Utskottet har inte något att erinra mot
vad regeringen anfört om integration av
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg. Detta innebär bl.a. att
ett gemensamt måldokument för den
allmänna förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen skall utarbetas.
Vidare bör bestämmelserna i
socialtjänstlagen om förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg föras över till
skollagen. Regeringen avser att efter
erforderligt utredningsarbete återkomma
till riksdagen i dessa frågor.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om att godkänt betyg i svenska
som andraspråk från grundskolan skall
vara ett alternativ till betyg i ämnet
svenska och utgöra grund för behörighet
till gymnasieskolans nationella och
specialutformade program. Vidare skall
det finnas möjlighet för skolorna att
kunna sätta ett gemensamt betyg för NO-
ämnena (fysik, kemi och biologi) och ett
likaså gemensamt betyg för SO-ämnena
(geografi, historia, samhälls-kunskap
och religionskunskap) som alternativ
till betyg i varje enskilt ämne.
Nuvarande regler om två betyg i
svenska i gymnasieskolan och den
gymnasiala vuxenutbildningen tas bort.
En öppnare reglering av tillämpningen av
timplanerna i gymnasieskolan införs.
Kommunerna skall kunna erbjuda
individuella och specialutformade
program till grupper av elever. Ändrade
regler för arbetsplatsförlagd utbildning
(APU) införs. Lokala grenar skall
fortsättningsvis bara vara avsedda för
kommunens eller samverkansområdets
elever. Efter särskilt beslut skall
utbildningen vid en lokal gren kunna
förklaras vara riksrekryterande.
Slutligen bemyndigas regeringen att
avveckla Svenska Statens Språkresor AB.
Till betänkandet är fogade 14
reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:206
Vissa skolfrågor m.m. föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. att riksdagen godkänner det
regeringen föreslagit om möjligheten att
utfärda blockbetyg i grundskolan
(avsnitt 7),
3. att riksdagen godkänner det
regeringen föreslagit om betygsättningen
i ämnet svenska (avsnitt 9),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen
att avveckla Svenska Statens språk-resor
AB samt att vidta de övriga åtgärder som
erfordras i samband med avvecklingen av
bolaget (avsnitt 14),
5. att riksdagen till
avvecklingskostnader för Svenska Statens
Språkresor AB under åttonde huvudtiteln
på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 18 miljoner kronor
(avsnitt 14).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till
detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Ub41 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarutbildning och
fortbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om verksamhet för femåringar,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidsram och genomförande,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en tioårig grundskola med
start vid sex års ålder,
5. att riksdagen beslutar avslå
regeringens förslag till blockbetyg.
1995/96:Ub42 av Inger Davidson m.fl.
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en obligatorisk tioårig
grundskola,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av den flexibla
skolstarten,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett gemensamt måldokument för
den allmänna förskolan, skolan och
skolbarnsomsorgen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska som andra språk,
5. att riksdagen avslår regeringens
förslag att återinföra möjligheten till
blockbetyg i grundskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslaget om
timplanejustering.
1995/96:Ub43 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnomsorgens och skolans
olika roller,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om målen för barnomsorg och
skola,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolstart vid sex år,
4. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att svenska som andraspråk
skall likställas med svenska vid
tillträde till gymnasieskolan i enlighet
med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att minska antalet betyg i
svenska på gymnasiet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om blockbetyg,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förbättring av den
kommunala uppföljningen och
utvärderingen,
8. att riksdagen avslår regeringens
förslag om förändrade regler för den
arbetsplatsförlagda utbildningen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förändrad
finansieringsform för den
arbetsplatsförlagda utbildningen,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala grenar och elevernas
rätt att välja skola.
1995/96:Ub44 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrationen av
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg,
2. att riksdagen avslår förslaget att
även godkänt betyg i svenska som andra
språk skall ge tillträde till
gymnasieskolans nationella och
specialutformade program,
3. att riksdagen avslår förslaget om
att ett sammanfattande betyg i
ämnesblock i grundskolan skall kunna ges
som alternativ till betyg i varje ämne,
4. att riksdagen avslår förslaget om
att endast ge ett betyg i svenska i
gymnasieskolan och den gymnasiala
vuxenutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om timplaner i gymnasieskolan,
6. att riksdagen avslår förslaget om
att arbetsplatsförlagd utbildning skall
kunna förekomma på de estetiska,
naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga programmen.
Yttrande
Socialutskottets yttrande 1996/97:SoU3y
återfinns som bilaga 2 till detta
betänkande.
Utskottet
Propositionen i korthet
I propositionen tar regeringen upp en
rad skilda frågor på skolområdet. En rör
integrationen av
förskoleverksamhet-skola-skolbarnsomsorg
i syfte att förbättra barns
förutsättningar i tidig skolålder. Denna
fråga har varit föremål för flera
utredningar. År 1985 kom Förskola-skola-
kommittén med sitt slutbetänkande
Förskola-skola (SOU 1985:22).
Skolbarnsomsorgskommittén lämnade sitt
betänkande Skola-skolbarnsomsorg, en
helhet i juni 1991 (SOU 1991:54). I
betänkandet Grunden för livslångt
lärande (SOU 1994:45) har frågan om en
förlängning av grundskolan till tio år
utretts.
En annan fråga gäller behörigheten till
gymnasieskolan. Från och med hösten 1998
krävs minst betyget godkänd i svenska,
engelska och matematik för att börja ett
nationellt program. Riksdagen har
beslutat (prop. 1994/95:174, bet. UbU19,
rskr. 406) att svenska som andraspråk
skall betraktas som ett eget ämne i alla
skolformer. I konsekvens härmed föreslås
i propositionen att svenska som
andraspråk skall utgöra grund för
behörighet till gymnasieskolan.
Regeringen föreslår vidare att det
skall finnas möjlighet för skolorna att
kunna sätta betyg i ämnesblocken
naturorienterande ämnen (NO), dvs.
fysik, kemi och biologi respektive
samhällsorienterande ämnen (SO), dvs.
geografi, historia, samhällskunskap och
religionskunskap som alternativ till
betyg i varje ämne.
Regeringen lägger fram flera förslag
till förändringar i gymnasieskolan och
framhåller att de skall ses som delar i
en kontinuerlig förändringsprocess.
Nuvarande regler om två betyg i svenska
i gymnasieskolan och den gymnasiala
vuxenutbildningen tas bort. En öppnare
reglering av tillämpningen av
timplanerna föreslås införas. Kommunerna
skall kunna erbjuda individuella och
specialutformade program för grupper av
elever. Samma behörighetsregler skall
gälla för specialutformade program som
för nationella program. Vidare föreslås
förändrade regler för arbetsplatsförlagd
utbildning (APU). Lokala grenar i
gymnasieskolan skall fortsättningsvis
bara vara avsedda för den egna kommunens
eller samverkansområdets elever. Efter
särskilt beslut skall utbildningen vid
en lokal gren kunna förklaras vara
riksrekryterande.
Regeringen grundar sina förslag och
bedömningar på de utvecklingsbehov som
framkommit bl.a. genom Kommitténs för
gymnasieskolans utveckling (dir.
1994:29, resp. dir. 1994:128) första
delbetänkande Den reformerade
gymnasieskolan - hur går det? (SOU
1996:1) och arbetsgruppens för
kursutformad gymnasieskola rapporter
Centrala frågor i utvecklingen av
kursutformad gymnasieskola (Ds 1993:69),
Kursutformad gymnasieskola för alla? (Ds
1994:139) och Kursutformad gymnasieskola
- en flexibel skola för framtiden (Ds
1995:78). En arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet har i en
departementspromemoria, Svenska som
andraspråk och betygsättningen i svenska
(Ds 1995:40), lagt förslag om
betygsättningen i kärnämnet svenska.
I propositionen föreslås slutligen att
regeringen får bemyndigande att avveckla
Svenska Statens Språkresor AB och i
anslutning därtill ett godkännande av
riksdagen beträffande användning av
anslag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96.
Integration av förskoleverksamhet, skola
och skolbarnsomsorg
All pedagogisk verksamhet som syftar
till att fostra och stödja barn i deras
utveckling bör ses som en helhet, anser
regeringen. En integration av
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg bör därför eftersträvas
i syfte att uppnå högre kvalitet i dessa
verksamheter. Regeringen framhåller att
barns lärande och utveckling under
tidiga år är av avgörande betydelse för
att de skall få möjlighet att lyckas i
skolan. Av det skälet bör förskolans
pedagogiska roll stärkas samtidigt som
förskolepedagogiken ges utrymme också i
skolan. Ett möte mellan barnomsorgens
och skolans traditioner kan enligt
regeringen frigöra pedagogisk
utvecklingskraft som stimulerar både
förskola och skola och som skapar nya
former för barns utveckling och lärande.
I propositionen redovisar regeringen hur
arbetet med integrationen av
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg skall bedrivas.
Som ett första steg bör ett gemensamt
måldokument utarbetas för den allmänna
förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen. Måldokumentet bör,
utifrån en gemensam syn på utveckling
och lärande, ta till vara de olika
verksamheternas särdrag och kvaliteter.
Vidare bör tillämpliga delar av
bestämmelserna i socialtjänstlagen
(1980:620) om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen
(1985:1100).
På myndighetsnivån bör Statens skolverk
bli ansvarig myndighet också för
tillsyn, uppföljning, utvärdering och
utveckling av förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Det innebär att
ansvaret för dessa verksamheter förs
över till verket från Socialstyrelsen
och länsstyrelserna. Dock bör enligt
regeringen rätten till bistånd samt det
allmänna ansvaret för barn och ungdom
enligt bl.a. 6 och 12 §§
socialtjänstlagen alltjämt ligga kvar
under Socialstyrelsens och
länsstyrelsernas tillsynsansvar.
Regeringen anmäler sin avsikt att efter
erforderligt utredningsarbete återkomma
till riksdagen med förslag i dessa
frågor.
Utskottet noterar att frågor om
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
inom regeringskansliet fr.o.m. den 1
juli 1996 handläggs i
Utbildningsdepartementet.
Gemensamt måldokument för den allmänna
förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen
Regeringen anser, som nämnts, att ett
gemensamt måldokument för den allmänna
förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen bör utarbetas. Det
skall bidra till en utveckling där de
olika kompetenserna och traditionerna
som finns i respektive verksamhet
samverkar kring den gemensamma uppgiften
att främja barns utveckling och lärande.
Därmed ökar enligt regeringen
möjligheten att höja grundskolans
kvalitet. En integrerad verksamhet
öppnar också möjligheter för kommunerna
att bedriva sin verksamhet på olika
sätt.
Frågor om barnomsorgens och skolans
olika roller och målen för dessa
verksamheter tas upp i motion
1995/96:Ub43 (m) yrkandena 1 och 2.
Motionärerna utgår från att ett
gemensamt måldokument inte kommer att
ersätta de konkreta mål och riktlinjer
som läroplanen anger för den
obligatoriska skolan, utan att det
handlar om att formulera allmänna mål
och riktlinjer för förskolan och
skolförberedande verksamhet samt ett
gemensamt ansvar för barn i den tidiga
skolåldern. En viktig aspekt i arbetet,
understryker motionärerna, är den
skillnad som utgörs av att grundskolans
verksamhet är obligatorisk, medan
barnomsorgen är frivillig, och att det i
båda fallen finns många olika former av
skolor och barnomsorg att respektera.
Också i motion 1995/96:Ub44 (fp)
yrkande 1 pekas på att varken
barnomsorgen eller förskoleverksamheten
omfattas av någon pliktlag. Ett
gemensamt måldokument måste därför
utformas på ett sådant sätt att
föräldrar som har att ta ställning till
vilken verksamhet de skall välja för
sitt barn inte upplever att kommunen
anser vissa verksamheter som lämpligare
dn andra. Motionärerna välkomnar ett
samlat ansvar för den pedagogiska
verksamheten på central nivå och att
Skolverket får ansvaret för tillsyn,
uppföljning, utvärdering och utveckling
också av förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. De framhåller att det
är viktigt att noggrant följa upp
utvecklingen vad gäller
ansvarsfördelningen inom kommunerna. Om
inte det direkt verksamhetsmässiga
ansvaret har en riktig fördelning kommer
ett gemensamt måldokument att bli ett
dokument utan tyngd, hävdar de.
I motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande 3
anförs att i dag deltar så gott som
samtliga sexåringar i den verksamhet som
erbjuds i den allmänna förskolan. För
att integreringen av den allmänna
förskolan och skolan skall utvecklas kan
ett gemensamt måldokument för dessa
skolformer vara en väg att gå.
Måldokumentet måste dock utformas så att
skollagen, som är en pliktlag, inte
ingriper på socialtjänstlagens område.
Socialutskottet har inkommit med ett
yttrande över propositionen i denna del
jämte motioner. Yttrandet är fogat till
detta betänkande som bilaga 2.
Socialutskottet delar regeringens
bedömning att förskoleverksamheten,
skolan och skolbarnsomsorgen bör
integreras i syfte att främja barnens
utveckling och lärande i tidiga
skolåldern. Socialutskottet har därmed
inget att erinra mot att ett gemensamt
måldokument utarbetas för dessa
verksamheter och anser att
motionsyrkandena bör avstyrkas.
Utbildningsutskottet noterar att
regeringen den 22 augusti 1996 beslutat
om direktiv till en utredning om
pedagogisk verksamhet för barn och
ungdom 6-16 år. Enligt direktiven (dir.
1996:61) skall kommittén med
utgångspunkt i nuvarande måldokument
utarbeta förslag till nytt måldokument
för den pedagogiska verksamheten för
barn och ungdom i åldrarna 6-16 år. Det
samlade måldokumentet skall ersätta
läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) och omfatta den
obligatoriska skolan, förskolans s.k.
sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.
Det understryks i direktiven att
uppdraget inte omfattar en total
omarbetning av nu gällande läroplan för
grundskolan. Läroplanens grundläggande
principer och utformning bör bestå.
Vidare anges i direktiven att
kommittén, när måldokumentet utformas,
bör ta hänsyn till att det är
obligatoriskt för barn att gå i skolan
medan det är frivilligt att delta i
barnomsorgens verksamhet. De olika
verksamheternas kvaliteter och särart
skall tas till vara. Det sägs också att
kommittén bör utgå från att arbete i de
samlade verksamheterna alltmer bedrivs i
arbetslag där olika personalkategorier
med skilda pedagogiska uppgifter
kompletterar varandra i det dagliga
arbetet. Det påpekas att alla kommuner
inte har kommit lika långt med att
verksamhetsmässigt integrera förskolan
för sexåringar, skolan och
skolbarnsomsorgen. Tydliga signaler om
den önskvärda utvecklingen behövs i form
av ett samlat måldokument.
Utredningen skall bedrivas i samråd med
en arbetsgrupp inom regeringskansliet
som arbetar med att se över definitioner
och föra över bestämmelserna om
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i
socialtjänstlagen till skollagen.
Uppdraget skall vara slutfört och
redovisat senast den 15 februari 1997.
Utskottet konstaterar att innehållet i
kommittédirektiven till stor del svarar
mot de synpunkter på ett gemensamt
måldokument som framförts i motionerna.
Någon anledning för riksdagen att göra
ett särskilt uttalande finns därför
inte. Riksdagen bör avslå motionerna
1995/96:Ub42 yrkande 3, 1995/96:Ub43
yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub44
yrkande 1.
Förlängd obligatorisk skolgång samt
ålder för skolstart
Frågan om en förlängning av grundskolan
till tio år har utretts och
remissbehandlats. I betänkandet Grunden
för livslångt lärande (SOU 1994:45)
behandlas frågor som hänger samman med
skolstart, skolplikt samt de
pedagogiska, organisatoriska och
ekonomiska konsekvenserna av olika
modeller för skolstarten. I
propositionen anges nu att regeringen
anser det nödvändigt att ytterligare
bereda frågan om en eventuell
förlängning av skolplikten. Olika
bedömningar har nämligen gjorts i fråga
om kostnadskonsekvenserna. Dessutom är
elevkullarna just nu mycket stora.
Enligt motion 1995/96:Ub41 (c) är det
angeläget att en tioårig grundskola med
start vid sex års ålder införs för att
verksamheten över hela landet skall bli
likvärdig, med en metodik och pedagogik
som passar sexåringarna (yrkande 4). Med
tanke på de för närvarande stora
elevkullarna föreslår motionärerna att
den tioåriga grundskolan skall införas
från och med år 2000 (yrkande 3).
En motsatt uppfattning framförs i
motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande 1. Det
är enligt motionärerna bra att inget
obligatorium för sexåringar att börja
skolan införs nu. En tioårig grundskola
med obligatorisk skolstart vid sex års
ålder behöver inte självklart vara rätt
väg att gå för att uppfylla visionerna
om det livslånga lärandet för alla.
Huvudfrågan för motionärerna är hur
skolan skall kunna tillgodose varje
enskilt barns behov på ett bättre sätt.
De anser (yrkande 2) att den positiva
utvecklingen på många håll mot större
flexibilitet vid skolstarten bör
uppmuntras och förstärkas. Att börja
skolan vid sex års ålder skall vara en
möjlighet men inte en plikt. Då kan man
i planeringen utgå från det enskilda
barnets behov redan från början.
Skolstart vid sex års ålder bör enligt
motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 3
införas som huvudregel. Som huvudsakligt
skäl härför anförs den tydliga signal
som en sådan regel ger om vikten av
pedagogiskt lärande i tidig ålder.
Reglerna om skolstarten måste emellertid
också ge utrymme för flexibilitet.
Avgörande för utbildningstakten under de
första åren skall vara barnens
individuella behov. Motionärerna anser
att regeringen bör återkomma under
hösten med förslag i enlighet med vad de
anfört.
Utskottet vill med anledning av
motionerna anföra följande.
Genom riksdagens beslut om flexibel
skolstart (prop. 1990/91:115, bet.
UbU17, rskr. 357) infördes den 1 juli
1991 i 3 kap. 8 § skollagen en
bestämmelse om att sexåringar skall
jämställas med skolpliktiga barn i fråga
om rätten att börja skolan, om barnets
vårdnadshavare begär det. Enligt en
övergångsregel får hemkommunen dock fram
till utgången av juni månad 1997
bestämma i vilken mån sexåringar skall
tas in i skolan.
I 15 § socialtjänstlagen föreskrivs att
barn skall anvisas plats i förskola från
och med höstterminen det år de fyller
sex år. Denna del av förskolans
verksamhet kallas ofta
sexårsverksamheten och omfattar i dag
praktiskt taget alla sexåringar. Som
regeringen framhåller i propositionen
innebär omfattningen av den allmänna
förskolan att i princip alla barn och
ungdomar i åldrarna 6-16 år i realiteten
deltar i en tioårig pedagogisk
verksamhet. Detta förhållande är också
en av utgångspunkterna för arbetet i
kommittén med uppdrag att ta fram ett
gemensamt måldokument.
Utskottet anser att regeringens
fortsatta överväganden om en tioårig
grundskola bör avvaktas, liksom
resultatet av det utredningsarbete som
kommer att bedrivas av den nyligen
tillkallade kommittén. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 1995/96:Ub41
yrkandena 3 och 4, 1995/96:Ub42
yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub43
yrkande 3.
Verksamhet för femåriga barn
I motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 2
hänvisas till att det i samtliga
utredningsalternativ när det gäller
tidpunkt för skolstart förutsätts att
barnen före skolgång skall erbjudas
skolförberedande verksamhet av i
huvudsak samma slag som i dag ges inom
förskolans ram. Motionärerna, som
föreslagit en tioårig grundskola med
start vid sex års ålder, anser att det
är viktigt att kommunerna erbjuder någon
form av femårsverksamhet för alla barn.
Dock skall kommunerna inte kunna åläggas
att ha en obligatorisk verksamhet. Den
skall vara frivillig också för
föräldrarna som själva väljer om de vill
låta sitt barn delta i verksamheten.
Motionärerna vill ha ett
tillkännagivande till regeringen om
detta.
Socialutskottet har i sitt yttrande
(bilaga 2 till detta betänkande)
behandlat förevarande motionsyrkande.
Socialutskottet konstaterar att många
kommuner efter införandet av flexibel
skolstart kommit långt i arbetet med att
integrera förskola, skola och
skolbarnsomsorg och att det har
utvecklats olika typer av
sexårsverksamhet. Några kommuner har med
anledning av detta också utvecklat någon
form av särskild förskoleverksamhet för
femåringar. Socialutskottet ser positivt
på denna utveckling. Verksamheten bör
dock vara frivillig för såväl kommunen
som föräldrarna. Något tillkännagivande
till regeringen behövs inte, varför
motionsyrkandet enligt socialutskottets
mening bör avstyrkas.
Utbildningsutskottet har ingen annan
uppfattning än socialutskottet. Det
föreligger inget hinder mot att en
kommun frivilligt organiserar verksamhet
särskilt för femåringar. Utskottet vill
därutöver hänvisa till att regeringen i
direktiven om pedagogisk verksamhet för
barn och ungdom i åldern 6-16 år
förutskickat att - efter det första
steget med ett samlat måldokument för
den obligatoriska skolan,
skolbarnsomsorgen och den del av
förskolan som rör sexåringarna - nästa
steg blir att utveckla den pedagogiska
verksamheten för de yngre barnen. Motion
1995/96:Ub41 yrkande 2 bör med det
anförda avslås av riksdagen.
Utbildning av förskollärare och
grundskollärare
Fortbildningen av lärare kommer enligt
motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 1 att få
en framträdande roll i en sammanhållen
tioårig skolgång från sex års ålder.
Fortbildningen måste överbrygga de
skillnader i arbetssätt och pedagogiska
modeller som finns mellan förskola och
grundskola. Den skall sträva efter att
utveckla varje personalkategoris
kompetens och ge insikter i hur denna
kan tas till vara i det gemensamma
arbetet. Detta bör också beaktas vid
framtida utbildning av förskollärare och
grundskollärare, betonar motionärerna.
Utskottet vill återigen hänvisa till
vad som sägs i de nyligen beslutade
direktiven till kommittén för pedagogisk
verksamhet för barn och ungdom i åldern
6-16 år. Som tidigare nämnts bör
kommittén vid fullgörande av uppdraget
utgå från att arbete i de samlade
verksamheterna alltmer bedrivs i
arbetslag där olika personalkategorier
med skilda pedagogiska uppgifter
kompletterar varandra i det dagliga
arbetet. Utskottet förutsätter att vad
som anförts om betydelsen av
samstämmighet mellan förskolans och
grundskolans sätt att se på och
stimulera barnens utveckling och möta
deras behov också kommer att få
genomslag i utbildning och fortbildning
av lärarpersonal. Därmed avstyrker
utskottet motion 1995/96:Ub41 yrkande 1.
Blockbetyg i grundskolan
Regeringen föreslår att det skall finnas
möjlighet för skolorna att kunna sätta
sammanfattande betyg i ämnesblocken NO,
dvs. fysik, kemi och biologi, respektive
SO, dvs. geografi, historia,
samhällskunskap och religionskunskap,
som alternativ till betyg i varje ämne.
Regeringen pekar på att grundskolans
läroplan uppmuntrar ett
ämnesövergripande arbetssätt.
Kursplanerna i biologi, fysik och kemi
har gemensamma mål att sträva mot. Många
skolor har anammat ett arbetssätt som
främjar ämnesintegrering. Denna
utveckling har stärkts av att den nya
utbildningen till grundskollärare med
indelningen naturorienterande ämnen (NO)
respektive samhällsorienterande ämnen
(SO) lägger grunden till ett
ämnesövergripande arbetssätt i dessa
ämnen. Regeringen avser att ge
Skolverket i uppdrag att överarbeta
kursplanerna i SO-ämnena, bl.a. utarbeta
mål att sträva efter samt att fastställa
betygskriterier för ämnesblocken. För
att markera betydelsen av ett
ämnesövergripande arbetssätt avses
Skolkommittén få tilläggsdirektiv att
komma med förslag inom detta område.
