Utskottet behandlar i detta betänkande
regeringens framställning i proposition
1996/97:1 avseende anslagsbehov under
utgiftsområde 5, Utrikesförvaltning och
internationell samverkan. Regeringen
föreslår att totalt 2 757 203 000 kr
anvisas till anslag inom det aktuella
utgiftsområdet.
I betänkandet bifaller utskottet
regeringens förslag till medelsramar för
de olika anslagen.
Utskottet tar också ställning till
motioner som väckts i anslutning till
propositionen. Samtliga motionsyrkanden
besvaras eller avstyrks. Till
betänkandet är fogat 2 reservationer och
2 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition
1996/97:1 att riksdagen för budgetåret
1997 anvisar anslagen under
utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning och
internationell samverkan enligt följande
uppställning:
Regeringen föreslår att riksdagen
ANSLAG ANSLAGSTYP
ANSLAGS-
BELOPP
(tusental kr)
A 1. Utrikesförvaltningen
Ramanslag 1 667 384
A 2. Nordiskt samarbete
Ramanslag 1 442
A 3. Ekonomiskt bistånd till svenska
medborgare i utlandet m.m.
Ramanslag 4 371
B 1. Bidrag till vissa internationella
organisationer
Ramanslag 452 462
B 2. Nordiska ministerrådet
Ramanslag 303 700
B 3. Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD)
Ramanslag 24 207
B 4. Fredsfrämjande verksamhet
Ramanslag 150 206
C 1. Svenska Institutet
Ramanslag 55 237
C 2. Övrig information om Sverige
i utlandet Ramanslag
10 266
D 1. Utredningar och andra insatser på
det utrikespolitiska området
Ramanslag 2 322
D 2. Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling Ramanslag
9 250
D 3. Bidrag till Stockholms
internationella Obetecknat
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
anslag 20 571
D 4. Forskning till stöd för nedrustning
och internationell säkerhet
Ramanslag 12 235
D 5. Utrikespolitiska Institutet
Obetecknat
anslag
10 112
D 6.Forskningsverksamhet av särskild
utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse
Ramanslag 3 597
E 1.Strategisk exportkontroll
Ramanslag 13 857
E 2.Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska
Obetecknat
Institutet anslag
4 636
E 3.Europainformation m.m.
Ramanslag 8 800
E 4.Bidrag till organisationer för
mänskliga rättigheter och folkrätt
Ramanslag 2 548
Summa för utgiftsområdet
2 757 203
Motionerna
1996/97:U301 av Carl Erik Hedlund och
Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en
ambassad i Nya Zeeland.
1996/97:U302 av Bertil Persson och Inger
Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av
uppgifterna för Sveriges
utlandsrepresentation i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1996/97:U303 av Göran Lennmarker m.fl.
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om för svensk diplomatisk
närvaro i Minsk, Wellington m.m.,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skyndsam översyn av
principerna för den svenska
utrikesrepresentationen och
utrikesförvaltningen,
3. att riksdagen under anslag A 1
Utrikesförvaltningen anvisar ytterligare
50 miljoner kronor att användas i
enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen beslutar avveckla
anslaget D2 Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling i enlighet med vad som anförs
i motionen.
1996/97:U304 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan i enlighet med
vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan för åren
1998 och 1999 i enlighet med vad som i
motionen anförts,
1996/97:U305 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åter öppna ambassaden i
Zaire,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett
generalkonsulat i Murmansk,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att omorganisera
utlandsverksamheten för att finansiera
nysatsningarna,
4. att riksdagen beslutar att 13,857
miljoner kronor, anslaget för
Inspektionen för strategiska produkter,
utgår,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verksamheten vid
Inspektionen för strategiska produkter
bör vara självfinansierad,
6. att riksdagen beslutar att 13,857
miljoner kronor tillförs och fördelas
mellan anslagen D Nedrustning och
säkerhetspolitiska frågor och E4
Organisationer för mänskliga rättigheter
och folkrätt.
1996/97:U511 av Olle Lindström (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att konsulat inrättas i
Murmansk,
1006/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)
vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning rörande Central-
och Östeuropa,
Utskottet
A Utrikesförvaltningen m.m.
Propositionen (s. 7-15)
Regeringen anför i propositionen att
utgångspunkten för besparingarna inom
utgiftsområde 5 har varit de förslag som
presenterades i budgetpropositionen 1995
och vårpropositionen 1996 och som
riksdagen ställt sig bakom.
Besparingarna fram till år 1998 sker
därför främst genom kostnadsminskningar
inom utrikesförvaltningen, minskade
bidrag till det nordiska samarbetet samt
en minskning av de s.k. bidragsanslagen.
I samband med den uppdelning på
utgiftsområdena 5 och 6. Totalförsvar,
som inför 1997 sker av det tidigare
anslaget för Fredsbevarande verksamhet
under tredje huvudtiteln, genomförs den
i vårpropositionen 1996 föreslagna
besparingen på 250 miljoner kronor. I
vårpropositionen har vidare anmälts en
ytterligare besparing på 20 miljoner
kronor inom utgiftsområde 5, som kommer
att göras år 1998.
Jämfört med de utgifter som i
vårpropositionen beräknades för
utgiftsområde 5, år 1997, på 2 724
miljoner kronor, har en ökning skett med
33 miljoner kronor. Ökningen beror
huvudsakligen på förändringar i
valutakursantaganden samt av
överflyttning av personal till
Utrikesdepartementet med anledning av
den senaste regeringsombildningen.
Till följd av regeringsombildningen i
mars månad i år då ansvaret för asyl-
och migrationsfrågorna överfördes till
Utrikesdepartementet ingår dessa frågor
i den nya integrerade organisationen,
medan ansvaret för exportfrämjande
inklusive exportfinansiering m.m. har
flyttats till Närings- och
handelsdepartementet.
Verksamhetsområdets beloppsmässigt
viktigaste utgift utgörs av
förvaltningskostnader för
utrikesförvaltningen, dvs. såväl
Utrikesdepartementet som
utrikesrepresentationen. Löner och
ersättningar för merkostnader som
uppstår för de utlandsstationerade
svarar här för den största delen.
Näst efter lönekostnaderna utgör
kostnaderna för lokaler och bostäder för
utrikesrepresentationen den största
utgiftsposten. Inom ramen för det
sparbeting som ålagts departementet
genomförs bl.a. åtgärder som syftar till
att på sikt minska de totala kostnaderna
för chefsbostäder, kanslilokaler och
bostäder för den utsända personalen.
I syfte att skapa bättre förutsättningar
för att bedriva en sammanhållen svensk
utrikespolitik genomfördes den 1 juli i
år en genomgripande omorganisation av
Utrikesdepartementet. Målet med
omorganisationen är att anpassa
Utrikesdepartementet till de nya
uppgifter för utrikespolitiken som en
tilltagande internationalisering, det
växande ömsesidiga beroendet mellan
Utrikesdepartementets traditionella
politikområden samt inte minst EU-
medlemskapet medfört.
Anslaget A 1. Utrikesförvaltningen
används för departementets och
utlandsmyndigheternas löner och andra
förvaltningskostnader, till vilka främst
hör kostnader för chefs- och
personalbostäder samt kanslier,
utlandstillägg, löner för lokalanställd
personal, resor och deltagande i
internationella möten och förhandlingar,
driftskostnader för den omfattande ADB-
och telekommunikationsverksamheten samt
ränte- och amorteringskostnader för
gjorda investeringar i
anläggningstillgångar.
För innevarande mandatperiod har UD:s
förvaltningsanslag ålagts ett sparbeting
på totalt ca 170 miljoner kronor. För
att genomföra detta sparande minskades
förvaltningskostnaderna inför budgetåret
1995/96 med drygt 70 miljoner kronor.
Detta skedde genom nedläggning av sju
utlandsmyndigheter, indragning av drygt
30 utsända tjänster vid kvarvarande
utlandsmyndigheter, uppsägning av
lokalanställda främst vid de myndigheter
som lagts ned, rationaliseringar på
fastighetsområdet, förändringar som
skett efter förhandlingar med de
fackliga organisationerna, när det
gäller vissa ersättningar i samband med
utlandsstationering samt genom en
generell reducering av driftskostnaderna
med 5 %.
Besparingsarbetet bedrevs på ett sådant
sätt att det även skulle skapa utrymme
för de ambitionshöjningar i form av nya
utlandsmyndigheter som förändringar i
vår omvärld kräver, nämligen i Sarajevo
(Dayton-avtalet), Luxemburg (EU-
medlemskapet) och Shanghai (en snabbt
växande marknad för svensk export).
Dessutom kommer den svenska ambassaden i
Beirut, som varit stängd under ett antal
år, att åter öppnas och bemannas med
utsänd personal.
En ny ambassadanläggning i Riga och ett
nytt ambassadkansli i Dar es Salaam, det
senare uppfört i samverkan med Finland,
har under budgetåret 1995/96 tagits i
drift. Arbetet med den nordiska
ambassadanläggningen i Berlin
fortskrider planenligt med siktet
inställt på att anläggningen skall stå
klar år 1999.
