Utskottet behandlar i detta betänkande
proposition 1995/96:218 Ändringar i
postlagen (1993:1684) m.m., Riksdagens
revisorers förslag 1995/96:RR10 angående
uppföljning av post- och telepolitiska
mål samt sex motioner som väckts med
anledning av propositionen och
förslaget.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till lagändringar. Det innebär
att den grundläggande postservicen i
postlagen utvidgas till att omfatta
samtliga adresserade försändelser upp
till 20 kg. Den nuvarande
anmälningsplikten för att bedriva
postverksamhet ersätts vidare med ett
tillståndskrav. För att säkerställa en
grundläggande och rikstäckande post- och
kassaservice tillstyrks regeringens
förslag att ett femårigt avtal träffas
mellan staten och Posten AB. De nya
bestämmelserna i postlagen samt ett nytt
avtal mellan staten och Posten AB
föreslås träda i kraft den 1 januari
1997.
Utskottet delar revisorernas bedömning
om att det är angeläget att de post- och
telepolitiska målen följs upp. Det
innebär bl.a. att regeringens
information till riksdagen om resultatet
av uppföljningen av post- och
telepolitiken bör förbättras, att
tydligare mål och riktlinjer bör anges
för Posten AB och Telia AB samt att icke-
kommersiella tjänster som staten
ersätter bör upphandlas i konkurrens.
Med hänvisning till gällande mål och
avtal samt pågående beredningsarbete
avstyrks samtliga motionsyrkanden.
Utskottet bedömer dock att syftet med
ett flertal motionsyrkanden kommer att
tillgodoses. Det gäller exempelvis
yrkanden om att en grundläggande,
likvärdig och väl fungerande post- och
kassaservice i hela landet måste tryggas
samt att postservicen skall vara
tillgänglig för handikappade.
Till betänkandet har fogats tio
reservationer.
Proposition 1995/96:218 Ändringar i
postlagen (1993:1684) m.m.
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96: 218
Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i postlagen
(1993:1684),
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100),
3. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1602) om valuta- och
kreditreglering,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen
att träffa avtal med Posten AB om att
upprätthålla rikstäckande post- och
kassaservice i hela landet,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen
att träffa avtal med Posten AB om
postnummersystemet,
6. att riksdagen bemyndigar regeringen
att i avtal med Posten AB sätta gränser
för bolagets eventuella höjning av
avgiften för privatpersoners inrikes
befordran av brevförsändelser,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen
att träffa avtal med Posten AB om
avgiften för befordran av vissa
tidningar och tidskrifter,
8. att riksdagen godkänner regeringens
förslag om ett upphandlingsförfarande
för den grundläggande kassaservicen,
9. att riksdagen bemyndigar regeringen
att införa ändringar i bolagsordningen
för Posten Kredit AB.
Regeringens förslag till lagtext är
fogade som bilaga till betänkandet.
Förslag 1995/96:RR10 Riksdagens
revisorers förslag angående uppföljning
av post- och telepolitiska mål
Revisorernas förslag
Riksdagens revisorer föreslår i förslag
1995/96:RR10 att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad
revisorerna har anfört
1. om regeringens information till
riksdagen om hur de post- och
telepolitiska målen uppfylls,
2. om mål och riktlinjer,
3. om upphandling av tjänster av icke-
kommersiell karaktär,
4. om förändrade åtaganden för Posten
och Telia,
5. om samordning i glesbygd.
Motionerna
Motion väckt med anledning av förslag
1995/96:RR10
1995/96:T60 av Elisa Abascal Reyes m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
en redovisning av vad Posten AB:s ökade
möjligheter till finansiell verksamhet
inneburit,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stora omorganisationer inom
post- och telebolagen som kan försämra
glesbygdens situation,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utjämna skillnader i pris
och service mellan postservice och
prissättning i glesbygd och tätorter,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa ansvars- och
finansieringsprincipen för finansiering
av forskning, utveckling och
tillgänglighet av teleutrustning och
teletjänster för handikappade.
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:218
1995/96:T61 av Margareta Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om postnummers överensstämmelse
med kommungränserna.
1995/96:T62 av Karl-Erik Persson m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att servicen i glesbygden
inte får försämras,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Posten skall ges
möjligheter att arbeta internationellt,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de synskadades problem,
4. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning av Postens möjligheter att
bedriva bankverksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Posten kan vara delägare
i andra postbanker i andra länder,
6. att riksdagen begär att regeringen i
avtal med Posten AB och i direktiv till
bolagsstämma beaktar den skuld som
Posten AB har, i form av personalens
pensionskrav, i kommande
avkastningskrav.
1995/96:T63 av Per Westerberg m.fl. (m,
fp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionens
hemställanspunkter 1, 2, 3, 6 och 7 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en eventuell framtida
ersättning för att finansiera den
grundläggande postservicen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om prisregleringen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en fördjupad
analys av marknadsförutsättningarna
inför tecknandet av ett nytt avtal
gällande från den 1 januari 1998
angående upprätthållandet av den
rikstäckande kassaservicen,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Postens roll i samhället.
