatsningen och den
verksamhet som kommer till stånd.
Kommittén skall vidare ha ett
samordningsansvar för utvärdering av
satsningen och skall senast i februari
1997 till regeringen lämna förslag
angående dels utformning, dels utförare
av de utvärderingar som enligt kommittén
bör genomföras.
Riksdagen har beslutat om en
försöksverksamhet med en ny kvalificerad
yrkesutbildning på eftergymnasial nivå
(prop. 1995/96:145, bet. UbU8, rskr.
224). Försöksverksamheten leds av en
särskild kommitté, Kommittén för
kvalificerad yrkesutbildning (U1996:02).
Kommittén svarar också för uppföljningen
av verksamheten och att en oberoende
utvärdering kommer till stånd. Medel har
beräknats så att försöksverksamheten kan
byggas ut under 1997 och 1998 till
totalt 3 700 respektive 4 500
årsstudieplatser.
Regeringen har beräknat det sammanlagda
medelsbehovet under anslaget till 2 546
348 000 kr.
I motion 1996/97:A280 (s) framhålls att
den stora utbildningssatsning som nu
görs ligger helt i linje med det
arbetssätt som studieförbunden arbetat
med under de fyra år som det särskilda
bidraget till arbetsmarknadsanpassad
utbildning funnits. Det särskilda
bidraget till folkbildningen kommer att
upphöra vid årsskiftet 1996/97. Medlen
under ordinarie anslag är inte
tillräckliga för att upprätthålla
studieförbundens verksamhet för
arbetslösa fram till den 1 juli 1997, då
den särskilda vuxenutbildningssatsningen
inleds. För att kunna fortsätta
verksamheten bland arbetslösa utan
uppehåll bör enligt motionärerna 45
miljoner kronor anvisas till
studieförbunden under våren 1997.
Utskottet anser i likhet med
motionärerna att det skulle vara
olyckligt om studieförbunden skulle
tvingas att avbryta ifrågavarande
verksamhet under ett halvår. Vårterminen
1997 kommer, som regeringen har anfört,
att vara en övergångstermin i avvaktan
på att den nya särskilda
vuxenutbildningssatsningen startar.
Avsikten är bl.a. att utbildningar som
påbörjats under 1996 skall kunna
fullföljas under våren. Enligt
utskottets mening finns det skäl att
också lösa de övergångsproblem som finns
inom studieförbunden. Utskottet anser
därför att 45 miljoner kronor av de
medel som beräknats under detta anslag
för åtgärder mot arbetslösheten i form
av särskilda utbildningsinsatser första
halvåret 1997 skall användas till
studieförbundens verksamhet inom
området. Medlen skall disponeras av
Folkbildningsrådet.
I motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 14
föreslås en minskning av anslaget med
916 348 000 kr. Motionärerna avvisar
regeringen förslag om en särskild
vuxenutbildningssatsning. De föreslår i
stället en utbildningsinsats omfattande
40 000 platser inom komvux (utbildningar
motsvarande tredje året i gymnasieskolan
och påbyggnadsutbildningar), 8 000
platser inom kvalificerad
yrkesutbildning och 1 000 basårsplatser.
Kostnaden för denna utbildningsinsats
beräknas av motionärerna till 1 630 000
000 kr.
I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 46
minskas anslaget med 40 miljoner kronor.
Motionärerna menar att mer genomtänkta
kompletteringsutbildningar för
invandrare, med bättre anpassning till
tidigare utbildning, kan innebära
besparingar. Vidare anser motionärerna
att en stor del av utbildningsinsatserna
med anledning av den höga arbetslösheten
bör inriktas på miljöfrågor, ekologiskt
jordbruk, metoder för återvinning etc.
Utöver detta förslag till besparing har
vid utskottets beredning av ärendet
Miljöpartiets företrädare föreslagit att
anslaget minskas med ytterligare 40
miljoner kronor för att anpassa de
samlade anslagsbeloppen till den ram för
utgiftsområdet som riksdagen har
fastställt.
Vikten av att alla de tre
utbildningsformerna komvux, folkhögskola
och studieförbund får ta del av nya
anslag till vuxenutbildningen behandlas
i motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 15.
Motionärerna välkomnar regeringens
förslag om en utökning av antalet
platser med 10 000 per år till
folkhögskolorna och framhåller att de
tre utbildningsformerna kompletterar
varandra.
Som utskottet (yttr. 1995/96:UbU7y) har
framhållit tidigare i samband med att
den särskilda vuxenutbildningssatsningen
presenterades av regeringen (prop.
1995/96:222) delar utskottet regeringens
uppfattning om vikten av åtgärder i
syfte att höja de lågutbildades
kompetensnivå, så att den motsvarar
arbetsmarknadens krav och möjliggör
fortsatt lärande. Utskottet ansluter sig
också till regeringens förslag till
omfattning av den särskilda
vuxenutbildningssatsningen och anser
därmed att yrkande 14 i motion
1996/97:Ub487 bör avslås.
Utskottet är inte berett att
tillmötesgå Miljöpartiets krav på
besparingar om sammanlagt 80 miljoner
kronor och inte heller förslag i motion
1996/97:
Ub514 om att en stor del av
utbildningsinsatserna skall inriktas på
bl.a. miljöfrågor.
Motion 1996/97:Ub512 yrkande 15 bör
avslås, med hänvisning till att
folkhögskolorna enligt regeringens
förslag erhåller särskilda medel. När
utbildningssatsningen startar den 1 juli
1997 kan såväl studieförbund som
folhögskolor, bland andra, anlitas av
kommunerna för utbildning inom ramen för
satsningen.
Enligt motion 1996/97:A807 (c) yrkande
16 bör hälften av de 100 000 platserna i
den nya utbildningssatsningen gå till
kvinnor.
Utskottet noterar att det av
Skolverkets rapport vad gäller de
särskilda utbildningsåtgärderna mot
arbetslösheten 1995/96 framgår att 66 %
av det totala antalet kursdeltagare det
året var kvinnor. Det finns enligt
utskottet ingen anledning att tro att
den nya utbildningssatsningen kommer att
vara mindre attraktiv för kvinnor än vad
de tidigare åtgärderna varit. Vidare har
regeringen i de tidigare nämnda
tilläggsdirektiven till
Kunskapslyftskommittén vad gäller
utvärdering av utbildningssatsningen
framhållit att det är viktigt att beakta
satsningens utfall för kvinnor och män.
Utskottet finner ingen anledning till
ett särskilt uttalande av riksdagen i
denna fråga. Utskottet anser att
motionsyrkandet bör avslås.
Utskottet tillstyrker att riksdagen
anvisar det anslagsbelopp som regeringen
föreslagit. Som framgår ovan anser
utskottet dock att 45 miljoner kronor
skall avsättas för studieförbundens
verksamhet för arbetslösa under våren
1997.
Delegationen för genomförande av vissa
EU-program inom utbildning och
kompetensutveckling m.m.
Delegationen, som är svenskt
programkontor för de EU-program inom
utbildning och kompetensutveckling som
regeringen bestämmer, började sin
verksamhet den 1 juli 1995. De
övergripande målen för programkontoret
är att aktivt främja och stödja
utvecklingsprocesser inom ramen för
Europasamarbetet. Vidare skall
programkontoret aktivt medverka till att
svenska skolor, företag och
organisationer ges bästa möjliga
förutsättningar för att tillvarata de
olika möjligheter som Europasamarbetet
inom utbildning och kompetensutveckling
erbjuder.
Enligt regeringens bedömning bör de
vvergripande målen ligga fast.
För närvarande handhar programkontoret
EU-program dels inom
Utbildningsdepartementets område
(Leonardo, Cedefop och delar av
Sokrates), dels inom
Arbetsmarknadsdepartementets område
(Adapt, Employment samt Europeiska
socialfondens mål 4). De delar av
Sokratesprogrammet som berör
högskolesektorn ansvarar Högskoleverket
för.
Regeringen föreslår att 4 700 000 kr
anvisas under detta anslag för
verksamheten. Därutöver har vissa medel
beräknats under anslaget B 45 Särskilda
utgifter vid universitet och högskolor
m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till anslagsbelopp.
16. Anslag till universitet och
högskolor m.m.
Regeringens anslagsberäkningar bygger på
att de besparingsåtgärder för åren 1997
och 1998, som riksdagen godkänt
riktlinjer för (prop. 1994/95:100 bil.
9, bet. UbU15, rskr. 353), fullföljs.
Sammanlagt uppgår dessa besparingar i
1997 års prisläge till 526 miljoner
kronor.
Av nämnda belopp sparas 391 miljoner
kronor genom minskade ersättningsbelopp
för helårsstudenter och
helårsprestationer i grundutbildningen.
Dessa minskningar påverkar takbeloppen
vid universiteten och högskolorna och
därmed anslagen till grundutbildningen.
Dessutom har 64 miljoner kronor sparats
på anslagen till forskning och
forskarutbildning och 71 miljoner kronor
på grundutbildningsanslagen. Sistnämnda
besparing har gjorts dels genom att
medel för särskilda åtgärder för att
förbättra lärartillgången inte längre
anvisas, eftersom åtgärderna nu upphör,
dels genom minskade takbelopp vid de
lärosäten där läkar- och
tandläkarutbildningen enligt tidigare
beslut av riksdagen (prop. 1993/94:150
bil. 8, bet. FiU20, rskr. 456) skulle
minska med början år 1994. Som framgått
av det föregående har takbeloppen vid
berörda högskolor däremot inte påverkats
av att regeringen föreslår ytterligare
minskning av antalet platser i läkar-
och tandläkarutbildningen.
Anslagen till forskning och
forskarutbildning har reducerats med
1,15 % för att genomföra den nyss nämnda
besparingen och dessutom med 0,85 % för
att finansiera vissa reformer inom
forskningen.
Förutom nämnda besparingar har
anslagsbeloppen både för grundutbildning
och forskning och forskarutbildning
minskats med anledning av utvecklingen
på hyresmarknaden, som föranleder
nedjustering av medlen för
lokalkostnader. Denna nedjustering
inleddes budgetåret 1995/96 efter
anmälan i den föregående
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100
bil. 9 s. 123). För grundutbildningens
del har hyresjusteringen medfört
ytterligare minskning av
ersättningsbeloppen för helårsstudenter
och helårsprestationer.
Anslagsbeloppen har pris- och
löneomräknats med 2,8 %.
Ersättningsbelopp
Regeringen föreslår således ändrade
ersättningsbelopp för helårsstudenter
och helårsprestationer. Samtliga
ersättningsbelopp har räknats upp med
2,8 % (pris- och löneomräkning).
Ersättningsbeloppen har för samtliga
utbildningsområden utom de konstnärliga
och idrottsliga områdena reducerats med
5,08 %, varav 4,7 % avser den tidigare
beslutade besparingen och 0,38 % avser
hyresjusteringen. Motsvarande reduktion
när det gäller de konstnärliga och
idrottsliga utbildningsområdena har
gjorts med 2,73 %, varav 2,35 % avser
besparingen och 0,38 % avser
hyresjusteringen. Ersättningsbeloppen
inom utbildningsområdet Dans, som endast
förekommer vid Danshögskolan, har
räknats upp med ca 10 % med anledning av
den nystartade dansarlinjen där. En
tabell med de föreslagna
ersättningsbeloppen återfinns i avsnitt
5.12.2 i propositionen.
Folkpartiet liberalerna föreslår i
motion 1996/97:Ub483 yrkandena 18 och 19
att per capita-besparingen även skall
gälla de konstnärliga områdena och att
de medel som därigenom frigörs skall
tillföras ersättningsbeloppen för övriga
områden. Förslaget påverkar således inte
omfattningen av besparingen på
grundutbildningen.
Utskottet anser inte att det finns
anledning att frångå regeringens
bedömning av hur besparingen bör
fördelas. Även om de totala kostnaderna
för grundläggande högskoleutbildning
inte skulle förändras vid ett
genomförande av motionärernas förslag,
skulle anslagsbeloppen för ett flertal
lärosäten behöva ändras, vilket
utskottet inte är berett att tillstyrka.
Utskottet föreslår därför att riksdagen
godkänner regeringens förslag till
ersättningsbelopp samt avslår
motionsyrkandena.
Generellt utbildningsuppdrag
Alltsedan systemet för resurstilldelning
till grundläggande utbildning lades om
(prop. 1992/93:169, bet. UbU14, rskr.
363) har regeringen i regleringsbrev, i
anslutning till respektive anslag,
angivit ett utbildningsuppdrag till det
berörda lärosätet. Regeringen förordar
nu att ett generellt utbildningsuppdrag
fastställs för universitet och högskolor
vad gäller distansutbildning,
fortbildning och vidareutbildning,
studenter med invandrarbakgrund,
jämställdhet och rekrytering.
I fråga om distansutbildning,
fortbildning och vidareutbildning avses
det generella uppdraget innebära att
dessa typer av utbildning skall anordnas
i minst samma omfattning som under
perioden 1993/94-1995/96. I fråga om
studenter med invandrarbakgrund bör
lärosätena uppmärksamma behov av
särskilt stöd, t.ex. i form av
stödundervisning i svenska. Lärosätena
skall också vid behov anordna särskild
kompletterande utbildning för
arbetssökande personer med utländsk
akademisk utbildning
(aspirantutbildning). Arbetet med att
öka jämställdheten i högskolan skall
fortsätta. Lärosätena skall särskilt
främja rekryteringen från grupper med
svag studietradition och i regioner där
utbildningsnivån hos befolkningen är
låg. Utbildningsutbudet bör anpassas
till områden där behovet av välutbildad
arbetskraft bedöms öka och nödvändiga
omprioriteringar bör göras mellan olika
ämnesområden i respektive lärosätes
utbud.
Folkpartiet liberalerna föreslår i
motion 1996/97:Ub483 yrkande 1 att
sommaruniversitet görs till en permanent
form av utbildning. De vill därför att
detta skall ingå i varje högskolas
utbildningsuppdrag. I motionärernas
budgetalternativ - som utskottet
behandlar i det följande - föreslås mot
denna bakgrund att medel motsvarande 25
000 platser tillförs anslaget B 45
Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m. På längre sikt bör
högskolorna planera för tre terminer,
anser motionärerna. De föreslår också
(yrkande 17) att riksdagen skall avslå
regeringens förslag när det gäller
stödundervisning i svenska, som enligt
motionärernas uppfattning inte är en
uppgift för högskolan.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om generellt utbildningsuppdrag.
Från Utbildningsdepartementet har
utskottet under hand erfarit att det
generella utbildningsuppdraget även
avses innefatta att universitet och
högskolor, med undantag för de
konstnärliga högskolorna och
Idrottshögskolan i Stockholm, bör
anordna sommarkurser ur det reguljära
kursutbudet. Med hänvisning därtill
anser utskottet att riksdagen bör avslå
motion 1996/97:Ub483 yrkande 1.
Stödundervisning i svenska inom
högskolans ram är enligt utskottets
mening en bättre lösning än att
invandrare avbryter sina högskolestudier
när de upptäcker att deras behärskning
av svenskt fackspråk inte är
tillräckligt god. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483
yrkande 17.
I motion 1996/97:Ub468 (v) anförs att
det för långa akademiska utbildningar,
som t.ex. psykologutbildningen, finns
ett uttalat önskemål om
kompetensutvecklande utbildningar efter
avslutad grundutbildning. Sådana
utbildningar är enligt motionären i dag
mycket sällsynta. Insatser bör påbörjas
för att i ökad omfattning möta behovet
av kompetensutveckling hos personer med
avslutad akademisk grundutbildning,
anför motionären.
Utskottet hänvisar till vad som nyss
anförts om det generella
utbildningsuppdraget när det gäller
fortbildning och vidareutbildning.
Riksdagen bör enligt utskottets mening
kunna utgå från att universitet och
högskolor inriktar sig på att göra
insatser av denna typ inom de områden
där det finns ett uttalat behov och där
lärosätena har adekvat kompetens. Sådan
kompetens finns enligt utskottets
uppfattning vid flera lärosäten när det
gäller psykologutbildningen, som
motionären nämner som exempel. Utskottet
föreslår mot denna bakgrund att
riksdagen avslår motion 1996/97:Ub468.
En kompletteringsutbildning för
invandrare med akademisk utbildning
förordas i motionerna 1996/97:Ub425 (s)
yrkande 2 och 1996/97:Ub451 (c) yrkande
17. I båda motionerna påtalas
svårigheterna för invandrade akademiker
och yrkesutbildade att i Sverige få
arbete där deras tidigare utbildning tas
till vara. I den förstnämnda motionen
förordas en särskild introduktion som
kan inkludera åtgärder med betoning
antingen på praktiktjänstgöring eller på
akademiska kurser. Mot bakgrund av
erfarenheter av sådana försök vid
Uppsala och Göteborgs universitet när
det gäller civilingenjörer bör
verksamheten utökas till att gälla även
andra yrkesområden, anser motionärerna.
I motion Ub451 föreslås en tvåårig
utbildning, där den enskilde kan
komplettera sin utbildning så att den
blir likvärdig med den utbildning som
nyexaminerade i Sverige har. Inom
kompletteringsutbildningen skall även
ges kvalificerade språkkunskaper i
svenska och i fackspråk. En tredje del
skall utgöras av riktad yrkespraktik.
Regeringen bör enligt motionärerna
återkomma med ett samlat förslag.
Utskottet anser att yrkande 2 i motion
1996/97:Ub425 är tillgodosett med det
som regeringen förordar om generellt
utbildningsuppdrag. Enligt de
bestämmelser som reglerar s.k.
aspirantutbildning (1995:889) skall
sådan utbildning bestå dels av
teoretiska studier, dels av praktik på
en arbetsplats. De teoretiska studierna
skall ge sådana fördjupade kunskaper som
är av värde för praktiken. Yrkandet bör
därför avslås. Aspirantutbildningen är
enligt bestämmelserna ettårig. Utskottet
är inte övertygat om att det finns ett
allmänt behov av mer omfattande
särskilda kompletteringsutbildningar och
avstyrker därför också motion
1996/97:Ub451 yrkande 17.
I motion 1996/97:Ub483 (fp) anförs att
Invandrarpolitiska kommitténs förslag om
en basutbildning för invandrare med 1-2
terminers svenska m.m. bör prövas som
alternativ till aspirantutbildningen
(yrkande 16).
Utskottet noterar att
Invandrarpolitiska kommitténs förslag (i
SOU 1996:55) om basutbildning för
invandrare har som målgrupp invandrade
studenter med behörighet att studera vid
universitet och högskolor. Den kan
enligt utskottets mening inte ersätta
den s.k. aspirantutbildningen, som
vänder sig till invandrare med utländsk
akademisk utbildning. Regeringen anför i
propositionen (s. 84) att särskilda
basutbildningar för invandrare bör
undvikas, eftersom de förlänger
utbildningstiden och ökar kostnaderna
för den enskilde. I stället förordar
regeringen att universitet och högskolor
ansvarar för att stödundervisning i
svenska för studenter som har invandrat
anordnas vid behov. Utskottet delar
regeringens uppfattning och avstyrker
motion 1996/97:Ub483 yrkande 16.
Utbildningsuppdrag för varje lärosäte
I propositionen begär regeringen
riksdagens godkännande av att
utbildningsuppdragens inriktning vid
varje lärosäte för perioden 1997-1999
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar i anslutning till respektive
anslagsavsnitt. Examensmål anges dels
för perioden 1997-1999, dels för
perioden 2000-2002. Att examensmål anges
för den senare perioden motiveras med
att det är genom förändrad antagning
under perioden 1997-1999 som lärosätena
kan påverka antalet examinerade för den
senare perioden. För varje universitet
och högskola som har rätt att utfärda
magisterexamen anges ett mål för antalet
sådana examina. Det anges inte längre,
såsom tidigare, något mål för antalet
examina omfattande minst 120 poäng
(eller för de konstnärliga högskolorna
minst 80 poäng). För
grundskollärarutbildning med inriktning
på årskurserna 1-7, läkarutbildning och
tandläkarutbildning anges inte några
examensmål, eftersom regeringen anser
att dessa utbildningar bör minska i
omfattning. I utbildningsuppdragen till
de lärosäten där dessa examina
förekommer sägs i stället att antalet
helårsstudenter inom dessa utbildningar
bör minska, liksom också inom den barn-
och ungdomspedagogiska utbildningen, för
vilken några examensmål inte heller
tidigare har angivits i
utbildningsuppdragen. Vidare sägs i
utbildningsuppdragen till de lärosäten
som har läkar- eller tandläkarutbildning
att lärosätet bör öka dimensioneringen
av andra vårdutbildningar. På
motsvarande sätt skall alla lärosäten
som har teknisk och naturvetenskaplig
utbildning öka antalet helårsstudenter i
sådan utbildning och de lärosäten som
har grundskollärarutbildning 4-9 eller
gymnasielärarutbildning öka antalet
helårsstudenter i sådan. I
utbildningsuppdragen anges också för
varje berört lärosäte att man skall
vidta åtgärder för att öka andelen
kvinnor i naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar och andelen män i
lärar- och vårdutbildningar. De
markeringar i övrigt som regeringen gör
angående utbildningsuppdragens
inriktning för skilda lärosäten anges i
det följande. Utskottet tar också under
respektive lärosäte upp motionsyrkanden
som hör samman med utbildningsuppdragen.