Regeringens förslag avstyrks i fyra
motioner. I motion 1995/96:Ub43 (m)
yrkande 6 framhålls att det är centralt
att betygen sätts i relation till
kursplanernas mål. Kursplanerna, en för
varje ämne, innebär inte några hinder
för ämnesintegration. I propositionen om
den nya läroplanen framhölls att
ämnesgemensamma perspektiv är angelägna.
Det är dock viktigt att resultatet av
t.ex. temaundervisning inte medför att
något ämne åsidosätts, anser
motionärerna. Liknande tankegångar
återfinns i de tre andra motionerna. I
motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 5
framhålls att läroplanen uppmuntrar ett
ämnesövergripande arbetssätt, vilket är
positivt. Däremot bör man enligt
motionärerna inte kunna sätta
sammanfattande betyg i ämnesblocken. I
motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 3 pekas
på att ämnena inom respektive block är
möjliga att åtskilja trots att
undervisningen av pedagogiska skäl ofta
sker på ett ämnesövergripande sätt. Det
finns elever som har ett fördjupat
intresse i något av blockets ämnen,
vilket måste komma till uttryck i
elevens betyg. Separata betyg är också
ett skydd mot att vissa ämnen
underbalanseras inom ramen för
blockundervisningen, anser motionärerna.
Enligt motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande
5 är ämnesövergripande undervisning ofta
ett bra sätt att arbeta på, vilket dock
inte innebär att det är bra att betygen
sätts i block. Motionärerna erinrar om
att orsaken till att blockbetygen togs
bort var bl.a. att de ledde till att
vissa ämnen blev styvmoderligt
behandlade. Om betyg sätts i varje ämne
blir det en garanti för att varje ämne
får sin rättmätiga del av
undervisningen, heter det i motionen.
Utskottet erinrar om att grundskolan
genom riksdagsbesluten med anledning av
propositionerna En ny läroplan (prop.
1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr.
82) och Betyg i det obligatoriska
skolväsendet (prop. 1994/95:85, bet.
UbU6, rskr. 136) efter flera år har fått
ett nytt betygssystem. Betyg skall
sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8
i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl
godkänd (VG) och Mycket väl godkänd
(MVG). Om en elev inte når upp till
kursplanens krav för godkänd nivå får
han eller hon inget betyg i ämnet. De
första eleverna som slutar grundskolan
med det nya betygssystemet lämnar
årskurs 9 våren 1998. Betyg skall sättas
i varje ämne och de möjligheter till
sammanfattande betyg i
naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga ämnesblock, som
funnits tidigare i det femgradiga
betygssystemet finns inte längre. Med de
regler som gäller för elever som följer
den tidigare läroplanen, Lgr 80, och
vilka kommer att få betyg enligt det
femgradiga betygssystemet finns
möjlighet för de lärare som undervisar i
dmnesblock att bestämma vilken modell de
vill följa, dvs. ämnes- eller
blockbetyg.
Utskottet vill peka på att den nya
läroplanen, Lpo 94, uppmuntrar ett
ämnesövergripande arbetssätt.
Kursplanerna inbjuder till denna
möjlighet och timplanen anger en timram
för ämnesblocken och ger skolorna
möjlighet att göra lokala justeringar
och prioriteringar för att uppnå
kunskapsmålen. Utskottet delar
regeringens uppfattning att frågan om
att sätta sammanfattande betyg i
ämnesblocken NO och SO i sig inte är
avgörande för ett ämnesintegrerat
arbetssätt. Det nya styrsystemet, de nya
timplanerna ger dessa möjligheter.
Regeringen framhåller att det finns en
tradition inom grundskolan och genom den
nya lärarutbildningen att koppla ihop
ett ämnesintegrerat arbetssätt i NO
respektive SO med betygsättningen och
anser därför att det skall finnas
möjlighet för skolorna att sätta
sammanfattande betyg i ämnesblocken även
i det nya betygsystemet. Utskottet delar
denna uppfattning och anser således att
det bör införas förordningsbestämmelser
som gör det möjligt för lärarna att
sätta betyg efter undervisningens
uppläggning, dvs. ämnesvis eller
blockvis.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5,
1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43
yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3
godkänna det regeringen föreslagit om
möjligheten att utfärda blockbetyg.
Ett betyg i svenska i gymnasieskolan och
den gymnasiala vuxenutbildningen
Kärnämnet svenska i den gymnasiala
utbildningen är uppdelat i två kurser,
Svenska A, Språket och människan och
Svenska B, Språk - Litteratur -
Samhälle. Vid betygssättningen i dessa
två kurser skall för A-kursen anges ett
betyg och för B-kursen två betyg, ett i
svenska språket och ett i
litteraturkunskap. Regeringen föreslår
nu att reglerna skall ändras så att
endast ett betyg ges för B-kursen.
I två motioner, 1995/96:Ub43 (m) och
1995/96:Ub44 (fp), begärs avslag på
regeringens förslag. I den först nämnda
motionen framhålls att ämnet genom
förslaget ges en minskad betydelse,
vilket är olyckligt eftersom regeringen
redan medverkat till antagningsregler
för tillträde till högskolan som bidrar
till att underskatta ämnets betydelse
(yrkande 5). Motionärerna i den senare
motionen pekar på att det inte
nödvändigtvis är så att grammatiska
färdigheter i svenska språket alltid
motsvaras av färdigheter för svensk
litteraturkunskap. Två betyg i svenska
hindrar inte på något sätt utvecklingen
av ett integrerat, brett humanistiskt
ämne där färdigheter och kunskaper eller
form och innehåll utvecklas parallellt i
elevernas personliga utbildningsgång
(yrkande 4).
Utskottet erinrar om att grunden till
det betygssystem som gäller i dag för
bl.a. gymnasieskolan lades genom
riksdagens beslut med anledning av
propositionen om en ny läroplan (prop.
1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr.
93). I propositionen berördes även
frågan om ett eller två betyg i svenska,
och det bedömdes viktigt att det av en
elevs slutbetyg även fortsättningsvis
skulle framgå vilket betyg han eller hon
har i svenska språket respektive
litteraturkunskap och språklig
orientering.
Regeringen redovisar i nu förevarande
proposition att en arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet bl.a. behandlat
frågan om ett eller två betyg i svenska.
Arbetsgruppen har presenterat sina
förslag i en departementspromemoria (Ds
1995:40), som har remissbehandlats.
Arbetsgruppens bedömning är att
övervägande skäl talar för att det
fortsättningsvis endast bör ges ett
betyg i svenska. Ett skäl är att i både
svenska i grundskolan och i svenska som
andraspråk i gymnasial utbildning bara
ges ett betyg.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att det inte är rimligt att i en
välintegrerad svenskundervisning, där
eleverna får tillfälle att utveckla sitt
språk i meningsfulla sammanhang, dra en
gräns mellan form och innehåll vid
betygsättningen. Enligt utskottets
mening bör riksdagen därför avslå
motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och
1995/96:Ub44 yrkande 4 och godkänna vad
regeringen förordat om att endast ett
betyg skall ges för B-kursen i svenska.
Behörighet till gymnasieskolans
nationella och specialutformade program
Regeringen föreslår att godkänt betyg i
svenska som andraspråk skall vara ett
alternativ till godkänt betyg i svenska
för tillträde till gymnasieskolans
nationella och specialutformade program.
Enligt regeringens bedömning är
kunskaper motsvarande godkänt betyg i
svenska som andraspråk från grundskolan
en tillräcklig grund för att kunna följa
nationella och specialutformade program
i gymnasieskolan. Förslaget medför en
ändring i 5 kap. 5 § skollagen.
Förslaget har föranlett tre motioner, i
vilka likartade synpunkter redovisas.
Enligt motionärerna i 1995/96:Ub43 (m)
är ett minimikrav för tillträde till
gymnasieskolan att eleverna har goda
kunskaper i svenska. Undervisningen i
svenska som andraspråk skall syfta till
att så fort som möjligt bibringa
eleverna sådana kunskaper att de kan
övergå till att läsa ämnet svenska. En
elev som under sin grundskoletid inte
når målen för godkänt i ämnet svenska
måste ges stöd för att klara detta.
Motionärerna anser att regeringens
förslag skall avslås (yrkande 4). I
motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 2
framhålls att målet måste vara att
kravet på kunskapsnivå för tillträde
till gymnasieskolan ligger på samma nivå
för alla elever. Tillträde till
gymnasieskolan genom ett godkänt betyg i
svenska som andraspråk gynnar inte
elever med invandrarbakgrund, anser
motionärerna. Enligt motion 1995/96:Ub42
(kds) yrkande 4 skall målen vara desamma
för undervisning i svenska som
andraspråk som för ämnet svenska med en
gemensam kursplan. Motionärerna anser
att det kommer att leda till svårigheter
för invandrareleverna på gymnasiet om
betygen bedöms likvärdigt trots att
målen inte är desamma.
Utskottet vill med anledning av
förslaget och yrkandena anföra följande.
Enligt 5 kap. 5 § skollagen är varje
kommun skyldig att erbjuda utbildning på
nationella program för samtliga ungdomar
i kommunen efter avslutad
grundskoleutbildning fram till och med
det första kalenderhalvåret det år de
fyller tjugo år. Elevens rätt till
utbildning gäller under förutsättning av
slutförd sista årskurs i grundskolan
eller motsvarande med godkända betyg i
svenska, engelska och matematik. Kravet
på godkända betyg i de uppräknade ämnena
skall dock inte tillämpas förrän vid
intagning till gymnasieskolan läsåret
1998/99. I ett senare avsnitt i
propositionen föreslås att dessa krav
också skall gälla för att bli mottagen
på ett specialutformat program.
Riksdagen har för inte så länge sedan
beslutat att svenska som andraspråk
skall betraktas som ett eget ämne i alla
skolformer (prop. 1994/95:174, bet.
UbU19, rskr. 406). I gymnasieskolan
utgör ämnet ett kärnämne och ett
alternativ till kärnämnet svenska.
Svenska som andraspråk har en egen
kursplan i både grundskolan och
gymnasieskolan. Regeringen gör
bedömningen att kunskaper motsvarande
godkänt betyg i svenska som andraspråk
från grundskolan är en tillräcklig grund
för att kunna följa nationella och
specialutformade program i
gymnasieskolan. Utskottet delar denna
bedömning. Utskottet vill också
framhålla att detta ligger i linje med
riksdagens tidigare fattade beslut om
att svenska som andraspråk skall
betraktas som eget ämne i alla
skolformer.
Med hänvisning till vad utskottet har
anfört bör riksdagen avslå motionerna
1995/96:Ub42 yrkande 4, 1995/96:Ub43
yrkande 4 och 1995/96:Ub44 yrkande 2 och
anta regeringens förslag till ändring av
5 kap. 5 § skollagen.
Timplanejusteringar för gymnasieskolan
Regeringen föreslår att timplanerna i
bilaga 2 till skollagen ändras så att de
anger riktvärden för utbildningens
omfattning i timmar om 60 minuter för
ämnen. Vidare anges det garanterade
antalet undervisningstimmar för
programmet. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer bör
få meddela föreskrifter om tillämpningen
av timplanerna.
Regeringen anser att programmålen och
kursplanerna måste få ökad betydelse och
att en öppnare reglering av timplanerna
därför bör införas. Förslaget innebär en
flexibilitet i användningen av
undervisningstiden i gymnasieskolan på
motsvarande sätt som i komvux. Elevens
rätt att få undervisning motsvarande det
garanterade antalet undervisningstimmar
för programmet samt övriga effekter av
förslaget måste följas upp och
utvärderas. En sådan uppgift ligger
naturligt inom ramen för Skolverkets
uppdrag, heter det i propositionen.
Enligt motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande
5 är regeringens förslag ett steg i rätt
riktning. Motionärerna anser att det är
rimligt att så småningom även gå ifrån
dessa riktvärden. Det är viktigt att
målstyrningen även i praktiken sätts i
förgrunden. Målet bör vara att
riktvärdena för timplanerna i
gymnasieskolan avskaffas. Motionärerna i
1995/96:Ub42 (kds) stöder förslaget, men
betonar att det skall vara elevens behov
av tid för att uppnå de fastställda
målen för en kurs som skall styra
undervisningstiden, inte kommunens
eventuella önskemål att minska sina
kostnader för utbildningen. Riksdagen
måste noga följa utvecklingen så att
förändringen inte öppnar för
kvalitetssänkande besparingar (yrkande
6).