1995/96:T64 av Elisa Abascal Reyes m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillägg till vad som bör
avses med grundläggande post- och
kassaservice,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar i postlagen för
att säkra glesbygdshushållens tillgång
till grundläggande post- och
kassaservice,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tilläggsavgifter för
postutdelning,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om brevlådor,
5. att riksdagen begär att regeringen
återkommer före mandatperiodens slut med
en redovisning av situationen på
postområdet.
1995/96:T65 av Karin Starrin m.fl. (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla måste garanteras god
post- och kassaservice till enhetliga
priser och rimliga distributionstider,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om handikappades tillgång till
post- och kassaservice,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om distributionstider,
5. att riksdagen avslår regeringens
förslag om tillståndsplikt,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om prisreglering.
Utskottet
1 Bakgrund
1.1 1993 års riksdagsbeslut
Mot bakgrund av bl.a. den förändrade
marknadssituationen på postområdet
beslutade riksdagen den 17 december 1993
om en postlag och en förändrad
verksamhetsform för Postverket m.m.
(prop. 1993/94:38, bet. TU11, rskr.
119). Genom beslutet ombildades
Postverket till ett av staten helägt
aktiebolag, Posten AB, fortsättningsvis
benämnt Posten. Bolagiseringen
genomfördes och postlagen (1993:1684)
trädde i kraft den 1 mars 1994.
I postlagen fastställs de övergripande
målen om en rikstäckande post- och
kassaservice. Det innebär att en
rikstäckande brev- och paketbefordran
skall tillhandahållas och enstaka brev
och paket skall befordras till enhetliga
och rimliga priser. Vidare skall det
finnas en rikstäckande kassaservice som
innebär att alla kan sända och ta emot
betalningar till enhetliga priser.
Ansvaret för den grundläggande post- och
kassaservicen ligger på staten. Staten
kan sedan uppdra åt en eller flera
operatörer att medverka till att en
sådan service upprätthålls. Avsikten med
lagen är att den skall ge statsmakterna
möjlighet att kontrollera att de
politiska målen för post- och
kassaservicen uppfylls på en avreglerad
marknad.
I postlagen anges att regeringen själv
eller genom en tillsynsmyndighet
fortlöpande skall följa utvecklingen på
postområdet och bevaka att post- och
kassaservicen motsvarar samhällets
behov. Enligt postlagen krävs att den
som vill bedriva postverksamhet anmäler
detta till tillsynsmyndigheten. Däremot
krävs inget tillstånd. Företag som
befordrar brev skall enligt lagen stå
under myndighetens tillsyn. Post- och
telestyrelsen är tillsynsmyndighet på
postområdet.
Flertalet av Postverkets tidigare
myndighetsuppgifter överfördes i samband
med bolagiseringen till Post- och
telestyrelsen. En av myndighetens
uppgifter är att fortlöpande följa
utvecklingen på hela postområdet och
bevaka att den grundläggande
postservicen motsvarar samhällets behov.
I samband med bildandet av Posten
fastställdes övergripande mål och
principer för styrning av bolaget.
Huvudinriktningen för Posten - att
bedriva rikstäckande post- och
kassaservice samt betalningsförmedling -
anges i bolagsordningen. Det
övergripande ekonomiska målet för
Postens verksamhet är att ge
räntabilitet på eget kapital och
utdelning till ägaren.
I samband med införandet av en postlag
och bolagiseringen av Postverket beslöt
riksdagen att regeringen skulle teckna
ett avtal med Posten om en rikstäckande
post- och kassaservice, pristak för
privatpersoners brevbefordran samt
skyldighet för Posten att mot ersättning
ta hänsyn till de handikappades behov
och delta i totalförsvarsplaneringen
m.m. Enligt det avtal om särskilda
åtaganden som staten därefter tecknat
med Posten skall bolaget upprätthålla en
rikstäckande postservice utan
ersättning. Ersättning utgår däremot för
den rikstäckande kassaservicen till den
del det inte är kommersiellt motiverat
att bedriva verksamheten. Avtalet gäller
t.o.m. den 31 december 1996.
Trafikutskottet framhöll i sitt av
riksdagen godkända betänkande att vid
en övergång till en avreglerad marknad
samtidigt som verksamhetsformerna
förändras gäller att särskilda krav
måste ställas på uppföljning och
utvärdering. Riksdagen har därför enligt
utskottets mening ett berättigat
intresse av att följa upp att de
politiska målen för post- och
kassaservicen kommer att uppfyllas även
framgent. Utskottet anförde mot denna
bakgrund att riksdagen borde ge
regeringen till känna att det finns
behov också av en utförlig redovisning
som belyser bl.a. måluppfyllelse och
servicegrad inom postmarknaden och en
avrapportering av uppföljningsarbetet
inom området. I samband med behandlingen
av Posten år 1995 har vidare utskottet
förutsatt att frågor om befordran av
tidningar och tidskrifter på glesbygden
och behovet av ett prismål på detta
område skulle komma att analyseras inom
ramen för en kommande översyn av
postlagen (bet. 1994/95:TU25, rskr.
376).
1.2 Utvecklingen inom EU
Inom EU finns det stora skillnader
mellan medlemsstaterna vad gäller såväl
posttjänsternas utformning som deras
prissättning och kvalitet liksom
regelverket på postområdet. I samtliga
medlemsländer utom Sverige och Finland
har den nationella postoperatören i
varierande omfattning ensamrätt att
tillhandahålla olika posttjänster.