Från anslaget A 2. Nordiskt samarbete
betalas kostnader för Sveriges
deltagande i samarbetet inom ramen för
Nordiska ministerrådet (samarbets
ministrarna) och Nordiska
samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan
samt för deltagande i vissa andra former
av nordiskt samarbete, däribland det
svensk-norska samarbetet. Regeringen
beräknar anslaget för nästa budgetår
till 1 442 000 kr.
Motionerna
I motion U301 (m), yrkas att ambassaden
i Nya Zeeland måtte öppnas igen. Enligt
motionärerna är Nya Zeeland i mångt och
mycket ett europeiskt land, trots att
det ligger långt borta. Dess politik och
värderingar har stora likheter med våra,
och det är därför värdefullt att kunna
följa landets utveckling. Nya Zeeland
har under slutet av 1980-talet genomfört
stora förändringar av skattesystem,
arbetsmarknadslagar, offentlig
administration m.m. Resultatet har
blivit en markant ökad tillväxt,
sanerade statsfinanser och en stark
valuta, tillsammans med en sjunkande
arbetslöshet. För svenskt näringsliv,
arbetsmarknad och offentlig förvaltning
är det av stor betydelse att uppmärksamt
följa verksamheten i Nya Zeeland. En
permanent representation i Wellington
framstår enligt motionärerna som en
blygsam satsning.
I motion U302 (m), menar motionärerna
att moderna telekommunikationer i stor
utsträckning har förändrat grunderna för
omvärldsbevakningen. Ambassadernas
dagsaktuella politiska rapportering
torde successivt få en allt mindre
betydelse. Ambassaderna bör av detta
skäl i större utsträckning få till
uppgift att stimulera till utländska
investeringar i Sverige och främja
svensk export. En annan viktig uppgift
för ambassaderna framgent bör vara att
granska och utvärdera det bistånd som på
olika vägar finansieras från Sverige.
Frågan om ambassadernas framtida
uppgifter bör enligt motionärerna bli
föremål för en särskild utredning.
I motion U303 (m), yrkande 1, anför
motionärerna att internationaliseringen
ställer ökade krav på
utrikesförvaltningen, både kvalitativt
och kvantitativt. Den bekymmersamma
situationen för demokrati och mänskliga
rättigheter i Vitryssland gör det
angeläget med en omedelbar diplomatisk
närvaro i Minsk. Vidare var det ett
misstag att stänga ambassaden i
Wellington. Nya Zeeland är ett dynamiskt
industriland med en för Sverige särskilt
intressant samhällsutveckling.
I yrkande 2, argumenteras till förmån
för en parlamentarisk utredning rörande
principerna för Sveriges
utrikesrepresentation. Motionärerna
menar att regeringens förslag till
besparingar inom utrikesförvaltningen
m.m. bygger på föreställningen att den
rådande strukturen i princip skall
behållas, fast på en lägre utgiftsnivå.
Detta kan inte vara ett rimligt
tillvägagångssätt, heter det i motionen.
En utredning beträffande organisationen
bör arbeta snabbt, så att dess förslag
kan ligga till grund för nästa års
budgetproposition. I en sådan utredning
bör rimliga långsiktiga ramar läggas
till grund. Delar av kostnaderna för
utrikesförvaltningen bör rimligen
belasta andra delar av förvaltning och
samhällsliv. Fördelningen mellan
Utrikesdepartementets verksamhet
utomlands och i Sverige bör också bli
föremål för en analys.
I samma motion, yrkande 3, vill
motionärerna att riksdagen anvisar
ytterligare 50 miljoner kronor till
anslaget A 1. Utrikesförvaltningen m.m.,
i anledning av de ökade kvalitativa och
kvantitativa krav som ställs på
utrikesförvaltningen.
I motion U305 (v), yrkande 1,
förespråkas att ambassaden i Zaire åter
vppnas. En välfungerande ambassad med
hög aktivitet kan både politiskt och
ekonomiskt vara av stor betydelse för
Sverige. Ambassaderna fungerar ofta som
biståndskontor, och kan i den
internationella samverkan få en avsevärd
betydelse som bas i fredsförhandlingar,
försoningsarbete eller
konfliktförebyggande insatser.
Ambassaden i Zaire, har enligt
motionärerna haft stor betydelse, som
Sveriges enda ambassad i det
fransktalande Afrika. I landet finns
svenska hjälparbetare och missionärer,
vilket ytterligare motiverar närvaron av
en svensk ambassad. Samarbetet i
Barentsregionen är ett annat område där
Sverige har ett starkt engagemang, och
motionärerna förespråkar i yrkande 2
inrättandet av ett generalkonsulat i
Murmansk, vilket man menar skulle kunna
underlätta svenska affärskontakter i
regionen. I yrkande 3 anges att dessa
nyetableringar skulle kunna finansieras
genom att utvidga systemet med
Stockholmsbaserade ambassadörer samt
genom en ökad samordning med de nordiska
länderna och EU:s medlemsstater. En
annan möjlighet att frigöra resurser
skulle vara att minska personalstyrkan
vid de större ambassaderna i Europa och
lägga ned beskickningen vid den Heliga
Stolen, eller åtminstone underordna
denna ambassaden i Rom.
I motion U511 (m), yrkande 1,
förespråkas inrättandet av ett konsulat
i Murmansk. I motionen poängteras att
Sverige via Norrbotten kan spela en
viktig roll i nordvästra Ryssland, inte
minst genom forskningssamarbete och i
uppbyggnad av infrastruktur och övrigt
samhällsbygge. Ett ökat engagemang och
handelsutbyte från svensk sida skulle
gynna utvecklingen i hela
Barentsregionen. Motionären understryker
att Norge och Finland redan har öppnat
handelskontor och konsulat i Murmansk,
och att det är viktigt att svenska
företag får en likvärdig och snabb
behandling av visum och övriga
handlingar som behövs för en utökad
gränshandel.
Utskottets överväganden
Fyra motionsyrkanden innefattar önskemål
om upprättande eller återöppnande av
beskickningar och konsulat utomlands.
Utskottet gör i anledning av dessa
yrkanden följande bedömning.
En utgångspunkt för alla förändringar i
Utrikesdepartementets verksamhet måste
vara det faktum att utrikesförvaltningen
till följd av det ansträngda
statsfinansiella läget - liksom många
andra delar av statsförvaltningen - har
ålagts att genomföra ett omfattande
sparprogram. De begränsade finansiella
resurserna, och oförändrat höga
utrikespolitiska ambitioner, leder
ofrånkomligen till svåra
avvägningsfrågor. Detta blir särskilt
tydligt vad gäller Sveriges
representation i utlandet.
För innevarande mandatperiod har UD:s
förvaltningsanslag ålagts ett sparbeting
på totalt ca 170 miljoner kronor. För
att uppfylla detta, har flera
förändringar skett beträffande
utlandsmyndigheterna. Sju myndigheter
har lagts ned, drygt 30 utsända tjänster
vid kvarvarande myndigheter har dragits
in, och många lokalanställda har sagts
upp, främst vid de nedlagda
myndigheterna. Vidare har departementet
rationaliserat på fastighetsområdet,
sänkt vissa kostnadsersättningar till
den utsända personalen och generellt
skurit ned driftskostnaderna med 5 %.
Besparingsarbetet har bedrivits på ett
sådant sätt att det även skall skapa
utrymme för de ambitionshöjningar som
förändringar i omvärlden kräver,
nämligen i Sarajevo, Luxemburg och
Shanghai. Dessutom kommer den svenska
ambassaden i Beirut att åter öppnas, och
bemannas med utsänd personal. Arbetet
med den nordiska ambassadanläggningen i
Berlin fortsätter planenligt, och
anläggningen beräknas stå klar 1999.
Nedläggningen av myndigheter föregicks
av en mycket noggrann prövning inom
Utrikesdepartementet med deltagande av
samtliga berörda avdelningar,
representerande bl. a. politik, bistånd
och handel. I detta sammanhang vägdes
olika intressen och prioriteringar mot
varandra.
I fallet Wellington konstaterades att en
fullgod svensk representation kunde
åstadkommas genom att låta ambassadören
i Canberra vara sidoackrediterad i
Wellington. Utskottet noterar att ett
antal riksdagsutskott har besökt
Wellington efter det att ambassaden
drogs in, och att en tjänsteman från
Canberra vid flertalet av dessa besök
har mött upp i Nya Zeeland och bistått
utskotten på ett tillfredsställande
sätt. Med beaktande av de sparkrav som
åvilar Utrikesdepartementet, finner
utskottet detta arrangemang rimligt.
Därmed avstyrks motion U301 (m) och
motion U303 (m) yrkande 1 (delvis).
Beträffande öppnande av en myndighet i
Minsk, konstaterar utskottet att
bevakningen av utvecklingen i
Vitryssland hittills har skett genom
sidoackreditering från Moskva, vilket
ansetts tillräckligt. Den fortsatta
utvecklingen i landet, såväl politiskt
som ekonomiskt, följs noga av
Utrikesdepartementet. Skulle
utvecklingen motivera det, utgår
utskottet ifrån att en mera aktiv svensk
bevakning i Minsk inte är utesluten.
Enligt vad utskottet erfarit, avses ett
honorärkonsulat upprättas i början av
1997. Utrikesdepartementet har också
fört underhandsdiskussioner med de
nordiska länderna, framför allt Finland
och Danmark, om förutsättningarna för
ett nordiskt samarbete i Minsk. För
närvarande pågår ett arbete med att
kartlägga de nordiska ländernas
intressen i Vitryssland, och i vilken
mån dessa skulle kunna tillgodoses genom
en utbyggd diplomatisk närvaro.