Utskottet vill med anledning av
förslaget och motionerna anföra
följande.
Timplanerna i bilaga 2 till skollagen
anger den minsta garanterade
undervisningstiden för ämnena i
gymnasieskolan. En elev har rätt att få
undervisning i varje ämne i den
utsträckning som anges i timplanerna.
Utskottet vill poängtera att det
självklart inte finns något som hindrar
att skolorna ger eleverna mer
undervisningstid i ett eller flera
ämnen. Elever som har behov av mer
undervisningstid för att nå
kunskapsmålen skall kunna få det.
Samtidigt skall de elever som så önskar
kunna få undervisning i en kurs upplagd
med ett mindre antal timmar.
Gymnasieskolan måste präglas av
flexibilitet och anpassning till olika
undervisningssituationer.
Utskottet anser i likhet med regeringen
och motionärerna att det är angeläget
att ge skolorna en möjlighet att på ett
flexibelt sätt anpassa
undervisningstiden bättre till
utbildningsmål och de berörda elevernas
förutsättningar än vad dagens regler
medger. Genom förslaget till en öppnare
reglering av tillämpningen av
timplanerna kommer programmålen och
kursplanerna att få ökad betydelse.
Utskottet ser positivt på detta.
Utskottet vill betona att syftet med den
föreslagna förändringen inte är att
öppna för besparingar inom
gymnasieskolan. Det gäller i stället
att skapa större möjligheter att på ett
flexibelt sätt anpassa
undervisningstiden till elevernas behov.
Det är därför av största vikt att
elevens rätt att få undervisning
motsvarande det garanterade antalet
undervisningstimmar för programmet noga
följs upp och att effekterna av
förändringen utvärderas i enlighet med
vad regeringen anfört i propositionen.
Utskottet delar således den uppfattning
som framförts i både propositionen och i
motion 1995/96:Ub42 yrkande 6. Detta
yrkande får anses tillgodosett med vad
utskottet har anfört och bör inte
föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.
Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1995/96:Ub42
yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 5
antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser bilaga
2 och 5 kap. 4 och 4 a §§.
Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
Enligt regeringens bedömning bör en
särskild målbeskrivning fastställas för
arbetsplatsförlagd utbildning (APU),
vilken skall gälla utöver kursplanerna.
Även andra ämnen än yrkesämnen bör kunna
arbetsplatsförläggas, enligt
propositionen. Vidare föreslås att en
kommun skall kunna besluta att
arbetsplatsförlagd utbildning skall
kunna förekomma på de estetiska,
naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga programmen.
Omfattningen av den arbetsplatsförlagda
utbildningen på dessa program bör
beslutas av kommunen. Regeringen anser
det angeläget att elever under
gymnasietiden oberoende av program får
lära känna en arbetsplats.
I motionerna 1995/96:Ub43 (m) yrkande 8
och 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 6 begärs
avslag på regeringens förslag om ändrade
regler för den arbetsplatsförlagda
utbildningen. I den först nämnda
motionen framhålls att det inte är
troligt att APU med god kvalitet kan
skapas för samtliga nationella program.
I stället för att ta itu med problemen
att få adekvat APU i de
yrkesförberedande programmen tillåts APU
också på de estetiska,
naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga programmen.
Motionärerna motsätter sig bestämt
detta. De anser också att det inte
behövs någon särskild målbeskrivning för
APU. APU definieras i
gymnasieförordningen som kursplanelagd
utbildning som genomförs på en
arbetsplats utanför skolan. Eftersom
alla ämnen och kurser redan har tydliga
mål innebär det att målbeskrivningar
redan finns. I den andra motionen pekas
på att det redan i dag är mycket stora
problem att få fram APU-platser.
Förslaget att öppna APU även för de
estetiska, naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga programmen är inte
förankrat i verkligheten. Det riskerar
att ytterligare försvåra möjligheterna
att förverkliga målen med APU för
nuvarande program.
Utskottet vill med anledning av
propositionen och motionerna anföra
följande.
Enligt de bestämmelser (5 kap. 9-10 §§
gymnasieförordningen) som för närvarande
gäller om den arbetsplatsförlagda
utbildningen (APU) skall APU förekomma
på alla nationella program med
yrkesämnen. I förordningen definieras
APU som kursplanelagd utbildning på ett
program som genomförs på en arbetsplats
utanför skolan. Styrelsen för
utbildningen ansvarar för att APU:n
uppfyller kraven och skall anskaffa
platser för APU. I skolplanen bör
redovisas de arbetslivskontakter som
behövs för anordnandet av APU. Endast
kurser i yrkesämnen får
arbetsplatsförläggas. APU skall omfatta
minst 15 veckor och varje veckas APU
skall motsvara 24 timmars undervisning i
skolan. Rektor beslutar om vilka hela
eller delar av kurser som skall
arbetsplatsförläggas. Om platser i
tillräcklig omfattning inte kan
anskaffas skall styrelsen för skolan
underrätta Skolverket om detta.
Kommittén för gymnasieskolans
utveckling har i sitt delbetänkande Den
nya gymnasieskolan - hur går det? (SOU
1996:1) bl.a. behandlat den
arbetsplatsförlagda utbildningens
kvantitet och kvalitet. Regeringen anser
i likhet med kommittén det angeläget att
begreppet APU klarläggs genom att en
särskild målbeskrivning görs för APU.
Utskottet delar denna uppfattning och
vill betona att kvaliteten på APU är av
mycket stor betydelse för
yrkesutbildningen i gymnasieskolan.
När det gäller omfattningen av APU
skall som utskottet tidigare redovisat
minst 15 veckor av undervisningstiden på
program med yrkesämnen vara
arbetsplatsförlagda. Enligt
undersökningar av APU-förhållandena
läsåret 1994/95, som gjorts av bl.a.
Svenska Kommunförbundet och Skolverket,
hade endast 39 % av skolorna denna
omfattning på APU. Över 60 % av skolorna
uppgav dock att målet om 15 veckor
skulle komma att nås, innan eleverna
lämnade gymnasieskolan.
Enligt gällande bestämmelser kan endast
kurser i yrkesämnen
arbetsplatsförläggas. Regeringen
meddelar att den har för avsikt att
upphäva denna inskränkning. Skolorna bör
kunna avgöra om elever skall kunna
inhämta kunskaper i delar av även andra
ämnen genom den arbetsplatsförlagda
utbildningen. Utskottet har inget att
erinra häremot.
De samhällsvetenskapliga,
naturvetenskapliga och estetiska
programmen har i dag ämnesanknuten
praktik i stället för APU. Praktiken är
avsedd att dels ge eleverna konkreta
erfarenheter av arbetslivet, dels knyta
ihop ämnesundervisningen med
tillämpningar i arbets- och
samhällslivet. Enligt timplanen är
ämnesanknuten praktik alternativ till
lokalt tillägg. I propositionen
redovisas att det enligt en utvärdering
som Skolverket (rapport 89) gjort är
ovanligt att eleverna i gymnasieskolan
har ämnesanknuten praktik. Regeringen
anser det synnerligen angeläget att
elever under gymnasietiden oberoende av
program får lära känna en arbetsplats
och att de får del av de erfarenheter
som kan erhållas genom APU. Utskottet
delar denna uppfattning och anser att
det bör införas en möjlighet för
kommuner att besluta om APU även på de
estetiska, naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga programmen.
Utskottet vill i sammanhanget upprepa
vad utskottet underströk i samband med
behandlingen av propositionen Växa med
kunskaper (prop. 1990/91:85, bet.
UbU16), nämligen vikten av att
verksamheten inom samtliga program knyts
närmare arbetslivet och samhället i
övrigt.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och
1995/96:Ub44 yrkande 6 godkänna det som
regeringen anfört om ändrade regler för
arbetsplatsförlagd utbildning.
Enligt motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 9
bör regeringen återkomma till riksdagen
med ett förslag till finansiering av den
arbetsplatsförlagda utbildningen utifrån
de riktlinjer som föreslogs i
betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101).
Motionärerna betonar att
förutsättningarna för och genomförandet
av APU måste förbättras.
Utskottet vill med anledning av
motionen hänvisa till den tidigare
nämnda undersökningen om APU-
förhållandena läsåret 1994/95 som gjorts
av Svenska Kommunförbundet. I denna
undersökning uppger 48 % av
gymnasieskolorna att ingen ersättning
utgår till arbetsplatserna för APU. 33 %
av skolorna ersätter företagen kontant.
Enligt samma undersökning anger skolorna
att de största hindren för APU var
konjunkturläget, risk för att APU stör
produktionen och inriktningen av
produktionen. Ersättningsfrågan uppgavs
således inte vara det största problemet.
Utskottet vill också peka på att APU för
de flesta gymnasieskolor är ett relativt
nytt utbildningsinslag och därmed
förknippad med vissa problem. Förutom
Skolverket och Svenska Kommunförbundet
har också Svenska Arbetsgivareföreningen
(SAF) gjort en undersökning under mars
1995 för att ta reda på hur företagen
anser att APU fungerar. I denna
undersökning framhålls bl.a. att det tar
tid att bygga upp de relationer som
behövs för ett väl fungerande samarbete
mellan skola och företag (Den nya
gymnasieskolan - hur går det?, SOU
1996:1, s. 57). Mot bakgrund av vad
utskottet redovisat finns det enligt
utskottets mening anledning att anta att
det främst är andra insatser än
ekonomiska incitament som främjar en
kvalitativt god utbildning som förläggs
till arbetslivet. Det finns anledning
att i det här sammanhanget erinra om att
utskottet i det föregående inte haft
något att erinra mot vad regeringen
anför om målbeskrivning. Utskottet anser
det nämligen av stor vikt med ett
klarläggande av begreppet APU. Mot
bakgrund av vad utskottet anfört bör
riksdagen avslå motion 1995/96:Ub43
yrkande 9.
Utbildning i gymnasieskolan på lokala
grenar
Regeringen föreslår att lokala grenar
fortsättningsvis bara skall vara avsedda
för den egna kommunens eller
samverkansområdets elever. Med stöd av
bemyndigandet i 5 kap. 9 § skollagen bör
regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer, kunna förklara att
en lokal gren skall vara
riksrekryterande.
I motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 10
anförs att det är positivt att
gymnasieskolan profilerar sig utifrån
sina egna möjligheter och lokala
förutsättningar. Det är motiverat med en
viss skärpning av gällande bestämmelser,
eftersom det i ett fåtal fall har hänt
att kommuner missbrukat systemet för att
locka elever från andra kommuner.
Elevernas valmöjligheter bör dock inte
begränsas, utan i stället bör kraven på
kommunerna skärpas. Skolverket bör ges
ansvaret för att förklara om en lokal
gren skall vara riksrekryterande eller
inte, varvid utbildningens innehåll
skall vara avgörande.
Utskottet vill med anledning härav
anföra följande.
Enligt bestämmelser i
gymnasieförordningen får styrelsen för
utbildningen fastställa lokala grenar
inom de nationella programmen. Sådana
grenar skall ligga inom ramen för de
bestämmelser som gäller för programmet.
En lokal gren skall tillgodose ett
sådant lokalt eller regionalt
utbildningsbehov som inte kan
tillgodoses inom ramen för de nationellt
fastställda programmen och grenarna. En
lokal gren kan omfatta andra och tredje
utbildningsåren eller endast tredje
utbildningsåret. Styrelsen för
utbildningen skall bl.a. fastställa
ytterligare mål för den lokala grenen
utöver de som gäller för det nationella
programmet.
I skollagen finns bestämmelser om en
elevs rätt att bli mottagen på
utbildning i gymnasieskolan. Där anges
bl.a. att den som sökt till
gymnasieskolan i annan kommun än
hemkommunen under åberopande av att där
anordnas en gren som inte erbjuds av
hemkommunen skall hänföras till den
grupp elever som i första hand skall tas
emot i utbildningen. Detta medför att en
sådan gren i praktiken blir
riksrekryterande.
Utskottet kan konstatera att det enligt
en undersökning som Skolverket gjort i
dag finns 490 lokala grenar inrättade.