Flertalet länder har mycket omfattande
monopol medan vissa länder har påbörjat
en stegvis liberalisering.
EU-kommissionen har sökt få till stånd
gemensamma regler och en förbättrad och
mer enhetlig postservice inom unionen.
En s.k. grönbok om utvecklingen av den
inre marknaden för posttjänster
publicerades i september 1992 (KOM(91)
476 slutlig). Kommissionen har den 26
juli 1995 beslutat om ett förslag till
direktiv om gemensamma regler för
utvecklingen av posttjänster i
gemenskapen och för en förbättring av
servicekvaliteten (KOM(95) 227
slutligt). Enligt kommissionens förslag
skall en gemensam basservice tryggas i
de olika länderna tillsammans med vissa
minimikrav på servicekvaliteten.
Postmarknaden skall vidare enligt
förslaget stegvis liberaliseras
samtidigt som oberoende nationella
tillsynsmyndigheter skall bildas. Vid EU-
rådets behandling av förslaget den 27
november 1995 framkom att stora
meningsskiljaktigheter råder mellan
medlemsländerna om kommissionens
förslag. Enligt proposition 1995/96:218
kan det ta lång tid innan
Europaparlamentet och EU-rådet beslutar
om ett direktiv.
1.3 Aktuellt utredningsarbete m.m.
Regeringen anmälde i 1995 års
budgetproposition (prop. 1994/95:100
bil. 7, bet. TU25, rskr. 376) att den
hade för avsikt att utreda möjligheterna
till en solidarisk finansiering av de
regionala och sociala kostnaderna för
upprätthållandet av en fungerande
postservice genom att införa avgifter
för samtliga operatörer som är verksamma
på marknaden. I departementspromemorian
Post- och kassaservice för alla (Ds
1995:76) behandlas dessa frågor. I
promemorian behandlas även den
grundläggande kassaservicen och Postens
framtida verksamhetsinriktning.
Promemorian har remissbehandlats.
För en närmare beskrivning av
postmarknadens omfattning och struktur
hänvisas till Post- och telestyrelsens
rapport Postmarknaden i Sverige och
rikstänkande kassaservice - en
beskrivning .
I samband med utskottets beredning av
ärendet har utfrågningar ägt rum med
Post- och telestyrelsen,
Riksrevisionsverket och
Konkurrensverket. Utskottet har vidare
mottagit skrivelser från Posten och
olika näringslivsorganisationer.
2 Postlagen m.m.
2.1 Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen antar
ändringar i tre lagar, nämligen
postlagen (1993:1684), sekretesslagen
(1980:100) och lagen (1992:1602) om
valuta- och kreditreglering.
Förslaget till ändring i postlagen
innebär att den grundläggande
postservicen utvidgas till att omfatta
samtliga adresserade försändelser upp
till 20 kg och inte som nu endast brev
och paket. Härigenom kommer även
adresserade men icke inneslutna
försändelser upp till 2 kg, som
exempelvis tidningar och tidskrifter,
att omfattas av begreppet. Det
skall finnas en rikstäckande
postservice som innebär att det skall
vara möjligt att få enstaka försändelser
befordrade till alla oavsett adressort
till enhetliga och rimliga priser.
Enstaka paket till och från
privatpersoner och företag kommer
därmed att omfattas av kraven på
enhetliga och rimliga priser. Det skall
finnas möjlighet att försäkra
försändelser och att få kvitto från
mottagaren på att en försändelse har
tagits emot.
Regeringen föreslår vidare att den
nuvarande anmälningsplikten för att
bedriva postverksamhet ersätts med ett
tillståndskrav. Begreppet
tillsynsmyndighet i postlagen föreslås
därmed ändras till tillståndsmyndighet.
Kraven på att bedriva postverksamhet
kommer dock inte att förändras. Enligt
propositionen införs inga
straffbestämmelser i lagen mot den som
saknar tillstånd. I stället anges att
tillståndsmyndigheten genom
vitesförelägganden kan ingripa mot den
som bedriver postverksamhet utan
tillstånd.
Förslagen till ändring i sekretesslagen
och lagen om valuta- och kreditre-
glering är en konsekvens av att
tillsynsmyndigheten föreslås benämnas
tillståndsmyndigheten.
2.2 Motionsförslag
I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 1
delvis framhålls att regeringens förslag
om att ersätta dagens anmälningsplikt
med ett tillståndskrav i sak inte torde
innebära några större skillnader jämfört
med i dag. Enligt motionen torde det
dock i praktiken vara omöjligt att göra
en förhandsbedömning om en tillkommande
postoperatör har möjlighet att uppfylla
de krav som redan stadgas i postlagen,
t.ex. krav på tillförlitlighet och
regelbundenhet i brevbefordran.
Motionärerna avvisar därför regeringens
förslag och i konsekvens härmed även
förslaget att det skall vara möjligt att
vidta sanktioner mot dem som bedriver
postverksamhet utan tillstånd.