Utskottet har erfarit att regeringen
avser att ge utbildningsuppdragen en
något annorlunda form än tidigare.
Syftet är att starkare styra
utbildningsutbudet mot tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar.
Styrning av antalet helårsstudenter på
det sätt som beskrivs i propositionen,
avsnitt 5.13, är emellertid inte längre
aktuell. I stället planerar regeringen
att i regleringsbreven ange att antalet
helårsstudenter vid respektive lärosäte
inom tekniska och naturvetenskapliga
utbildningar skall uppgå till lägst ett
visst tal och det totala antalet
helårsstudenter till lägst ett visst,
högre tal. Hittills har i
utbildningsuppdraget angetts ett högsta
antal helårsstudenter, utan uppdelning
på utbildningsområden, som lärosätet kan
få ersättning för. Någon sådan övre
gräns avses inte längre förekomma i
utbildningsuppdragen. Vidare avser
regeringen att inte längre ange något
högsta antal helårsprestationer som
lärosätet kan få ersättning för inom
olika utbildningsområden. Genom det nya
sättet att utforma utbildningsuppdragen
förändras i viss mån lärosätenas
manöverutrymme när det gäller att
planera utbildningsutbudet. Däremot
förändras inte sättet på vilket
lärosätena får ersättning; detta skall
fortfarande ske genom tillämpning av
ersättningsbeloppen för helårsstudenter
och helårsprestationer inom olika
utbildningsområden. Utskottet har i det
föregående tagit ställning till vilka
belopp som därvid skall gälla under
1997.
I utbildningsuppdraget för Uppsala
universitet skall enligt regeringens
förslag ingå ett examensmål för
apotekarexamen.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner att utbildningsuppdragets
inriktning skall vara i enlighet med vad
regeringen förordar i avsnitt B 1.
Lunds universitet skall enligt
regeringens förslag erhålla två
ytterligare utbildningsområden, nämligen
Design och Konst. I anslutning till
minskningen av läkar- och
tandläkarutbildningarna bör
universitetet öka dimensioneringen av
andra vårdutbildningar, t.ex.
logopedutbildningen, samt fortsätta att
utveckla nya längre utbildningar, t.ex.
de biomedicinska.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i avsnitt B 3 om
utbildningsuppdragets inriktning för
Lunds universitet.
Även när det gäller Göteborgs
universitet anser regeringen att
dimensioneringen av logopedutbildningen
bör ökas och att universitetet bör
fortsätta att utveckla nya längre
utbildningar, t.ex. de biomedicinska.
I motion 1996/97:Ub494 (fp) föreslås
ett tillkännagivande om förändring av
anslaget till Göteborgs universitet för
att möjliggöra en förlängning av och ett
fördubblat platsantal på universitetets
utbildning av kort- och
dokumentärfilmare. Flera motioner -
1996/97:Kr510 (kd) yrkande 12, 1996/97:
Ub6 (c), 1996/97:Ub406 (fp),
1996/97:Ub416 (mp), 1996/97:Ub440 (s)
och 1996/97:Ub472 (m) - pläderar för
att Göteborgs universitet skall
tilldelas utbildningsområdet Idrott.
Enligt motionärerna skulle universitetet
genom regeringens förslag berövas
möjligheten att ge lärarutbildning i
idrott i kombination med annat ämne, en
utbildning som universitetet hittills
har anordnat och som Göteborgs
universitet enligt motionärerna har
särskilt goda förutsättningar för. I
motionen Ub6 begärs att universitetet
skall bibehålla examensrätt på området.
Samtliga motionärer påpekar att
utbildningen är mycket eftersökt av de
studerande.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
Lärarutbildning i idrott och annat ämne
(tvåämnesutbildning) har på senare år
förekommit vid Göteborgs och Umeå
universitet samt vid Högskolan i Örebro
och Lärarhögskolan i Stockholm. Av dessa
har endast Högskolan i Örebro haft
utbildningsområde Idrott, dvs. kunnat
tillgodoräkna sig ersättning för
helårsstudenter och helårsprestationer
med de belopp som gäller för detta
område. Vid de övriga nämnda lärosätena
har idrottsutbildningen berättigat till
ersättning för utbildningsområde Övrigt,
för vilket gäller avsevärt lägre belopp.
Bakgrunden till motionerna är det
förhållandet att regeringen föreslagit
att dels Lärarhögskolan i Stockholm,
dels Umeå universitet skall tilldelas
utbildningsområde Idrott och därmed
kunna tillgodoräkna sig de högre
ersättningsbeloppen. Regeringen har
däremot inte lagt fram motsvarande
förslag när det gäller Göteborgs
universitet. Någon förändring av
lärosätenas rätt att utfärda examina är
inte aktuell i detta sammanhang. Rätten
att utfärda grundskollärarexamen eller
gymnasielärarexamen är nämligen för
dessa lärosäten - liksom för de flesta
övriga - inte begränsad till vissa ämnen
eller ämneskombinationer. Inte heller
försämras de ekonomiska möjligheterna
för Göteborgs universitet att
fortsättningsvis anordna
tvåämnesutbildning med idrott. Däremot
blir de ekonomiska villkoren för att
anordna sådan utbildning till skillnad
från hittills gynnsammare för Umeå
universitet och Lärarhögskolan i
Stockholm än för Göteborgs universitet.
Utskottet utgår från att Göteborgs
universitet tar ställning till frågan om
tvåämneslärarutbildningens fortlevnad
utifrån en bedömning av utbildningens
betydelse för studenterna, för det
omgivande samhället och för
universitetets verksamhet i stort. Även
de föreslagna förändringarna av
utbildningen i kort- och
dokumentärfilmning kan genomföras inom
ramen för det av regeringen föreslagna
utbildningsuppdraget. Det förutsätter
dock sannolikt att universitetet gör
omprioriteringar.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena och godkänner vad
regeringen i avsnitt B 5 förordar om
utbildningsuppdragets inriktning för
Göteborgs universitet.
Utskottet har inget att invända mot
regeringens förslag i avsnitt B 7 om
utbildningsuppdragets inriktning för
Stockholms universitet, och föreslår att
riksdagen godkänner detsamma.
Umeå universitet tilldelas enligt
regeringens förslag ytterligare två
utbildningsområden, nämligen Idrott och
Teologi. Universitetet bör enligt
regeringen inleda utbildning av
logopeder.
Fyra motioner - 1996/97:Ub460 (s),
1996/97:Ub461 (s), 1996/97:Ub474 (c) och
1996/97:Ub475 (c) - framför förslag om
ökning av läkar- och
tandläkarutbildningarna vid Umeå
universitet. Om läkarutbildningen anförs
att de fyra landstingen i norra
sjukvårdsregionen förra året
utannonserade flera AT-tjänster för
nyexaminerade läkare än det antal som
samma år avlade läkarexamen vid Umeå
universitet. Detta visar, menar
motionärerna, att Umeåutbildningen har
otillräcklig omfattning. Vidare hänvisas
till kommande dramatiska ökningar av
pensionsavgångarna åren 2010-2013. När
det gäller tandläkarutbildningen
hänvisar motionärerna också till
kommande ökning av pensionsavgångarna.
Dessutom hävdar de att en ytterligare
minskning av tandläkarutbildningens
dimensionering i Umeå äventyrar den
odontologiska utbildningens och
forskningens kvalitet, eftersom man
kommer långt under det minimiantal på 50
nybörjarplatser som en tidigare
utredning har bedömt som nödvändigt för
att upprätthålla god kvalitet.
I motion 1996/97:Ub456 (fp) anförs att
det är angeläget att satsa på en
jazzutbildning (yrkande 2) och på
utbildning i utställningsgestaltning och
scenografi (yrkande 3) vid Umeå
universitet.
Utskottet har i det föregående (avsnitt
13) ställt sig bakom regeringens förslag
om ytterligare minskning av läkar- och
tandläkarutbildningarnas dimensionering.
En bibehållen eller ökad dimensionering
i Umeå skulle göra det nödvändigt att
minska ännu mera vid ett eller flera av
de övriga lärosäten som anordnar dessa
utbildningar, vilket utskottet inte är
berett att förorda. Vad gäller
jazzutbildning noterar utskottet att
Umeå universitet inte av regeringen
föreslagits få utbildningsområdet Musik.
Utskottet är inte berett att föreslå att
universitetet tilldelas även detta
utbildningsområde. Således tillstyrker
utskottet regeringens förslag i avsnitt
B 9 beträffande utbildningsuppdragets
inriktning för Umeå universitet och
avstyrker motionerna 1996/97:Ub456
yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub460,
1996/97:Ub461, 1996/97:Ub474 och
1996/97:Ub475.
Om utbildningsuppdragets inriktning för
Linköpings universitet anför regeringen
i avsnitt B 11 att universitetet bör
bedriva slöjdlärarutbildning i minst
samma omfattning som under perioden
1993/94-1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
Karolinska institutet bör enligt
regeringen (avsnitt B 13) öka
dimensioneringen av andra
vårdutbildningar än läkar- och
tandläkarutbildning, t.ex.
logopedutbildning, samt fortsätta att
utveckla nya längre utbildningar, t.ex.
de biomedicinska. Vidare skall
institutet vid behov anordna
legitimationsutbildning för icke-
legitimerade optiker.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i avsnitt B 15 om
utbildningsuppdragets inriktning för
Kungl. Tekniska högskolan.
Som nämnts i det föregående föreslår
regeringen att Högskolan i Luleå startar
skådespelarutbildning. Högskolan
erhåller därför ett ytterligare
utbildningsområde: Teater.
I motion 1996/97:N253 yrkande 3
föreslås att ingenjörsutbildningen i
Kiruna byggs på.
Utskottet noterar att
ingenjörsutbildningen i Kiruna anordnas
av Högskolan i Luleå. Med hänvisning
till den frihet som högskolan själv har
att organisera studieprogram och
disponera resurserna tillstyrker
utskottet regeringens förslag i avsnitt
B 17 om utbildningsuppdragets inriktning
och avstyrker motionsyrkandet.
Som nämnts i det föregående föreslår
regeringen att en TV-producentutbildning
anordnas vid Dramatiska institutet.
Utbildningsuppdraget utökas i enlighet
därmed. För utbildningen, som skall
omfatta 60 poäng, beräknas ersättning
för 16 helårsstudenter. Utbildningen
skall genomföras i samarbete med den nya
högskolan i Malmö.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i avsnitt B 20 om
utbildningsuppdragets inriktning.
Utskottet tillstyrker också regeringens
förslag när det gäller
utbildningsuppdragens inriktning för
Danshögskolan, Högskolan i Borås,
Högskolan Dalarna, Högskolan i
Gävle/Sandviken, Högskolan i Halmstad,
Högskolan i Kalmar, Högskolan i
Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Karlstad
och Högskolan Kristianstad (avsnitten B
19, B 21, B 22, B 23, B 24, B 25, B 26,
B 27 och B 28).
Vid Högskolan i Skövde kan enligt
regeringens förslag utbildningsområdet
Övrigt inte längre tillämpas.
I motion 1996/97:Ub496 (c) anförs att
det inom den ram som Högskolan i Skövde
tilldelas bör avsättas 30
nybörjarplatser för lärarutbildning
inriktad mot naturvetenskap och teknik,
särskilt informationsteknik.
Utskottet noterar att Högskolan i
Skövde hittills inte har examensrätt för
någon lärarutbildning. Frågan om
examensrätt prövas av Högskoleverket.
Med hänvisning till detta föreslår
utskottet att riksdagen avslår
motionsyrkandet och godkänner vad
regeringen i avsnitt B 29 förordat om
utbildningsuppdragets inriktning för
Högskolan i Skövde.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i avsnitten B 30 och B 31 när
det gäller utbildningsuppdragens
inriktning för Högskolan i Trollhättan/
Uddevalla och Högskolan i Växjö.
Högskolan i Örebro erhåller enligt
regeringens förslag ytterligare ett
utbildningsområde: Vård.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i avsnitt B 32 om
utbildningsuppdragets inriktning.
Utskottet tillstyrker även regeringens
förslag i avsnitten B 33 och B 34 när
det gäller utbildningsuppdragets
inriktning för Högskoleutbildning på
Gotland samt Idrottshögskolan i
Stockholm.
Konstfack skall enligt regeringens
förslag i avsnitt B 35 anordna
utbildning i textil design.
Utbildningsuppdraget utökas också - som
nämnts i det föregående - med 20
helårsstudenter inom utbildningsområdet
Design.
Utskottet tillstyrker förslaget om
utbildningsuppdragets inriktning.
Utbildningsuppdraget för Kungl.
Konsthögskolan utökas med en
påbyggnadsutbildning omfattande 40 poäng
för arkitekter, konstnärer och tekniker
i vägars, broars och övriga
trafikmiljöers konstnärliga gestaltning.
För detta föreslås högskolan - som
nämnts i det föregående - få särskilda
resurser. Ersättning för fem
helårsstudenter har beräknats för
utbildningen.
Utskottet tillstyrker förslaget i
avsnitt B 36 om utbildningsuppdragets
inriktning.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm skall
enligt det föreslagna
utbildningsuppdraget fortsätta att
anordna dirigentutbildning och
utbildning i elektronmusikkomposition.
För detta föreslås högskolan - som
nämnts i det föregående - få förstärkta
resurser.
Utskottet tillstyrker förslaget i
avsnitt B 37 om utbildningsuppdragets
inriktning.
I regeringens förslag i avsnitt B 38 om
utbildningsuppdragets inriktning för
Lärarhögskolan i Stockholm ingår att
högskolan skall utveckla och anordna
förberedande utbildning för blivande
lärarstuderande med annat modersmål än
svenska. Lärarhögskolan tilldelas - som
nämnts i det föregående - fyra
ytterligare utbildningsområden, nämligen
Design, Konst, Musik och Idrott.
Utskottet tillstyrker förslaget om
utbildningsuppdragets inriktning
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen förordat i avsnitt B 39 om
utbildningsuppdragets inriktning för
Mitthögskolan, utan föreslår att
riksdagen godkänner det.
Mälardalens högskola tilldelas enligt
regeringens förslag om
utbildningsuppdragets inriktning två nya
utbildningsområden: Vård och Musik.
Högskolan får ersättning för den
utbildning i kammarmusik som nämnts i
det föregående, och som avses bli
anordnad av Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm på uppdrag av Mälardalens
högskola.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen i avsnitt B 40
förordat om utbildningsuppdragets
inriktning för Mälardalens högskola.
Enligt motionerna 1996/97:Ub415 (s) och
1996/97:Ub451 (c) yrkande 3 bör
Mitthögskolan anordna
civilingenjörsutbildning. Motionärerna
framhåller att antalet platser i
civilingenjörsutbildning totalt i landet
bör ökas och anser att Mitthögskolan
sakligt sett har kapacitet att anordna
sådan utbildning. I motion Ub415 påpekas
att de två första åren av
civilingenjörsutbildningarna i
kemiteknik och maskinteknik redan i dag
anordnas vid Mitthögskolan i samarbete
med Kungl. Tekniska högskolan. I
motionerna 1996/97:Ub417 (c) yrkande 3
och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 3 föreslås
att civilingenjörsutbildning skall
anordnas vid Mälardalens högskola.
Motionärerna anför motsvarande argument
som när det gäller Mitthögskolan.
Utskottet erinrar om att det ankommer
på Högskoleverket att besluta om rätt
för statliga högskolor att utfärda olika
examina. Mitthögskolan tilldelas enligt
regeringens förslag - som utskottet i
det föregående har tillstyrkt - ett
stort tillskott av platser både år 1997
och 1999. Mälardalens högskola erhåller
enligt regeringens förslag - som
utskottet likaså har tillstyrkt - ett
stort tillskott av platser år 1997. Som
framgått tidigare i detta avsnitt skall
alla lärosäten som har naturvetenskaplig
och teknisk utbildning, alltså bl.a.
Mitthögskolan och Mälardalens högskola,
öka antalet helårsstudenter i sådana
utbildningar. Under förutsättning att
Mitthögskolan eller Mälardalens högskola
beviljas examensrätt för
civilingenjörsexamen finns det inom
ramen för vad regeringen föreslagit om
utbildningsuppdragets inriktning inget
hinder för att fullständig sådan
utbildning anordnas där. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub415, 1996/97:Ub417 yrkande 3
och 1996/97:Ub451 yrkande 3.
Södertörns högskola får enligt
regeringens förslag ersättning för
farmaceutisk utbildning som på uppdrag
av högskolan anordnas av Uppsala
universitet.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i avsnitt B 42 om
utbildningsuppdragets inriktning.
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen i avsnitten B 41 och B 43
förordar om utbildningsuppdragens
inriktning för Operahögskolan i
Stockholm och Teaterhögskolan i
Stockholm.
Anslagsbelopp för budgetåret 1997
En sammanställning av såväl regeringens
förslag som de i parti- och
kommittémotioner framförda förslagen
till anslagsbelopp för de skilda
universiteten och högskolorna när det
gäller grundutbildning och när det
gäller forskning och forskarutbildning
finns i bilaga 3, anslagen B 1-B 43.
Vidare föreslås under anslaget B 44
medel till enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m., under
anslaget B 45 medel till särskilda
utgifter vid universitet och högskolor
m.m. (vari bl.a. beräknats medel för den
blivande nya högskolan i Malmö), under
anslaget B 46 medel till forskning och
konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
högskolor och under anslaget B 48 medel
för ersättningar för klinisk utbildning
och forskning. Under anslaget B 47
föreslås medel till SUNET (nytt anslag).
Under anslaget B 45 föreslår regeringen
bl.a. 5 miljoner kronor till stöd till
svenska gästforskare/gästlärare i
utlandet. Det är enligt regeringen ett
svenskt intresse att kunskaperna i
utlandet om Sverige utökas, breddas och
fördjupas. I detta syfte, och som ett
led i internationaliseringen av svensk
högre utbildning och forskning, bör
svenska forskare och lärare med
docentkompetens, främst sådana med
humanistisk och samhällsvetenskaplig
inriktning, få möjlighet att under två
till tre år verka vid utländska
lärosäten. De skall därvid ha ett
särskilt uppdrag att undervisa om
Sverige, svenska förhållanden och
svenska språket, men de skall i sin
forskning och övriga verksamhet vara
knutna till lämplig institution vid det
utländska lärosätet. Lönemedel för dem
skall bekostas från det nu aktuella
anslaget, medan det utländska
universitetet skall svara för övriga
kostnader. Svenska Institutet avses få i
uppdrag att närmare utforma
administrationen och utvärderingen av
stödet.
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag utan tillstyrker
det. - Svenska Institutet stöder i dag
med anslag under Utrikesdepartementets
huvudtitel ett åttiotal lektorer i
svenska i drygt 40 länder. Dessa
lektorer är anställda och avlönade av
respektive utländska lärosäte. Svenska
Institutet hjälper de utländska
lärosätena att rekrytera lektorerna i
svenska, som i många fall är svenskar.
Svenska Institutet ger lektorerna visst
stöd, bl.a. genom att i varierande
omfattning betala löneutfyllnad till
dem.