Utskottet avstyrker med det anförda
motion U303 (m) yrkande 1 (delvis).
I fallet Zaire, har utskottet erfarit
att det i sig svåra beslutet om
nedläggning underlättades genom ett nära
samarbete med Baptistsamfundet, som är
aktivt i landet. En av samfundets
missionärer har utnämnts till
honorärkonsul, och fullgör nu viktiga
uppgifter. Utrikesdepartementet lämnar
bidrag till dennes verksamhet.
Utrikesdepartementets politiska
bevakning av utvecklingen i Zaire utförs
av en ambassadör stationerad i
Stockholm, vid kansliet för de
Stockholmsbaserade ambassadörerna, KSA.
Att åter öppna ambassaden är inte
aktuellt.
Motion U305 (v) yrkande 1 och 3
avstyrks.
När det gäller Murmansk, är den norske
utsände generalkonsuln tillika svensk
honorärkonsul. Inledningsvis hade det
norska konsulatet begränsad bemanning
och öppethållande, men under våren 1996
flyttade konsulatet in i nya lokaler i
centrala Murmansk, och fick betydligt
utökade resurser. Enligt vad utskottet
erfarit, handläggs nu viseringsärenden
av tre tjänstemän, och konsulatet är
öppet tre dagar i veckan, två timmar om
dagen. Ansvariga enheter på
utrikesdepartementet har konstaterat att
viseringshanteringen utförs på ett
utmärkt sätt. Det svenska
generalkonsulatet i S:t Petersburg
lämnar också visst stöd till myndigheten
i Murmansk. Utskottet har erfarit att
Utrikesdepartementet har fört
diskussioner med bl.a. Exportrådet
angående formerna för Sveriges
näringslivsbevakning i regionen. Ännu
har dock inga beslut fattats rörande
utformningen av den handelsfrämjande
verksamheten.
Utskottet finner det inte påkallat att
bifalla motionärernas yrkanden om att nu
inrätta ett svenskt konsulat i Murmansk.
Därmed avstyrks motion U511 (m) yrkande
1. Utskottet anser motion U305 (v)
yrkande 2 med det anförda besvarad.
I två yrkanden framför motionärerna
önskemål om att Utrikesdepartementets
verksamhet bör utredas, i anledning av
de nya krav som omvärldsförändringarna
ställer på utrikesförvaltningen.
Utskottet gör följande bedömning.
Som regeringen anför i propositionen,
har en genomgripande omorganisation
nyligen genomförts inom
Utrikesdepartementet. Den nya
organisationen är verksam sedan den 1
juli i år, och tillkom i syfte att skapa
bättre förutsättningar för att kunna
bedriva en sammanhållen svensk
utrikespolitik.
Det uttryckliga målet med
omorganisationen har varit att anpassa
departementet till de nya uppgifter för
utrikespolitiken som en tilltagande
internationalisering, det ömsesidiga
beroendet mellan Utrikesdepartementets
traditionella verksamhetsområden samt
inte minst EU-medlemskapet medfört.
Utskottet har inhämtat att
Utrikesdepartementet fortsatt lägger ned
ett stort arbete på att effektivisera
departementets arbete. Ett viktigt
moment i dessa ansträngningar är den nya
utformningen av utlandsmyndigheternas
och departementets verksamhetsplanering,
vilken innebär att i princip varje
sakenhet på departementet får
huvudmannaansvar för en eller flera
myndigheter utomlands, och strävar efter
att samordna utlandsmyndigheternas och
enheternas arbete inom respektive
ämnesområde.
Vidare har beslut fattats om att vid
årsskiftet införa en ny
organisationsmodell för hela
regeringskansliet. Syftet med denna
förändring är att öka flexibiliteten och
mångsidigheten inom och mellan de olika
departementen. Utskottet har erfarit att
Utrikesdepartementets ledning strävar
efter att för departementet specifika
funktioner och lösningar behålls, där de
visat sig ändamålsenliga. Två sådana
exempel utgörs av den antagningsnämnd
som handlägger departementets antagning
av nya handläggare och den
förflyttningsplikt som gäller för
Utrikesdepartementets generalister.
Utrikesdepartementets interna
förändringar fortsätter även beträffande
departementets eget budgetarbete. Med
det stora antalet utlandsmyndigheter,
har departementet redan i dag betydande
verksfunktioner. Denna utveckling kommer
att renodlas, genom att departementets
egen budget delas upp i 137 delbudgetar.
Alla myndighetschefer, och enhetschefer
på departementet, kommer att få eget
budgetansvar. Reformen skall vara
genomförd den 1 januari 1997, och få
full effekt om två år. Ett sådant system
torde möjliggöra ytterligare besparingar
och effektivitetsvinster.
Utskottet instämmer i motionärernas
bedömning att moderna kommunikationer i
stor utsträckning har förändrat
förutsättningarna för Sveriges
omvärldsbevakning. Denna utveckling
innebär dock inte att ambassadernas roll
kommer att bli mindre viktig. Den
fortgående internationaliseringen
ställer nya, och på många områden högre,
krav. Utlandsmyndigheternas politiska
rapportering kommer sannolikt på sikt
att få en delvis annan inrikting. Det
vkande informationsflödet på alla
politikområden innebär t.ex. att större
kapacitet för analys- och strategiarbete
kommer att krävas.
Att främja svensk export och att i
övrigt stimulera till ökad handel mellan
länder utgör en viktig arbetsuppgift för
hela utrikesförvaltningen. Detta
framhålls också i den gällande
instruktionen för
utrikesrepresentationen (SFS 1992:247,
6§). Utrikesdepartementet samarbetar i
dessa sammanhang nära med bl.a.
Exportrådet. Inom ramen för den s.k.
funktionella direktivrätten , leder och
planerar Exportrådet den operativa
exportfrämjande verksamheten inom
utrikesrepresentationen.
I arbetet med att främja utländska
investeringar i Sverige samarbetar
departementet med Invest in Sweden
Agency. Både i New York och Tokyo finns
också en viss lokalgemenskap.
Företrädare för utrikesförvaltningen
fungerar ofta som dörröppnare i sina
roller som främjare av handel och
export.
Inom det svenska biståndet nyttjas
regelmässigt den svenska resursbasen
(leverantörer och konsulter) förutsatt
att de svenska företagen är
konkurrenskraftiga. Internationellt
finansierade projekt, där Sverige via
bidrag till multilaterala organisationer
är delfinansiär, bevakas särskilt, med
målet att öka upphandlingen av varor och
tjänster i projekten hos svenska
företag. Sådan projektbevakning sker
bl.a. i New York (FN-systemet),
Washington (IBRD, IDB), Manila
(Asiatiska utvecklingsbanken) och
Bryssel (EU). Denna verksamhet har
utökats under senare år. Exportrådets
enhet för projekt- och affärsbevakning
har ett nära samarbete med svenska
exportföretag, och arbetar med
affärsförmedling till de svenska
företagen, utbildningsinsatser samt
informationsinsatser utomlands.
Exportrådet arrangerar också aktiviteter
ägnade att profilera den svenska
resursbasen gentemot de multilaterala
organisationerna. Enligt vad utskottet
har inhämtat genomförs normalt 2-3
sådana aktiviteter per år. En
återkommande aktivitet görs i anslutning
till WHO:s årskonferens i Genève. Nästa
större arrangemang blir FN:s inköps-
chefers årskonferens som i maj 1997
kommer att äga rum i Göteborg.
De s.k. projektbevakarna vid vissa
ambassader, t.ex. den i Washington,
rapporterar direkt till Exportrådets
enhet för projektbevakning. Det gör även
handelsansvariga vid en rad andra
utlandsmyndigheter vad gäller projekt-
och upphandlingsinformation. Vissa
Exportrådskontor, t.ex. i Köpenhamn och
Tokyo, ingår också i detta nätverk.
Utskottet har erfarit att Exportrådet i
denna verksamhet löpande samråder med
UD:s Projektexportsekretariat.
Projektexportsekretariatet inom
Utrikesdepartementet strävar också efter
att förbättra möjligheterna för svenska
exportföretag att få tillträde till
denna multilateralt finansierade
marknad. Projektexportsekretariatet är
verksamt gentemot de nordiska länderna
och EU, samt bevakar upphandlingsfrågor
inom FN-systemet, Världsbanken och de
regionala bankerna. En viktig uppgift
för sekretariatet är att förbättra
informationen om de svenska företagen
hos internationella finansiärer och
upphandlande instanser, hos låntagare
och biståndsmottagare. Sekretariatet
strävar också efter att öka de svenska
företagens kunskaper om de
finansieringsmöjligheter som
internationellt bistånd och andra
internationella projekt erbjuder.
UD:s verksamhet har genom åren utretts
grundligt. Utskottet har särskilt
noterat att två utredningar genomförts
nyligen, inom de här aktuella områdena.
1995 slutfördes en utredning om den
multilateralt finansierade marknaden i u-
och östländer och utrikesförvaltningens
roll vid främjandet av svensk
projektexport, och innevarande år
avslutades en utredning med namnet
Utredning om förutsättningarna för
svenska företag att erhålla finansiering
genom andra länders bilaterala bistånd .