Beträffande den förordade utvidgningen
av den grundläggande postservicen
konstateras att Posten redan i dag
tillhandahåller dessa tjänster utifrån
kommersiella ställningstaganden. Enligt
motionen saknas därför grund för att
räkna in dessa tjänster bland dem som
behöver garanteras av staten.
Regeringens förslag innebär en effektiv
konkurrensbegränsning till förmån för
den redan i dag dominerande
postoperatörern. Motionärerna anser
sålunda att förslaget om att vidga den
grundläggande postservicen är omotiverat
och kan leda till
konkurrensbegränsningar. Om utvecklingen
leder i den riktningen att det inte blir
kommersiellt gångbart med paketbefordran
i vissa regioner bör frågan i stället
aktualiseras på nytt. I det sammanhanget
bör möjligheten att upphandla dessa
tjänster separat ses över. Även
regeringens lagförslag i denna del
avvisas sålunda.
I motion T65 (c) yrkande 5 framhålls att
den nuvarande anmälningsplikten för
bedrivande av postverksamhet fungerar
tillfredsställande. Motionärerna avvisar
därför regeringens förslag om att införa
tillståndsplikt för postbefordran.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar inledningsvis
definitionen av begreppet grundläggande
postservice i postlagen.
Utskottet delar regeringens bedömning
att det finns behov av att utvidga den
grundläggande postservicen till i
princip den nivå som Posten tillämpar i
dag. Det är otillfredsställande att ha
ett regelverk som förutsätter att Posten
på lång sikt upprätthåller en
rikstäckande servicenivå som överstiger
den av statsmakterna fastlagda nivån.
Den dag postoperatörerna inte
tillhandahåller möjligheten att
exempelvis befordra tidningar eller
paket till rimliga priser har staten i
princip övergett kravet på att
upprätthålla en tillfredsställande
postservice för alla.
Utskottet delar sålunda regeringens
bedömning att den grundläggande
postservicen bör utvidgas till att
omfatta samtliga adresserade
försändelser upp till 20 kg och inte som
nu endast brev och paket. Utskottet
anser att det är angeläget att
exempelvis tidningar och tidskrifter
omfattas av begreppet grundläggande
postservice. Det skall vara möjligt att
få försändelser som omfattas av
begreppet grundläggande service
befordrade till alla oavsett adressort
till enhetliga och rimliga priser.
Utskottet tillstyrker därför regeringens
förslag till ändring i postlagen såvitt
avser 1 § och avstyrker motion T63 (m,
fp, kd) yrkande 1 i aktuell del.
Utskottet övergår därefter till
propositionens lagförslag i övrigt och
de motionsyrkanden som behandlar den
föreslagna förändringen från
anmälningsförfarande till
tillståndsplikt för att bedriva
postbefordran.
Utskottet konstaterar att regeringens
förslag inte innebär någon förändring av
kraven på den som bedriver
postverksamhet. Däremot möjliggörs genom
ett tillståndsförfarande en
förhandsgranskning av de företag som
ansöker om tillstånd. Enligt utskottets
mening spelar väl fungerande
postkommunikationer en stor roll såväl
för samhällsfunktioner av skilda slag
som för företag och privatpersoner i
hela landet. Det är därför väsentligt
att de företag som träder in och verkar
på postmarknaden uppfyller lagens krav
och att allmänheten kan lita på detta.
Utskottet delar därför regeringens
uppfattning att det nuvarande
anmälningförfarandet bör ersättas av en
tillståndsplikt för bedrivande av
postverksamhet.
Med det anförda tillstyrker utskottet
även propositionens övriga lagförslag
och avstyrker motionerna T63 (m, fp, kd)
yrkande 1 i denna del och T65 (c)
yrkande 5.
3 Rikstäckande post- och kassaservice
3.1 Regeringens förslag
Enligt propositionen bör den fastlagda
grundläggande postservicen säkerställas
genom att ett nytt avtal tecknas mellan
staten och Posten. Det skall framgå av
avtalet att servicen även
fortsättningsvis i normalfallet
tillhandahålls dagligen (helgfri måndag
t.o.m. fredag). Regeringen anger att det
nya avtalet bör gälla under fem år och
förlängas med ytterligare fem år om
ingen uppsägning sker senast tolv
månader före avtalets utgång. Liksom
tidigare förutsätts att den
grundläggande postservicen kan erbjudas
utan att någon statlig ersättning utgår.
Posten skall dock kunna upphöra med
tjänster inom ramen för den
grundläggande postservicen under
förutsättning att motsvarande åtagande
kan avtalas med annan operatör. Post-
och telestyrelsen anges i så fall
upphandla den grundläggande
postservicen. Av propositionen framgår
vidare att regeringen inför en sådan
situation kommer att återkomma till
riksdagen med förslag om att de
tillståndspliktiga postoperatörerna
skall åläggas att genom en särskild lag
betala en avgift som skall finansiera
denna service.
Regeringen anger vidare att den
grundläggande kassaservicen enligt
postlagen skall vara rikstäckande och
tillhandahållas alla till enhetliga
priser. Även fortsättningsvis förordas
att den grundläggande kassaservicen
säkerställs genom att ett avtal träffas
med Posten. Nu gällande principer
avseende service och kvalitet anges
också kvarstå i huvudsak oförändrade.