Som framgått av det föregående (avsnitt
9) har Moderata samlingspartiet en annan
uppfattning än regeringen om principerna
för utbyggnaden av den högre
utbildningen och om inriktningen på och
omfattningen av den högre utbildningen i
Malmö. I motion 1996/97:Ub487 yrkande 15
föreslås därför att riksdagen under
anslaget Lunds universitet:
Grundutbildning skall anslå ett i
förhållande till regeringens förslag
ökat anslag med 55 miljoner kronor.
Under anslaget B 45 Särskilda utgifter
vid universitet och högskolor m.m.
föreslås i motionen (yrkande 23) ett i
förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 228 360 000 kr. Detta
motiveras dels med att de pengar som
avser utbildning i Malmö föreslagits bli
anvisade till Lunds universitet, dels
med att motionärerna är kritiska till
regeringens förslag om medel för
jämställdhetsåtgärder (68 360 000 kr)
och till att regeringen reserverat ett
alltför stort belopp (drygt 210 miljoner
kronor) till sin egen disposition utan
att ange hur mer än en liten del av
detta skall användas. Av anslagsposten
till regeringens disposition vill
motionärerna dra in 100 miljoner kronor.
Vidare vill motionärerna (yrkande 18)
anvisa 18 miljoner kronor mer än
regeringen föreslagit till
grundutbildning vid Karolinska
institutet (KI). De anser att KI bör ges
förutsättningar att bygga ut andra
yrkesutbildningar än läkarutbildningen,
och att den nedskärning som regeringen
gjort av anslaget är alltför stor.
Motionärerna vill också värna
utbildningen vid Idrottshögskolan i
Stockholm, Kungl. Konsthögskolan,
Operahögskolan och Teaterhögskolan och
föreslår högre anslag än regeringen
föreslagit till dessa (yrkandena 19, 20,
21 och 22). I yrkande 25 föreslås vidare
att 23 miljoner kronor mindre än vad
regeringen föreslagit skall anvisas till
universiteten, fackhögskolorna, de
mindre och medelstora högskolorna samt
högskoleutbildning på Gotland och
Södertörns högskola, att fördelas i
enlighet med de principer som anges i
motionen och som utskottet i det
föregående har redogjort för (avsnitt
9). Sistnämnda förslag redovisas i
bilaga 3, spalten m, under beteckningen
B00 Besparingar på grundutbildningen.
När det gäller forskning och
forskarutbildning föreslår Moderata
samlingspartiet - som framgått i det
föregående (avsnitt 2) - en annan
fördelning av resurserna mellan
universiteten och fackhögskolorna å ena
sidan och de mindre och medelstora
högskolorna å den andra. Motionärerna
föreslår därför att hela det belopp som
regeringen under anslaget B 46 Forskning
och konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor har avsatt för de mindre
och medelstora högskolorna (264 999 000
kr) skall avföras från det anslaget
(yrkande 24), samtidigt som motionärerna
vill anslå 354 026 000 kr för forskning
och forskarutbildning att fördelas
mellan universitet och högskolor (inkl.
de mindre och medelstora högskolorna)
enligt de principer som anges i motionen
(yrkande 26). Sistnämnda förslag
redovisas i bilaga 3, spalten m, under
beteckningen B01 Förstärkningar på
fakultetsanslagen m.m. Tillskotten bör
enligt motionärerna fördelas så att
inget anslag ökas med mindre än 2,3 %
jämfört med föregående år. Till följd av
sitt ställningstagande till
genusforskning - som utskottet behandlat
i det föregående (avsnitt 6) - föreslår
motionärerna minskade anslag till
Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning (yrkande 16) och till
Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning (yrkande 17). En
sammanställning av Moderata
samlingspartiets budgetalternativ
återfinns i bilaga 3 spalten m.
Folkpartiet liberalerna anför - som
också framgått i det föregående - i
motion 1996/97:Ub483 att det i dagens
trängda ekonomiska läge inte finns medel
för att bygga upp en självständig
högskola på Gotland. De föreslår därför
i sitt budgetförslag (yrkande 24 i denna
del) att anslaget till
högskoleutbildning på Gotland minskas
med 10 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag. Motionärerna är
positiva till framväxten av Södertörns
högskola, men anser att högskolan av
statsfinansiella skäl måste klara sin
verksamhet med befintliga medel, varför
de föreslår att anslaget till Södertörns
högskola minskas med de 20 miljoner
kronor som regeringen beräknat utöver
takbeloppet. Som nämnts i avsnitt 12
avstyrker motionärerna att medel anslås
till skådespelarutbildning i Luleå och
till projekt avsedda för konstnärers
engagemang i den högre utbildningen.
Därför föreslås i budgetalternativet 2,6
miljoner kronor mindre till Högskolan i
Luleå: Grundutbildning och 2 miljoner
kronor mindre under anslaget B 45
Särskilda utgifter vid universitet och
högskolor m.m. I budgetalternativet
föreslås också högre anslag än
regeringen föreslagit till
grundutbildningen vid samtliga
universitet och fackhögskolor samt till
Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan
Kristianstad och Idrottshögskolan i
Stockholm. I syfte att statsbidraget
till Teologiska Högskolan i Stockholm
skall kunna ökas, föreslås en ökning av
anslaget B 44 Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. med 800 000
kr. För att finansiera 25 000 platser i
sommaruniversitet föreslås medel under
anslaget Särskilda utgifter vid
universitet och högskolor m.m. Under
sistnämnda anslag föreslår Folkpartiet
också 38 miljoner kronor för omvandling
av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster. Sammanlagt föreslås
nämnda anslag ökas med 288 200 000 kr.
Folkpartiet föreslår i sitt
budgetalternativ också lägre
fakultetsanslag än regeringen föreslagit
till Uppsala, Lunds, Göteborgs,
Stockholms och Umeå universitet. En
sammanställning av Folkpartiet
liberalernas budgetalternativ återfinns
i bilaga 3 spalten fp.
Vänsterpartiet föreslår i sitt
budgetalternativ i motion 1996/97:Ub507
i denna del att riksdagen skall anvisa
600 000 kr mer än regeringen föreslagit
dels till Göteborgs universitet, dels
(under anslaget B 45 Särskilda utgifter
vid universitet och högskolor m.m.) till
högskolan i Malmö. Medlen är avsedda för
att dessa lärosäten skall kunna påbörja
basårsutbildningar i svenska språket för
studenter med invandrarbakgrund i en
omfattning motsvarande 60
helårsstudenter. Motionärerna anknyter
till det faktum - som redovisas i
propositionen - att regeringen har
anvisat särskilda medel till
Lärarhögskolan i Stockholm för
motsvarande åtgärder. Under anslaget
Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor
föreslås 6 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Medlen avses av
motionärerna gå till Högskolan Dalarna.
Vidare föreslår Vänsterpartiet att
ytterligare 100 miljoner kronor anvisas
under anslagen till forskning och
forskarutbildning. Detta förslag
redovisas i bilaga 3, spalten v, under
beteckningen B01 Förstärkningar på
fakultetsanslagen.
Miljöpartiet föreslår i flera motioner
införande av ett s.k.
grundforskningsavdrag. Enligt
motionärerna skulle fakultetsanslagen
genom grundforskningsavdraget kunna
tillföras 560 miljoner kronor år 1997.
De har dock inte lagt fram något förslag
om ökade belopp under anslagen till
forskning och forskarutbildning.
Utskottet behandlar yrkandena om
grundforskningsavdrag i sitt
forskningsbetänkande (1996/97:UbU3).
Kristdemokraterna förordar - som
framgått i det föregående (avsnitt 9) -
en långsammare utbyggnad av
grundutbildningen. I sitt
budgetalternativ i motion 1996/97:Ub512
yrkande 23 föreslår de därför 560
miljoner kronor mindre till
grundutbildningen än regeringen
föreslagit. Detta förslag redovisas i
bilaga 3, spalten kd, under beteckningen
B00 Besparingar på grundutbildningen.
Som framgått i det föregående (avsnitt
9) föreslås i motion 1996/97:Ub455 (fp,
m, c, v, mp, kd) ett med 800 000 kr ökat
statsbidrag till den fristående
Teologiska Högskolan i Stockholm.
Statsbidrag till fristående högskolor
bekostas från anslaget B 44 Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m.
I överensstämmelse med sina
ställningstaganden på skilda punkter i
det föregående tillstyrker utskottet
regeringens förslag till anslagsbelopp
när det gäller grundutbildning samt
forskning och forskarutbildning vid
universitet och högskolor (anslagen B
1-B 48) och avstyrker de här redovisade
yrkandena i parti- och kommittémotioner
samt motion 1996/97:Ub455.
17. Anslag till högskolemyndigheter
Högskoleverket
Högskoleverkets arbetsuppgifter och
organisation framgår av förordningen
(1995:945) med instruktion för
Högskoleverket. Högskoleverket är
central myndighet för frågor som rör
universitet och högskolor med offentlig
huvudman samt enskilda anordnare av
utbildning på högskolenivå vilka får
statsbidrag eller har tillstånd att
utfärda examina.
Regeringen föreslår att följande
övergripande mål skall gälla för den
kommande planeringsperioden för den
verksamhet som Högskoleverket svarar
för. Högskoleverket skall
- utveckla strategier och metoder för
nationella utvärderingar av den högre
utbildningen och forskningen
- granska och bedöma universitetens
och högskolornas arbete med
kvalitetsutveckling
- ansvara för utredningar,
uppföljningar och analyser som skall
ligga till grund för regeringens
bedömningar och beslut
- genom sin tillsyn säkerställa att
allmänhetens och enskilda individers
behov, intressen och rättigheter i
förhållande till högskolesystemet blir
tillgodosedda
- underlätta internationell rörlighet
för studenter och lärare samt för
akademiskt utbildade i övrigt
- genom skilda informationsinsatser
öka kunskaperna om och intresset för
högre utbildning och forskning
- främja den grundläggande
utbildningens kvalitet och pedagogiska
förnyelse.
Det arbete som bedrivs genom Rådet för
grundläggande högskoleutbildning skall
enligt regeringen fortsätta.
I samband med att nya regler för
tillträde till högre utbildning träder i
kraft inför antagningen till hösten 1997
får Högskoleverket ansvar för att
fastställa föreskrifter för
antagningsverksamheten och följa
tillämpningen av de nationella reglerna.
Högskoleverket skall ansvara för
administrationen av universitetsnätet
SUNET som nationell resurs.
I motion 1996/97:Ub503 (c) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att
Rådet för forskning om universitet och
högskolor bör bli en självständig del
inom Högskoleverket. Därigenom kan den
institutionella stabilitet, den
kvalificerade forskningsanknytning och
den flexibilitet som varit
förutsättningen för rådets framgångsrika
nationella och internationella
nätverksarbete inom detta för samhället
viktiga kunskapsområde bevaras, heter
det i motionen.
Utskottet vill med anledning av
motionen anföra följande.
Den verksamhet som finansieras av Rådet
för forskning om universitet och
högskolor skall fr.o.m. år 1998
tillgodoses genom stöd från
forskningsorgan som finansierar
forskning av liknande slag och vägas mot
andra angelägna ändamål inom berörda
forskningsområden (prop. 1994/95:100,
bet. UbU15, rskr. 353). Regeringen
redovisar i forskningspropositionen
(prop. 1996/97:5 s. 220) sin bedömning
att Högskoleverket fr.o.m. 1998 bör
ansvara för uppbyggnad och utveckling av
kunskap om universitet och högskolor.
Regeringen anser det angeläget att
Högskoleverket, i egenskap av
sektorsmyndighet för högskoleområdet,
även svarar för utredningsarbete och
faktasammanställningar samt analyserar
behov av för området relevant
sektorsforskning.
Utskottet anser att det är angeläget
att ta till vara och vidareutveckla den
kompetens och det internationella
nätverk som byggts upp inom Rådet för
forskning om universitet och högskolor.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att Högskoleverket bör ha goda
förutsättningar att i samråd med rådet
bygga upp en lämplig organisatorisk
struktur och erforderlig kompetens för
verksamheten, eftersom en avveckling av
rådet sker först år 1998. Utskottet
avstyrker motionen.
Utskottet har inget att erinra mot de i
propositionen föreslagna övergripande
målen för Högskoleverket. Riksdagen bör
godkänna dessa.
Regeringen redovisar att Högskoleverket
beräknas erhålla 17 900 000 kr i
inkomster för avgifter avseende
högskoleprovet. Regeringen föreslår att
ett ramanslag på 143 671 000 kr anvisas
till Högskoleverket.
Utskottet anser att riksdagen bör
anvisa det begärda anslagsbeloppet.
Verket för högskoleservice
Verkets för högskoleservice
arbetsuppgifter och organisation framgår
av förordningen (1995:943) med
instruktion för Verket för
högskoleservice. Verket skall på uppdrag
av universitet och högskolor biträda vid
antagningen av studenter, juridisk
rådgivning och service, rådgivning och
service i fråga om administrativ
utveckling och ADB samt vid upphandling
av i första hand utrustning.
Regeringen föreslår att följande
övergripande mål skall gälla för
verksamheten under den kommande
planeringsperioden.
Verket för högskoleservice skall
utveckla ett datorbaserat system för
information till både sökande och
antagningsmyndigheter om sökmöjligheter
och antagnings- och
rekryteringssituationen under olika
skeden av sök- och antagningsproceduren.
Systemet skall vara obligatoriskt för
alla högskolemyndigheter. Systemet skall
på uppdrag av berörda
antagningsmyndigheter även kunna
användas för anmälan och antagning av
studerande för eftergymnasial utbildning
i vid mening. Verket skall sälja och
utföra upphandlingstjänster till
övervägande delen baserade på
universitetens och högskolornas
behovsområden.
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om de övergripande
målen för verksamheten.
Verket för högskoleservice beräknas
erhålla 45 000 000 kr i avgiftsinkomster
budgetåret 1997. Regeringen har beräknat
ett ramanslag på 10 000 000 kr för
budgetåret 1997.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till medel under anslaget.
Centrala studiestödsnämnden
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är
central myndighet för studiesociala
frågor. Myndighetens arbetsuppgifter
framgår av förordningen (1996:502) med
instruktion för Centrala
studiestödsnämnden. CSN fullgör också
uppgifter enligt förordningen
(1990:1361) om lån till hemutrustning
för flyktingar och vissa andra
utlänningar samt administrerar bidrag
till döva och hörselskadade elever och
elever vid Rh-anpassad utbildning enligt
förordningen (1995:667) om bidrag till
vissa funktionshindrade elever i
gymnasieskolan.
De övergripande målen för CSN är att
som förvaltningsmyndighet för
studiesociala frågor följa upp och
utvärdera studiestödssystemen, ta fram
underlag och förslag för utveckling av
det studiesociala området och på ett
rationellt och ekonomiskt ansvarsfullt
sätt svara för hanteringen av beviljning
och återbetalning av studiestöd. Vidare
skall CSN hantera ärenden så snabbt som
möjligt med iakttagande av kravet på
rättssäkerhet och bedriva sin verksamhet
så att studerande och låntagare ges en,
utifrån deras utgångspunkt,
tillfredsställande service.
Regeringen anser att de övergripande
målen för CSN skall ligga fast under den
kommande planeringsperioden.
Enligt regeringens uppfattning
förväntas kraven på
studiestödsadministrationen öka de
närmaste åren. Den tillfälliga
resursförstärkning för löpande
verksamhet som tilldelats myndigheten
för budgetåret 1995/96 (prop.
1995/96:105, bet. SfU5, rskr. 213)
permanentas därför. Regeringen utgår
från att CSN under budgetåret 1997
ytterligare kommer att kunna förbättra
servicen och tillgängligheten för
allmänheten.
Regeringen har under utgiftsområde 15
Studiestöd föreslagit att ett särskilt
utbildningsbidrag främst för vuxna
arbetslösa skall införas den 1 juli
1997. Utskottet behandlar nämnda förslag
i betänkandet 1996/97:UbU2. Kostnaden
för information och administration under
detta anslag beräknas till 35 miljoner
kronor för år 1997.
Regeringen föreslår att CSN tillfälligt
kompenseras för 23 miljoner kronor
avseende återbetalningsverksamheten.
Medel för låneadministrationen avseende
lån till hemutrustning för flyktingar
och vissa andra utlänningar har t.o.m.
budgetåret 1995/96 beräknats under den
tionde huvudtiteln. Dessa medel, 11,6
miljoner kronor, har budgetåret 1997
beräknats under detta anslag.
Inkomster hos CSN, som redovisas på
statsbudgetens inkomstsida under
inkomsttitel 2552 Övriga
offentligrättsliga avgifter, beräknas
till 70 miljoner kronor budgetåret 1997.
Regeringen föreslår att CSN anvisas ett
ramanslag på 276 727 000 kr för
budgetåret 1997.
I motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 27
föreslås att CSN anvisas ett i
förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 30 000 000 kronor.
Motionärerna uppskattar att CSN kan
genomföra en besparing av denna
omfattning. Besparingen bör i första
hand avse informationsinsatser,
administration och viss
utlåningsverksamhet.
I motion 1996/97:Ub421 (s) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om
behovet av resurser till information för
utlandsstuderande elever. I motionen
hänvisas till
socialförsäkringsutskottets betänkande
1994/95:SfU12, där det framhålls att det
finns ett starkt intresse av att en
information som är riktad till de
utlandsstuderande kan komma till stånd
och att det vore positivt om arbetet med
att finna former för en sådan
information skulle kunna fullföljas.
Mot bakgrund av dels de förväntade
ökade kraven på
studiestödsadministrationen, dels det
statsfinansiella läget finner utskottet
regeringens förslag till medel för CSN
under budgetåret 1997 vara väl avvägt.
Utskottet anser att riksdagen med avslag
på motionerna 1996/97:Ub421 och
1996/97:Ub487 yrkande 27 bör anvisa det
av regeringen begärda anslagsbeloppet.
18. Anslag till nationella och
internationella forskningsresurser
Från anslagen inom verksamhetsområdet
Nationella och internationella
forskningsresurser utgår medel till
bl.a. forskningsråden,
forskningsinstitut, nationella
forskningsbibliotek och europeiskt
forskningssamarbete.
Propositionen
En sammanställning av regeringens
förslag till anslagsbelopp under de
olika anslagen inom verksamhetsområdet
finns i bilaga 3, anslagen D 1-D 20.
Regeringen föreslår besparingar om
sammanlagt 231,7 miljoner kronor av
statsfinansiella skäl och med hänvisning
till att besparingarna skall kunna
kompenseras genom medel från de s.k.
löntagarfondsstiftelserna.
Neddragningarna av medel hänför sig till
största delen till forskningsrådens
anslag. Utskottet behandlar förslaget
jämte motionsyrkanden angående
besparingarna i avsnitt 5.
Sålunda föreslår regeringen att
Forskningsrådsnämndens (FRN) anslag
minskas med 12,4 miljoner kronor samt
anslagen till Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(HSFR) och Medicinska forskningsrådet
(MFR) med 32,2 miljoner kronor resp.
52,1 miljoner kronor. De besparingar som
föreslås på anslagen till
Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NSFR) och Teknikvetenskapliga
forskningsrådet (TFR) uppgår till 85
miljoner kronor resp. 43,8 miljoner
kronor. Vidare görs en neddragning på
anslaget till rymdforskning - från
vilket kostnader för forskning inom
Rymdstyrelsens verksamhetsområde betalas
- med 6,2 miljoner kronor, också denna
med hänvisning till det statsfinansiella
läget.
Mot bakgrund av de bedömningar som
regeringen gjort i den
forskningspolitiska propositionen, vilka
utskottet behandlar i sitt
forskningsbetänkande (bet.
1996/97:UbU3), har regeringen under
respektive anslag beräknat tillskott av
medel eller omfördelat medel enligt
följande.
Till FRN anvisas 10 miljoner kronor för
uppbyggnad och vård av databaser för
longitudinell forskning. Vidare överförs
1,7 miljoner kronor till FRN:s anslag
från det tidigare anslaget C 47 Övriga
utgifter inom forskning och
forskarutbildning. Medlen skall användas
för särskilda projektbidrag för
forskningsinformation. Ansvaret för
ungdomsforskning förs över från FRN till
HSFR och därmed de medel (4,5 miljoner
kronor) som anvisas för ändamålet.
Regeringen beräknar under anslaget till
HSFR ytterligare medel (ca 5 miljoner
kronor) för inrättande av fler
forskarassistent- och doktorandtjänster
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning samt medel för
ungdomsforskning (4,5 miljoner kronor)
vilka överförs från FRN.