Enligt Skolverket uppfyller inte ens
hälften kraven enligt
gymnasieförordningen. Utskottet kan
vidare konstatera att inrättande av en
lokal gren också blivit ett sätt att öka
elevunderlaget eftersom det gör det
möjligt att rekrytera elever utanför den
egna kommunen. Regeringen anför i
propositionen att det visat sig att
innehållet i många av de befintliga
lokala grenarna mycket väl skulle kunna
rymmas inom de nationella grenarna med
utnyttjande av de kurser som finns.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att den automatiska riksrekryteringen
till lokala grenar bör upphöra. Lokala
grenar bör i likhet med specialutformade
program endast vara öppna för den egna
kommunens och samverkansområdets elever.
Utskottet utgår från att det härigenom
blir en självsanering bland de lokala
grenarna. Vissa små yrken, som även
nationellt sett kräver ett mycket litet
antal utbildade per år, får i dag sitt
utbildningsbehov tillgodosett genom en
lokal gren. Utskottet anser det
angeläget att sådana utbildningar skall
kunna finnas även i fortsättningen och
delar därför regeringens uppfattning att
sådana utbildningar skall kunna öppnas
för riksrekrytering efter särskilt
beslut.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört bör riksdagen med avslag på
motion 1995/96:Ub43 yrkande 10 anta
regeringens förslag till ändring i
skollagen såvitt avser 5 kap. 8, 18 och
24 §§.
Individuella programmet m.m.
Regeringen föreslår vissa ändrade regler
avseende individuella och
specialutformade program. Kommunerna
skall enligt förslaget kunna erbjuda
dessa program till grupper av elever.
Eftersom specialutformade program i
fråga om utbildningens nivå skall
motsvara ett nationellt program föreslås
vidare att samma behörighetsregler skall
gälla för specialutformade som för
nationella program. Förslagen innebär
ändringar i skollagen.
Enligt regeringens bedömning bör alla
elever som gått ett individuellt program
få ett bevis över genomgången
utbildning, där det framgår vad eleven
deltagit i, t.ex. vilka kurser och
vilken praktik. För de kurser som också
finns på nationella program bör beviset
kompletteras med ett dokument som visar
betygen på dessa kurser, ett s.k. samlat
betygsdokument.
Utskottet vill med anledning härav
anföra följande.
Enligt 5 kap. 13 § skollagen är varje
kommun skyldig att erbjuda
gymnasieutbildning på specialutformade
program eller individuella program till
de elever som inte tagits in på något
nationellt program eller avbrutit sina
studier där.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att kommunerna skall kunna erbjuda
individuella och specialutformade
program till grupper av elever och att
elever skall kunna söka sådana program.
I fråga om individuella program
förbättrar den föreslagna förändringen
förutsättningarna för skolan och eleven
att göra en bättre planering av
studierna. Utskottet ser positivt på att
skolorna utnyttjar möjligheterna till
flexibla lösningar som t.ex. anordnande
av specialutformade program. För att
underlätta detta bör det i skollagen
tydliggöras att specialutformade program
som erbjuds en grupp av elever skall
vara sökbara. Riksdagen bör anta
regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 5 kap. 13 och
13 a §§. Utskottet har inte heller något
att erinra mot vad regeringen anfört om
intyg över genomgången utbildning på
individuella programmet.
Utskottet har inget att erinra mot
lagförslaget i övrigt.
Enligt motion 1995/96:43 (m) yrkande 7
måste den kommunala uppföljningen och
utvärderingen förbättras. Motionärerna
pekar på att regeringen i propositionen
berör behovet av ett väl fungerande
uppföljnings- och utvärderingssystem och
noterar att den kommunala uppföljningen
och utvärderingen ofta är otillräcklig.
Några konkreta förslag för att förbättra
situationen presenteras dock inte.
Motionärerna anser att regeringen
snarast skall återkomma till riksdagen
med förslag till hur kommunernas
uppföljning och utvärdering skall kunna
förbättras.
Utskottet vill med anledning av
motionen anföra följande.
Kommunernas uppföljnings- och
utvärderingsansvar har behandlats av
utskottet i betänkandet 1995/96:UbU3 (s.
29). Utskottet konstaterade därvid bl.a.
att regeringen i regleringsbrev för
budgetåret 1995/96 ålagt Skolverket att
intensifiera arbetet med att granska de
kommunala huvudmännens och skolornas
egna arbeten för målutveckling,
planering, uppföljning, utvärdering och
egentillsyn. Vidare framhöll utskottet
att Skolverket i sin verksamhetsplan för
1995/96 bland de prioriterade insatserna
redovisat att verket avser att göra en
särskild satsning på området för den
kommunala egenkontrollen. Utskottet
poängterade för egen del vikten av att
kommunerna och skolorna följer upp och
utvärderar den egna verksamheten och
pekade på att det är av stor betydelse -
inte minst när det gäller diskussioner
inom kommunen om resurser - att kunna
redovisa verksamhetens resultat och
huruvida de nationella och lokala målen
nås. Utskottet avstyrkte då föreliggande
motionsyrkanden med i huvudsak samma
innebörd som det föreliggande. Utskottet
har ingen annan uppfattning nu och
avstyrker därmed yrkande 7 i motion
1995/96:Ub43.
Avveckling av Svenska Statens Språkresor
AB
Regeringen föreslår i propositionen att
Svenska Statens Språkresor AB (ASSE)
skall avvecklas. Avvecklingen skall
genomföras genom att verksamheten läggs
ner varvid, om möjligt, delar av
verksamheten säljs.
Den statliga språkreseverksamheten
bildades år 1939 i myndighetsform under
namnet Centralnämnden för
skolungdomsutbyte med utlandet.
Bolagiseringen genomfördes år 1979.
Regeringen redovisar nu att verksamheten
vid ASSE på senare år har visat
betydande förluster. Det egna kapitalet
i bolaget kommer under år 1996 att vara
förbrukat om ingen förändring sker. En
omorganisation av ASSE med sikte på
fortsatt verksamhet har enligt
regeringen små möjligheter att ge
avkastning på insatt kapital. Behovet av
skolungdomsutbyte och skolungdomsresor
m.m. som varit ASSE:s verksamhetsområde
tillgodoses numera på ett
tillfredsställande sätt av andra
aktörer. Därmed anser regeringen att det
inte finns något skäl för staten att
genom omfattande stöd driva ASSE vidare.
Styrelsen för ASSE har också beslutat om
en avveckling av verksamheten.
Regeringen gör bedömningen att ett
visst kapitaltillskott behövs under
avvecklingsfasen, men att det är svårt
att exakt ange beloppet. En preliminär
bedömning ger vid handen att ett
aktieägartillskott på ca 18 miljoner
kronor erfordras. Regeringen föreslår
att dessa medel anvisas under ett
särskilt anslag på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96.
Medlen finansieras genom att regeringen
avser att besluta om en motsvarande
besparing inom anslaget C 46. Övriga
utgifter inom grundutbildning.
Enligt vad utskottet inhämtat från
Utbildningsdepartementet har
verksamheten inom ASSE den 18 juni 1996
sålts till ett amerikanskt
språkreseföretag under förbehåll av att
riksdagen godkänner förslaget om
avveckling.
Utskottet anser att riksdagen bör lämna
regeringen begärt bemyndigande att
avveckla ASSE samt att vidta de övriga
åtgärder som erfordras i samband med
avvecklingen av bolaget.
Likaså bör riksdagen anvisa de av
regeringen begärda medlen för
avvecklingskostnader om 18 miljoner
kronor på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96.
Med hänsyn till att kostnaderna för
avvecklingen av ASSE är svårbedömda
avstår utskottet från att föreslå
riksdagen att samtidigt minska anslaget
C 46. Övriga utgifter inom
grundutbildning. Det får ankomma på
regeringen att i efterhand reglera de
uppkomna avvecklingskostnaderna genom
motsvarande neddragning av detta anslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gemensamt
måldokument för den allmänna
förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub42 yrkande 3, 1995/96:
Ub43 yrkandena 1 och 2 samt
1995/96:Ub44 yrkande 1,
res. 1 (m, fp, kd)
2. beträffande förlängd
obligatorisk skolgång samt ålder för
skolstart
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4,
1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt
1995/96:Ub43 yrkande 3,
res. 2 (m)
res. 3 (c, fp)
res. 4 (kd)
3. beträffande verksamhet för
femåriga barn
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub 41 yrkande 2,
res. 5 (c, kd)
4. beträffande utbildning av
förskollärare och grundskollärare
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub41 yrkande 1,
res. 6 (c)
5. beträffande blockbetyg i
grundskolan
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5,
1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43
yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3
godkänner det som regeringen
föreslagit om möjligheten att utfärda
blockbetyg i grundskolan,
res. 7 (m, c, fp,
kd)
6. beträffande ett betyg i
svenska i gymnasieskolan och den
gymnasiala vuxenutbildningen
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och
1995/96:Ub44 yrkande 4 godkänner det
som regeringen föreslagit om
betygsättningen i ämnet svenska,
res. 8 (m, c, fp)
7. beträffande behörighet till
gymnasieskolans nationella och
specialutformade program
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 4,
1995/96:Ub43 yrkande 4 och
1995/96:Ub44 yrkande 2 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 5 kap. 5 §,
res. 9 (m, c, fp,
kd)
8. beträffande
timplanejusteringar för
gymnasieskolan
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 6 och
1995/96:Ub44 yrkande 5 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser bilaga 2 och 5 kap. 4
och 4 a §§,
res. 10 (fp)
9. beträffande ändrade regler
för den arbetsplatsförlagda
utbildningen
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och
1995/96:Ub44 yrkande 6 godkänner det
som regeringen anfört,
res. 11 (m, fp)
10. beträffande finansiering av
den arbetsplatsförlagda
utbildningen
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub43 yrkande 9,
res. 12 (m)
11. beträffande utbildning i
gymnasieskolan på lokala grenar
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub43 yrkande 10 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 5 kap. 8, 18 och 24 §§,
res. 13 (m)
12. beträffande ändrade regler
avseende individuella och
specialutformade program
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 5
kap. 13 och 13 a §§,
13. beträffande lagförslaget i
övrigt
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) i den mån det
inte omfattas av vad utskottet
hemställt under mom. 7, 8, 11 och 12,
14. beträffande den kommunala
uppföljningen och utvärderingen
att riksdagen avslår motion
1995/96:Ub43 yrkande 7,
res. 14 (m)
15. beträffande avveckling av
Svenska Statens Språkresor AB
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag bemyndigar
regeringen att avveckla Svenska
Statens Språkresor AB samt att vidta
de övriga åtgärder som erfordras i
samband med avvecklingen av bolaget,
16. beträffande vissa
avvecklingskostnader
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag till
Avvecklingskostnader för Svenska Statens
Språkresor AB på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 18 000 000 kr.
Stockholm den 26 september 1996
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman
(s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson
(s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Majléne Westerlund Panke (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude
(mp), Inger Davidson (kd), Marie Wilén
(c) och Ola Ström (fp).
Reservationer
1. Gemensamt måldokument för den
allmänna förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med yrkande 1
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av
motionsyrkandena ytterligare understryka
vikten av att måldokumentet utformas med
hänsyn till att det är obligatoriskt för
barn att gå i grundskolan men inte att
delta i barnomsorgens verksamhet.
Måldokumentet måste respektera
föräldrarnas rätt att välja vilken form
av förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg deras barn skall delta i
samt i vilken omfattning detta skall
ske.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med anledning av motionerna 1995/96:Ub42
yrkande 3, 1995/96:Ub43 yrkandena 1 och
2 samt 1995/96:
Ub44 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande gemensamt måldokument
för den allmänna förskolan,
grundskolan och skolbarnsomsorgen
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 3,
1995/96:Ub43 yrkandena 1 och 2 samt
1995/96:Ub44 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Förlängd obligatorisk skolgång samt
ålder för skolstart (mom. 2)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 8 som börjar med Utskottet anser
och slutar med yrkande 3 bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de olika
modeller för pedagogisk verksamhet för
sexåringar som vuxit fram i kommunerna,
bl.a. till följd av beslutet om flexibel
skolstart, skapat en osäkerhet om vilka
regler som gäller. En permanentning av
nuvarande system innebär för eleverna en
risk för brister i utbildningen och
oklara bestämmelser när det gäller
rättigheter av olika slag. Utskottet
anser det därför angeläget att en
huvudregel om skolstart vid sex års
ålder snarast införs som en tydlig
signal om vikten för barns utveckling av
pedagogiskt lärande i tidiga år.