Enligt det nuvarande avtalet skall den
rikstäckande kassaservicen
tillhandahållas till enhetliga priser
endast för privatpersoner. Eftersom
postlagen i detta sammanhang anger
uttrycket alla bör enligt propositionen
det nya avtalet med Posten utformas i
överensstämmelse med lagens formulering.
Regeringen anger vidare att det i
avtalet mellan staten och Posten bör
framgå att antalet hushåll utan daglig
post- och kassaservice, i normalfallet
fem dagar i veckan, inte bör öka.
3.2 Motionsförslag
Motionärerna bakom motion T63 (m, fp,
kd) yrkande 2 ansluter sig till
regeringens förslag, att ett nytt avtal
bör upprättas mellan staten och Posten
som innebär att en grundläggande
postservice skall tillhandahållas utan
att någon särskild ersättning utgår till
bolaget. Enligt motionen bör man dock
avvakta med att ta ställning till hur en
eventuell framtida upphandling av den
grundläggande postservicen skall
finansieras. Om en sådan finansiering
skall ske genom att samtliga
tillståndspliktiga operatörer beläggs
med en avgift bör detta system utformas
så att det inte råder någon tvekan om
att systemet inte snedvrider
konkurrensen. Enligt motionärernas
mening bör regeringen, om Posten kan
bevisa ändrade marknadsförutsättningar
och därför kan säga upp avtalet om den
grundläggande postservicen, inte enbart
återkomma med ett förslag till
avgiftsfinansiering utan först även se
över andra möjligheter för att på ett
konkurrensneutralt sätt uppnå en
grundläggande nationell servicenivå med
enhetlig prissättning.
I samma motion, yrkande 5, refereras
vidare till den kritik som riktats mot
brister i Postens nya sorteringssystem.
På många håll anges att postservicen har
försämrats när postkontor och
postterminaler lagts ned. Posten har
dessutom på vissa håll börjat ta betalt
för att lantbrevbäraren skall köra fram
till brevlådan. Motionärerna anser att
detta förfarande är oacceptabelt då det
strider mot postlagens intentioner. I
motionen framhålls även att postservicen
måste vara tillgänglig så att varje
individ har en rimlig möjlighet att ta
del av den. Sjuka, gamla och
handikappade får svårare att nå
postservice när antalet postkontor
minskar. En bra lösning har på många
ställen varit systemet med post i
butik . Enligt motionen är det viktigt
att se till att butiker som tar på sig
ansvaret för dessa verksamheter driver
dem på lång sikt så att inte bygden står
utan service bara något år efter det att
postkontoret försvunnit. Likaså är det
viktigt att post i butik kan ge den
service som postkontoret gjort. Det får
inte bli så att den nya postservicen i
butiken endast sysslar med
paketutdelning, medan kassaärenden sköts
på ett vanligt postkontor som invånarna
får längre väg till.
I motion T65 (c) yrkande 1 framhålls att
alla måste garanteras en god post- och
kassaservice till enhetliga priser och
rimliga distributionstider. Detta är en
förutsättning för en god utveckling och
tillväxt i hela landet. Vidare anförs i
motionen, yrkande 2, att det av avtalet
mellan staten och Posten klart bör
framgå att inga avgifter får tas ut för
rikstäckande postservice. Lagstiftningen
får inte innebära att hushåll på
landsbygden diskrimineras och tvingas
hämta sin post kilometervis hemifrån,
alternativt tvingas betala en godtycklig
summa för lagstadgad service.
Enligt samma motion, yrkande 3,
framhålls att det i dag finns oklarheter
och tveksamheter om de handikappades
postservice. Motionärerna framhåller att
synskadade måste ges en grundläggande
postservice som bl.a. innebär att
blindskriftsförsändelser skall kunna
sändas och tas emot utan hinder. Det är
därför viktigt att lagstiftningen
garanterar de handikappade en
tillgänglig post- och kassaservice.
Enligt motionen bör vidare Post- och
telestyrelsen kontinuerligt bevaka dessa
frågor.
Motionärerna framhåller vidare, yrkande
4, att det i begreppet grundläggande
postservice bör ingå att brev och paket
distribueras inom en till två dagar.
I motion T62 (v) yrkande 1 framhålls att
servicen i glesbygden inte får
försämras. Samma motionärer bedömer
vidare, yrkande 3, att regeringens
förslag till förändringar i postlagen
inte tillgodoser de synskadades behov av
en lag som garanterar dem post- och
kassaservice. I dag är tillgängligheten
av post- och kassaservice ojämn för dem
som är synskadade. De synskadade skall
ha garanti för att kassaservicen är
tillgänglig och användbar. I dag
fungerar servicen på ett godtyckligt och
ojämnt sätt. Det förhållandet råder i
alla geografiska områden, men tenderar
att vara något värre i större orter.
I motion T64 (mp) yrkande 1 förordas att
postlagen utvidgas så att den garanterar
alla medborgare en grundläggande post-
och kassaservice. Detta innebär att
ingen på grund av sin bostads eller
företags lokalisering skall ha sämre
utdelningsvillkor för den grundläggande
postservicen. Ambitionen bör vara att de
ca 1 500 hushåll som i dag inte har
postutdelning fem dagar i veckan skall
få det (yrkande 2). Motsvarande krav på
hushållstäckning föreslås även gälla för
den grundläggande kassaservicen.