Kungl. bibliotekets (KB) anslag bör
enligt regeringen ökas med 11 miljoner
kronor, bl.a. för en förnyelse av
biblioteksdatasystemet LIBRIS,
utvecklingsarbete och
kompetensutveckling. KB tilldelas också
medel (0,5 miljoner kronor) för att
skapa ett nationellt ansvarsbibliotek
för kvinno-, mans- och genusforskning.
Vidare föreslås en ökning av bidraget
till Svenska barnboksinstitutet (0,4
miljoner kronor).
Enligt regeringens bedömning bör
resurserna till Rådet för forsknings-
och utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU (EU/FoU-rådet) förstärkas med 1,5
miljoner kronor för att möjliggöra en
utökning av informations- och
rådgivningverksamheten.
Under anslaget Europeisk
forskningssamverkan bedömer regeringen
att forskningsrådens särskilda medel för
tilläggsfinansiering i anslutning till
universitets och högskolors deltagande i
EU-programmen bör dras in som besparing.
Utöver denna besparing föreslår
regeringen en minskning av anslaget med
52,9 miljoner kronor. Dessa ytterligare
besparingar vid sidan av de tidigare
redovisade på främst forskningsrådens
anslag görs också de med anledning av
det statsfinansiella läget. Frågor som
rör Sveriges deltagande i storskaligt
internationellt forskningssamarbete
behandlas i avsnitt 5 och i utskottets
forskningsbetänkande (bet.
1996/97:UbU3).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anslår i sin
alternativa budget som redovisas i
motion 1996/97:Ub487 drygt 430 miljoner
kronor mer än regeringen inom
verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser. Som
framgått ovan (avsnitt 5) finner
Moderaterna förslagen om neddragningar
oacceptabla. De vill öka anslaget till
FRN med 14,3 miljoner kronor (yrkande
28) och anslagen till HSFR, MFR, NFR och
TFR med 24, 90, 100 respektive 85
miljoner kronor (yrkandena 29-32).
Vidare föreslår de i yrkandena 33-35
satsningar under anslagen Rymdforskning
(11 miljoner kronor), Institutet för
rymdfysik (4 miljoner kronor) och
Polarforskningssekretariatet (4,5
miljoner kronor). De anser att
ytterligare medel om 70 miljoner kronor
bör anslås till europeisk
forskningssamverkan (yrkande 36). Också
medlen för införskaffande av dyrbar
vetenskaplig utrustning bör enligt deras
mening utökas, nämligen med 30 miljoner
kronor (yrkande 38). - Till följd av att
de avstyrker regeringens förslag om
genusforskning och därmed inrättandet på
central nivå av tjänster för sådan
forskning (jfr avsnitt 6) samt
regeringens förslag om en forskarskola i
teleinformatik (jfr avsnitt 5), minskar
Moderaterna anslaget D19 Särskilda
utgifter för forskningsändamål med
sammanlagt 25 miljoner kronor (yrkande
37). En sammanställning av Moderata
samlingspartiets budgetalternativ
återfinns i bilaga 3 spalten m.
Folkpartiet liberalerna anser - som
redovisats ovan i avsnitt 5 - att
anslagen till grundforskning via främst
forskningsråden under
Utbildningsdepartementet i görligaste
mån måste skyddas från besparingar. De
föreslår därför att ytterligare ca 230
miljoner kronor skall tillföras, jämfört
med regeringens förslag. I sitt
budgetalternativ (motion 1996/97:Ub483
yrkande 24 delvis) lägger motionärerna
under anslagen till forskningsråden och
till rymdforskning tillbaka belopp som
storleksmässigt svarar mot regeringens
neddragningar. När det gäller FRN:s
anslag gör Folkpartiet vissa andra
justeringar. De minskar anslaget med 10
miljoner kronor eftersom de säger nej
till regeringens förslag om tillskott
till FRN för longitudinella databaser.
Samtidigt tillför de medel om 5 miljoner
kronor för att förstärka FRN:s resurser
för genusforskning och kvinnors
forskning i stället för att medlen i
fråga enligt regeringens förslag används
till ett sekretariat för genusforskning
vid Göteborgs universitet (jfr avsnitt
6). Det innebär att anslaget till FRN
enligt motionärernas förslag ökar totalt
med 7,4 miljoner kronor. En
sammanställning av Folkpartiet
liberalernas budgetalternativ återfinns
i bilaga 3 spalten fp.
Vänsterpartiet avsätter i sin
budgetmotion (1996/97:Ub507 delvis) i
förhållande till regeringens förslag
ytterligare 225 miljoner kronor till
forskningsråden för år 1997 (jfr avsnitt
5). Motionärerna vill nämligen undvika
att ett glapp i finansieringen uppstår
under en övergångstid, innan
kompensation för neddragningarna i
anslagen kan utgå från
löntagarfondsstiftelserna. Beloppet
fördelas med 12 miljoner kronor till
FRN, 32 miljoner kronor till HSFR, 52
miljoner kronor till MFR, 85 miljoner
kronor till NFR och 44 miljoner kronor
till TFR. En sammanställning av
Vänsterpartiets budgetalternativ
återfinns i bilaga 3 spalten v.
Miljöpartiet de gröna föreslår i sitt
budgetalternativ (motion 1996/97:Ub514
yrkande 49) att ett nytt anslag om 20
miljoner kronor förs upp på
statsbudgeten till NFR för information
om genteknik. De har i andra motioner
som behandlas i utskottets
forskningsbetänkande (bet. 1996/97:UbU3)
förordat informationsinsatser till
allmänheten vad gäller genteknikens
nuvarande status samt framtida risker
med gentekniken. Det nya anslaget
redovisas i bilaga 3 under beteckningen
D 51 Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Information om genteknik. - Miljöpartiet
tillför också FRN ökade resurser under
anslagen D 1 (8 miljoner kronor) och D 2
(2 miljoner kronor) för att FRN skall ha
en samordnande roll när det gäller fyra
projekt, bl.a. ett dys-lexiprojekt (jfr
avsnitt 14), som motionärerna önskar
genomfört i samverkan mellan Försvarets
forskningsanstalt, berörda andra
myndigheter och
universitetsinstitutioner. En
sammanställning av budgetalternativet
från Miljöpartiet de gröna återfinns i
bilaga 3 spalten mp.
Kristdemokraterna, som avslår
regeringens förslag om neddragning av
anslagen till FRN, forskningsråden och
rymdforskningen (jfr avsnitt 5), vill
kompensera denna neddragning genom att i
sitt budgetförslag (motion 1996/97:Ub512
yrkande 23 delvis) avsätta 250 miljoner
kronor mer än regeringen. Beloppet är
inte fördelat på de olika anslagen,
varför det redovisas i bilaga 3 spalten
kd under beteckningen D 50
Förstärkningar till forskningsråden m.m.
Utskottet
I överensstämmelse med sina
ställningstaganden på skilda punkter i
det föregående tillstyrker utskottet
regeringens förslag till anslagsbelopp
när det gäller nationella och
internationella forskningsresurser
(anslagen D 1-D 20) och avstyrker de här
redovisade yrkandena i parti- och
kommittémotioner.
19. Anslag till gemensamma ändamål
Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m.
Svenska Unescorådet har enligt sin
instruktion (1996:646) till uppgift att
för Sveriges del vara ett sådant
nationellt samarbetsorgan som enligt
stadgan för Unesco förutsätts finnas för
att samordna de viktigaste nationella
organen inom Unescos område med
organisationens verksamhet. Rådet skall
främja Unescos verksamhet i Sverige och
stödja svenska insatser inom ramen för
organisationens program.
De övergripande målen för Svenska
unescorådet under de närmaste åren
skall, förutom att anordna konferenser,
seminarier m.m. inom olika delar av
Unesco:s program, vara att arbeta med
frågor som är relaterade till Sveriges
representation i Unescos styrelse. Genom
representationen ges Sverige goda
möjligheter att utöva inflytande på
Unescos verksamhet. Behovet av nordiskt
samarbete inom Unesco-området inför
styrelsens möten skall tillgodoses.
Regeringen redovisar att vissa medel
har omfördelats inom förevarande
utgiftsområde för att finansiera ökade
kostnader under anslaget.
Regeringen har beräknat anslaget till
35 858 000 kr.
Utskottet har inget att erinra mot
anslagsberäkningen
Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
Anslaget används för utveckling av
system som skall leda till
effektiviseringar och
kostnadsminskningar i myndigheternas
verksamheter eller av system som ger
ökad tillgång till information
nationellt och internationellt samt viss
övergripande statistik. Även vissa andra
myndighetsövergripande verksamheter
eller projekt av tillfällig art
finansieras från anslaget.
De medel som innevarande budgetår
beräknats för försöksverksamheten med
medieburen utbildning inom skolväsendet
har överförts till anslagen A 2
Skolutveckling och A 13 Bidrag till viss
verksamhet inom vuxenutbildning.
Anslaget har vidare minskats med 3,4
miljoner kronor engångsvis för 1997 som
ett led i finansieringen av andra
åtgärder.
Regeringen redovisar att Utbildnings-
och Socialdepartementen har tagit
initiativ till ett särskilt analysarbete
inom SCB vad avser de framtida
födelsetalen eftersom detta är en viktig
faktor som påverkar
utbildningsplaneringen. Två miljoner
kronor behöver användas för
statistikändamål under detta anslag.
Vidare finansieras fortsättningen av
OECD-CERIS:s indikatorprojekt, det s.k.
INES-projektet från anslaget.
Regeringen föreslår att 5 miljoner
kronor beräknas under anslaget för
framtagning av statistikuppgifter inom
barnomsorgsområdet. Regeringen har
totalt beräknat anslaget till 18 947 000
kr.
I motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande 39
föreslås ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag med 5
000 000 kr. Vissa av insatserna som
regeringen föreslår, bl.a. analysen av
de framtida födelsetalen, ifrågasätts av
motionärerna. Andra uppgifter kan med
fördel hanteras av det fristående
institut för uppföljning m.m. av skolan
som föreslagits av Moderaterna.
När det gäller det av motionärerna
förslagna institutet har utskottet
behandlat detta i det föregående.
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om beräkningen av
medel under anslaget och avstyrker
därmed motion 1996/97:Ub487 yrkande 39.
20. Sammanfattande förslag till anslag
budgetåret 1997
Utskottet noterar att Folkpartiet
liberalernas och Vänsterpartiets
budgetalternativ går utöver den av
riksdagen för detta utgiftsområde
fastställda ramen. Även Miljöpartiets i
motion 1996/97:Ub514 framförda
budgetförslag överstiger ramen. Som
framgått av avsnitt 15 har Miljöpartiets
företrädare i utskottet under
beredningen av ärendet föreslagit en
ytterligare ändring av anslagsbeloppet
under anslaget Särskilda
utbildningsinsatser för vuxna, varigenom
Miljöpartiets budgetförslag ryms inom
den fastställda utgiftsramen. Även
Moderata samlingspartiet och
Kristdemokraterna har budgetalternativ
som avviker från den fastställda ramen.
Båda partiernas förslag innebär en lägre
utgiftsram än den som riksdagen
fastställt. Samtliga oppositionspartiers
budgetförslag enligt parti- och
kommittémotioner framgår av bilaga 3.
Med hänvisning till riksdagens beslut
om utgiftsram för utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
samt till vad utskottet anfört i
avsnitten 15-19 i detta betänkande
föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till regeringens förslag anvisar
anslagen under utgiftsområdet enligt
uppställningen i bilaga 4, spalten
Utskottets förslag.
21. Övriga frågor
Regeringen redovisar i
budgetpropositionen under varje anslag
planeringsförutsättningar och beräknade
anslagsbelopp för budgetåren 1998 och
1999. För dessa två budgetår har
riksdagen nyligen bifallit regeringens
förslag till preliminär fördelning på
utgiftsramar (bet. 1996/97:FiU1, rskr.
53). Beräkningarna bakom de preliminära
belopp som således godtagits har utgått
dels från riksdagens beslut med
anledning av proposition 1994/95:150
bilaga 9 (bet. UbU15, rskr. 353) om
besparingar år 1998, dels från
regeringens redovisning i proposition
1995/96:222 om beräknad besparing inom
Utbildningsdepartementets område med 1
miljard kronor år 1999 (prop. 1995/96:
222 s. 3.3). Hur dessa besparingar skall
fördelas mellan olika anslag avser
regeringen återkomma till senare. I den
nu föreliggande budgetpropositionen har
de här åsyftade besparingarna beräknats
under anslagen B 45 Särskilda utgifter
vid universitet och högskolor m.m. (år
1998) och B 48 Ersättningar för klinisk
utbildning och forskning (år 1999).
Centerpartiet föreslår i motion
1996/97:Ub451 yrkande 11 ett extra
anslag om 75 miljoner kronor till
forskarutbildningen fr.o.m. år 1998.
Åtgärden är avsedd som ett första steg
för att omvandla utbildningsbidrag till
doktorandtjänster. Påföljande år bör
anslaget öka med ytterligare 75 miljoner
kronor, vilket bör finansieras genom
nedskärning av ersättningsbeloppen för
helårsstudenter och helårsprestationer i
grundutbildningen, minskade
fakultetsanslag samt minskning av vissa
sektorsmedel, anser motionärerna.
Miljöpartiet föreslår i motion
1996/97:Ub514 yrkande 50 för budgetåren
1998 och 1999 samma avvikelser från
regeringens beräkning av anslagen som
partiet förordat för budgetåret 1997.
Utskottet anser att regeringens
beredning av budgetförslag för åren 1998
och 1999 bör avvaktas, varför
motionsyrkandena avstyrks.
Folkpartiet liberalerna protesterar i
motion 1996/97:Ub5 yrkande 9 mot
regeringens åtgärd att till statsverkets
checkräkning återföra en del av vissa
lärosätens myndighetskapital.
Motionärerna anser att indragningen
minskar tilltron för det målstyrda
resurssystemet.
Utskottet har inhämtat att bakgrunden
till regeringens åtgärd är följande.
Riksrevisionsverket har påtalat att
många myndigheter för budgetåret 1994/95
redovisat stora belopp som
anslagssparande respektive utgående
reservation, något som till stor del
uppkommit genom att myndigheterna haft
betydligt större ränteintäkter än
räntekostnader. Därmed har det generella
system för räntebeläggning av de medel
som myndigheterna disponerar för den
egna verksamheten - ett system som
infördes den 1 juli 1993 - inte fungerat
så som avsikten varit. Det skulle
nämligen i princip vara neutralt, dvs.
varken medföra positiva eller negativa
finansiella effekter för myndigheterna
som kollektiv. I den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1995/96:150 s.
113) anmälde regeringen sin avsikt att
bättre ta till vara de statsfinansiella
aspekterna i räntekontomodellen.
Utskottet har i sitt yttrande över
regeringens förslag i
budgetpropositionen till tilläggsbudget
för budgetåret 1995/96 tillstyrkt vissa
satsningar på ett tekniskt
forskningsinstitut och på SUNET. Dessa
satsningar bedömdes möjliga till följd
av den förstärkning av statsfinanserna
som uppkommit genom att regeringen genom
särskilt beslut har ålagt vissa
lärosäten att till statsverket
återbetala sammanlagt 261 miljoner
kronor av det myndighetskapital som
respektive lärosäte redovisat i
årsredovisningen för budgetåret 1994/95.
Riksdagen har den 22 november 1996
bifallit regeringens förslag om
tilläggsbudgeten (bet. 1996/97:FiU11,
rskr. 49). Med hänvisning till det här
anförda avstyrker utskottet motion
1996/97:Ub5 yrkande 9.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rymdforskning
m.m. i Kiruna
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub411 yrkande 25,
1996/97:N239 yrkande 2 och
1996/97:N253 yrkandena 1 och 2,
2. beträffande ett miljötekniskt
institut
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub10 yrkande 12,
res. 1 (mp) -
delvis
3. beträffande motionsledes
framförda förslag om professurer
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub1, 1996/97:Ub456 yrkande 1
och 1996/97:Ub467,
4. beträffande MIMER, det
nationella nätverket för
folkbildningsforskning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub418 och 1996/97:Kr257
yrkande 13,
res. 1 (mp) -
delvis
5. beträffande prioriterade
områden för Mitthögskolan
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub414,
6. beträffande forskarutbildning
inom rese- och turistindustrin
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub3 och 1996/97:Ub4 yrkande
2,
7. beträffande
universitetsbegreppet
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19,
1996/97:Ub411 yrkande 34,
1996/97:Ub483 yrkande 13 och
1996/97:Ub487 yrkande 5 godkänner vad
regeringen förordar beträffande
universitetsbegreppet,
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (fp) -
delvis
8. beträffande tidsplan för
beslut om universitetsbenämning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub451 yrkande 9,
res. 4 (c) - delvis
9. beträffande kvalitetsaspekter
på en utbyggnad med fasta
forskningsresurser
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 1, 1996/97:
Ub487 yrkande 6 och 1996/97:Ub512
yrkande 11,
res. 5 (m, fp, kd)
- delvis
10. beträffande
kvalificeringstrappa för
högskolan
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub451 yrkandena 6, 7 och 10,
res. 4 (c) - delvis
11. beträffande
forskarutbildning för lärare vid
mindre och medelstora högskolor
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub5 yrkande 4 och
1996/97:Ub483 yrkande 3,
res. 3 (fp) -
delvis
12. beträffande
forskningsutbytet mellan mindre och
medelstora högskolor samt universitet
och högskolor med fakultet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub512 yrkande 10,
res. 6 (m, kd)
13. beträffande uppdrag till
Högskoleverket att utvärdera konse-
kvenserna av att högskolorna
tilldelats fasta forskningsresurser
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub483 yrkande 10,
res. 3 (fp) -
delvis
14. beträffande utveckling av
särskilda forskarcentrum vid de
mindre högskolorna
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub438,
15. beträffande forskningsenhet
med miljöprofil
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub10 yrkande 10 och
1996/97:Ub514 yrkande 32,
res. 1 (mp) -
delvis
16. beträffande koncentration av
forskningsresurser
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub431,
17. beträffande principer för
fördelning av forskningsresurser
mellan mindre och medelstora
högskolor
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub512 yrkande 12,
res. 7 (kd) -
delvis
18. beträffande ytterligare
forskningsresurser för åren
1998-1999
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub417 yrkande 2, 1996/97:
Ub435 yrkande 2, 1996/97:Ub449
yrkande 2, 1996/97:Ub469 yrkande 2,
1996/97:Ub479 yrkande 2,
1996/97:Ub480 yrkande 2, 1996/97:
Ub497, 1996/97:Ub498 och
1996/97:Ub505 yrkande 2,
19. beträffande högskolans
tredje uppgift
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:Ub483 yrkande 5 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1992:1434),
res. 8 (m, fp)
20. beträffande Uppsala Datacentral
(UDAC)
att riksdagen bemyndigar regeringen
att vidta nödvändiga åtgärder för att
avveckla den affärsdrivande
verksamheten vid Uppsala Datacentral
(UDAC) vid Uppsala universitet,
21. beträffande utvecklingen vid den
nya högskolan i Malmö
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub451 yrkande 2,
res. 4 (c) - delvis
22. beträffande prioritering
mellan högskolorna vid nästa
tillfälle då resurser fördelas
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub417 yrkandena 1 och 4,
1996/97:Ub419, 1996/97:Ub449 yrkande
1, 1996/97:Ub480 yrkande 1 och
1996/97: Ub482 yrkande 1,
23. beträffande decentraliserat
kunskapssamhälle
att riksdagen avslår motion
1996/97:A432 yrkande 18,
res. 4 (c) - delvis
24. beträffande efterfrågestyrd
tilldelning av högskoleplatser
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub463 och 1996/97:Ub493,
25. beträffande förslaget att
all basårsutbildning skall anordnas
inom komvux
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub478 yrkande 1,
res. 3 (fp) -
delvis
26. beträffande lärarbrist
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub7 yrkande 5, 1996/97: Ub459
yrkande 1 och 1996/97:Ub512 yrkande
16,
res. 9 (v) - delvis
res. 7 (kd) -
delvis
27. beträffande återinförande av
kvalitetspremien
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub483 yrkande 2,
res. 5 (m, fp, kd)
- delvis
28. beträffande löpande
utvärdering av den högre
utbildningens kvalitet
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub505 yrkande 1,
29. beträffande regionala
utvecklingscentrum
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub484 yrkande 4,
res. 3 (fp) -
delvis
30. beträffande tillsättandet av
en parlamentarisk utredning för
översyn av lärarutbildningarna m.m.