Samtidigt måste det emellertid finnas
utrymme för en viss flexibilitet.
Avgörande för utbildningstakten under de
första skolåren skall vara varje barns
individuella behov.
Utskottet anser således att riksdagen
bör bifalla motion 1995/96:Ub43 yrkande
3 och begära att regeringen återkommer
till riksdagen under hösten med ett
förslag i enlighet med vad som här
anförts. Övriga motionsyrkanden i denna
fråga bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande förlängd obligatorisk
skolgång samt ålder för skolstart
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub43 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1995/96:Ub41
yrkandena 3 och 4 och 1995/96:
Ub42 yrkandena 1 och 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Förlängd obligatorisk skolgång samt
ålder för skolstart (mom. 2)
Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 8 som börjar med Utskottet anser
och slutar med yrkande 3 bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar de synpunkter som
framförs i motion 1995/96:Ub41, nämligen
att en tidig skolstart med bra
pedagogisk verksamhet gynnar barns
utveckling och att en utökad
obligatorisk skolgång ger barnen större
möjligheter att kvalitativt sett
tillgodogöra sig en given kunskapsmassa.
Genom att integrera förskolans
sexårsgrupp i grundskolan ges
möjligheter att utveckla samarbetet
mellan skola och förskola. Förskolans
arbetssätt kommer grundskolan till del,
och grundskolan kan möta eleverna ett år
tidigare. Estetiska och rörelseinriktade
aktiviteter varvat med läsförberedande
moment ger barnen en stimulerande
helhet. Dessutom ges här utrymme för
barns naturliga behov av lek och
rörelse. Övergången mellan förskolans
och grundskolans arbetssätt sker
successivt.
För att verksamheten över hela landet
skall bli likvärdig, med en metodik och
pedagogik som passar sexåringarna, bör
en tioårig grundskola med skolstart vid
sex års ålder införas. Denna bör enligt
utskottets mening införas senast år 2000
med hänsyn till de för närvarande stora
elevkullarna.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub41
yrkandena 3 och 4 samt med avslag på
övriga motionsyrkanden i denna fråga som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande förlängd obligatorisk
skolgång samt ålder för skolstart
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4 samt
med avslag på motionerna 1995/96:Ub42
yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub43
yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Förlängd obligatorisk skolgång samt
ålder för skolstart (mom. 2)
Inger Davidson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 8 som börjar med Utskottet anser
och slutar med yrkande 3 bort ha
följande lydelse:
Utskottet ser det som viktigt att klart
markera att samhällets uppgift att ge
alla barn en god utbildning på rättvisa
grunder inte innebär att förskola och
skola tar över föräldrarnas ansvar.
Utrymme för olika lösningar när det
gäller val av skola och tidpunkt för när
barnet skall börja skolan är en bra
utgångspunkt för samarbete mellan hem
och skola under hela skoltiden. Som
anförs i motion 1995/96:Ub42 är det inte
självklart att en tioårig grundskola med
obligatorisk skolstart vid sex års ålder
är rätt väg att gå för att uppfylla
visionerna om det livslånga lärandet för
alla. Det väsentliga är på vad sätt
skolan kan tillgodose varje enskilt
barns behov. Utskottet anser att den
flexibilitet och individualisering som
är möjlig i nuvarande organisation borde
utnyttjas i högre grad än hittills i
detta syfte. Att börja skolan vid sex
års ålder skall vara en möjlighet och
inte en plikt. Då kan man i planeringen
utgå från barnets behov redan från
början.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1995/96:Ub42
yrkandena 1 och 2 samt med avslag på
övriga motionsyrkanden i denna fråga som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet nu anfört.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande förlängd obligatorisk
skolgång samt ålder för skolstart
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt
med avslag på motionerna 1995/96:Ub41
yrkandena 3 och 4 och 1995/96:Ub43
yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Verksamhet för femåriga barn (mom. 3)
Inger Davidson (kd) och Marie Wilén (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 8 som börjar med
Utbildningsutskottet har och slutar
med av riksdagen bort ha följande
lydelse:
Utbildningsutskottet anser i likhet med
motionärerna att det är viktigt att det
skapas möjlighet även för femåriga barn
att delta i en pedagogisk
skolförberedande verksamhet inom
förskolans ram. En sådan särskild
femårsverksamhet bör dock inte göras
obligatorisk för kommunerna. Det bör
också stå föräldrarna fritt att välja om
deras barn skall delta i verksamheten.
Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Ub41 yrkande 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande verksamhet för
femåriga barn
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub41 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Utbildning av förskollärare och
grundskollärare (mom. 4)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Utskottet vill
och slutar med yrkande 1 bort ha
följande lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som
motionärerna, nämligen att det i en
pedagogisk verksamhet som omfattar barn
i åldern 6-16 år behövs en gemensam
pedagogisk grundsyn hos förskollärare
och grundskollärare. Detta ställer krav
på såväl fortbildningen som utbildningen
av de olika personalkategorierna.
Fortbildningen måste överbrygga de
skillnader i arbetssätt och pedagogiska
modeller som finns mellan förskola och
grundskola, samtidigt som den skall
sträva efter att utveckla varje
personalkategoris kompetens. I samma
syfte behöver ett samarbete utvecklas
mellan utbildningarna av förskollärare
och grundskollärare.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionsyrkandet som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande utbildning av
förskollärare och grundskollärare
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub41 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Blockbetyg i grundskolan (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 10 som börjar med Utskottet vill
och slutar med utfärda blockbetyg bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att den nya
läroplanen, Lpo 94, ger stort utrymme
för skolorna att självständigt besluta
om arbetsformer och pedagogik.
Kursplanerna, en för varje ämne,
tydliggör målen för undervisningen.
Utskottet anser att principerna om
målstyrning är viktiga och att såväl
timplanernas utformning som de
ämnesövergripande perspektiven m.m.
inbjuder till ett samarbete över
ämnesgränserna. Utskottet anser
emellertid i likhet med motionärerna att
det är viktigt att undervisningen
oavsett form inte medför att något ämne
åsidosätts. Betyg i varje ämne utifrån
kursplanernas mål innebär en garanti för
att varje ämne får erforderligt utrymme
och att viktiga aspekter inte
nedprioriteras. Utskottet anser därför
att regeringens förslag om möjligheten
att utfärda sammanfattande betyg i
ämnesblocken NO respektive SO i
grundskolan bör avslås av riksdagen.
Därmed tillstyrks förevarande motioner.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande blockbetyg i
grundskolan
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5,
1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43
yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3
avslår regeringens förslag om
möjligheten att utfärda blockbetyg i
grundskolan,
8. Ett betyg i svenska i gymnasieskolan
och den gymnasiala vuxenutbildningen
(mom. 6)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 11 som börjar med Regeringen
redovisar och slutar med B-kursen i
svenska bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att de två
olika momenten inom kursen i Svenska B
bygger på olika utgångspunkter. Det är
inte nödvändigtvis så att grammatiska
färdigheter i svenska språket alltid
motsvaras av färdigheter eller fallenhet
för svensk litteraturkunskap. Utskottet
vill också peka på att ämnet svenska
genom regeringens förslag skulle få en
minskad betydelse, vilket enligt
utskottets uppfattning är allvarligt med
tanke på den betydelse språket har för
fortsatta studier och arbetsliv.
Utskottet delar således motionärernas
uppfattning och anser att regeringens
förslag om att endast utfärda ett betyg
i ämnet svenska bör avslås av riksdagen.
Utskottet tillstyrker därmed förevarande
motioner.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande ett betyg i svenska i
gymnasieskolan och den gymnasiala
vuxenutbildningen
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och
1995/96:Ub44 yrkande 4 avslår
regeringens förslag om
betygsättningen i ämnet svenska,
9. Behörighet till gymnasieskolans
nationella och specialutformade program
(mom. 7)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 12 som börjar med Riksdagen har
och slutar med 5 kap. 5 § skollagen
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kravet på
kunskapsnivå för tillträde till
gymnasieskolan bör ligga på samma nivå
för alla elever. Ett minimikrav för
tillträde till gymnasieskolan är därvid
att eleverna har goda kunskaper i
svenska. Undervisningen i svenska som
andraspråk skall syfta till att så fort
som möjligt bibringa eleverna sådana
kunskaper att de kan övergå till att
läsa ämnet svenska. En elev som under
sin grundskoletid inte når målen för
ämnet svenska måste ges stöd för att
klara detta. Att bedöma betygen i
svenska och svenska som andraspråk
likvärdigt trots att målen inte är
desamma kommer enligt utskottets
bedömning att leda till svårigheter för
invandrareleverna i gymnasieskolan.
Utskottet delar således den uppfattning
som har framförts i motionerna
1995/96:Ub42 yrkande 4, 1995/96:Ub43
yrkande 4 och 1995/96:Ub44 yrkande 2 och
föreslår därför att riksdagen bifaller
yrkandena och avslår regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 5 kap. 5 §.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande behörighet till
gymnasieskolans nationella och
specialutformade program
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 4,
1995/96:Ub43 yrkande 4 och
1995/96:Ub44 yrkande 2 dels avslår
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 5 kap. 5 §, dels
beslutar om sådan ändring i
ikraftträdandebestämmelserna som
följer härav,
10. Timplanejusteringar för
gymnasieskolan (mom. 8)
Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Med hänvisning
och slutar med 5 kap. 4 och 4 a §§
bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker således förslaget
att ändra den minsta garanterade
undervisningstiden till att
fortsättningsvis endast utgöra
riktvärden. Utskottet vill dock peka på
att erfarenheter visar att riktvärden
tenderar att få ett kraftigare genomslag
än vad som är avsett när de fastställs.
Timplanerna har också under lång tid
haft en dominerande ställning som
styrinstrument i skolan. Den nya
gymnasieskolan är målstyrd. För att
gymnasieskolan fullt ut skall bli
flexibel och anpassningsbar efter
elevernas behov är det viktigt att
målstyrningen även i praktiken sätts i
förgrunden. Utskottet delar med det
anförda den uppfattning som framförts av
motionärerna i motion 1995/96:Ub44
yrkande 5 och anser att målet bör vara
att riktvärdena för timplaner för
gymnasieskolan avskaffas. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag
härom.
Utskottet anser således att riksdagen
med bifall till motion 1995/96:Ub44
yrkande 5 och med avslag på motion
1995/96:Ub42 yrkande 6 bör anta
regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen såvitt avser bilaga 2 och 5
kap. 4 och 4 a §§ och därjämte som sin
mening ge regeringen till känna vad
utskottet har anfört om avskaffande av
riktvärderna för timplaner i
gymnasieskolan.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande timplanejusteringar
för gymnasieskolan
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub42 yrkande 6 antar
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser bilaga 2 och 5 kap. 4
och 4 a §§ och därjämte med bifall
till motion 1995/96:Ub44 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Ändrade regler för den
arbetsplatsförlagda utbildningen (mom.
9)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Ola Ström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Kommittén för
och på s. 15 slutar med
arbetsplatsförlagd utbildning bort ha
följande lydelse:
När det gäller omfattningen av APU
skall som utskottet tidigare redovisat
minst 15 veckor av undervisningstiden på
program med yrkesämnen vara
arbetsplatsförlagda. Enligt
undersökningar av APU-förhållandena
läsåret 1994/95, som gjorts av bl.a.