Enligt samma motion, yrkande 3, bör
vidare inga extra avgifter få tas ut
från hushållen för grundläggande
postservice. Posten eller andra företag
på marknaden skall sålunda inte kunna få
ta ut extra taxor för att leverera post
till ensligt belägna hushåll i
glesbygden eller tvinga dem att ställa
sin brevlåda långt ifrån hushållet om de
inte betalar extra.
Motionärerna anser vidare, yrkande 4,
att brevlådorna bör finnas inom skäligt
avstånd, vilket bedöms vara 3 km.
Utgångspunkten skall vara att en
adressat inte behöver vara bilberoende
för att hämta sin post. Avståndet skall
i stället vara sådant att de flesta
klarar av att cykla eller promenera.
I motion T60 (mp) yrkande 3 framhålls
också att inga extra avgifter skall få
avkrävas hushållen för den grundläggande
postservicen. Enligt motionärerna är ett
sådant avgiftsuttag oförenligt med målet
om en rikstäckande post- och
kassaservice. Vidare anförs att de
organisationsförändringar som skett inom
Posten har lett till klara och
oacceptabla försämringar för
landsbygden. Enligt motionen bör Posten
mot bl.a. denna bakgrund åläggas att
förändra villkoren så snabbt som möjligt
så att skillnader i pris och service
utjämnas mellan glesbygd och tätort.
3.3 Utskottets ställningstagande
Avtal om rikstäckande post- och
kassaservice
Utskottet delar den grundsyn som kommer
till uttryck såväl i propositionen som i
motionerna om att tillgången till en
tillfredsställande post- och
kassaservice i hela landet utgör en
viktig förutsättning för möjligheterna
att uppnå en positiv regional utveckling
och de sociala mål som angetts av
statsmakterna. Riksdagen har också vid
upprepade tillfällen slagit fast att
alla skall ha tillgång till en väl
fungerande post- och kassaservice.
Utskottet har därför ingen erinran mot
att ett nytt avtal träffas med Posten om
att upprätthålla post- och kassaservice
i hela landet.
I det följande behandlar utskottet
vissa frågor om avtalets utformning mot
bakgrund av de motionsförslag som
väckts.
Handikappservice
När det gäller motionerna T62 (v)
yrkande 3 och T65 (c) yrkande 3 som
begär att postservicen skall vara
tillgänglig för handikappade vill
utskottet klargöra att bolaget enligt
gällande avtal mellan staten och Posten
förbinder sig att i sin verksamhet ta
hänsyn till de handikappades behov av
särskilda posttjänster genom att mot
kostnadsbaserad ersättning befordra
blindskrift och blindskriftsförsändelser
samt i övrigt svara för handikappservice
i samband med postservice.
Blindskriftsförsändelser skall förmedlas
utan kostnad mellan synskadade samt till
och från vissa godkända institut som
exempelvis bibliotek. Härutöver skall en
utökad lantbrevbärarservice tillämpas om
en boende i glesbygd har hög ålder, är
sjuk eller har handikapp. I praktiken
innebär detta att lantbrevbärarna delar
ut post även till ensligt belägna
hushåll som normalt skulle få hämta sin
post på annat håll.
Genom Post- och telestyrelsens försorg
upphandlas dessa tjänster från Posten
och i samband därmed prövas kostnader
och servicenivåer. För det förlängda
budgetåret 1995/96 disponerar Post- och
telestyrelsen drygt 40 miljoner kronor
för befordran av blindskrift och 30
miljoner kronor för annan
handikappservice. I sammanhanget kan
nämnas att Post- och telestyrelsen
enligt Riksdagens revisorers
granskningsrapport om uppföljningen av
post- och telepolitiska mål
(1995/96:RR10) ännu inte har mottagit
några klagomål, vare sig från enskilda
eller från handikapporganisationer, om
att Posten inte uppfyllt åtagandena på
handikappområdet.
Utskottet vill vidare med anledning av
motionerna informera om att Posten i
största möjliga utsträckning söker
handikappanpassa postkontoren. Det kan
gälla trapplösa ramper, tydliga system
med dörröppnare och liknande. Inför
förändringar eller nybyggnader av
postkontor förs samtal med
handikapporganisationer. Detta gäller
också vid placeringen av postlådor.
Posten har också sedan någon tid infört
ett system som innebär att synskadade
inte behöver ta en nummerlapp för att
bli betjänade utan har möjlighet att
direkt uppsöka närmaste kassa för
betjäning. Postens erfarenhet är att
samtal med handikappade och lyhördhet
för deras krav är det bästa sättet att
klara en bra servicenivå.
Utskottet anser för sin del att det är
av största vikt att funktionshindrade
och äldre garanteras tillgång till en
god postservice. Som framhålls i
propositionen har Post- och
telestyrelsen en viktig uppgift att i
sin roll som tillsynsmyndighet noggrant
följa utvecklingen av olika
samhällsåtaganden på postområdet.
Utskottet förutsätter att resultatet av
detta arbete kommer att redovisas för
riksdagen i samband med den fortsatta
uppföljningen av de postpolitiska målen.