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 8,
1996/97:Ub233 yrkandena 10, 13 och
14, 1996/97:Ub250 yrkande 1,
1996/97:Ub251 yrkande 8,
1996/97:Ub422, 1996/97:Ub453,
1996/97:Ub458 yrkandena 1-4, 9-10 och
12, 1996/97:Ub459 yrkandena 3-5,
1996/97:Ub484 yrkandena 1-3 och 5-6,
1996/97:Ub514 yrkandena 4-5,
1996/97:A819 yrkande 4 samt
1996/97:A821 yrkandena 14 och 17 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,
31. beträffande statligt stöd
till lärarutbildningen vid Rudolf
Steinerhögskolan
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Ub424 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
res. 10 (s)
32. beträffande utbildning och
fortbildning av lärare i
informationsteknik
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub230 yrkande 7,
res. 7 (kd) -
delvis
33. beträffande kompetensen hos
yrkeslärare
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub240 yrkande 14
res. 2 (m) - delvis
34. beträffande lärare i
teckenspråk
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub446 och 1996/97:Ub450,
35. beträffande översyn av
dansutbildningen
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Kr13 yrkande 6 och
1996/97:Kr258 yrkande 1,
36. beträffande TV-
producentutbildning vid Högskolan i
Kalmar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub413,
37. beträffande utvärdering av
behovet av tandläkare i framtiden
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Sf22 yrkande 5 och
1996/97:So295 yrkande 7,
res. 7 (kd) -
delvis
38. beträffande fördelningen
över landet av
läkarutbildningsplatserna
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub428,
39. beträffande examensrätt för
apotekarexamen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub439,
40. beträffande
vårdutbildningarnas organisation
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub483 yrkande 20,
res. 3 (fp) -
delvis
41. beträffande förstatligande
av vårdhögskolan i Kalmar
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub402 och 1996/97:Ub408,
42. beträffande kandidatexamen i
vårdämnen vid vårdhögskolorna
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub483 yrkande 21,
res. 3 (fp) -
delvis
43. beträffande socialt basår
riktat till män
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub478 yrkande 2,
res. 3 (fp) -
delvis
44. beträffande ändring i
skollagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
45. beträffande åtgärder för att
komma till rätta med läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub215, 1996/97:Ub227,
1996/97:Ub235, 1996/97:Ub250 yrkande
9, 1996/97:Ub255 yrkandena 1-3 och
1996/97:Ub514 yrkande 8,
res. 1 (mp) -
delvis
46. beträffande kommittén med
uppdrag att förebygga läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub230 yrkande 9 och
1996/97:Ub245 yrkande 18,
res. 9 (v) - delvis
res. 7 (kd) -
delvis
47. beträffande utbildning och
fortbildning om läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub236 och 1996/97:Ub514
yrkandena 6 och 7,
res. 1 (mp) -
delvis
48. beträffande nationell
skolpeng
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub210 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Ub211 yrkande 4,
1996/97:Ub240 yrkande 18 och 1996/97:
Fi207 yrkande 4,
res. 2 (m) - delvis
49. beträffande
resurstilldelningssystem i
grundskolan
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub230 yrkandena 1 och 12,
res. 7 (kd) -
delvis
50. beträffande den
kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub504 yrkande 4,
res. 4 (c) - delvis
51. beträffande utbyggnad av den
kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub504 yrkande 5
res. 4 (c) - delvis
52. beträffande möjlighet för
arbetslösa kvinnor att höja sin
utbildnings- och kompetensnivå
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub448 yrkande 7,
res. 4 (c) - delvis
53. beträffande stöd till
naturbruksskolor
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub204,
54. beträffande
kompetensutveckling efter
grundexamen
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub468,
res. 9 (v) - delvis
55. beträffande
kompletteringsutbildning för
invandrare med akademisk utbildning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub425 yrkande 2 och
1996/97:Ub451 yrkande 17,
res. 4 (c) - delvis
56. beträffande basutbildning
för invandrare
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub483 yrkande 16,
res. 3 (fp) -
delvis
57. beträffande
civilingenjörsutbildning vid
Mitthögskolan och Mälardalens
högskola
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub415, 1996/97:Ub417 yrkande
3 och 1996/97:Ub451 yrkande 3,
res. 4 (c) - delvis
58. beträffande anslag under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning
att riksdagen
a) godkänner regeringens förslag till
ram för år 1997 för
statsbidragsberättigade
årselevplatser vid
riksinternatskolor, internationella
grund- och gymnasieskolor och IB-
utbildningar (yrkande 3) samt vid
kompletterande skolor (yrkande 4),
b) godkänner vad regeringen förordat
om omfattningen av och principerna
för utbyggnaden av den högre
utbildningen under budgetåren
1997-1999 (yrkande 5),
c) godkänner vad regeringen förordat
om stöd till lärarutbildningen
(yrkande 6),
d) godkänner vad regeringen förordat
om stöd till teknik- och
naturvetenskapscentrum (yrkande 7),
e) godkänner vad regeringen förordat
om åtgärder inom konstnärliga
utbildningar (yrkande 8),
f) godkänner vad regeringen förordat
om åtgärder för utbildningar inom
vårdområdet (yrkande 9),
g) med bifall till regeringens
förslag godkänner att en högskola
inrättas i Malmö med den inriktning
och omfattning som regeringen
förordat (yrkande 10),
h) med bifall till regeringens
förslag godkänner att en högskola
inrättas på Gotland med den
inriktning som regeringen förordat
(yrkande 11),
i) godkänner vad regeringen förordat
om forskningssatsningar vid
universitet och högskolor (yrkande
12),
j) godkänner vad regeringen förordat
om forskning vid mindre och
medelstora högskolor (yrkande 14),
k) godkänner vad regeringen förordat
om genusforskning (yrkande 15),
l) godkänner vad regeringen förordat
om stöd till svenska
gästforskare/gästlärare i utlandet
(yrkande 17),
m) godkänner de belopp för ersättning
för helårsstudenter och
helårsprestationer som regeringen
förordat för de olika
utbildningsområdena för budgetåret
1997 (yrkande 18),
n) godkänner vad regeringen förordat
om generellt utbildningsuppdrag för
treårsperioden 1997-1999 (yrkande
19),
o) godkänner vad regeringen förordat
om utbildningsuppdragets inriktning
för Uppsala universitet, Lunds
universitet, Göteborgs universitet,
Stockholms universitet, Umeå
universitet, Linköpings universitet,
Karolinska institutet, Kungl.
Tekniska högskolan, Högskolan i
Luleå, Danshögskolan, Dramatiska
institutet, Högskolan i Borås,
Högskolan Dalarna, Högskolan i
Gävle/Sandviken, Högskolan i
Halmstad, Högskolan i Kalmar,
Högskolan i Karlskrona/Ronneby,
Högskolan i Karlstad, Högskolan
Kristianstad, Högskolan i Skövde,
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,
Högskolan i Växjö, Högskolan i
Örebro, Högskoleutbildning på
Gotland, Idrottshögskolan i
Stockholm, Konstfack, Kungl.
Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan
i Stockholm, Lärarhögskolan i
Stockholm, Mitthögskolan, Mälardalens
högskola, Operahögskolan i Stockholm,
Södertörns högskola och
Teaterhögskolan i Stockholm avseende
åren 1997-1999 (yrkandena 20, 22, 24,
26, 28, 30, 32, 34, 36, 38-62),
p) godkänner vad regeringen förordat
om verksamhetsmålen för åren
1997-1999 för forskning och
forskarutbildning vid Uppsala
universitet, Lunds universitet,
Göteborgs universitet, Stockholms
universitet, Umeå universitet,
Linköpings universitet, Karolinska
institutet, Kungl. Tekniska högskolan
och Högskolan i Luleå (yrkandena 21,
23, 25, 27, 29, 31, 33, 35, 37),
q) godkänner att den övergripande
målsättningen för verksamheten inom
Högskoleverkets och Verkets för
högskoleservice ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordat i avsnitten C 1 och C 2
(yrkandena 63 och 64),
r) godkänner att den övergripande
målsättningen för verksamheten inom
Forskningsrådsnämndens, Humanistisk-
samhällsvetenskapliga
forskningsrådets, Medicinska
forskningsrådets, Naturvetenskapliga
forskningsrådets, Teknikvetenskapliga
forskningsrådets, Kungl.
bibliotekets, Statens psykologisk-
pedagogiska biblioteks, Institutets
för rymdfysik,
Polarforskningssekretariatets och
Rådets för forsknings- och
utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad regeringen förordat
i avsnitten D 1, D 3, D 5, D 7, D 9,
D 13, D 14, D 15, D 16 och D 17
(yrkandena 65-74),
s) bemyndigar regeringen att under år
1997 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till
forskning som finansieras under
verksamhetsområdet Nationella och
internationella forskningsresurser
som innebär åtaganden i enlighet med
vad regeringen förordat (yrkande 75),
t) med bifall till regeringens
förslag (yrkande 76) och med
anledning av motion 1996/97:A280 för
budgetåret 1997 anvisar anslagen
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt
uppställning i bilaga 4 (spalten
Utskottets förslag),
u) avslår de motionsyrkanden som
förtecknats i bilaga 5,
res. 1 (mp) -
delvis
59. beträffande anslagsbelopp
för budgetåren 1998 och 1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub451 yrkande 11 och
1996/97:Ub514 yrkande 50,
res. 4 (c) - delvis
res. 1 (mp) -
delvis
60. beträffande återförande till
staten av myndighetskapital hos
lärosätena
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub5 yrkande 9,
res. 3 (fp) -
delvis
61. beträffande Rådet för
forskning om universitet och
högskolor
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub503.
Stockholm den 28 november 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m)1, Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén
(m)1, Agneta Lundberg (s), Andreas
Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf
Melin (m)1, Margitta Edgren (fp)1, Tomas
Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-
Olofsson (v)1, Majléne Westerlund Panke
(s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)1,
Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson
(kd)1.
Ett miljötekniskt institut med
inriktning på forskning och utveckling
av teknik inom miljöskydds- och
naturvårdsområdena bör enligt min mening
bildas i samverkan mellan Kungl.
Tekniska högskolan, Försvarets
forskningsanstalt (FOA), Statens
naturvårdsverk och ett eller flera
universitet. Institutet bör ha de
uppgifter och de finansieringsvillkor
som framgår av motion 1996/97:Ub10
yrkande 12. Detta bör ges regeringen
till känna.
Jag anser att regeringen bör överväga
att under åren 1998-1999 omfördela medel
inom utgiftsområde 16 till MIMER, det
nationella nätverket för
folkbildningsforskning vid Linköpings
universitet. MIMER utför ett värdefullt
arbete för att utveckla intresset för
folkbildningsforskning och har sedan det
inrättades år 1990 inte fått några
utökade resurser.
Enligt min mening kan fördelen i sig av
en spridning av forskningsresurser över
landet sättas i fråga. Det är bättre,
anser jag, att man koncentrerar sig på
att finna ett lämpligt forskningsområde
för en viss högskola och där bygger upp
en resursstark forskningsenhet. Man bör
också utreda möjligheten att stärka
högskolornas kompetensresurser genom att
bilda större samverkansenheter med flera
ingående högskolor och något universitet
i form av regionuniversitet. Som
föreslås i Miljöpartiets motion bör
riksdagen hos regeringen begära att
Högskoleverket ges i uppdrag att
undersöka möjligheterna att inrätta en
sådan forskningsenhet med miljöprofil
och att ta lämpliga inititativ för att
planera genomförandet.
Ett särskilt dyslexiprojekt bör
genomföras genom att redan befintliga
resurser i samhället samordnas. Genom en
samordning av resurserna vid Svenska
Dyslexistiftelsen, Svenska
Dyslexiföreningen, FMLS, Skolverket,
SIH, Karolinska institutet, vissa
universitetsinstitutioner samt FOA kan
en sådan insats genomföras.
Forskningsrådsnämnden (FRN) bör få
uppdraget att samordna och
administrativt leda verksamheten.
Projektet skall täcka en rad olika
verksamhetsfält. Vilka delar som skall
prioriteras och i vilken ordning olika
insatser skall göras får avgöras av de
deltagande parterna och FRN gemensamt.
För att göra en sådan kraftfull insats
har vi i Miljöpartiet följt upp våra
förslag med särskilda medel för
dyslexiprojektet.
Vi anser det också mycket viktigt att
det finns tillgång till lärare med
särskild kompetens inom området dyslexi.
Det krävs att en kvalificerad
undervisning om dyslexi och dess
behandling införs i
speciallärarutbildningen och
utbildningar av lärare för grundskolan,
så att omhändertagandet av elever med
specifika läs- och skrivsvårigheter kan
garanteras inom en snar framtid.
Fortbildning måste anordnas för redan
verksamma lärare.
Vi har följt upp våra förslag om ett
särskilt dyslexiprojekt genom att vi har
tillfört anslaget Genomförande av
skolreformer 20 miljoner kronor. Vi har
också tillfört anslaget Skolutveckling
och produktion av läromedel för elever
med handikapp 10 miljoner kronor
avseende hjälpmedel för läs- och skriv-
svårigheter. Vidare har inom
utgiftsområdet anslagen till FRN utökats
med sammanlagt 10 miljoner kronor för
samordning av bl.a. dyslexiprojektet. Vi
anser också att 20 miljoner kronor skall
tillföras anslaget Genomförande av
skolreformer för fortbildning av
skolledare och lärare i gymnasieskolan.
När det gäller utbildningsinsatser med
anledning av den höga arbetslösheten
anser vi att en besparing om 80 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag kan genomföras genom mer
genomtänkta kompletteringsutbildningar
för invandrare med bättre anpassning
till tidigare utbildning. Vi anser också
att en stor del av utbildningssatsningen
bör inriktas på miljöfrågor, ekologiskt
jordbruk, metoder för återvinning etc.
Regeringen bör enligt min mening
återkomma till riksdagen med ett nytt
förslag när det gäller fördelningen av
utbyggnaden av den grundläggande
högskoleutbildningen. Ytterligare 750 av
de nya platserna år 1997 och lika många
år 1999 bör gå till universiteten och
resten fördelas mellan de små och
medelstora högskolorna.
Jag anser att Göteborgs universitet i
utbildningsuppdraget bör tilldelas
utbildningsområde Idrott, så att
tvåämnesutbildningen med idrott och
hälsa kan utvecklas vidare med särskild
folkhälsoprofil. I övrigt har jag inga
invändningar mot regeringens förslag
till utbildningsuppdragens inriktning.
För information om genteknik bör
Naturvetenskapliga forskningsrådet
tillföras 20 miljoner kronor.
Riksdagen bör enligt min mening ställa
sig bakom den fördelning av
anslagsbeloppen för budgetåren 1998 och
1999 som förordas i motion 1996/97:Ub514
yrkande 50.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under mom. 2, 4, 15, 45,
47, 58 och 59 bort hemställa
2. beträffande ett miljötekniskt
institut
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub10 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
4. beträffande MIMER, det nationella
nätverket för folkbildningsforskning
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Kr257 yrkande 13 och med
anledning av motion 1996/97:Ub418 som
sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
15. beträffande forskningsenhet med
miljöprofil
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 10
och 1996/97:Ub514 yrkande 32 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
45. beträffande åtgärder för att
komma till rätta med läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub255 yrkandena 1,
2 och 3 samt 1996/97:Ub514 yrkande 8
och med avslag på motionerna
1996/97:Ub215, 1996/97:Ub227,
1996/97:Ub235 och 1996/97: Ub250
yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
47. beträffande utbildning och
fortbildning om läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub514 yrkandena 6 och 7 och
med anledning av motion 1996/97:Ub236
som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
58. beträffande anslag under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning
att riksdagen
a) om statsbidragsberättigade
årselevplatser
= utskottet,
b) med bifall till motion
1996/97:Ub514 yrkande 23 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
omfattningen av och principerna för
utbyggnaden av den högre utbildningen
under budgetåren 1997-1999,
c) om stöd till lärarutbildningen
= utskottet,
d) om stöd till teknik- och
naturvetenskapscentrum
= utskottet,
e) om åtgärder inom konstnärliga
utbildningar
= utskottet,
f) om åtgärder för utbildningar inom
vårdområdet
= utskottet,
g) om att en högskola inrättas i
Malmö
= utskottet,
h) om att en högskola inrättas på
Gotland
= utskottet,
i) om forskningssatsningar vid
universitet och högskolor
= utskottet,
j) om forskning vid mindre och
medelstora högskolor
= utskottet,
k) med bifall till motion
1996/97:A806 yrkande 21 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts om
genusforskning,
l) om stöd till svenska
gästforskare/gästlärare i utlandet
= utskottet,
m) om belopp för ersättning för
helårsstudenter och
helårsprestationer
= utskottet,
n) om generellt utbildningsuppdrag
= utskottet,
o) med anledning av motion
1996/97:Ub416 samt regeringens
förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts om
utbildningsuppdragets inriktning för
Uppsala universitet, Lunds
universitet, Göteborgs universitet,
Stockholms universitet, Umeå
universitet, Linköpings universitet,
Karolinska institutet, Kungl.
Tekniska högskolan, Högskolan i
Luleå, Danshögskolan, Dramatiska
institutet, Högskolan i Borås,
Högskolan Dalarna, Högskolan i
Gävle/Sandviken, Högskolan i
Halmstad, Högskolan i Kalmar,
Högskolan i Karlskrona/Ronneby,
Högskolan i Karlstad, Högskolan
Kristianstad, Högskolan i Skövde,
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,
Högskolan i Växjö, Högskolan i
Örebro, Högskoleutbildning på
Gotland, Idrottshögskolan i
Stockholm, Konstfack, Kungl.
Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan
i Stockholm, Lärarhögskolan i
Stockholm, Mitthögskolan, Mälardalens
högskola, Operahögskolan i Stockholm,
Södertörns högskola och
Teaterhögskolan i Stockholm avseende
åren 1997-1999,
p) om verksamhetsmålen för åren
1997-1999 för forskning och
forskarutbildning vid Uppsala
universitet, Lunds universitet,
Göteborgs universitet, Stockholms
universitet, Umeå universitet,
Linköpings universitet, Karolinska
institutet, Kungl. Tekniska högskolan
och Högskolan i Luleå
= utskottet,
q) om den övergripande målsättningen
för verksamheten inom Högskoleverkets
och Verkets för högskoleservice
ansvarsområde
= utskottet,
r) om den övergripande målsättningen
för verksamheten inom
Forskningsrådsnämndens, Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådets, Medicinska
forskningsrådets, Naturvetenskapliga
forskningsrådets, Teknikvetenskapliga
forskningsrådets, Kungl.
bibliotekets, Statens psykologisk-
pedagogiska biblioteks, Institutets
för rymdfysik,
Polarforskningssekretariatets och
Rådets för forsknings- och
utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU ansvarsområde
= utskottet,
s) om att staten tar på sig
ekonomiska förpliktelser i samband
med stöd till forskning
= utskottet,
t) med bifall till motionerna
1996/97:Ub255 yrkande 4, 1996/97:
Ub514 yrkandena 9, 18, 41, 46 och 49
samt 1996/97:Fö502 yrkande 4 och med
anledning av regeringens förslag samt
motion 1996/97:A280 anvisar anslagen
under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning enligt
uppställning i bilaga 4 (spalten Res.
1, mp ),
u) avslår övriga motionsyrkanden som
förtecknats i bilaga 5,
59. beträffande anslagsbeloppen för
budgetåren 1998 och 1999
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Ub514 yrkande 50 och med
avslag på motion 1996/97:Ub451
yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
2. Universitetsbegreppet, m.m. (mom. 7,
33, 48)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
Enligt vår mening bör de kriterier som
gäller i dag för att ett lärosäte skall
benämnas universitet kvarstå.