Svenska Kommunförbundet och Skolverket,
hade endast 39 % av skolorna denna
omfattning. Utskottet kan konstatera att
det redan i dag är mycket stora problem
att få fram APU-platser. Enligt
utskottets uppfattning riskerar
förslaget att tillåta APU även på de
estetiska, naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga programmen att
ytterligare försvåra möjligheterna att
förverkliga målen med APU. Utskottet
anser det synnerligen angeläget att APU
med god kvalitet och av den kvantitet
som anges i gällande bestämmelser kan
ges eleverna på de yrkesförberedande
programmen. Utskottet avstyrker
förslaget om utvidgning av möjligheten
till APU till samtliga program i
gymnasieskolan. Utskottet anser inte
heller att det behövs någon särskild
målbeskrivning för APU eftersom APU
definieras i gymnasieförordningen.
Vad utskottet här anfört om APU bör
riksdagen med bifall till motionerna
1995/96:Ub43 yrkande 8 och 1995/96:Ub44
yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande ändrade regler för
den arbetsplatsförlagda utbildningen
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och
1995/96:Ub44 yrkande 6 och med
anledning av propositionen som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Finansiering av den
arbetsplatsförlagda utbildningen (mom.
10)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 15 som börjar med Utskottet vill
och på s. 16 slutar med yrkande 9 bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med
motionärerna att förutsättningarna för
och genomförandet av APU måste
förbättras. Som utskottet tidigare har
redovisat hade endast 39 % av skolorna
APU om 15 veckor läsåret 1994/95. Detta
är inte acceptabelt. Regeringen bör i
enlighet med motionärernas förslag
därför återkomma till riksdagen med
förslag till finansieringsmodell för APU
utifrån riktlinjerna i betänkandet Höj
ribban! (SOU 1994:101).
Utskottet föreslår således att
riksdagen med bifall till motion
1995/96:
Ub43 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande finansiering av den
arbetsplatsförlagda utbildningen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub43 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Utbildning i gymnasieskolan på
lokala grenar (mom. 11)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 17 som börjar med Utskottet
anser och slutar med 18 och 24 §§
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det
motiverat med en viss skärpning av
gällande bestämmelser. Utskottet ser
dock positivt på att gymnasieskolor
profilerar sig utifrån sina egna
möjligheter och lokala förutsättningar
och att elever över kommungränserna har
rätt att söka och vid antagning gå
lokalt profilerad utbildning. Elevernas
valmöjligheter bör inte begränsas.
Utskottet anser det däremot befogat att
kraven på kommunerna skärps. Det bör
t.ex. inte vara möjligt att genom mycket
marginella förändringar av ett
nationellt program anordna en lokal gren
som i praktiken därmed blir
riksrekryterande. Skolverket bör ges
ansvaret för att förklara om en lokal
gren är av sådan kvalitet och
originalitet att utbildningen skall vara
riksrekryterande. Utskottet är inte
berett att tillstyrka regeringens
förslag som begränsar elevernas
valfrihet i stället för att skärpa
kraven på utbildningsanordnarna.
Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett nytt förslag och därvid beakta
vad utskottet anfört. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub43 yrkande 10 avslår
regeringens förslag till lag om ändring
av skollagen såvitt avser 5 kap. 8, 18
och 24 §§ och därjämte ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande utbildning i
gymnasieskolan på lokala grenar
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub43 yrkande 10 dels avslår
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 5 kap. 8, 18 och 24 §§,
dels beslutar om sådan ändring i
ikraftträdandebestämmelserna som
följer härav och därjämte ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Den kommunala uppföljningen och
utvärderingen
(mom. 14)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och
Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 18 som börjar med Kommunernas
uppföljnings- och utvärderingsansvar
och slutar med motion 1995/96:Ub43
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det mycket angeläget
med väl fungerande system för
uppföljning och utvärdering i
kommunerna. Undersökningar som
Skolverket har gjort visar bl.a. att de
flesta kommuner inte har några system
för uppföljning av kostnaderna inom
skolan. Utskottet delar motionärernas
uppfattning och anser således att
regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med förslag om hur
kommunernas uppföljning och utvärdering
skall kunna förbättras. Riksdagen bör
således bifalla motion 1995/96:Ub43
yrkande 7 och som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande den kommunala
uppföljningen och utvärderingen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Ub43 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100)
Socialutskottets yttrande
1996/97:SoU3y
Vissa skolfrågor m.m.
1 Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 20 juni
1996 beslutat bereda socialutskottet
tillfälle att yttra sig över regeringens
proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor
m.m.
I propositionen gör regeringen bl.a.
den bedömningen att
förskoleverksamheten, skolan och
skolbarnsomsorgen bör integreras. Ett
gemensamt måldokument bör utarbetas med
denna inriktning. Utskottet behandlar
denna del av propositionen och
motionerna Ub42 (kds) yrkande 3, Ub43
(m) yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp)
yrkande 1. Utskottet behandlar även
motion Ub41(c) yrkande 2 om verksamhet
för femåringar.
Propositionen
I propositionen anför regeringen att
förskoleverksamhet - skola -
skolbarnsomsorg skall integreras som ett
led i det livslånga lärandet. Regeringen
har för avsikt att efter erforderligt
utredningsarbete återkomma till
riksdagen med förslag i dessa frågor.
I ett första steg bör ett gemensamt
måldokument utarbetas för den allmänna
förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen, anförs det.
Måldokumentet bör, utifrån en gemensam
syn på utveckling och lärande, ta
tillvara de olika verksamheternas
särdrag och kvaliteter.
Vidare bör tillämpliga delar av
bestämmelserna i socialtjänstlagen
(1980:620) om förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen
(1985:1100). Statens skolverk bör bli
ansvarig myndighet för tillsyn,
uppföljning, utvärdering och utveckling
av förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen.
Rätten till bistånd samt det allmänna
ansvaret för barn och ungdom enligt
bl.a. 6 och 12 §§ Socialtjänstlagen bör
dock, enligt regeringens uppfattning,
alltjämt ligga kvar på socialnämnden i
kommunen. Socialstyrelsens och
länsstyrelsens tillsynsansvar för dessa
frågor skall därmed ligga kvar. Detta
kommer att kräva ett väl fungerande
samarbete mellan berörda myndigheter.
Regeringen har för avsikt att med det
snaraste tillsätta en arbetsgrupp i
syfte att diskutera genomförandet av
integration och utveckling av allmän
förskola och skola. I arbetsgruppen
kommer representanter från bl.a. Svenska
Kommunförbundet att ingå.
Gemensamt måldokument för den allmänna
förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen
Integrationen mellan skola,
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
syftar till att skapa en helhet i och
anpassning av den verksamhet som riktar
sig till barnen. I propositionen anförs
att ett gemensamt måldokument som styr
den pedagogiska verksamheten för barn
och ungdomar bör utarbetas med denna
inriktning.
De tidiga årens lärande och utveckling
är av avgörande betydelse för att ge
alla barn möjlighet att lyckas i skolan.
Därför bör förskolans pedagogiska roll
stärkas samtidigt som
förskolepedagogiken ges utrymme också i
skolan.
Varje barns individuella historia och
mognad gör dem olika. Deras
uppväxtförhållanden präglar hur de har
utvecklats och vad de har lärt sig.
Vidgade klyftor i samhället har ökat
skillnaderna mellan människor både
materiellt, socialt och kulturellt. Det
betyder i dag att barn inte har lika
möjligheter att utvecklas efter sina
förutsättningar. Förskola och skola har
i det här sammanhanget en dubbel uppgift
enligt propositionen: dels att låta barn
med skiftande erfarenheter byta
perspektiv med varandra, dels att skapa
så likvärdiga villkor som möjligt för
barns lärande så att varje enskilt barn
kan få det stöd hon eller han behöver.
Varje barn skall, enligt propositionen,
mötas på dess individuella
utvecklingsnivå. Det är också viktigt
att mer än tidigare stärka elevernas
självkänsla och att ge eleverna lust att
lära. Det framhålls att i skolan måste
mer tid ägnas åt att utveckla kvaliteter
som samarbetsförmåga, självtillit,
kreativitet och problemlösningsförmåga.
Detta är områden som är särskilt viktiga
att uppmuntra och underbygga tidigt i
livet för att ge barn en god och jämlik
grund att lära vidare på.
Pedagogisk verksamhet som rör barn och
ungdomar bör ses som en helhet enligt
propositionen. En integration av
förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg sägs aktivt kunna bidra
till en höjd kvalitet i verksamheten.
Barnomsorgens och skolans olika
traditioner kan vid en närmare
integrering innebära ett frigörande av
pedagogisk utvecklingskraft som omskapar
både förskola och skola och som skapar
nya former för barns utveckling och
lärande. Av tradition är förskolan
inriktad på det enskilda barnet, den
fria leken och det fria skapandet, på en
verksamhet som samtidigt innehåller
omsorg, praktiska aktiviteter och
intellektuell stimulans. Skolans
tradition ser annorlunda ut. Dess
undervisning ser mer till gruppen eller
klassen, utgår från ämnet och betonar
det kognitiva.
I propositionen anförs att det kommer
att krävas både tid och medvetet arbete
för att kunna genomföra en integration
som tar tillvara kraften i de bägge
traditionerna och också skapar något
nytt. Samtidigt framhålls att många
kommuner redan kommit långt inom detta
område och att sedan år 1991 har olika
typer av sexårsverksamheter utvecklats
inom kommunerna. Utöver den
traditionellt bedrivna
förskoleverksamheten finns t.ex.
sexåringar i särskilda daghemsgrupper, i
förskolegrupper förlagda till skolans
lokaler kombinerade med skolbarnsomsorg,
i skolklasser med i huvudsak sjuåringar
och i den s.k. barnskolans ofta
åldersblandade verksamhet.
Den sektorisering som kännetecknat
verksamheterna på statlig nivå är på
kommunal nivå redan övergiven eller på
väg att överges, enligt propositionen. I
90 % av kommunerna ingår nu skolan
tillsammans med annan verksamhet i samma
nämnd. Tillsammans med skolan
organiseras i dag främst
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,
ibland även kultur och ungdomars
fritidsverksamhet. I linje med detta bör
också ansvaret för frågorna på den
statliga nivån samlas.
I motion U43 av Beatrice Ask m.fl. (m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts dels om barnomsorgens och
skolans olika roller (yrkande1), dels om
målen för barnomsorg och skola (yrkande
2). Motionärerna betonar att
utgångspunkten måste vara att det är
föräldrarna som har huvudansvaret för
barnens utveckling och fostran.
Lösningar som motverkar mångfald och
variation kommer därför att avvisas av
motionärerna.
Vid beredningen inför förslaget om en
ny läroplan för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) fördes en
diskussion om ett gemensamt måldokument
för barnomsorg och skola. Av flera skäl
valde den borgerliga regeringen att
ändra direktiven för arbetet som därmed
koncentrerades till mål och riktlinjer
för den obligatoriska skolan.
Motionärerna anser fortfarande att det
var en riktig bedömning och konstaterar
att den nya läroplanen tagits emot väl.
Det måldokument som nu skall utarbetas
bör inte komma att ersätta de konkreta
mål och riktlinjer som läroplanen anger
för den obligatoriska skolan, utan bör
handla om att formulera allmänna mål och
riktlinjer för förskolan,
skolförberedande verksamhet och
gemensamt ansvar för barn i den tidiga
skolåldern. Motionärerna framhåller att
en viktig aspekt i arbetet är den
skillnad som utgörs av att grundskolans
verksamhet är obligatorisk, medan
barnomsorgen är frivillig och att det i
båda fallen finns många olika former av
skolor och barnomsorg att respektera.
I motion U42 av Inger Davidsson m.fl.
(kds) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett gemensamt måldokument för
den allmänna förskolan, skolan och
skolbarnsomsorgen (yrkande 3).
Motionärerna framhåller att det är
viktigt att klart markera att samhällets
uppgift att ge alla barn en god
utbildning på rättvisa grunder inte
innebär att förskola och skola skall ta
över föräldrarnas ansvar. Tvärtom skall
samhällets insatser vara ett komplement
och ett stöd till föräldrarna. Den
positiva utveckling mot större
flexibilitet vid skolstarten som i dag
har börjat att utvecklas på många håll
bör uppmuntras och förstärkas. Att börja
skolan vid sex års ålder skall vara en
möjlighet, inte en plikt. Motionärerna
framhåller att genom att inte alla barn
börjar skolan vid samma ålder
avdramatiseras synen på att alla skall
behärska samma saker samtidigt.