Utskottet anser med detta att syftet med
motionsförslagen torde komma att
tillgodoses utan initiativ från
riksdagen och avstyrker följaktligen
motionerna T62 (v) yrkande 3 och T65 (c)
yrkande 3.
Postkvalitet och distributionstider
Utskottet delar den uppfattning som förs
fram i motion T65 (c) yrkandena 1 och 4
om vikten av att befordringen av post
görs med hög kvalitet. Enligt postlagen
gäller också att postverksamhet skall
bedrivas under förhållanden som
tillgodoser rimliga krav på
tillförlitlighet och att alla skall ha
möjlighet att få brev befordrade till
enhetliga och rimliga priser. Av avtalet
mellan staten och Posten framgår vidare
att en god grundläggande post- och
kassaservice skall ges till såväl stora
som små kunder i hela landet. Kundernas
efterfrågan bör vara styrande. Härutöver
anges att en daglig service - i
normalfallet postutdelning fem dagar i
veckan - skall tillhandahållas alla
hushåll, företag och organisationer.
Med anledning av den kritik som riktats
mot Postens distributionstider kan
nämnas att kvalitetsmål har satts upp
för brevutdelningen inom ramen för
Postens interna uppföljningsarbete. Ett
sådant mål är att minst 95 % av
riksbreven, dvs. brev som befordras från
en region till en annan, skall komma
fram i rätt tid. Enligt vad utskottet
erfarit från Posten har under hösten
1995 samt första kvartalet 1996 andelen
normalbrev som befordrats över natten
uppgått till 96,7 %. Nivån har dock
tillfälligt sjunkit något i samband med
den största förändringen i Postens
brevnät sedan postnumren infördes år
1968 genom övergången till ny
transportorganisation och nya
sorteringsmaskiner. Posten förväntar att
kvaliteten på servicen kommer att
förbättras fortsättningsvis.
I sammanhanget kan även nämnas att
kommunikationsminister Ines Uusmann i
ett svar på en riksdagsfråga den 9 juli
1996 om Postens service meddelat att
regeringen inför förhandlingarna om ett
nytt avtal mycket noga följer upp de
förändringar som sker i Postens service.
Av hennes svar framgår vidare att Posten
kommer att göra en översyn av de
nuvarande rutinerna för brevbefordran.
Dessutom framhålls i brevet att det
ankommer på Post- och telestyrelsen att
löpande övervaka att Posten uppfyller
avtalet.
Utskottet vill för sin del framhålla
att det avgörande för Postens utveckling
som kommunikationsföretag är förmågan
att upprätthålla en hög kvalitet i sin
verksamhet. Väl fungerande
postkommunikationer spelar också stor
roll för samhällsfunktioner av olika
slag liksom för företag och enskilda
människor. Utskottet förutsätter därför
att Posten vinnlägger sig om att
upprätthålla en mycket hög kvalitet i
brevbefordringen. Utskottet förutsätter
likaså att Postens verksamhet och
prissättning sker med beaktande av det
regionala ansvar som statsmakterna lagt
fast på postområdet. Det betyder att
företag och privatpersoner i hela landet
skall erbjudas en tillfredsställande
postservice. Avslutningsvis vill
utskottet understryka vikten av att
regeringen och Post- och telestyrelsen
fortlöpande följer utvecklingen på
postområdet och bevakar att den
grundläggande servicen motsvarar
samhällets behov. Som utskottet anför i
avsnitt 9.3 bör regeringen årligen för
riksdagen redovisa resultatet av
uppföljningsarbetet.
Utskottet anser att med det anförda
torde syftet med motionerna T63 (m, fp,
kd) och T65 (c) i nu behandlad del
tillgodoses utan att riksdagen nu tar
något initiativ. Motionsyrkanderna
avstyrks följaktligen.
Avgift för lantbrevbärning
Utskottet övergår därefter till de
motionsyrkanden som väckts om Postens
glesbygdsservice och avgifter vid
postutdelning via lantbrevbärare.
Enligt vad utskottet inhämtat har
Posten alltsedan lantbrevbärningen
introducerats tillämpat vissa riktlinjer
för under vilka former utdelningen skall
ske. Riktlinjerna innebär i huvudsak
följande:
- Utdelningen sker i postlådor som
placeras i lådsamlingar efter
lantbrevbä-
rarnas färdväg.
- Enligt överenskommelse mellan Posten
och Vägverket bör avståndet mel-
lan lådsamlingarna/stoppställena inte
vara mindre än 200 meter.
- Avstickare från lantbrevbärarnas
färdväg görs inte om avståndet är
kortare
än 200 meter. För att avstickare
skall medges krävs fler än ett
hushåll
(normalt minst två hushåll per
kilometer enkel färdväg). Undantag
görs
för enskilt hushåll där ingen av
de boende på grund av sjukdom eller hög
ålder kan hämta posten.
Enligt Posten har förutsättningarna för
landsbygdsservicen under den senaste
tioårsperioden förändrats. Posten har
tappat merparten av
dagstidningsutdelningen. Därtill har de
manuella kassatransaktionerna minskat
till följd av en ökad användning av
konton och gireringar. Vidare sker en
utglesning av hushållstätheten. Denna
utveckling har lett till att Posten
omprövat och anpassat serviceutbudet
till de förändringar som sker i fråga om
kundbeteenden och hushållstäthet.