Beteckningen universitet på ett högre
lärosäte innebär en kvalitetsupplysning
som är viktig för studenter och kollegor
inom och utom landet. Med regeringens
förslag om ändrade principer skulle alla
högskolor som uppfyller ett antal vagt
formulerade, icke-kvantitativa, krav
kunna bli universitet. Vi anser att
riksdagen med bifall till motionerna
1996/97:Ub411 yrkande 34 och
1996/97:Ub487 yrkande 5, med anledning
av motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19 och
1996/97:Ub483 yrkande 13 samt med avslag
på regeringens förslag som sin mening
bör ge regeringen till känna vad vi här
anfört.
Vi hänvisar till vår motion och anser
att regeringen borde ha följt
utredningens förslag om förkunskapskrav
på minst 80 poäng vid antagning till
yrkeslärarutbildning. Vi anser också att
återkommande yrkespraktik för
yrkeslärare är av största vikt.
Regeringen borde ha lagt förslag om
yrkeslärares fortbildning i yrkesämnet.
Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med förslag.
Ett nationellt skolpengssystem bör
skapas för att värna kvalitet i
utbildningen och lika villkor för alla
skolor oberoende av huvudman. Systemet
innebär att staten övertar huvudansvaret
för att finansiera utbildning i
grundskolan och gymnasieskolan med ett
fast belopp per elev. Medel skall
anvisas direkt till skolorna. Reformen
genomförs i flera steg genom s.k.
skatteväxling mellan stat och kommun.
Eftersom ett relativt generellt
skolpengssystem inte kan ta alla hänsyn
som krävs för utbildning av elever med
speciella behov skall resurser för
särskilda behov finnas på kommunal nivå.
Riksdagen bör hos regeringen begära
förslag om hur ett nationellt
skolpengssystem skall kunna utformas
utifrån de riktlinjer som angetts i
motionerna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att
utskottet under moment 7, 33 och 48 bort
hemställa
7. beträffande
universitetsbegreppet
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 34
och 1996/97:Ub487 yrkande 5, med
anledning av motionerna 1996/97:Ub5
yrkande 19 och 1996/97:Ub483 yrkande
13 samt med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,
33. beträffande kompetensen hos
yrkeslärare
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub240 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
48. beträffande nationell skolpeng
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub210 yrkandena 1
och 2, 1996/97:Ub211 yrkande 4,
1996/97:Ub240 yrkande 18 och
1996/97:Fi207 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
Jag anser att kriterierna för
universitetsbenämning bör vara mer
tydligt definierade än vad regeringen
föreslagit, för att undvika framtida
diskussioner. Vidare motsätter jag mig
att regeringen bemyndigas besluta om att
en högskola skall få benämnas
universitet. Enligt min mening bör det
åvila Högskoleverket att efter prövning
om högskolan i fråga uppfyller kraven på
vetenskaplig kvalitet och kvantitet
besluta om universitetsbenämning. Vad
jag nu anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19
och 1996/97:Ub483 yrkande 13, med
anledning av motionerna 1996/97: Ub411
yrkande 34 och 1996/97:Ub487 yrkande 5
samt med avslag på regeringens förslag
som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt min mening bör resurserna som nu
avsätts till forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna i första hand
finansiera forskarutbildning för lärarna
vid dessa högskolor. Andelen
forskarutbildade lärare är nämligen där
klart lägre än vid universiteten. Jag
anser att riksdagen bör bifalla
motionsyrkandena och som sin mening ge
regeringen till känna vad jag anfört.
Det är viktigt att de nya högskolorna
bygger vidare på de positiva
erfarenheter som gjorts av
nätverkssamarbetet med universiteten
samt av samarbetet med näringslivet. I
enlighet med vad som anförts i motion
1996/97:Ub483 yrkande 10 vill jag att
riksdagen hos regeringen begär att
Högskoleverket får uppdraget att följa
upp och utvärdera konsekvenserna av att
de nya högskolorna får fasta
forskningsresurser.
Enligt min mening bör all
basårsutbildning anordnas i komvux,
eftersom den är en komplettering av
gymnasieutbildningen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub483 yrkande 1 ge regeringen
som sin mening till känna.
Det är ett viktigt steg att regeringen
nu förordar att regionala
utvecklingscentrum skall stimuleras, där
högskola, skola och förskola kan
samverka. Jag anser emellertid att det
är en nödvändighet för att högskolan
skall kunna utbilda lärare för framtida
krav med ett ökat samarbete med
näringslivet. Omvärldens behov är
alldeles för litet styrande när det
gäller högskolans utbildning av lärare.
Den av Kanslersämbetet påbörjade och av
Högskoleverket fullbordade utvärderingen
av de medellånga vårdutbildningarna
resulterade i ett antal förslag om
vårdutbildningarnas organisation som
enligt min mening på sikt bör
genomföras. Högskoleverket bör få i
uppdrag att göra en tidsplan för detta.
Jag anser att riksdagen med bifall till
motion 1996/97:Ub483 yrkande 20 som sin
mening bör ge regeringen till känna vad
jag här anfört.
Högskoleverket, som har ansvaret för
besluten om vid vilka offentliga
högskolor som olika examina får
avläggas, bör ta ställning till om
kandidatexamen i vårdämnen och
yrkesexamen som t.ex. sjuksköterska ryms
inom 120 poäng. Riksdagen bör således
bifalla motion 1996/97:Ub483 yrkande 21.
Ett socialt basår riktat till män är en
väg som är värd att pröva för att komma
till rätta med den könsmässiga
snedrekryteringen till lärar-, vård- och
omsorgsutbildningar. Därför anser jag
att riksdagen bör bifalla motion
1996/97:Ub478 yrkande 2 om en
försöksverksamhet med ett sådant basår.
Invandrarpolitiska kommitténs förslag om
en basutbildning för invandrare med 1-2
terminers svenska m.m. är enligt min
mening en så intressant idé att det bör
prövas som ett alternativ till
aspirantutbildningen. Riksdagen bör
således bifalla motion 1996/97:Ub483
yrkande 16.
Regeringens åtgärd att återföra
myndighetskapital till staten från
lärosätena ger enligt min mening helt
fel signaler och är oförenlig med ett
målstyrt system. Förändringar av
styrsystem och resursfördelningssystem
har mottagits väl i högskolan och lockat
fram engagemang och lust att förändra.
Detta kan lätt bytas till missmod och
pessimism om framtiden, om regeringen
vidtar negativa åtgärder. Jag menar att
regeringens åtgärd är långsiktigt
negativ för förändringsviljan inom
högskolesystemet. Vad jag nu anfört bör
riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub483 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under momenten 7, 11, 13,
25, 29, 40, 42, 43, 56 och 60 bort
hemställa
7. beträffande universitetsbegreppet
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 19 och
1996/97:Ub483 yrkande 13, med
anledning av motionerna 1996/97:
Ub411 yrkande 34 och 1996/97:Ub487
yrkande 5 samt med avslag på
regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,
11. beträffande forskarutbildning
för lärare vid mindre och medelstora
högskolor
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 4 och
1996/97:Ub483 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
13. beträffande uppdrag till
Högskoleverket att utvärdera konse-
kvenserna av att högskolorna
tilldelats fasta forskningsresurser
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub483 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
25. beträffande förslaget att all
basårsutbildning skall anordnas inom
komvux
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub478 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
29. beträffande regionala
utvecklingscentrum
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub484 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
40. beträffande vårdutbildningarnas
organisation
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub483 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
42. beträffande kandidatexamen i
vårdämnen vid vårdhögskolorna
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub483 yrkande 21 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
43. beträffande socialt basår riktat
till män
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub478 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
56. beträffande basutbildning för
invandrare
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub483 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
60. beträffande återförande till
staten av myndighetskapital hos
lärosätena
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub5 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad som
ovan anförts.
4. Tidsplan för beslut om
universitetsbenämning, m.m. (mom. 8, 10,
21, 23, 50, 51, 52, 55, 57 och 59)
Andreas Carlgren (c) anför:
Enligt min mening bör de högskolor som
redan har genomgått en relativt ingående
kvalitetsprövning av Högskoleverket -
såsom Högskolorna i Karlstad, Växjö och
Örebro samt Mitthögskolan - kunna
utvecklas till och ges ställning som
universitet förhållandevis snabbt.
Riksdagen bör begära att regeringen
anger en tidsplan för beslut om
universitetsbenämning i enlighet med vad
som anförs i motion 1996/97:Ub451
yrkande 9, dvs. beslut senast ett år
efter ansökan.
Jag anser att en modell för
kvalificeringstrappa bör införas, där
förutsättningar skapas för de mindre och
medelstora högskolorna att successivt
utveckla bredd och djup. I enlighet med
vad som närmare utvecklas i motion
1996/97:Ub451 skall högskolan bl.a.
kunna kvalificera sig för
examensrättigheter inom
forskarutbildningen och därefter
tilldelas uppdrag beträffande
forskarutbildning. Jag anser vidare att
ett anslagssystem bör utarbetas med
differentierad tilldelning av resurser i
förhållande till uppnådd
kvalificeringsgrad. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen till känna vad
jag här anfört.
Enligt min uppfattning bör utvecklingen
vid den nya högskolan i Malmö efter år
1999 koncentreras på att konsolidera
dess kvalitet och integration, inte på
ytterligare expansion. Detta bör
riksdagen med bifall till motion
1996/97: Ub451 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.
Jag anser att ett decentraliserat
kunskapssamhälle är ett viktigt mål för
utbildningspolitiken. Man måste medvetet
bygga upp en decentraliserad infra-
struktur för kunskapsutveckling i hela
landet och ta vara på möjligheterna att
decentralisera makt och ansvar genom att
hela befolkningen görs delaktig i det
framväxande kunskapssamhället.
Kunskapslyftet måste nå hela folket, ske
i hela landet och ske under hela livet.
Detta anser jag att riksdagen med bifall
till motion 1996/97:A432 yrkande 13 bör
ge regeringen som sin mening till känna.
Den kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen bör enligt min mening
integreras i högskolan. Högskolan är den
huvudman som bäst kan garantera
kvaliteten och jämförbarheten i
utbildningen var helst den anordnas i
landet. Jag anser också att antalet
platser bör utökas fr.o.m. år 1998.
Det är enligt min mening viktigt att
kvinnor som blir arbetslösa ges
möjlighet att höja sin utbildnings- och
kompetensnivå genom utbildnings- och
arbetsmarknadssatsningar.
Regeringen bör enligt min mening
återkomma med ett samlat förslag för att
också på högskolor och universitet ta
till vara den kompetens som de nya
svenskarna kan bidra med. Bl.a. bör det
komma till stånd
kompletteringsutbildning för invandrare
med akademisk utbildning. Jag föreslår
att riksdagen tillstyrker förslaget i
motion 1996/97:Ub451 yrkande 17 om en
tvåårig sådan utbildning. I denna bör
ingå såväl komplettering av den
invandrade akademikerns fackutbildning
som kvalificerade språkkunskaper i
svenska och fackspråk samt riktad
yrkespraktik.
Mitthögskolan och Mälardalens högskola
bör enligt min mening beredas möjlighet
att etablera civilingenjörsutbildning.
Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1996/97:Ub451 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1996/97:Ub415
och 1996/97:Ub417 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.
Jag anser att satsningen på
doktorandtjänster har stor betydelse för
att förkorta utbildningstiderna inom
forskarutbildningen men också för att
öka rekryteringen av kvinnliga studenter
och av studenter från mindre och
medelstora högskolor. Som ett första
steg bör regeringen i kommande
budgetpropositioner i sina förslag till
anslagsbelopp för budgetåren 1998 och
1999 avsätta 75 miljoner kronor vartdera
året till omvandling av
utbildningsbidrag till
doktorandtjänster. Riksdagen bör alltså
tillstyrka motion 1996/97:Ub451 yrkande
11.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under momenten 8, 10, 21,
23, 50, 51, 52, 55, 57 och 59 bort
hemställa
8. beträffande tidsplan för beslut
om universitetsbenämning
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub451 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
10. beträffande
kvalificeringstrappa för högskolan
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub451 yrkandena 6, 7 och 10
som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
21. beträffande utvecklingen vid den
nya högskolan i Malmö
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub451 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
23. beträffande decentraliserat
kunskapssamhälle
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:A432 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
50. beträffande den kvalificerade
yrkesutbildningen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub504 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
51. beträffande utbyggnad av den
kvalificerade yrkesutbildningen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub504 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
52. beträffande möjlighet för
arbetslösa kvinnor att höja sin
utbildnings- och kompetensnivå
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub448 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
55. beträffande
kompletteringsutbildning för
invandrare med akademisk utbildning
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub451 yrkande 17 och med
anledning av motion 1996/97:Ub425
yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
57. beträffande
civilingenjörsutbildning vid
Mitthögskolan och Mälardalens
högskola
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub451 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1996/97:Ub415
och 1996/97:Ub417 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
59. beträffande anslagsbelopp för
budgetåren 1998 och 1999
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub451 yrkande 11 och med
avslag på motion 1996/97:Ub514
yrkande 50 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
5. Kvalitetsaspekter på en utbyggnad med
fasta forskningsresurser, m.m. (mom. 9
och 27)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger
Davidson (kd) anför:
Det är enligt vår mening viktigt att
utbyggnaden med fasta forskningsresurser
vid de mindre och medelstora högskolorna
utgår från varje högskolas speciella
förutsättningar och sker på ett sådant
sätt att kvaliteten i forskningen kan
upprätthållas. Utgångspunkten måste vara
att forskningen vid dessa högskolor
skall bedrivas med samma krav på
kvalitet som gäller för all forskning.
Med den resurssituation som föreligger i
dag krävs en omsorgsfull prioritering
för att utbyggnaden skall lyckas. Detta
bör riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 1,
1996/97:Ub487 yrkande 6 och
1996/97:Ub512 yrkande 11 som sin mening
ge regeringen till känna.
Vi vidhåller vårt ställningstagande vid
1994/95 års riksmöte (bet.
1994/95:UbU15) att någon form av
kvalitetspremie bör återinföras i resurs-
tilldelningssystemet för att säkra en
kvalitetsutveckling. När nu
Högskoleverket skall se över
resurstilldelningssystemet bör man på
nytt överväga att införa kvalitetspremie
som en faktor i detta. Riksdagen bör med
anledning av motion 1996/97:Ub483
yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna vad vi här anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att
utskottet under moment 9 och 27 bort
hemställa
9. beträffande kvalitetsaspekter på
en utbyggnad med fasta
forskningsresurser
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 1,
1996/97:Ub487 yrkande 6 och
1996/97:Ub512 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
27. beträffande återinförande av
kvalitetspremien
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Ub483 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
6. Forskningsutbytet mellan mindre och
medelstora högskolor samt universitet
och högskolor med fakultet (mom. 12)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kd) anför:
Forskningsutbytet mellan de regionala
högskolorna samt universitet och
högskolor med fakultet måste enligt vår
mening ges bättre förutsättningar att
utvecklas. Samarbete bör främjas. Inom
flera forskningsområden är en nära
samverkan mellan t.ex. universiteten och
mindre och medelstora högskolor
nödvändig och angelägen. Riksdagen bör
bifalla motionsyrkandet och göra ett
tillkännagivande till regeringen i
enlighet med vad vi nu anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att
utskottet under moment 12 bort hemställa
12. beträffande forskningsutbytet
mellan mindre och medelstora
högskolor samt universitet och
högskolor med fakultet
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub512 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
7. Principer för fördelning av
forskningsresurser mellan mindre och
medelstora högskolor, m.m. (mom. 17, 26,
32, 37, 46 och 49)
Inger Davidson (kd) anför:
Enligt min mening är det oklart efter
vilka principer som regeringen fördelat
forskningresurserna mellan de mindre och
medelstora högskolorna. Vissa högskolor
tilldelas stora belopp, medan andra får
ett mycket ringa tillskott. Särskilt
anmärkningsvärt anser jag det vara att
Högskolan Dalarna inte fått någon
förstärkning av resurserna fram till
1999. Regeringen bör i fortsättningen
presentera ett bättre underlag för
riksdagen. Detta bör riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna.
Lärarbristen vid universiteten och
högskolorna har länge påtalats, men
regeringen verkar inte ta situationen på
allvar. Vikten av pedagogiskt skickliga
lärare inom den högre utbildningen kan
inte nog betonas. Jag anser att lärarna
borde uppmuntras att genomgå olika
former av pedagogiska kurser och att
undervisning bör ges ett högre
meritvärde än vad som är fallet i dag.
Riksdagen bör enligt min mening med
bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande
16 som sin mening ge regeringen detta
till känna.
Jag anser att det är av stor vikt att
redan examinerade lärare snarast får
fortbildning i informationsteknik.
Högskoleverket bör därför få i uppdrag
att i samverkan med lärarutbildningarna
snarast utarbeta en plan för rullande
fortbildning av lärarna inom IT-området.
Utbildningskapaciteten för
tandläkarutbildningen behöver enligt min
mening ses över, både mot bakgrund av
amalgamförbudet som kommer att göra
tandvårdsbehandlingar mer tidskrävande
och mot bakgrund av de förestående
förändringarna av tandvårdsförsäkringen,
vilka kan befaras få konsekvenser för
tandhälsan och därmed påverka
tandvårdsbehovet. Jag anser därför att
riksdagen bör bifalla motionerna
1995/96:Sf22 yrkande 5 och 1996/97:
So295 yrkande 7.
Jag anser att det är en brist att det i
kommittén med uppdrag att förebygga läs-
och skrivsvårigheter inte finns någon
från fältet aktiv pedagog med erfarenhet
av dyslexiproblem, både vad avser
utformningen av undervisningen och
problem med medelstilldelningen för
elever med detta handikapp. Kommittén
bör kompletteras med en sådan person.
När det gäller resurstilldelning till
grundskolan anser jag att ett
resurstilldelningssystem bör tillämpas
som ger alla skolor en basresurs per
elev, lika stor för alla elever, och en
tilläggsresurs som skall variera med de
enskilda elevernas behov.
Tilläggsresursen för elever med
särskilda behov skall också kunna
användas för elevvårdande personal.
Enligt min uppfattning måste grundskolan
tilldelas tillräckliga resurser.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under moment 17, 26, 32,
37, 46 och 49 bort hemställa
17. beträffande principer för
fördelning av forskningsresurser
mellan mindre och medelstora
högskolor
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub512 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
26. beträffande lärarbrist
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub512 yrkande 16 samt med
anledning av motionerna 1996/97:Ub7
yrkande 5 och 1996/97:Ub459 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
32. beträffande utbildning och
fortbildning av lärare i
informationsteknik
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub230 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
37. beträffande utvärdering av
behovet av tandläkare i framtiden
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Sf22 yrkande 5 och
1996/97:So295 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som ovan anförts,
46. beträffande kommittén med
uppdrag att förebygga läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub230 yrkande 9 och med
avslag på motion 1996/97:Ub245
yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
49. beträffande
resurstilldelningssystem i
grundskolan
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub230 yrkandena 1 och 12 som
sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
8. Högskolans tredje uppgift (mom. 19)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Margitta Edgren (fp) och Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) anför:
Vi avstyrker regeringens förslag att i
högskolelagen införa en bestämmelse om
högskolans tredje uppgift, nämligen att
högskolan också skall samverka med det
omgivande samhället och informera om sin
verksamhet. Den informationsskyldighet
som redan finns föreskriven i lagen är
tillräcklig. Riksdagen bör alltså med
bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande
5 avslå regeringens förslag till
lagändring.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att
utskottet under moment 19 bort hemställa
19. beträffande högskolans tredje
uppgift
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub483 yrkande 5 avslår
regeringens förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1992:1434),
9. Lärarbrist, m.m. (mom. 26, 46, 54)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Redan i dag råder en ansträngd
lärarsituation vid universitet och
högskolor och läget kommer att
ytterligare förvärras om regeringen
väljer att föreslå en förkortad
forskarutbildning utan
undervisningsskyldighet för
doktoranderna. I propositionen redovisas
en alltför optimistisk bedömning av
nuläget och framtidsutsikterna. Det
behöver göras en närmare analys av hur
rekryteringen av nya lärare skall gå
till. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1996/97:Ub459 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att en parlamentarisk
utredning om dyslexi/läs- och
skrivsvårigheter bör tillsättas.