Utrikesdepartementet arbetar också
fortlöpande med att anpassa verksamheten
till omvärldens krav, inom ramen för
departementets verksamhetsplanering, med
utgångspunkt i den nya organisationen.
Utskottet noterar vidare att Riksdagens
revisorer i juli i år beslutade att
granska utrikesförvaltningen. Den
utredningen skall omfatta
utrikesförvaltningens organisation och
uppgifter, styrning, personalpolitik,
revision och tillsyn. Avsikten är att
ett preliminärt utredningsresultat skall
föreligga i december i år.
Mot bakgrund av det ovan anförda ser
utskottet ingen anledning att nu gå
motionärerna tillmötes i kraven på
ytterligare utredningar rörande
Utrikesdepartementets verksamhet.
Motionerna U302 (m) och U303 (m) yrkande
2 avstyrks därmed.
I ett motionsyrkande önskar motionärerna
se att riksdagen anvisar ytterligare 50
miljoner kronor under anslag A 1
Utrikesförvaltningen.
Utskottet har tidigare, i ett yttrande
till Finansutskottet, tagit ställning
till de av regeringen föreslagna
budgetramarna, och därvid tillstyrkt
regeringens förslag (1996/97:UU1y).
Finansutskottet har i sitt betänkande
1996/97:FiU1 gjort samma bedömning.
Detta innebär att det inte finns
förutsättningar att bifalla det här
aktuella yrkandet. Motion U303 (m),
yrkande 3, avstyrks.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till belopp under
verksamhetsområde A.
B. Internationella organisationer
Propositionen (s. 17-24)
Regeringen föreslår att 931 miljoner
kronor anslås under utgiftsområde 5 för
Internationella organisationer.
Härutöver finansieras även
internationella organisationer under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Inom verksamhetsområdet finansieras i
första hand bidrag till Förenta
nationerna, Europarådet, Organisationen
för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE), den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken inom EU (GUSP),
Nordiska ministerrådet, Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) samt kostnader för fredsfrämjande
verksamhet.
Genom en förändring i anslagsstrukturen
omfattar anslaget B1 Bidrag till vissa
internationella organisationer fr.o.m.
år 1997 de tidigare anslagen till
Förenta nationerna, Europarådet,
Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE), den
gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken inom EU (GUSP),
Permanenta skiljedomstolen i Haag, den
s.k. Fact Finding Commission och
skattejusteringsbidrag. I anslaget ingår
också de nya bidragen till
Schengensamarbetet och
Havsrättsdomstolen i Hamburg.
Sverige har sedan medlemskapet 1946
givit mycket betydande bidrag till FN:s
fredsbevarande operationer, till medling
och andra politiska insatser liksom till
organisationens ekonomiska och sociala
verksamhet. Detta engagemang skall
fullföljas och få en bred inriktning på
militära såväl som civila insatser.
Från anslaget B 1.1 Förenta nationerna
betalas obligatoriska kostnader för
Sveriges andel till FN:s reguljära
budget och till FN:s fredsbevarande
insatser. Vidare har under anslaget
medel beräknats för Sveriges
bidragsandel till FN:s organisation för
industriell utveckling, UNIDO, till den
internationella kontrollorganisation som
år 1996 avses etableras i Haag för att
övervaka efterlevnaden av FN:s
konvention mot kemiska vapen samt för
att möjliggöra uppföljning av ingångna
konventioner.
Förenta nationernas reguljära budget för
tvåårsperioden l996-1997 fastställdes av
den 50:e generalförsamlingen till 2
608,3 miljoner US-dollar. Den antagna
tvåårsbudgeten innebär en klar real
minskning av FN:s resurser. Sveriges
bidragsandel, som för kalenderåret l996
fastställts till 1,2275 %, kommer år
1997 att uppgå till l,23 %. Regeringen
bedömer preliminärt att 1 25 989 000 kr
bör avsättas för att betala Sveriges
bidrag till FN:s reguljära budget
budgetåret 1997. Sveriges andel av de
uttaxerade bidragen till budgetarna för
FN:s fredsbevarande operationer uppgår
likaså till l,2275 % innevarande
budgetår och för år 1997 till l,23 %.
Det svenska bidraget uppskattas
budgetåret 1997 till 249,3 miljoner
kronor. Beräkningen innehåller dock ett
stort mått av osäkerhet genom att
Säkerhetsrådet löpande kan fatta beslut
om nya insatser.
Under 1996 bidrar Sverige med 2,53 %
till Europarådets reguljära budget.
Inför år 1997 har ett budgettak
fastställts (i intervallet 962-982
miljoner FRF), men medlemsländerna har
ännu inte enats om hur bidragsskalan
skall tillämpas efter Rysslands inträde
i organisationen (som ägde rum i
februari).
Regeringen bedömer preliminärt att
34 055 000 kr bör avsättas för att
betala Sveriges bidrag till Europarådets
reguljära budget och övriga
obligatoriska debiteringar budgetåret
1997.
OSSE, som utvecklats från en
diplomatkonferens, fortsätter att
utvecklas för att finna en lämpligt
avvägd organisatorisk form för sin roll
som regionalt säkerhetsfrämjande organ.
OSSE:s insatsberedskap behöver
förstärkas. Regeringen söker aktivt
bidra till att organisationen utvecklas
och ges en tydlig roll som regional
säkerhetsorganisation samt att
organisationen ges resurser som står i
samklang med det politiska uppdraget.
Från anslagsposten betalas obligatoriska
kostnader för Sveriges andel av OSSE:s
integrerade budget (sammanlagt ett
tjugotal delbudgetar), gemensamt
beslutade särskilda budgetar, OSSE:s
kommunikationssystem, skiljedomstolen
enligt konventionen om förlikning och
skiljedom inom OSSE (den s.k.
Stockholmskonventionen) samt vissa andra
av organisationen debiterade gemensamma
kostnader. Sveriges andel av gemensamma
budgetar uppgår f.n. till 3,55 %.
Bidragen uttaxeras normalt i
österrikiska schilling.
Sverige deltar sedan den 1 maj 1996 som
observatör i Schengensamarbetet i
avvaktan på att förhandlingarna om
medlemskap skall slutföras. Under
observatörskapet skall Sverige bidra
till Schengensamarbetets administrativa
budget. Bidraget beräknas för 1997 uppgå
till 4 253 000 kr.
Sverige arbetar för ett starkare
nordiskt samarbete genom medlemskapet i
Nordiska ministerrådet. Från anslaget
B 2 Nordiska ministerrådet betalas
kostnader för Sveriges andel till
Nordiska ministerrådets budget inklusive
bidraget till Nordiska
hälsovårdshögskolan. Anslaget har av
regeringen beräknats till 303 700 000 kr
för nästa budgetår. För att få samma
förhållande beträffande
finansieringsansvaret som i de övriga
nordiska länderna överförs anslaget till
Nordiska hälsovårdshögskolan fr.o.m.1997
till Socialdepartementet, utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Sverige arbetar genom medlemskapet i
OECD för långsiktig ekonomisk tillväxt
och finansiell stabilitet i
medlemsländerna och för expansion av
världshandeln på multilateral och icke
diskriminerande basis.
I anslaget B 3 inkluderas även Sveriges
bidrag exempelvis till det
internationella energiorganet
(International Energy Agency; IEA),
Atomenergiorganet (Nuclear Energy
Agency; NEA), Europeiska
transportministerkonferensen (European
Conference of Ministers of Transport;
ECMT), Centret för utbildningsforskning
(Centre for Educational Research and
Innovation; CERI) samt olika
specialprogram.
Från och med budgetåret 1997 föreslås
anslaget för Fredsbevarande verksamhet
under Utrikesdepartementets huvudtitel
delas upp på två utgiftsområden.
Kostnader som avser fredsfrämjande
verksamhet med trupp, inklusive PFF-
övningar, belastar därmed utgiftsområde
6 Totalförsvar, medan annan
fredsfrämjande verksamhet (se vidare
inledningsavsnittet under
verksamhetsområde B) belastar
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan.
Anslaget Fredsbevarande verksamhet
föreslås fr.o.m. nästa budgetår benämnas
Fredsfrämjande verksamhet eftersom detta
blivit en accepterad samlingsbenämning
för olika typer av insatser inklusive
konfliktförebyggande, fredsskapande,
fredsbevarande, fredsframtvingande och
fredsbyggande.
Målet för verksamheten är att kunna
bidra till internationellt
fredsfrämjande, i första hand inom FN
och OSSE men också i EU:s regi och inom
ramen för Partnerskap för fred (PFF).
Det är angeläget att svenska insatser
kan göras även utanför Europa så att
Sveriges globala engagemang görs
trovärdigt.
Sverige skall fortsatt bidra med såväl
militär som civil personal till
internationell fredsfrämjande
verksamhet. Den svenska bataljon som för
närvarande tjänstgör inom ramen för den
multinationella fredsstyrkan IFOR i
Bosnien utför ett mycket värdefullt
arbete. Truppinsatser av detta slag är
samtidigt kostsamma.