För att integreringen mellan den
allmänna förskolan och skolan skall
utvecklas kan ett gemensamt måldokument
för dessa skolformer vara en väg att gå.
Det måste dock utformas så att
skollagen, som är en pliktlag, inte
ingriper på socialtjänstens område.
Motionärerna anför att regeringen inte
har utvecklat sina tankar om
måldokumentets utformning och att det
därför är svårt att fullt ut ta
ställning för ett sådant.
I motion Ub44 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om vad i motionen anförts om
integrationen av förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg (yrkande 1).
Motionärerna välkomnar ett samlat ansvar
för pedagogiken på en central nivå och
att samordningen av förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen fortsättningsvis
sker hos Utbildningsdepartementet.
Detsamma gäller att ansvaret för
tillsyn, uppföljning, utvärdering och
utveckling av den pedagogiska
verksamheten flyttas över till Statens
skolverk. För att samordningen skall ge
önskade effekter krävs dock att den
följs upp på den kommunala nivå.
Motionärerna anför att det finns en stor
variation när det gäller hur långt
kommunerna kommit i sin samordning av
dessa verksamheter. Det är därför
viktigt att noggrant följa utvecklingen
vad det gäller ansvarsfördelningen inom
kommunerna. Om det direkt
verksamhetsmässiga ansvaret inte har en
riktig fördelning kommer ett gemensamt
måldokument att bli ett dokument utan
tyngd.
Motionärerna framhåller att varken
barnomsorgen eller förskoleverksamheten
omfattas av någon pliktlag och att ett
gemensamt måldokument därför måste
utformas på ett sådant sätt att
föräldrar som har att ta ställning till
vilken verksamhet de skall välja för
sitt barn inte upplever att kommunen
anser vissa verksamheter som lämpligare
än andra.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning
att förskoleverksamheten, skolan och
skolbarnsomsorgen bör integreras i syfte
att främja barnens utveckling och
lärande i tidiga skolåldern. Utskottet
har därmed inget att erinra mot att ett
gemensamt måldokument utarbetas för
dessa verksamheter. Utskottet anser att
motionerna Ub42 (kds) yrkande 3, Ub43
(m) yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp)
yrkande 1 bör avstyrkas.
Femårsverksamheten
I motion Ub41 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om verksamhet för femåringar
(yrkande 2). Motionärerna anför att
skolans pedagogik skall vara en
utveckling av traditionerna från
förskola, fritidshem och skola och att
erfarenheter från dessa verksamheter
skall tas tillvara och utvecklas vidare.
Enligt motionärerna förutsätter detta
ett pedagogiskt förnyelsearbete inom
skolans ram men påverkar också
barnomsorgens arbete, särskilt när det
gäller förberedelsen för femåringar.
Vidare anförs att i utredningen Grunden
för livslångt lärande (SOU 1994:45)
presenteras sju olika alternativ vad
gäller skolstart/förlängd skola. I
samtliga alternativ förutsätts att
barnen före skolgång skall erbjudas
skolförberedande verksamhet av i
huvudsak samma slag som i dag ges inom
förskolans ram.
Motionärerna anser således att det är
viktigt att kommunerna erbjuder någon
form av femårsverksamhet för alla barn.
Som exempel nämns att i Skurups kommun
erbjuds alla barn en femårsverksamhet
om 12 timmar/vecka under vårterminen
innan barnen börjar skolan. Även om
verksamheten är betydelsefull för barnen
anser dock inte motionärerna att
kommunerna bör åläggas en obligatorisk
verksamhet utan det bör bli en från
kommunens sida frivillig verksamhet. Den
skall också vara frivillig för
föräldrarna, som själva väljer om de
vill låta sitt barn delta i
verksamheten.
Socialutskottets bedömning
Utskottet kan konstatera att många
kommuner som ett led i försöken med
flexibel skolstart kommit långt i
arbetet med att integrera förskola,
skola och skolbarnsomsorg och att det
har utvecklats olika typer av
sexårsverksamhet. Några kommuner har med
anledning av detta också utvecklat
någon form av särskild
förskoleverksamhet för femåringar.
Utskottet ser positivt på denna
utveckling. Verksamheten bör dock vara
frivillig för såväl kommunen som för
föräldrarna. Något tillkännagivande till
regeringen behövs inte. Motion Ub41
yrkande 2 bör därför enligt utskottets
mening avstyrkas.
Stockholm den 4 september 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s),
Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c),
Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),
Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s),
Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg
(s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin
(mp), Christin Nilsson (s), Elisebeht
Markström (s) och Tuve Skånberg (kd).
Avvikande meningar
1. Gemensamt måldokument för den
allmänna förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif
Carlson och Birgitta Wichne (alla m)
anser att utskottets bedömning under
avsnittet Gemensamt måldokument för den
allmänna förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen bort ha följande
lydelse:
Vid beredningen inför förslaget om en ny
läroplan för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) fördes en
diskussion om ett gemensamt måldokument
för barnomsorg och skola. Av flera skäl
valde den borgerliga regeringen att
ändra direktiven för arbetet som därmed
koncentrerades till mål och riktlinjer
för den obligatoriska skolan. Utskottet
anser att detta var en riktig bedömning
och konstaterar att den nya läroplanen
tagits emot väl.
Det måldokument som nu skall utarbetas
bör inte ersätta de konkreta mål och
riktlinjer som läroplanen anger för den
obligatoriska skolan utan ange allmänna
mål och riktlinjer för förskolan,
skolförberedande verksamhet och
gemensamt ansvar för barn i den tidiga
skolåldern. En viktig aspekt i arbetet
är enligt utskottet den skillnad som
utgörs av att grundskolans verksamhet är
obligatorisk, medan barnomsorgen är
frivillig och att det i båda fallen
finns många olika former av skolor och
barnomsorg att respektera.
Detta bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med bifall till
motion Ub43 (m) yrkandena 1 och 2 och
med anledning av motionerna Ub42 (kds)
yrkande 3 och Ub44 (fp) yrkande 1.
2. Gemensamt måldokument för den
allmänna förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen
Barbro Westerholm (fp) anser att
utskottets bedömning under avsnittet
Gemensamt måldokument för den allmänna
förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen bort ha följande
lydelse:
Utskottet välkomnar ett samlat ansvar
för pedagogiken på en central nivå och
att samordningen av förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen fortsättningsvis
sker hos Utbildningsdepartementet.
Detsamma gäller att ansvaret för
tillsyn, uppföljning, utvärdering och
utveckling av den pedagogiska
verksamheten flyttas över till Statens
skolverk. För att samordningen skall ge
önskade effekter krävs dock att den
följs upp på den kommunala nivån. Det
finns en stor variation när det gäller
hur långt kommunerna kommit i sin
samordning av dessa verksamheter.
Utskottet anser det därför viktigt att
noggrant följa utvecklingen vad gäller
ansvarsfördelningen inom kommunerna. Om
det direkt verksamhetsmässiga ansvaret
inte har en riktig fördelning kommer ett
gemensamt måldokument att bli ett
dokument utan tyngd.
Varken barnomsorgen eller
förskoleverksamheten omfattas av någon
pliktlag. Ett gemensamt måldokument
måste enligt utskottets mening utformas
på ett sådant sätt att föräldrar som har
att ta ställning till vilken verksamhet
de skall välja för sitt barn inte
upplever att kommunen anser vissa
verksamheter som lämpligare än andra.
Detta bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med bifall till
motion Ub44 (fp) yrkande 1 och med
anledning av motionerna Ub43 (m)
yrkanden 1 och 2 och Ub42 (kds) yrkande
3.
3. Gemensamt måldokument för den
allmänna förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen
Tuve Skånberg (kd) anser att utskottets
bedömning under avsnittet Gemensamt
måldokument för den allmänna förskolan,
grundskolan och skolbarnsomsorgen bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att klart
markera att samhällets uppgift att ge
alla barn en god utbildning på rättvisa
grunder inte innebär att förskola och
skola skall ta över föräldrarnas ansvar.
Tvärtom skall samhällets insatser vara
ett komplement och ett stöd till
föräldrarna. Den positiva utveckling mot
större flexibilitet vid skolstarten som
i dag har börjat att utvecklas på många
håll bör uppmuntras och förstärkas. Att
börja skolan vid sex års ålder skall
vara en möjlighet, inte en plikt. Genom
att inte alla barn börjar skolan vid
samma ålder avdramatiseras synen på att
alla skall behärska samma saker
samtidigt.
För att integreringen mellan den
allmänna förskolan och skolan skall
utvecklas kan ett gemensamt måldokument
för dessa skolformer vara en väg att gå.
Måldokumentet måste dock utformas så att
skollagen, som är en pliktlag, inte
ingriper på socialtjänstens område.
Regeringen har inte utvecklat sina
tankar om måldokumentets utformning och
utskottet anser det därför svårt att nu
fullt ut ta ställning för ett sådant.
Detta bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna med bifall till
motion Ub42 (kds) yrkande 3 och med
anledning av motionerna Ub43 (m)
yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp) yrkande
1.
4. Femårsverksamheten
Roland Larsson (c) anser att utskottets
bedömning under avsnittet
SFemårsverksamheten bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att skolans pedagogik skall
vara en utveckling av traditionerna från
förskola, fritidshem och skola och att
erfarenheterna från dessa verksamheter
skall tas till vara och utvecklas
vidare. Det pedagogiska förnyelsearbetet
inom skolans ram påverkar också
barnomsorgens arbete, särskilt när det
gäller förberedelsen för femåringarna.
Utskottet anser det önskvärt att alla
barn erbjuds skolförberedande verksamhet
av i huvudsak samma slag som i dag ges
inom förskolans ram. Med hänsyn till att
många sexåringar kommer att börja skolan
är det därför önskvärt att kommunerna
erbjuder någon form av femårsverksamhet
för alla barn. Även om verksamheten är
betydelsefull för barnen anser dock inte
utskottet att kommunerna bör åläggas en
obligatorisk verksamhet utan den bör bli
en från kommunens sida frivillig
verksamhet. Den skall också vara
frivillig för föräldrarna, som själva
väljer om de vill låta sitt barn delta i
verksamheten. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Ub41 (c) yrkande 2
bör riksdagen enligt utskottets mening
ge regeringen till känna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Yttrande 3
Utskottet 3
Integration av förskoleverksamhet,
skola och skolbarnsomsorg 4
Blockbetyg i grundskolan 9
Ett betyg i svenska i
gymnasieskolan och den gymnasiala
vuxenutbildningen 11
Behörighet till gymnasieskolans
nationella och specialutformade
program 11
Timplanejusteringar för
gymnasieskolan 12
Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) 14
Utbildning i gymnasieskolan på
lokala grenar 16
Individuella programmet m.m. 17
Avveckling av Svenska Statens
Språkresor AB 18
Hemställan 19
Reservationer 21
1. Gemensamt måldokument för den
allmänna förskolan, grundskolan och
skolbarnsomsorgen (mom. 1) 21
2. Förlängd obligatorisk skolgång
samt ålder för skolstart (mom. 2) 22
3. Förlängd obligatorisk skolgång
samt ålder för skolstart (mom. 2) 22
4. Förlängd obligatorisk skolgång
samt ålder för skolstart (mom. 2) 23
5. Verksamhet för femåriga barn
(mom. 3) 24
6. Utbildning av förskollärare och
grundskollärare (mom. 4) 24
7. Blockbetyg i grundskolan (mom.
5) 25
8. Ett betyg i svenska i
gymnasieskolan och den gymnasiala
vuxenutbildningen (mom. 6) 25
9. Behörighet till gymnasieskolans
nationella och specialutformade
program (mom. 7) 26
10. Timplanejusteringar för
gymnasieskolan (mom. 8) 26
11. Ändrade regler för den
arbetsplatsförlagda utbildningen
(mom. 9) 27
12. Finansiering av den
arbetsplatsförlagda utbildningen
(mom. 10) 28
13. Utbildning i gymnasieskolan på
lokala grenar (mom. 11) 28
14. Den kommunala uppföljningen och
utvärderingen (mom. 14) 29
Regeringens lagförslag 30
Förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) 30
Socialutskottets yttrande 1996/97:SoU3y
(bilaga 2) 38
Gotab, Stockholm 1996