Forskarna är i dag inte ense om vilka
faktorer som orsakar läs- och
skrivsvårigheter. Det är av stor vikt
att frågan inte hamnar i en
återvändsgränd. Frågan bör ges en
grundlig belysning, och det är viktigt
med en helhetsbild av vilka
bakomliggande faktorer som orsakar läs-
och skrivsvårigheter hos barn.
Det behövs enligt min mening uttalanden
och anvisningar, initierade av
riksdagen, för att kompetensutvecklande
insatser för personer med avslutad
akademisk grundutbildning skall komma
till stånd i ökad omfattning. Jag anser
att riksdagen bör med bifall till motion
1996/97:Ub468 som sin mening ge
regeringen till känna vad jag här har
anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser jag
att utskottet under momenten 26, 46 och
54 bort hemställa:
26. beträffande lärarbrist
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5 och
1996/97:Ub459 yrkande 1 och med
avslag på motion 1996/97:Ub512
yrkande 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
46. beträffande kommittén med
uppdrag att förebygga läs- och
skrivsvårigheter
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub245 yrkande 18 och med
avslag på motion 1996/97:Ub230
yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
54. beträffande kompetensutveckling
efter grundexamen
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub468 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts,
10. Statligt stöd till lärarutbildningen
vid Rudolf Steinerhögskolan (mom. 31)
Jan Björkman, Bengt Silfverstrand, Eva
Johansson, Ingegerd Wärnersson, Agneta
Lundberg, Torgny Danielsson, Tomas
Eneroth och Majléne Westerlund Panke
(alla s) anför:
Enligt vår uppfattning borde även frågan
om stöd till lärarutbildningen vid
Rudolf Steinerhögskolan behandlas av den
parlamentariska utredningen för översyn
av lärarutbildningarna som utskottet har
förordat i det föregående. Enligt
utskottets uppfattning bör utredningen
göra en bred översyn av
lärarutbildningarna och därvid bl.a.
belysa behov av lärarutbildning med
olika pedagogiska profileringar. Vi
anser att det är naturligt att även
lärarutbildning inom waldorfpedagogik
behandlas i det sammanhanget.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att
utskottet under mom. 31 bort hemställa:
31. beträffande statligt stöd till
lärarutbildningen vid Rudolf
Steinerhögskolan
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub424,
Särskilda yttranden
1. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 58)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
En riksdagsmajoritet av socialdemokrater
och centerpartister har för några dagar
sedan fastlagt de ekonomiska ramarna för
de olika utgiftsområdena under
budgetåret 1997.
Moderata samlingspartiet har i ett
antal motioner presenterat en alternativ
inriktning på fördelningen av statens
resurser inom de olika utgiftsområdena.
Särskilt inom utbildningsområdet har
skillnaden mellan majoritetens förslag
och det av oss presenterade varit
omfattande och av principiellt viktig
karaktär.
När riksdagen nu beslutat om en annan
inriktning på politiken ser vi ingen
möjlighet eller anledning att delta i
detaljbesluten. Vi vill genom detta
särskilda yttrande redovisa våra
prioriteringar och vår politik inom
utgiftsområde 16.
För Moderata samlingspartiet är
utbildnings- och forskningsfrågorna av
primärt intresse. Enligt vår uppfattning
är en medveten och långsiktig satsning
på dessa områden en grundförutsättning
för en positiv utveckling av Sveriges
välfärd.
Vi anser att den högre utbildningen
måste bedrivas på ett sådant sätt att
höga kvalitetskrav inte får stå tillbaka
för en alltför snabb utbyggnad baserad
på regional- och arbetsmarknadspolitiska
skäl. Vi har i vår budget anvisat medel
för en fortsatt utbyggnad av de små och
medelstora högskolorna utan att därför
minska anslagen till de stora
lärosätena.
Vad gäller forskningen har vi lagt fram
förslag som garanterar fortsatta
resurser till forskningsråd och
högskolor. Vi kan inte acceptera att
grundforskningen utsätts för
neddragningar som vida överskrider det
som andra områden utsätts för. Vår
politik präglas också av en tilltro till
forskarvärlden och ett avvisande av
centralisering och detaljstyrning.
Vi värnar valfrihet och mångfald såsom
det tar sig uttryck i bland annat från
staten fristående forskningsfinansiärer.
Vi anser att Skolverket och Statens
institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) skall slås samman till en
myndighet och att en fristående
myndighet för uppföljning, utvärdering
och tillsyn av elevernas studieresultat,
undervisningens kvalitet, skolornas
verksamhet skall bildas. För
genomförande av dessa åtgärder har vi
anvisat ytterligare 4 miljoner kronor
till Skolverket jämfört med regeringens
förslag, samtidigt som vi har tagit bort
anslaget till SIH. För bildandet av det
nya Institutet för uppföljning,
utvärdering och tillsyn av skolan har vi
anvisat 90 miljoner kronor.
Regeringen skär ned de statliga
forskningsanslagen vilket vi avvisar. Vi
har därför bl.a. ökat anslaget
Skolutveckling med 20 miljoner kronor.
En särskild försöksverksamhet med
riksrekryterande gymnasieutbildning
baserad på modern informationsteknik bör
enligt vår uppfattning genomföras. För
detta ändamål har vi beräknat 62
miljoner kronor. Sammanlagt har vi ökat
anslaget Skolutveckling med 82 miljoner
kronor.
Vi avstyrker regeringens förslag om en
vuxenutbildningssatsning fr.o.m. den 1
juli 1997. Vi föreslår i stället en
utbildningsinsats omfattande 40 000
platser inom komvux (tredje året och
påbyggnadsutbildningar), 8 000 platser
inom kvalificerad yrkesutbildning och 1
000 basårsplatser. Kostnaden för vårt
förslag har vi beräknat till 1 630
miljoner kronor. Detta innebär att
anslaget Särskilda utbildningsinsatser
för vuxna kan minskas med drygt 916
miljoner kronor.
På högskoleområdet avvisar vi
regeringens förslag till speciella
insatser för genusforskning. Insatser av
detta slag gynnar enligt vår mening inte
jämställdheten, och vi anser inte heller
att regeringen skall detaljreglera de
högre lärosätenas verksamhet.
Universiteten och de större högskolorna
bör byggas ut i en takt som svarar mot
intresset för dem bland de sökande.
Anslagen till de små och medelstora
högskolor som i regeringens förslag fått
störst relativ ökning måste minskas, så
att ingen högskola ges anslagsökningar
för grundutbildningen som är större än
50 %. Försöket med s.k. NT-platser bör
upphöra. Stiftelsehögskolan i Jönköping
bör tillföras fler platser, som
lämpligen kan tas från Mitthögskolan.
Dessa olika förändringar motiverar också
förändringar i utbildningsuppdragen. Det
finns enligt vår mening ännu inte
underlag för ett positivt beslut av
riksdagen om att inrätta en helt ny
högskola i Malmö. De ekonomiska
konsekvenserna av förslagen till den nya
högskolan är inte tillfredsställande
belysta i utredningsbetänkandet. I
avvaktan på ett bättre underlag än det
som hittills presenterats anser vi att
55 miljoner kronor bör återgå till Lunds
universitet, som i dag har ansvaret för
de utbildningar som finns i Malmö. Den
högre utbildningen i Malmö skulle enligt
vår mening kunna utformas efter modell
av de tyska Fachhochschulen .
Vad gäller regeringens förslag om
forskningssatsningar avvisar vi inte de
i budgeten anvisade medlen, men vi
ifrågasätter fördelningen. Vi föreslår
att de medel (ca 265 miljoner kronor)
som regeringen föreslår under anslaget
B 46 för forskning vid mindre och
medelstora högskolor avförs från det
anslaget, samt att drygt 354 miljoner
kronor anslås till fördelning mellan
såväl de små och medelstora högskolorna
som universiteten och
forskningshögskolorna så att inget
anslag ökar med mindre än 2,3 % jämfört
med föregående budgetår.
I vår alternativa budget anslår vi
drygt 430 miljoner kronor mer än
regeringen till nationella och
internationella forskningsresurser för
förstärkning av medlen till
forskningsråden, rymd- och
polarforskning, europeiskt
forskningssamarbete samt införskaffande
av dyrbar vetenskaplig utrustning. Vi
avvisar regeringens förslag om en
forskarskola i teleinformatik och om
tjänster inrättade på central nivå av
jämställdhetsskäl.
Vi anser att SUNET:s roll är att vara
Internetleverantör åt högskolevärlden
och att därutöver verka som ett
nationellt kunskaps- och
kompetenscentrum av yppersta slag.
Biblioteken gynnas bäst av de
kommersiella internettjänsternas
framväxt och av ett nära samarbete med
kommuner, skolor och med varandra.
Vi anser att en besparing på 30
miljoner kronor kan göras på anslaget
till Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Besparingen bör i första hand avse
informationsinsatser och administration.
Enligt vår mening kan anslaget
Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område m.m.
minskas med 5 miljoner kronor. Vi
ifrågasätter vissa av de insatser som
regeringen har aviserat under detta
anslag, bl.a. analysen av de framtida
födelsetalen. Vi anser också att vissa
uppgifter med fördel kan hanteras av det
fristående institut för kvalitetsfrågor
inom skolan som vi föreslår.
2. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 58)
Margitta Edgren (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motioner
föreslagit en alternativ budget för år
1997. Den framgår av reservation 48 i
finansutskottets betänkande
1996/97:FiU1. För utgiftsområde 16
föreslog Folkpartiet 658 miljoner kronor
utöver regeringens ramförslag.
Ramökningen finansierades i huvudsak med
besparingar inom utgiftsområde 15.
Våra förslag till ekonomiska ramar har
avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg, och jag är
nu förhindrad att fullfölja
anslagsyrkandena genom att reservera mig
till förmån för Folkpartiets yrkanden.
Jag vill dock redovisa min inställning
på vissa punkter.
Anslagen till grundforskning via
forskningsråden måste skyddas från
besparingar. Jag föreslår därför att ca
230 miljoner kronor utöver regeringens
förslag tillförs forskningsråden under
Utbildningsdepartementet samt
rymdforskningen. När det gäller
genusforskning avvisar jag förslaget om
ett sekretariat i Göteborg och anser att
de medel som regeringen vill använda
till detta i stället skall gå till FRN,
som bör få ett tydligt koordinerande
ansvar gentemot de olika
forskningsråden. Jag motsätter mig att
FRN tillförs resurser för uppbyggnad och
vård av longitudinella databaser innan
de etiska frågorna kring användningen av
dessa utretts.
Jag anser i likhet med vad som
framförts i motion 1996/97:Ub503 att
Rådet för forskning om universitet och
högskolor bör bli en självständig del
inom Högskoleverket.
Jag anser att ett specialdestinerat
anslag bör utgå till Teknikens hus i
Luleå. Teknikens hus i Luleå har sedan
budgetåret 1991/92 fått särskilda medel
avsatta för sin verksamhet. Anslaget
ingår numera i en klumpsumma till
Skolverket för fortbildning. Osäkerheten
om framtida anslag har markant ökat,
vilket är till men för utvecklingen av
verksamheten. Teknikens hus bör
särbehandlas och erhålla öronmärkta
medel ur anslaget.
Jag delar i princip uppfattningen att
Skolverket och SIH bör slås samman till
en myndighet. Jag anser emellertid att
det finns skäl att avvakta resultatet av
utredningen om funktionshindrade elever
i skolan, eftersom både SIH:s
konsulentverksamhet och specialskolornas
verksamhet berörs av denna utredning.
Jag är positiv till en ny högskola på
Gotland men anser att dagens trängda
ekonomiska läge inte medger att man
bygger upp en självständig administrativ
enhet där. Av statsfinansiella skäl
motsätter jag mig att
skådespelarutbildning inrättas i Luleå
och att 20 miljoner kronor beräknas för
Södertörns högskola utöver takbeloppet.
Liksom tidigare motsätter jag mig att
medel avsätts för projekt avsedda för
konstnärers engagemang i den högre
utbildningen. Ersättningsbeloppen för
helårsstudenter och helårsprestationer
bör räknas om så att de konstnärliga och
de övriga utbildningsområdena minskas
lika mycket. Att ge stödundervisning i
svenska åt invandrarstudenter bör enligt
min mening inte ingå i det generella
utbildningsuppdraget. Däremot bör
sommaruniversitet ingå i varje högskolas
utbildningsuppdrag. För 1997 föreslår
jag medel för 25 000 platser i
sommaruniversitet under anslaget B 45.
Mitt förslag innebär också att 800 000
kr avsätts för utökat statsbidrag till
Teologiska Högskolan i Stockholm
(anslaget B 44).
Under anslaget B 45 föreslår jag
vidare 38 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för omvandling av
utbildningsbidrag till
doktorandtjänster. Jag avvisar
regeringens förslag om medel till nya
professurer, eftersom jag anser att
uppgiften att inrätta professurer hör
till universitetens och högskolornas
ansvarsområde. Detta medför en minskning
av anslagen till vissa fakulteter vid
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg,
Stockholm och Umeå.
Som framgår av reservation 3 motsätter
jag mig den indragning som regeringen
gjort av myndighetskapital från
lärosätena. Dessa medel ingår i
Folkpartiets förslag till finansiering
av utgiftsområdet.
3. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 58)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
Vänsterpartiet har i motioner lagt fram
ett budgetalternativ som innebär ett
högre utgiftstak och andra utgiftsramar
än de som blivit riksdagens beslut.
Alternativet framgår av reservation 49 i
finansutskottets betänkande
1996/97:FiU1. Vår ram för utgiftsområde
16 är ca 390 miljoner kronor högre än
den som fastställts. Med de nya reglerna
för riksdagens budgetbehandling är jag
förhindrad att yrka bifall till
Vänsterpartiets anslagsförslag, och jag
har därför avstått från reservation. Jag
vill likväl göra följande markeringar.
Samtliga förslag om besparingar på
anslag inom områden som rör elever med
handikapp måste avvisas. Jag vill
tvärtom anvisa 23 miljoner kronor mer än
regeringen för dessa elever. Under
anslaget Bidrag till viss verksamhet
inom vuxenutbildning vill jag anvisa 5
miljoner kronor till försöksverksamhet
med ett folkligt
distansutbildningsuniversitet. En väl
utbyggd forskning om lärandet och
lärandets villkor krävs i
kunskapssamhället. För skolforskningen
och därmed forskarutbildningen vid
lärarhögskolorna anser jag att 30
miljoner kronor bör anvisas utöver vad
regeringen föreslagit.
Det är viktigt att fler lärare med
invandrarbakgrund rekryteras. Jag anser
därför att 1,2 miljoner kronor bör
anslås för att möjliggöra
basårsutbildning i svenska språket även
i Göteborg och Malmö.
Jag är inte beredd att ställa mig bakom
regeringens förslag till besparingar på
fakultetsanslagen utan anser att 100
miljoner kronor bör läggas på dessa.
Inte heller kan jag tillstyrka
regeringens förslag om neddragningar
redan 1997 på anslagen till
forskningsråden, även om jag inte
motsätter mig att
forskningsstiftelsernas medel tas i
anspråk. Det finns nämligen i nuläget
ingen garanti för att forskningsprojekt
som i dag finansieras av råden kommer
att kunna fortsätta, avslutas eller
initieras på normalt sätt under en
övergångsperiod som kan bli ganska
utdragen. Jag vill därför till
forskningsråden under
Utbildningsdepartementet anvisa
ytterligare 225 miljoner kronor.
Anslaget till Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor
bör tillföras 6 miljoner kronor avsedda
för Högskolan Dalarna, som i regeringens
förslag inte fått några nya resurser.
4. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 58)
Inger Davidson (kd) anför:
Kristdemokraterna har föreslagit ett
lägre utgiftstak och andra utgiftsramar
än de som blivit riksdagens beslut. Vårt
budgetalternativ framgår av reservation
51 i finansutskottets betänkande
1996/97:FiU1. Vår ram för utgiftsområde
16 är ca 310 miljoner kronor lägre än
den som fastställts.
Den nya budgetprocessen medger inte att
vi nu fullföljer vår politik, och jag
har därför avstått från att reservera
mig när det gäller anslagen inom
utgiftsområde 16. Jag vill likväl
markera min ståndpunkt i några frågor.
Det är viktigt att inte bara komvux
utan också folkhögskolan och
studieförbunden får ta del av nya anslag
till vuxenutbildning. Dessa tre
utbildningsformer kompletterar varandra
och erbjuder på så sätt stora
valmöjligheter för den enskilde.
Utbyggnaden av den grundläggande
högskoleutbildningen bör enligt min
mening begränsas till 22 500 platser
under treårsperioden, men dessa platser
skall vara permanenta. De s.k. NT-
platserna, av vilka hösten 1995 bara
ungefär hälften blev utnyttjade, bör
upphöra. Andra satsningar för att
stimulera naturvetenskapliga studier är
både effektivare och billigare. Jag
anser också att det är angeläget att slå
vakt om humanioras betydelse -
materiellt välstånd är inte tillräckligt
för ett gott liv. De små och medelstora
högskolorna är viktiga för
kunskapsspridningen och de utgör ett
stöd för det regionala och lokala
näringslivet. Varje län bör ha en
högskoleutbildning.
Kristdemokraterna kan inte acceptera
att regeringen drar ner anslagen till
forskningsråden och rymdforskningen och
kompenserar detta genom att konfiskera
forskningsstiftelsernas medel. Därför
anser jag att 250 miljoner kronor mer än
regeringen föreslagit skall anvisas
under de berörda anslagen. Jag anser att
Idrottshögskolan i Stockholm i likhet
med andra idrottshögskolor i Europa bör
tilldelas fasta forskningsresurser och
sedvanlig examinationsrätt.
Jag delar inte regeringens åsikt att
SUNET skall öppnas för landets
folkbibliotek. Detta skulle begränsa
SUNET:s handlingsfrihet när det gäller
att utveckla den tekniska strukturen.
Dessutom har SUNET knappast personella
resurser att möta de behov som användare
med begränsad IT-kunskap har.
5. Regeringens forskningssatsningar på
nya professurer, m.m. (mom. 58 och 18)
Andreas Carlgren (c) anför:
Beträffande regeringens förslag om medel
för nya professurer vill jag hänvisa
till vad jag anfört i reservation 7 till
utskottets forskningsbetänkande (bet.
1996/97:UbU3), nämligen att riksdagen
bör begära sådana ändringar i gällande
författningar att rätten för regeringen
att inrätta professurer vid universitet
och högskolor upphör.
I flera motionsyrkanden från
Centerpartiet har begärts ytterligare
forskningsresurser till vissa mindre och
medelstora högskolor för åren 1998-99.
Jag anser att utrymme finns för sådana
satsningar inom de ramar för
utgiftsområde 16 som vi föreslagit i
motion 1996/97:Ub451 yrkande 20, vilket
behandlas i finansutskottets betänkande
1996/97:FiU1.
6. UDAC m.m. (mom. 20 och 58)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp) och Inger Davidson (kd) anför:
Uppsala datacentral bildades under 1950-
talet och blev en särskild enhet, UDAC,
vid Uppsala universitet 1965. UDAC kom
också tidigt att utveckla
datoranvändning inom en rad olika
samhällssektorer. Verksamheten var
höginnovativ och en rad nya verksamheter
med stort värde för svensk och
internationell datamarknad startades och
utvecklades. Dessa verksamheter har som
regel knoppats av från UDAC och
universitetet när de visade sig kunna
bli affärsmässigt lönsamma och med åren
har flera sådana framgångsrika företag
spirat ur frön som såtts och grott på
UDAC.
UDAC:s betydelse för utveckling av
svensk datorverksamhet kan knappast
överskattas. Verksamheten kom också
redan kort tid efter starten att
uppfylla det som i 1996 års
forskningsproposition uttalas som mål
för samverkan mellan universitet och
samhälle. UDAC:s verksamhet kan stå som
ett lysande exempel på hur sådan
samverkan kan fungera.
Uppsala universitet har, med hänsyn
till att den externa verksamheten vid
UDAC vuxit, i särskild skrivelse begärt
hos regeringen att verksamheten får
bolagiseras och därmed avskiljas från
myndigheten Uppsala universitet.