Sverige deltar med en pluton i FN:s
förebyggande styrka i Makedonien
UNPREDEP. I övrigt har Sverige under
året deltagit med militära och civila
observatörer, civilpoliser och
sanktionsövervakare i ett 15-tal
missioner runt om i världen. Denna breda
inriktning om det fredsfrämjande arbetet
skall fortsätta.
Anslaget Fredsfrämjande verksamhet under
utgiftsområde 5 skall användas för att
bekosta insatser med observatörer, olika
typer av övervakare, civilpoliser, för
planerings- och förhandlingsarbete samt
för att stödja seminarier, studier samt
vissa utbildningsinsatser i och kring
ämnet fredsfrämjande. Därutöver kan även
finansieras svensk kursverksamhet inom
PFF.
Kostnaden för den militära
fredsfrämjande verksamheten har under
budgetåret l995/96 blivit betydligt
högre än vad som förutsågs när förra
budgetpropositionen skrevs.
Kostnadsökningar har uppstått till följd
av krav på högre löner samt ändrad
tillämpning inom Försvarsmakten av
skattelagstiftningen.
Den del av anslaget som gäller
fredsfrämjande verksamhet med militär
trupp överförs från och med år 1997 till
utgiftsområde 6. Därigenom bör styrning
och uppföljning kunna effektiviseras.
Uppdelningen av fredsfrämjandeanslaget
på två utgiftsområden får emellertid
inte hindra regeringen från att, vid
behov, kunna fatta snabba beslut om
svenska insatser. Enligt regeringens
bedömning bör sådana kunna inrymmas inom
den maximala gränsen för anslagskredit
på 10 %. Under pågående budgetår kan det
dock inträffa att anslagsutrymmet måste
utökas utöver vad som ryms inom
kreditgränsen. Sådana tillfälliga
utgiftsbehov bör i avvaktan på ett
riksdagsbeslut likvidmässigt hanteras
genom en ökad kredit på
räntekontokrediten för Fredsfrämjande
verksamhet inom den allmänna, av
riksdagen fastställda, kreditramen. (Se
även volym 1, avsnitt 4.4.6.)
Inom regeringen kommer
Utrikesdepartementet även i
fortsättningen att ha det övergripande
ansvaret för den säkerhetspolitiska
dimensionen av Sveriges deltagande i
internationella fredsfrämjande insatser.
Motionen
Schengensamarbetet behandlas i motion
U304 (mp). Den frihet det innebär för
medborgarna i Schengenländerna att få
slippa visa passet när de passerar
gränser har ett mycket högt pris,
eftersom rörligheten begränsas avsevärt
för dem som inte tillhör den
privilegierade gruppen. Motionärerna
menar att storebrorsamhället vinner
ytterligare fäste, med ökad övervakning,
främst mot asylsökande. Reglerna hamnar
också utanför demokratisk kontroll,
eftersom Sverige har avhänt sig rätten
att bestämma över sin politik på en rad
viktiga områden. I konsekvens med
Miljöpartiets principiella inställning
till Schengensamarbetet motsätter sig
motionärerna att Sverige bidrar till
Schengensamarbetets administrativa
budget. Motionärernas förslag till
fördelning av anslag inom utgiftsområde
5 avviker därför i yrkande 1 med
4 253 000 kr från regeringens förslag i
propositionen. Miljöpartiet vill att
anslaget B 1, Bidrag till vissa
internationella organisationer, minskas
med denna summa, motsvarande Sveriges
bidrag till Schengensamarbetet, och har
under utskottets överläggning anfört att
dessa medel bör omfördelas till anslaget
E 4 Bidrag till organisationer för
mänskliga rättigheter och folkrätt. I
yrkande 2 görs en motsvarande minskning
av anslaget B 1 beträffande de beräknade
utgifterna för åren 1998 och 1999. Man
önskar se att de beräknade beloppen för
dessa år reduceras med samma summa.
Utskottets överväganden
I de under detta avsnitt aktuella
motionsyrkandena motsätter sig
motionärerna att Sverige bidrar till
Schengensamarbetets administrativa
budget.
Utskottet hade i betänkande 1995/96:UU23
anledning att uppehålla sig vid
Schengensamarbetet, och konsekvenserna
för bl. a. den nordiska passfriheten.
Utskottet konstaterade då att en
väsentlig utvidgning av den fria
rörligheten för enskilda människor i
Europa uppnås genom en samverkan mellan
de nuvarande tio medlemsstaterna i
Schengensamarbetet och de fem nordiska
länderna. Detta, underströk utskottet,
bidrar till att förverkliga
målsättningen om medborgarnas Europa.
Utskottet anförde vidare att
Schengensamarbetet är kopplat till den
grundläggande fråga som hela EU-
medlemskapet vilar på, nämligen önskan
att riva gränserna mellan EU:s länder
och att öppna dem för de människor som
lever i EU.
Utskottets bedömning av
Schengensamarbetets allmänna karaktär
kvarstår oförändrad.
Regeringen aviserade i juni 1995 att
Sverige ville få observatörsstatus i
Schengensamarbetet, med avsikt att bli
medlem. Schengens exekutivkommitté
fattade den 18 april 1996 formellt
beslut om att ge Sverige sådan status,
och sedan den 1 maj i år deltar Sverige
som observatör, i avvaktan på att
förhandlingarna om medlemskap skall
slutföras. De formella
medlemskapsförhandlingarna inleddes i
oktober, sedan det stod klart att
förhandlingarna rörande Islands och
Norges samarbetsavtal fortskred
planenligt. Det har för samtliga
nordiska länder varit en förutsättning
för förhandlingar, att den nordiska
passfriheten kan bevaras.
Avsikten är att både samarbetsavtalen
för Island och Norge, och
anslutningsavtalen för Sverige, Danmark
och Finland skall kunna undertecknas vid
samma tillfälle, den 19 december i år.
Under observatörskapet skall Sverige
bidra till Schengensamarbetets
administrativa budget.
Motion U304 (mp), yrkandena 1 (delvis)
och 2, avstyrks.
Från och med budgetåret l997 föreslås
anslaget för Fredsbevarande verksamhet
under Utrikesdepartementets huvudtitel
delas upp på två utgiftsområden.
Kostnader som avser fredsfrämjande
verksamhet med trupp, inklusive PFF-
övningar, belastar därmed utgiftsområde
6 Totalförsvar, medan annan
fredsfrämjande verksamhet enligt
regeringens förslag skall belasta
utgiftsområde 5.Utrikesförvaltning och
internationell samverkan.
Regeringen föreslår att anslaget
Fredsbevarande verksamhet fr.o.m. nästa
budgetår benämns Fredsfrämjande
verksamhet eftersom detta blivit en
accepterad samlingsbenämning för olika
typer av insatser inklusive konflikt-
förebyggande, fredsskapande,
fredsbevarande, fredsframtvingande och
fredsbyggande.
Målet för verksamheten är att kunna
bidra till internationellt
fredsfrämjande, i första hand inom FN
och OSSE men också i EU:s regi och inom
ramen för Partnerskap för fred (PFF).
Regeringen understryker att det är
angeläget att svenska insatser kan göras
även utanför Europa så att Sveriges
globala engagemang görs trovärdigt.
Sverige skall fortsatt bidra med såväl
militär som civil personal till
internationell fredsfrämjande
verksamhet.
Anslaget Fredsfrämjande verksamhet under
utgiftsområde 5 är avsett att användas
för att bekosta insatser med
observatörer, olika typer av övervakare,
civilpoliser, för planerings- och
förhandlingsarbete samt för att stödja
seminarier, studier samt vissa
utbildningsinsatser i och kring ämnet
fredsfrämjande. Därutöver kan även
finansieras svensk kursverksamhet inom
PFF.
Genom att den del av anslaget som gäller
fredsfrämjande verksamhet med militär
trupp fr.o.m. år 1997 överförs till
utgiftsområde 6, bör styrning och
uppföljning kunna effektiviseras.
Utskottet vill liksom regeringen i
propositionen betona att uppdelningen av
fredsfrämjandeanslaget på två
utgiftsområden inte får hindra
regeringen från att, vid behov, kunna
fatta snabba beslut om svenska insatser.
Utskottet noterar att
Utrikesdepartementet även i
fortsättningen inom regeringskansliet
kommer att ha det övergripande ansvaret
för den säkerhetspolitiska dimensionen
av Sveriges deltagande i internationella
fredsfrämjande insatser.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till belopp under
verksamhetsområde B.
C Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 25-29)
Informationen om Sverige i utlandet
utgör en viktig del av svensk
utrikespolitik. Det förtroende och den
goodwill som byggs upp i omvärlden genom
informationsinsatser, kulturutbyte samt
utbildnings- och forskningsutbyte leder
även till export, ökad turism till
Sverige och ökade investeringar i
Sverige och därmed till tillväxt och
sysselsättning. Det bör därför fästas
stor vikt vid informationen om Sverige i
utlandet i utlandsmyndigheternas
verksamhet.
Anslaget C 1, som är Svenska Institutets
huvudanslag, finansierar informations-,
kultur- och erfarenhetsutbyte med
utlandet. Genomförandet sker i
samverkan med bl.a. den svenska
utrikesförvaltningen. Därutöver har
institutet anslag och uppdragsmedel för
biståndsrelaterade insatser i Central-
och Östeuropa och i tredje världen
(utgiftsområde 7), för uppdrag på
utbildnings- och forskningsområdet
(utgiftsområde 16), och för insatser som
rör internationellt kulturutbyte
(utgiftsområde 17). Till detta kommer
ett antal särskilda uppdrag.
Svenska Institutet spelar en mycket
central roll när det gäller
informationen om Sverige i utlandet.
Omvärldens krav och förväntningar på
institutet är stora och har ökat markant
på senare år. Det statsfinansiella läget
medger för närvarande dock inte en
höjning av anslaget för att möta den
obalans som konstaterats mellan
efterfrågan på och behov av institutets
tjänster och institutets nuvarande
resurser.
De utgifter som belastar anslaget C 2
Övrig information om Sverige i utlandet
finansierar i första hand särskilda, av
regeringen prioriterade,
informationsinsatser genom de svenska
utlandsmyndigheterna. De svenska
utlandsmyndigheterna utgör regeringens
viktigaste instrument för att att öka
förtroendet för Sverige som
internationell samarbetspartner och
därigenom främja svenska intressen och
bidra till tillväxt och sysselsättning.
Anslaget används även till person- och
journalistinbjudningar samt seminarier
och visst kulturutbyte.
Utskottets överväganden
Informationen om Sverige i utlandet
utgör en viktig del av svensk
utrikespolitik. Det förtroende och den
goodwill som byggs upp i omvärlden genom
informationsinsatser, kulturutbyte samt
utbildnings- och forskningsutbyte leder
även till export, ökad turism till
Sverige och ökade investeringar i
Sverige och därmed till tillväxt och
sysselsättning. Samordningen mellan de
statliga organens informationsinsatser,
liksom samspelet mellan stat, näringsliv
och folkrörelser är av största
betydelse. Det svenska samhällets
förväntningar och krav ökar behovet av
informationsinsatser.
Utskottet finner regeringens förslag
till anslagsfördelning inom
verksamhetsområdet 5 C Information om
Sverige i utlandet väl motiverat.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till belopp under
verksamhetsområde C.
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor
Propositionen (s. 27-29)
Målet med anslaget D 1 Utredningar och
andra insatser på det utrikespolitiska
området är att ge stöd till verksamhet
som främjar svensk utrikespolitik,
framför allt vad gäller nedrustnings-
och säkerhetspolitik. Som exempel på
bidrag från detta anslag under
innevarande budgetår kan nämnas stöd för
seminarium om seismisk verifikation i
samband med provstoppsförhandlingarna
samt bidrag till utgivning av en bok om
minskador.
Regeringen beslutar, efter yttrande av
en beredningsgrupp, om fördelning av
medel från anslaget D 2 Information och
studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling i enlighet med
förordningen (1993:983) om statligt stöd
för information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling. Bidrag lämnas som
organisationsstöd eller projektbidrag.
Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut, SIPRI, har till
ändamål att i enlighet med de grunder
som riksdagen fastställt bedriva
forskning i konflikt- och
samarbetsfrågor. Syftet med forskningen
är att ge bidrag till förståelsen av
betingelserna för fredliga lösningar av
konflikter och för en stabil fred.
Målet med anslaget D 4 Forskning till
stöd för nedrustning och internationell
säkerhet är att tillföra
Utrikesdepartementet teknisk och
vetenskaplig sakkunskap från Försvarets
forskningsanstalt (FOA) vid
förhandlingar om nedrustning,
rustningsbegränsning, internationell
säkerhet samt vid internationellt
samarbete för att motverka spridning av
massförstörelsevapen.
Anslaget till Utrikespolitiska
Institutet är avsett att främja intresse
för internationella frågor samt att öka
kunskapen om detta ämne genom forskning
och information till allmänheten.
Institutets information genom
publikationer, seminarier m.m. riktad
till en bred svensk allmänhet fyller en
viktig funktion genom att främja
intresset och kunskapen för
utrikespolitiska frågor.
Huvuddelen av medlen under anslaget D 6
finansierar ett särskilt
säkerhetspolitiskt forskningsprogram vid
Utrikespolitiska Institutet. Därutöver
fördelar regeringen direkt stöd åt
framför allt yngre forskare inom utrikes-
och säkerhetspolitik från detta anslag.
Motionen
I motion U303 (m), yrkande 4, anförs att
det inte är rimligt att vissa enskilda
organisationer särbehandlas, med
utgångspunkt i inriktningen av deras
verksamhet. En sådan särbehandling kan
enligt motionärerna lätt skapa ett
beroende av statsmakten som inte är
önskvärt. Fria och frivilliga
organisationer bör få stöd enligt
generella principer och inte styras med
specialdestinerade anslag, heter det
vidare. Anslaget D 2 Information och
studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling bör därför
avvecklas.
Utskottets överväganden
Till grund för regeringens beslut om
stöd till enskilda organisationer som är
verksamma med frågor rörande
säkerhetspolitik och fredsfrämjande,
ligger förordningen (1993:983) om
statligt stöd för information och
studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling. Utskottet
finner att bidrag till verksamhet av
detta slag ligger väl i linje med
Sveriges allmänna utrikespolitiska
överväganden, där säkerhetspolitiska
frågor har kommit att få en allt större
betydelse, i och med de omvälvande
förändringarna i det säkerhetspolitiska
mönstret alltsedan Berlinmurens fall och
Sovjetunionens upplösning. Utskottet ser
det som positivt att regeringen på detta
sätt har en möjlighet att stödja en
verksamhet som ger viktiga bidrag till
en ökad förståelse av förändringar i
vår omvärld.
Motion U303 (m), yrkande 4, avstyrks.
Utskottet finner propositionens förslag
under verksamhetsområde D väl
motiverade, och tillstyrker
propositionens förslag till belopp.
E Övriga utrikespolitiska frågor
Propositionen (s. 31-33)
Genom en förändring i anslagsstrukturen
har innevarande budgetårs anslag E 11
Inspektionen för strategiska produkter
och anslagsposten B 6. 9 New Forum
slagits ihop till ett anslag för
strategisk exportkontroll E 1.
Inspektionen för strategiska produkter
(ISP) inrättades den 1 februari 1996
genom att Krigsmaterielinspektionen inom
Utrikesdepartementets handelsavdelning
ombildades till myndighet (prop.
1995/96:31, bet. 1995/96:UU3, rskr.
1995/96:93). Inspektionen sköter tillsyn
och annan kontroll enligt lagen
(1992:1300) om krigsmateriel och lagen
(1991:341) om strategiska produkter.
ISP skall sköta tillsyn och annan
kontroll enligt lagen om krigsmateriel
och lagen om strategiska produkter.
Inspektionen skall också vara nationell
myndighet enligt Sveriges åtaganden inom
ramen för icke-spridning av kemiska
vapen. Inspektionen prövar
förvaltningsärenden om kontroll över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter.
Kostnaderna för verksamheten täcks av
avgifter, som redovisas mot särskild
inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften
tas ut av de företag vars produkter
omfattas av kontrollen över
krigsmateriel och andra strategiskt
känsliga produkter.
Stiftelsen Östekonomiska Institutet har
som syfte att främja kunnandet i Sverige
om den ekonomiska utvecklingen i Central-
och Östeuropa och OSS-området.
Stiftelsen bildades år 1989 sedan avtal
träffats mellan staten och ett antal
intressenter från näringslivet.
Genom detta avtal åtar sig staten
liksom övriga stiftare att lämna årliga
bidrag för att täcka institutets
kostnader. Behovet av kvalificerad
analys genom ett internationellt erkänt
forskningsinstitut som Östekonomiska
Institutet är därvid uppenbar. Enligt
regeringens mening är det därför
angeläget att stiftarna ger institutet
möjlighet att fortsätta sin verksamhet
och att utveckla denna i ett långsiktigt
perspektiv genom ökade resurstillskott.
För budgetåret 1997 föreslås statens
bidrag uppgå till 4 636 000 kr, en
ökning med två miljoner kronor.
Förutsättningen för att regeringen skall
bevilja denna ökning av anslaget till
Östekonomiska Institutet är att övriga
stiftare, uppdragsgivare och andra
finansiärer ger institutet en
motsvarande ökning.
Anslaget Övriga internationella
organisationer delas från år 1997, så
att de obligatoriska bidragen förs till
anslaget Bidrag till vissa
internationella organisationer, som
anslagsposten 6, och de frivilliga
bidragen i fortsättningen benämns Bidrag
till organisationer för mänskliga
rättigheter och folkrätt.
Genom bidrag till vissa svenska och
internationella organisationer stödjer
den svenska regeringen deras verksamhet
för att främja de mänskliga
rättigheterna och folkrättens ställning.
Bland dessa kan nämnas Raoul Wallenberg-
institutet i Lund samt ett antal
enskilda organisationer och
institutioner, vars arbete inom detta
område är ovärderligt.
Motionerna
I Miljöpartiets partimotion, U304,
yrkande 1 (delvis) yrkas att anslaget B
1 skall minskas med 4 253 000 kr,
motsvarande Sveriges bidrag till
Schengensamarbetets administrativa
budget, och att anslaget E 4.Bidrag till
organisationer för mänskliga rättigheter
och folkrätt, skall ökas med detta
belopp.