Mot ovanstående bakgrund förefaller
därför skrivningarna i
budgetpropositionen som närmast
obegripliga. I negativa ordalag
framställs UDAC:s affärsdrivande del
och situationen bedöms som så allvarlig
att regeringen hemställer hos riksdagen
att få särskilda befogenheter att
avveckla verksamheten.
Även om regeringens förslag synes
onödigt och propositionens negativa
skrivningar står i strid med vad som i
andra sammanhang framhålls som
högskolornas tredje huvuduppgift så
avstår vi från att yrka avslag för att
inte fördröja handläggningen. Rätt skött
borde den kunna resultera i en lösning
enligt riktlinjer som båda parter
uppenbarligen förordar.
Vi anser att Göteborgs universitet bör
tilldelas utbildningsområdet Idrott så
att universitetet även fortsättningsvis
kan bedriva tvåämnesutbildning av lärare
med idrott och hälsa samt annat ämne.
För sådan utbildning har universitetet
goda förutsättningar, och dess
ambitioner att utveckla den bör inte
motarbetas.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
högskolelagen (1992:1434)
Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1997
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Belopp i 1 000-tal kronor
Anslag Regeri m c fp v mp kd
ngens
försla
g
A1 Statens skolverk 242 +4
340 000
A2 Skolutveckling 161 +82
228 000
A3 Forskning inom skolväsendet 7 708 +20 +30
000 000
A4 Genomförande av skolreformer 122 +40
424 000
A5 Statens institut för 114 -114 +10
handikappfrågor i skolan 375 375 000
A6 Skolutveckling och produktion av 20 467 +5 +10
läromedel för elever med handikapp 000 000
A7 Specialskolor och resurscenter 414 +8
840 000
A8 Särskilda insatser på 243
skolområdet 856
A9 Sameskolor 33 246
A10 Bidrag till viss verksamhet 113
motsvarande grundskola och 812
gymnasieskola
A11 Bidrag till svensk undervisning 81 391
i utlandet
A12 Statens skolor för vuxna 38 411
A13 Bidrag till viss verksamhet 130 +5
inom vuxenutbildning 336 000
A14 Särskilda utbildningsinsatser 2 546 -916 -40
för vuxna 348 348 000
A15 Delegationen för genomförande 4 700
av vissa EU-program
A50 Institutet för uppföljning, +90
utvärdering och tillsyn av skolan 000
(nytt anslag)
B1 Uppsala universitet: 763 +25
Grundutbildning 015 000
B2 Uppsala universitet: Forskning 906 -7
och forskarutbildning 412 400
B3 Lunds universitet: 1 228 +55 +62
Grundutbildning 535 000 000
B4 Lunds universitet: Forskning och 941 -6
forskarutbildning 950 200
B5 Göteborgs universitet: 926 +13 +600
Grundutbildning 538 000
B6 Göteborgs universitet: Forskning 723 -5 -13
och forskarutbildning 664 000 400
B7 Stockholms universitet: 631 +13
Grundutbildning 848 000
B8 Stockholms universitet: 743 -8
Forskning och forskarutbildning 788 000
B9 Umeå universitet: 634 +10
Grundutbildning 097 000
B10 Umeå universitet: Forskning och 500 -5
forskarutbildning 155 900
B11 Linköpings universitet: 577 +27
Grundutbildning 673 000
B12 Linköpings universitet: 323 -4
Forskning och forskarutbildning 203 900
B13 Karolinska institutet: 307 +18 +33
Grundutbildning 388 000 000
B14 Karolinska institutet: 558
Forskning och forskarutbildning 025
B15 Kungl. Tekniska högskolan: 622 +33
Grundutbildning 837 000
B16 Kungl. Tekniska högskolan: 487
Forskning och forskarutbildning 667
B17 Högskolan i Luleå: 322 +17
Grundutbildning 002 400
B18 Högskolan i Luleå: Forskning 166
och forskarutbildning 997
B19 Danshögskolan: Grundutbildning 21 995
B20 Dramatiska institutet: 52 273
Grundutbildning
B21 Högskolan i Borås: 125
Grundutbildning 528
B22 Högskolan Dalarna: 166
Grundutbildning 828
B23 Högskolan i Gävle/Sandviken: 166 +12
Grundutbildning 145 000
B24 Högskolan i Halmstad: 100
Grundutbildning 710
B25 Högskolan i Kalmar: 172
Grundutbildning 385
B26 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 96 554
Grundutbildning
B27 Högskolan i Karlstad: 247
Grundutbildning 545
B28 Högskolan Kristianstad: 126 +5
Grundutbildning 461 000
B29 Högskolan i Skövde: 95 901
Grundutbildning
B30 Högskolan i 80 533
Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning
B31 Högskolan i Växjö: 197
Grundutbildning 693
B32 Högskolan i Örebro: 232
Grundutbildning 609
B33 Högskoleutbildning på Gotland: 31 918 -10
Grundutbildning 000
B34 Idrottshögskolan i Stockholm: 33 396 +1 +8
Grundutbildning 000 000
B35 Konstfack: Grundutbildning 95 437
B36 Kungl. Konsthögskolan: 45 377 +750
Grundutbildning
B37 Kungl. Musikhögskolan i 80 450
Stockholm: Grundutbildning
B38 Lärarhögskolan i Stockholm: 275
Grundutbildning 532
B39 Mitthögskolan: Grundutbildning 304
044
B40 Mälardalens högskola: 203
Grundutbildning 776
B41 Operahögskolan i Stockholm: 13 165 +500
Grundutbildning
B42 Södertörns högskola: 75 975 -20
Grundutbildning 000
B43 Teaterhögskolan i Stockholm: 21 743 +750
Grundutbildning
B44 Enskilda och kommunala 1 379 +800
högskoleutbildningar m.m. 837
B45 Särskilda utgifter vid 534 -228 +288 +600
universitet och högskolor m.m. 155 360 200
B46 Forskning och konstnärligt 295 -264 +6
utvecklingsarbete vid vissa 196 999 000
högskolor
B47 Sunet 100
000
B48 Ersättningar för klinisk 1 549
utbildning och forskning 946
B00 Besparingar på -23 -560
grundutbildningen (nytt anslag) 000 000
B01 Förstärkningar på +354 +100
fakultetsanslagen m.m. (nytt 026 000
anslag)
Förslag till beslut om anslag under utgiftsområdet 16
Utbildning och universitetsforskning
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Anslag Utskottets Avvikelse i
förslag förhållande
till utskottets
förslag
Res. 1 mp
A Barnomsorg, skola och vuxenutbildning
1 Statens skolverk (ram) 242 340
2 Skolutveckling (ram) 161 228
3 Forskning inom skolväsendet (ram) 7 708
4 Genomförande av skolreformer (ram) 122 424 +40 000
5 Statens institut för 114 375
handikappfrågor i skolan (ram)
6 Skolutveckling och produktion av 20 467
läromedel för elever med handikapp +10 000
(ram)
7 Specialskolor och resurscenter 414 840
(ram)
8 Särskilda insatser på skolområdet 243 856
(ram)
9 Sameskolor (ram) 33 246
1 Bidrag till viss verksamhet 113 812
0 motsvarande grundskola och
gymnasieskola (ram)
1 Bidrag till svensk undervisning i 81 391
1 utlandet (ram)
1 Statens skolor för vuxna (ram) 38 411
2
1 Bidrag till viss verksamhet inom 130 336
3 vuxenutbildning (ram)
1 Särskilda utbildningsinsatser för 2 546 348 -80 000
4 vuxna (ram)
1 Delegationen för genomförande av 4 700
5 vissa EU-program inom utbildning
och kompetensutveckling m.m. (ram)
5 Institutet för uppföljning,
0 utvärdering och tillsyn av skolan
(nytt anslag) (ram)
B Universitet och högskolor
1 Uppsala universitet: 763 015
Grundutbildning (ram)
2 Uppsala universitet: Forskning och 906 412
forskarutbildning (ram)
3 Lunds universitet: Grundutbildning 1 228 535
(ram)
4 Lunds universitet: Forskning och 941 950
forskarutbildning (ram)
5 Göteborgs universitet: 926 538
Grundutbildning (ram)
6 Göteborgs universitet: Forskning 723 664
och forskarutbildning (ram)
7 Stockholms universitet: 631 848
Grundutbildning (ram)
8 Stockholms universitet: Forskning 743 788
och forskarutbildning (ram)
9 Umeå universitet: Grundutbildning 634 097
(ram)
1 Umeå universitet: Forskning och 500 155
0 forskarutbildning (ram)
1 Linköpings universitet: 577 673
1 Grundutbildning (ram)
1 Linköpings universitet: Forskning 323 203
2 och forskarutbildning (ram)
1 Karolinska institutet: 307 388
3 Grundutbildning (ram)
1 Karolinska institutet: Forskning 558 025
4 och forskarutbildning (ram)
1 Kungl. Tekniska högskolan: 622 837
5 Grundutbildning (ram)
1 Kungl. Tekniska högskolan: 487 667
6 Forskning och forskarutbildning
(ram)
1 Högskolan i Luleå: Grundutbildning 322 002
7 (ram)
1 Högskolan i Luleå: Forskning och 166 997
8 forskarutbildning (ram)
1 Danshögskolan: Grundutbildning 21 995
9 (ram)
2 Dramatiska institutet: 52 273
0 Grundutbildning (ram)
2 Högskolan i Borås: Grundutbildning 125 528
1 (ram)
2 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 166 828
2 (ram)
2 Högskolan i Gävle/Sandviken: 166 145
3 Grundutbildning (ram)
2 Högskolan i Halmstad: 100 710
4 Grundutbildning (ram)
2 Högskolan i Kalmar: 172 385
5 Grundutbildning (ram)
2 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: 96 554
6 Grundutbildning (ram)
2 Högskolan i Karlstad: 247 545
7 Grundutbildning (ram)
2 Högskolan Kristianstad: 126 461
8 Grundutbildning (ram)
2 Högskolan i Skövde: 95 901
9 Grundutbildning (ram)
3 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: 80 533
0 Grundutbildning (ram)
3 Högskolan i Växjö: Grundutbildning 197 693
1 (ram)
3 Högskolan i Örebro: 232 609
2 Grundutbildning (ram)
3 Högskoleutbildning på Gotland: 31 918
3 Grundutbildning (ram)
3 Idrottshögskolan i Stockholm: 33 396
4 Grundutbildning (ram)
3 Konstfack: Grundutbildning (ram) 95 437
5
3 Kungl. Konsthögskolan: 45 377
6 Grundutbildning (ram)
3 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: 80 450
7 Grundutbildning (ram)
3 Lärarhögskolan i Stockholm: 275 532
8 Grundutbildning (ram)
3 Mitthögskolan: Grundutbildning 304 044
9 (ram)
4 Mälardalens högskola: 203 776
0 Grundutbildning (ram)
4 Operahögskolan i Stockholm: 13 165
1 Grundutbildning (ram)
4 Södertörns högskola: 75 975
2 Grundutbildning (ram)
4 Teaterhögskolan i Stockholm: 21 743
3 Grundutbildning (ram)
4 Enskilda och kommunala 1 379 837
4 högskoleutbildningar m.m. (ram)
4 Särskilda utgifter vid universitet 534 155
5 och högskolor m.m. (ram)
4 Forskning och konstnärligt 295 196
6 utvecklingsarbete vid vissa
högskolor (ram)
4 Sunet (ram) 100 000
7
4 Ersättningar för klinisk 1 549 946
8 utbildning och forskning (ram)
0 Besparingar på grundutbildningen
0 (nytt anslag) (ram)
0 Förstärkningar på
1 fakultetsanslagen m.m. (nytt
anslag) (ram)
C Högskolemyndigheter
1 Högskoleverket (ram) 143 671
2 Verket för högskoleservice (ram) 10 000
3 Centrala studiestödsnämnden (ram) 276 727
D Nationella och internationella
forskningsresurser
1 Forskningsrådsnämnden: Forskning 83 276 +8 000
och forskningsinformation (ram)
2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning 18 318 +2 000
(ram)
3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 210 444
forskningsrådet: Forskning (ram)
4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga 7 795
forskningsrådet: Förvaltning (ram)
5 Medicinska forskningsrådet: 326 533
Forskning (ram)
6 Medicinska forskningsrådet: 9 771
Förvaltning (ram)
7 Naturvetenskapliga 525 426
forskningsrådet: Forskning (ram)
8 Naturvetenskapliga 18 773
forskningsrådet: Förvaltning (ram)
9 Teknikvetenskapliga 272 237
forskningsrådet: Forskning (ram)
1 Teknikvetenskapliga 9 244
0 forskningsrådet: Förvaltning (ram)
1 Rymdforskning (ram) 38 837
1
1 Rådet för forskning om universitet 8 207
2 och högskolor (ram)
1 Kungl. biblioteket (ram) 190 162
3
1 Statens psykologisk-pedagogiska 8 029
4 bibliotek (ram)
1 Institutet för rymdfysik (ram) 36 434
5
1 Polarforskningssekretariatet (ram) 21 850
6
1 Rådet för forsknings- och 9 506
7 utvecklingssamarbete mellan
Sverige och EU (ram)
1 Europeisk forskningssamverkan 317 367
8 (ram)
1 Särskilda utgifter för 104 366
9 forskningsändamål (ram)
2 Medel för dyrbar vetenskaplig 90 978
0 utrustning (ram)
5 Förstärkningar till
0 forskningsråden m.m. (nytt anslag)
(ram)
5 Naturvetenskapliga
1 forskningsrådet: Information om +20 000
genteknik (nytt anslag) (ram)
E Gemensamma ändamål
1 Kostnader för Sveriges medlemskap 35 828
i Unesco m.m. (ram)
2 Utvecklingsarbete inom 18 947
Utbildningsdepartementets område
m.m. (ram)
SUMMA 25 357 109 0
Förteckning över i moment 58 u)
behandlade motionsyrkanden
Motion Parti Yrkande
1996/97:
Ub2 s
Ub5 fp 2, 13-14, 17
Ub6 c
Ub7 v 3
Ub8 kd 1
Ub9 kd, fp 1-2
Ub208 fp
Ub211 m 11-12
Ub216 s
Ub231 s
Ub237 fp
Ub240 m 17
Ub255 mp 4
Ub405 m
Ub406 fp
Ub411 m 12, 23, 26-28
Ub416 mp
Ub421 s
Ub427 s
Ub429 m
Ub432 m
Ub435 m 1
Ub440 s
Ub454 c
Ub455 fp, m, c,
v, mp, kd
Ub456 fp 2-3
Ub457 fp 1-2
Ub460 s
Ub461 s
Ub466 v
Ub469 fp 1
Ub470 m
Ub471 m
Ub472 m
Ub474 c
Ub475 c
Ub479 c 1
Ub483 fp 1, 9, 14, 17-19,
24
Ub487 m 1-4, 7-40
Ub490 s
Ub491 m
Ub492 s, m
Ub494 fp
Ub495 s
Ub496 c
Ub506 s
Ub507 v
Ub508 s
Ub509 s
Ub510 v 1-3
Ub512 kd 5, 7-9, 13, 15,
23
Ub514 mp 9, 18, 23, 41,
46, 49
Fö502 mp 4
Kr510 kd 11-12
T224 fp 1-2
N253 m 3
A429 fp 4
A806 mp 21
A807 c 16
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 6
Utskottet 26
1. Inledning 26
2. Fakultetsresurser och nya
forskningssatsningar vid
universitet och högskolor 26
Satsningar på olika
forskningsområden 26
Verksamhetsmålen för forskning
och forskarutbildning 29
I motioner framlagda förslag till
satsningar på olika
forskningsområden 30
3. Universitetsbegreppet 33
4. Forskning vid mindre och
medelstora högskolor 35
Utbyggnad med fasta
forskningsresurser 35
Fördelningen av
forskningsresurser mellan de
mindre och medelstora högskolorna 39
5. Forskningsråd m.fl. myndigheter 41
Besparingar på anslagen till
forskningsråden m.m. 43
Övergripande mål för verksamheter
inom forskningsrådens m.fl.
myndigheters ansvarsområden 45
Bemyndigande 46
6. Genusforskning 46
7. Högskolans tredje uppgift 48
8. Datornätet för universitet och
högskolor, m.m. 49
SUNET Swedish University
Computer Network 49
UDAC Uppsala Datacentral 51
9. Utbyggnad av den grundläggande
högskoleutbildningen samt vissa
kvalitetsfrågor 51
10. Lärarutbildning 60
Lärarutbildningarnas
forskningsanknytning och
kompetensutveckling av
lärarutbildare 60
Regionala utvecklingscentrum 61
Förslag om ytterligare
förändringar i lärarutbildningen 62
Övrigt 67
11. Naturvetenskaplig och teknisk
utbildning 68
12. Konstnärlig utbildning 69
13. Vårdutbildning m.m. 71
14. Vissa skolfrågor 74
Allmänt 74
Ändring i skollagen 74
Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter 74
Vissa resursfrågor m.m. 77
15. Anslag till skola och
vuxenutbildning 78
Statens skolverk 79
Skolutveckling 80
Forskning inom skolväsendet 81
Genomförande av skolreformer 82
Statens institut för
handikappfrågor i skolan 83
Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med
handikapp 83
Specialskolor och resurscentrer 84
Särskilda insatser på skolområdet 85
Sameskolor 85
Bidrag till viss verksamhet
motsvarande grundskola och
gymnasieskola 86
Bidrag till svensk undervisning i
utlandet 86
Statens skolor för vuxna 87
Bidrag till viss verksamhet inom
vuxenutbildning 88
Särskilda utbildningsinsatser för
vuxna 88
Delegationen för genomförande av
vissa EU-program inom utbildning
och kompetensutveckling m.m. 91
16. Anslag till universitet och
högskolor m.m. 92
Ersättningsbelopp 92
Generellt utbildningsuppdrag 93
Utbildningsuppdrag för varje
lärosäte 95
Anslagsbelopp för budgetåret 1997101
17. Anslag till högskolemyndigheter104
Högskoleverket 104
Verket för högskoleservice 105
Centrala studiestödsnämnden 106
18. Anslag till nationella och
internationella forskningsresurser 107
19. Anslag till gemensamma ändamål 110
Kostnader för Sveriges medlemskap
i Unesco m.m. 110
Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område
m.m. 110
20. Sammanfattande förslag till
anslag budgetåret 1997 111
21. Övriga frågor 112
Hemställan 113
Reservationer 120
1. Miljötekniskt institut, m.m.
(mom. 2, 4, 15, 45, 47, 58, 59) 120
2. Universitetsbegreppet, m.m.
(mom. 7, 33, 48) 123
3. Universitetsbegreppet, m.m.
(mom. 7, 11, 13, 25, 29, 40, 42,
43, 56, 60) 124
4. Tidsplan för beslut om
universitetsbenämning, m.m.
(mom. 8, 10, 21, 23, 50, 51, 52,
55, 57 och 59) 127
5. Kvalitetsaspekter på en
utbyggnad med fasta
forskningsresurser, m.m. (mom. 9
och 27) 129
6. Forskningsutbytet mellan mindre
och medelstora högskolor samt
universitet och högskolor med
fakultet (mom. 12) 130
7. Principer för fördelning av
forskningsresurser mellan mindre
och medelstora högskolor, m.m.
(mom. 17, 26, 32, 37, 46 och 49) 130
8. Högskolans tredje uppgift (mom.
19) 132
9. Lärarbrist, m.m. (mom. 26, 46,
54) 132
10. Statligt stöd till
lärarutbildningen vid Rudolf
Steinerhögskolan (mom. 31) 133
Särskilda yttranden 133
1. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 58) 133
2. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 58) 136
3. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 58) 137
4. Anslag för budgetåret 1997 under
utgiftsområdet 16 Utbildning och
universitetsforskning (mom. 58) 138
5. Regeringens forskningssatsningar
på nya professurer, m.m. (mom. 58
och 18) 138
6. UDAC m.m. (mom. 20 och 58) 139
Bilaga 1: Förslag till lag om ändring
i skollagen (1985:1100) 140
Bilaga 2: Förslag till lag om ändring
i högskolelagen (1992:1434) 141
Bilaga 3: Regeringens och
oppositionens förslag till anslag för
1997 142
Bilaga 4: Förslag till beslut om
anslag under utgiftsområdet 16 146
Bilaga 5: Förteckning över i moment
58 u) behandlade motions-
yrkanden 152