Vänsterpartiets partimotion U305 (v)
överensstämmer i stort med regeringens
förslag till medelsfördelning inom
utgiftsområde 5, med ett undantag.
Partiet anför i yrkande 4 att man som
principiell motståndare till svensk
vapenexport anser att anslaget för
Inspektionen för strategiska produkter
bör utgå. I yrkande 6 pläderar man för
att den summa som regeringen för 1997
har föreslagit för detta anslag, 13 857
000 kr, skall fördelas mellan anslag D
Nedrustning och säkerhetspolitiska
frågor och E 4 Organisationer för
mänskliga rättigheter och folkrätt.
Myndigheten bör vidare vara
självfinansierad. I yrkande 5 anförs att
så länge det förekommer vapenexport från
svenska företag bör dessa också stå för
administrationskostnaderna för
tillstånden.
I motion Ub8 (kd), yrkande 14, välkomnar
motionärerna att regeringen vill öka det
statliga bidraget till Östekonomiska
Institutet med 2 miljoner kronor. Det
bör vara en högt prioriterad uppgift att
forska kring utvecklingen i Östeuropa,
inte minst utvecklingen i Ryssland.
Svårigheten att förutsäga den framtida
utvecklingen ställer krav på Sveriges
förmåga till anpassning i
säkerhetspolitiska, strategiska,
taktiska och tekniska avseenden.
Motionärerna pekar också på den resurs
som Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut utgör, med en
uttalad önskan att studera utvecklingen
i Central- och Östeuropa.
Utskottets överväganden
I konsekvens med vad utskottet anfört om
Schengensamarbetet under
verksamhetsområde B 1 Internationella
organisationer, avstyrker utskottet
motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis).
Utskottet har vid ett flertal tillfällen
tagit ställning till yrkanden rörande en
avveckling av krigsmaterielexporten,
senast i betänkande1994/95:UU20. Dessa
förslag har genomgående avstyrkts. Denna
bedömning gäller alltjämt.
Inspektionen för strategiska produkter
inrättades den 1 februari i år. I
proposition 1995/96:31 beräknade
regeringen de årliga kostnaderna för
myndigheten till ca 11 miljoner kronor.
Utskottet konstaterar att det i årets
budgetproposition föreslagna beloppet
ligger nära denna summa.
Utskottet behandlade frågan om
myndighetens arbetssätt i betänkande
1995/96:UU3. I det betänkandet
tillstyrkte utskottet regeringens
förslag beträffande finansieringen av
myndighetens verksamhet.
Av statsfinansiella skäl finansieras
verksamheten med avgifter från de
företag vars produkter omfattas av
kontrollen över krigsmateriel och andra
strategiskt känsliga produkter. Enligt
lagen (1992:1300) om krigsmateriel,
22 §, skall den som har tillstånd att
tillverka krigsmateriel eller produkter
som omfattas av myndighetens tillsyn
årligen betala en avgift, om det
fakturerade värdet av tillverkarens
sålda produkter under året överstiger
2 500 000 kr. Inspektionen för
strategiska produkter bestämmer avgiften
i efterhand, efter ett för samtliga
avgiftsskyldiga lika förhållande till
det fakturerade värdet. Avgifterna är
avsedda att täcka statens samtliga
kostnader för myndigheten. Avgifterna
redovisas mot en inkomsttitel på
statsbudgeten. Den återkommande
prövningen av verksamheter och
kostnadsramar som sker inom ramen för
budgetprocessen är främst en garanti för
att avgiftsfinansieringen inte påverkar
myndighetens kostnadsmedvetande
negativt. Systemet innebär att de
svenska företag som i sin verksamhet är
beroende av myndighetens
tillståndsgivning också finansierar
kostnaderna för densamma. På denna punkt
synes motionärernas krav vara
tillgodosedda.
Utskottet avstyrker motion U305 (v),
yrkandena 4 och 6, och anser motionens
yrkande 5 med det anförda besvarat.
Beträffande forskningen kring
utvecklingen i Öst- och Centraleuropa,
konstaterar utskottet att regeringen i
propositionen genomgående framhåller det
ökande intresset för regionen, betingat
av den omdaningsprocess och
reformpolitik som genomförs i de
aktuella länderna. Därvid handlar det om
strukturreformer,
institutionsuppbyggande och anpassning
till en ökad integration i den globala
ekonomin, vilket enligt regeringen gjort
analyserna mer komplexa. Regeringens
prioriteringar återspeglas också i
förslagen till avsevärt höjda anslag
till denna typ av forskning.
Med det anförda anser utskottet motion
Ub8 (kd), yrkande 14, besvarad.
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag till belopp under
verksamhetsområde E.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Sveriges
representation i Wellington
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:U301 samt 1996/97:U303
yrkande 1,
2. beträffande Sveriges
representation i Minsk
att riksdagen avslår motion
1996/97:U303 yrkande 1,
3. beträffande Sveriges
representation i Kinshasa m. m.
att riksdagen avslår motion
1996/97:U305 yrkandena 1 och 3,
res. 1 ( fp, v,
mp, kd)
4. beträffande Sveriges
representation i Murmansk
att riksdagen med avslag på motion
1996/97:511 yrkande 1 förklarar
motion 1996/97:U305 yrkande 2
besvarad med vad utskottet anfört,
5. beträffande en utredning av
Utrikesdepartementets verksamhet
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:U302 och 1996/97:U303 yrkande
2,
6. beträffande anslagen under
utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning
och internationell samverkan
att riksdagen med bifall till
propositionens yrkande (prop.
1996/97:1 utg. omr 5 avsnitt 1) och
med avslag på motionerna 1996/97:U303
yrkande 3, 1996/97:U304 yrkandena 1
och 2 samt 1996/97:U305 yrkandena 4
och 6 för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan anvisar
anslag enligt kolumnen Utskottets
förslag enligt den bilaga som är
fogad till detta betänkande och med
de anslagsbenämningar och
anslagstyper som framgår av bilagan
samt förklarar motion 1996/97:Ub8
yrkande 14 besvarad med vad utskottet
anfört,
res. 2 (v, mp)
7. beträffande nedrustnings- och
säkerhetspolitiska frågor
att riksdagen avslår motion
1996/97:U303 yrkande 4,
8. beträffande strategisk
exportkontroll
att riksdagen förklarar motion
1996/97:U305 yrkande 5 besvarad med
vad utskottet anfört.
Stockholm den 26 november 1996
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
I beslutet har deltagit: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),
Inga-Britt Johansson (s), Nils T
Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger
Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena
Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil
Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v),
Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m),
Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid
Näslund (kd).
Reservationer
1. Sveriges representation i Kinshasa
(mom. 3)
Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva
Zetterberg (v), Bodil Francke-Ohlson
(mp) och Ingrid Näslund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med I fallet Zaire
och slutar med Motion U305 (v) yrkande
1 och 3 avstyrks bort ha följande
lydelse:
Vid ett flertal tillfällen har utskottet
uttalat behovet av kunskapsuppbyggnad om
det fransktalande västra Afrika. Trots
detta beslutade utskottet förra gången
frågan var uppe till behandling
(bet.1994/95:UU14) att ge klartecken för
nedläggning av den enda svenska
utlandsbeskickningen i fransktalande
Afrika, nämligen den i Kinshasa.
Utskottsmajoriteten skrev då att samtal
pågår mellan departementet och
företrädare för missionsverksamheten i
Zaire om olika lösningar, varav en
tänkbar lösning är att utnämna en svensk
missionär till konsul . Detta blev också
resultatet av utskottsmajoritetens
ställningstagande vid det tillfället.
Det bör i detta sammanhang påpekas att
den svenska ambassaden i Kinshasa under
den tid den verkade hade mycket stor
betydelse för den omfattande verksamhet
som den svenska missionen bedrivit och
fortfarande bedriver i området. De
svenska biståndsinsatserna har rötter
mer än 100 år bakåt i tiden i denna
fransktalande del av Afrika. Trots detta
har Sverige på statlig nivå aldrig
skapat särskilt mycket kontakter med
länderna i denna del av Afrika i
jämförelse med de betydligt större
insatser som gjorts i de före detta
brittiska och portugisiska kolonierna.
Naturligtvis har språkförhållandena
spelat en stor roll när det gäller hur
kontakterna skapas.
Utöver det svenska biståndets
verksamhet i det fransktalande Afrika
finns i dag ett betydande humanitärt,
politiskt och kommersiellt intresse från
Sveriges sida i länderområdet. Inte
minst i den mycket svåra politiska
situation som råder i länderna Rwanda,
Burundi och Zaire har det visat sig att
det var ett olyckligt beslut att lägga
ner den svenska ambassaden i Kinshasa. I
dagens krissituation och i den
demokratiseringsprocess som trots alla
svårigheter dock pågår söker man efter
kontakter och erfarenheter från olika
håll - inte minst från Sverige. Under
överskådlig tid vore det därför mycket
värdefullt med svensk närvaro i det
fransktalande västra Afrika i form av en
svensk ambassad i Kinshasa. I den
nuvarande katastrofsituationen borde en
svensk ambassad ha kunnat vara en viktig
faktor för att organisera humanitärt
bistånd och på plats kunna bilda sig en
uppfattning om möjliga insatser.
Mot den bakgrunden föreslår utskottet
att den svenska ambassaden i Kin-
shasa med det snaraste åter öppnas och
att medel härför tas fram genom
omdisponering inom UD:s budget.
Med det anförda tillstyrker utskottet
motion U305, yrkandena 1 och 3.
dels att moment 3 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande Sveriges
representation i Kinshasa m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:U305 yrkandena 1 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
2. Anslagen under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan (mom. 6)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke
Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med Utskottets
bedömning av Schengensamarbetets och
slutar med Motion U304 (mp), yrkandena
1 (delvis) och 2, avstyrks bort ha
följande lydelse:
Sverige deltar sedan den 1 maj 1996 som
observatör i Schengensamarbetet i
avvaktan på att förhandlingarna om
medlemskap skall slutföras.
Utrikesutskottet anser att Sverige bör
avstå från medlemskapet. Samarbetet
syftar till att avskaffa
gränskontrollerna för persontrafik
mellan de stater som ingår i
Schengensamarbetet. Vidare innebär det
kommande avtalet att EU:s externa
gränser får ökad gränskontroll genom
viseringsplikt och ökat
informationsutbyte, som innebär
registrering av dem som passerar
gränserna, dvs. utökade dataregister.
Stora risker finns att droghandeln inom
Europa ökar och möjligheterna att
kontrollera och stoppa drogförsäljning
och missbruk blir minimala. Eftersom
utskottet inte önskar att Sverige skall
sluta avtal om Schengensamarbetet, skall
Sverige inte heller i egenskap av
observatör bidra till
Schengensamarbetets administrativa
budget. Utskottet anser att de 4 253 000
kr som budgeterats kan användas på
bättre sätt och i stället bör överföras
till anslaget E 4. Bidrag till
organisationer för mänskliga rättigheter
och folkrätt.
Utskottet tillstyrker motion U304 (mp),
yrkandena 1 (delvis) och 2.
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 20 börjar med I konsekvens
med vad utskottet och slutar med
motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis)
bort ha följande lydelse:
I konsekvens med vad utskottet anfört
om Schengensamarbetet under
verksamhetsområde B 1. Internationella
organisationer, tillstyrker utskottet
motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis).
dels att moment 6 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslagen under
utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning
och internationell samverkan
att riksdagen med avslag på
propositionens yrkande (utgiftsområde
5 avsnitt 1) och motion 1996/97:U303
yrkandena 3 och 4 samt med bifall
till motion 1996/97:U304 yrkande 1
och 2 för budgetåret 1997 under
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan anvisar
anslag enligt kolumnen Res. 2 v+mp
i den bilaga som är fogad till detta
betänkande och med de
anslagsbenämningar och anslagstyper
som framgår av tabellen samt
förklarar motionerna 1996/97:U305
yrkandena 4 och 6 och 1996/97:Ub8
yrkande 14 besvarade med vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
Utredning av Utrikesdepartementets
verksamhet m.m. (mom. 1, 2, 5 och 7)
Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil
Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:
Allmänt om budgetprocessen
Den 22 november beslutade riksdagens
majoritet bestående av
socialdemokraterna och centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende 1997. Samtidigt beslutades en
preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den
sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Samtidigt värnar vi de människor som är
i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslut den 22 november valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande redovisar vi den del av vår
politik som berör utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan.
Utredning av Utrikesdepartementets
verksamhet (mom. 5)
I motion U302 framhålles att UD:s
centrala förvaltning genomgått en
framgångsrik omorganisation. Det är nu
dags att se över Sveriges
utlandsrepresentation med anledning av
den radikalt förändrade utrikespolitiska
situationen. Härvid bör uppmärksammas
att den internationella
nyhetsrapporteringen minskar behovet av
nyhetsrapportering från ambassaderna. I
stället behövs kvalificerade bedömningar
från seniora krafter. Ett alternativ är
att överväga fler, men mindre
ambassader. Kanske behöver inte alla
ambassader vara uppbyggda efter samma
mall, utan i stället skulle de kunna ha
olika inriktning - politik, handel,
bistånd etc. Efter inträdet i EU har
kontaktmönstret med dess medlemsländer
radikalt förändrats och detta bör kanske
återspeglas i mindre ambassader och en
översyn av arbetsuppgifterna. Det är i
sammanhanget angeläget att ta vara på
erfarenheterna från de omorganisationer
av utlandsrepresentationen som
företagits i flera andra EU-länder.
Sveriges representation i Wellington och
Minsk (mom. 1 och 2)
I motion 303 anför moderaterna att det
var ett misstag att stänga ambassaden i
Wellington och att det är angeläget att
snarast skapa diplomatisk närvaro i
Minsk.
Nedrustnings- och säkerhetspolitiska
frågor (mom. 7)
Vi anför vidare i motion U303 yrkande 4
att fria och frivilliga organisationer
bör få stöd enligt generella principer
och inte styras av specialdestinerade
anslag. En särbehandling av vissa, med
utgångspunkt i deras
verksamhetsinriktning, skapar ett icke
önskvärt, och i de aktuella fallen
mycket olyckligt, beroende av
statsmakten.
Utredning av Utrikesdepartementets
verksamhet m.m.
(mom. 5)
Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna har i motioner
föreslagit en alternativ budget för
1997. Vårt budgetförslag innebär i sina
huvuddrag sänkta skatter för företagande
och tillväxt med en stark rättviseprägel
genom en tydligare omsorg om de mest
utsatta i och utanför Sverige.
I motion U302 framhålles att UD:s
centrala förvaltning genomgått en
framgångsrik omorganisation. Det är nu
dags att se över Sveriges
utlandsrepresentation med anledning av
den radikalt förändrade utrikespolitiska
situationen. Härvid bör uppmärksammas
att den internationella
nyhetsrapporteringen minskar behovet av
nyhetsrapportering från ambassaderna. I
stället behövs kvalificerade bedömningar
från seniora krafter. Ett alternativ är
att överväga fler, men mindre
ambassader. Kanske behöver inte alla
ambassader vara uppbyggda efter samma
mall, utan i stället skulle de kunna ha
olika inriktning - politik, handel,
bistånd etc. Efter inträdet i EU har
kontaktmönstret med dess medlemsländer
radikalt förändrats och detta bör kanske
återspeglas i mindre ambassader och en
översyn av arbetsuppgifterna. Det är i
sammanhanget angeläget att ta vara på
erfarenheterna från de omorganisationer
av utlandsrepresentationen som
företagits i flera andra EU-länder.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till anslags-
fördelning.
Avvikelse
r i för
hållande
till
utskottet
s förslag
Utsko Res. 2
ttets v+mp
försl
ag
A Utrikesförvaltningen m.m.
1 Utrikesförvaltninge 1 667
n (ram) 384
2 Nordiskt samarbete 1 442
(ram)
3 Ekonomiskt bistånd 4 371
till svenska
medborgare i
utlandet m.m. (ram)
B Internationella organisationer
1 Bidrag till vissa 452 -4 253
internationella 462
organisationer
(ram)
2 Nordiska 303
ministerrådet (ram) 700
3 Organisationen för 24
ekonomiskt 207
samarbete och
utveckling (OECD)
(ram)
4 Fredsfrämjande 150
verksamhet (ram) 206
C Information om Sverige i utlandet
1 Svenska Institutet 55
(ram) 237
2 Övrig information 10
om Sverige i 266
utlandet (ram)
D Nedrustnings- och
säkerhetspolitiska frågor
1 Utredningar och 2 322
andra insatser på
det
utrikespolitiska
området (ram)
2 Information och 9 250
studier om
säkerhetspolitik
och fredsfrämjande
utveckling (ram)
3 Bidrag till 20
Stockholms 571
internationella
fredsforskningsinst
itut (SIPRI) (obet)
4 Forskning till stöd 12
för nedrustning och 235
internationell
säkerhet (ram)
5 Utrikespolitiska 10
Institutet (obet) 112
6 Forskningsverksamhe 3 597
t av särskild
utrikes- och
säkerhetspolitisk
betydelse (ram)
E Övriga utrikespolitiska frågor
1 Strategisk 13
exportkontroll 857
(ram)
2 Bidrag till 4 636
Stiftelsen
Östekonomiska
Institutet (obet)
3 Europainformation 8 800
m.m. (ram)
4 Bidrag till 2 548 +4 253
organisationer för
mänskliga
rättigheter och
folkrätt (ram)
SUMMA 2 757
203 0
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 3
A Utrikesförvaltningen m.m. 3
Motionerna 5
Utskottets överväganden 7
B. Internationella organisationer 11
Motionen 14
Utskottets överväganden 14
C Information om Sverige i
utlandet 16
Utskottets överväganden 17
D Nedrustnings- och
säkerhetspolitiska frågor 17
Motionen 18
Utskottets överväganden 18
E Övriga utrikespolitiska frågor 18
Motionerna 19
Utskottets överväganden 20
Hemställan 21
Reservationer 22
1. Sveriges representation i
Kinshasa (mom. 3) 22
2. Anslagen under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och
internationell samverkan (mom. 6) 23
Särskilda yttranden 24
Utredning av Utrikesdepartementets
verksamhet m.m. (mom. 1, 2, 5 och
7) 24
Utredning av Utrikesdepartementets
verksamhet m.m. 25
(mom. 5) 25
Bilaga 26