Anpassningarna har enligt Posten skett
med varsamhet och med speciellt
hänsynstagande till äldre och
handikappade.
I sammanhanget kan vidare nämnas att
lantbrevbärarna, för att kunna
tillhandahålla en bra landsbygdsservice
till rimliga kostnader, i vissa fall har
åtagit sig extrauppdrag, exempelvis
hemleverans av livsmedel och specerier,
avläsning av elmätare och hembesök hos
äldre och handikappade. Dessa uppgifter
fullgörs mot särskild ersättning.
Posten i Skåne har - som uppmärksammats
i de aktuella motionerna - erbjudit
kunderna att avstå från att flytta
postlådan till en placering som
överensstämmer med ovan redovisade
principer om de betalar en avgift. Denna
möjlighet har i första hand utnyttjats
av egna företagare och större
jordbrukare.
Enligt vad utskottet erfarit har Posten
mot bakgrund av den kritik och de
ändrade förutsättningarna för
landsbygdsservicen nyligen tillsatt en
utredning som skall göra en total
översyn av Postens glesbygdsservice. I
utredningsgruppen ingår representanter
för Glesbygdsverket, Folkrörelserådet,
Bodens kommun, Post- och telestyrelsen
och Posten. Utredningen skall vara
färdig i juni 1997 och dess förslag och
slutsatser skall bli föremål för breda
diskussioner och remissbehandling bland
alla berörda instanser. I den mån
utredningens förslag innebär
förändringar av nu gällande riktlinjer
eller i övrigt kräver förändringar i
avtalet med staten kommer riksdagen och
regeringen att besluta i dessa delar. I
avvaktan på resultatet från utredningen
har Posten i en skrivelse till
trafikutskottet den 31 juli 1996
deklarerat att den fortsättningsvis inte
kommer att ta ut avgifter för
utdelningsservice som går utöver de
angivna riktlinjerna.
Utskottet kan konstatera att
landsbygdsservicen med bilåkande
lantbrevbärare successivt har byggts ut
sedan 1950-talet. Dagligen betjänas ca
600 000 hushåll av lantbrevbärare som
tillhandahåller såväl kassaservice som
förmedling av brev och paket.
Serviceformen är mycket uppskattad av
kunderna. Utskottet vill därför med
anledning av de nu aktuella
motionsyrkandena understryka den
grundläggande betydelse som
lantbrevbärningen har för den regionala
utvecklingen och för möjligheterna att
uppnå de postpolitiska målen. Utskottet
anser därför att det är bra att frågan
om Postens landsbygdsservice blir
föremål för ett brett och noggrant
utredningsförfarande och att, i avvaktan
på resultatet härav, inga nya avtal om
avgifter för service som går utöver nu
gällande riktlinjer kommer att träffas.
Utskottet förutsätter att regeringen
kommer att redovisa för riksdagen
resultatet av utredningsarbetet och sina
överväganden med anledning härav innan
nu gällande regler för lantbrevbärningen
förändras.
Med hänvisning till vad som ovan
anförts om att Posten inte längre
träffar avtal om någon särskild avgift
för lantbrevbärning och till det
beredningsarbete som inletts konstaterar
utskottet att syftet med de aktuella
motionsyrkandena får anses vara
uppfyllt. Något initiativ från
riksdagens sida är därför inte nu
erforderligt. Utskottet avstyrker
följaktligen motionerna T60 (mp) yrkande
3, T62 (v) yrkande 1 delvis, T63 (m, fp,
kd) yrkande 5 i denna del, T64 (mp)
yrkande 3 och T65 (c) yrkande 2.
Ersättning för upprätthållande av
grundläggande postservice
Av propositionen framgår att det är
regeringens mening att Posten i det nya
avtalet bör åta sig att tillhandahålla
den grundläggande postservicen utan
ersättning. Utskottet konstaterar att
postmarknaden är stadd under snabb
utveckling. Det är därför svårt att
förutsäga strukturen på den framtida
postmarknaden. Utskottet delar mot denna
bakgrund regeringens uppfattning att
bolaget, om förhållandena på
postmarknaden förändras så att Posten
inte längre förmår upprätthålla denna
service, bör kunna befrias från denna
förpliktelse i avtalet eller få
ersättning för denna. Enligt utskottets
mening är det således naturligt att Post-
och telestyrelsen, om så blir aktuellt,
upphandlar den grundläggande
postservicen. Utskottet har inget att
erinra mot att regeringen i ett sådant
fall föreslår riksdagen att de
tillståndspliktiga postföretagen åläggs
att betala en avgift som finansierar
denna service. Självfallet bör det stå
regeringen fritt att i detta sammanhang
även överväga andra lösningar för att
trygga en fortsatt grundläggande
postservice. Något tillkännagivande
härom synes inte nödvändigt. Utskottet
avstyrker följaktligen motion T63 (m,
fp, kd) yrkande 2.
Hushållstäckning m.m.
Utskottet övergår därefter till motion
T64 (mp) om bl.a. att målet bör vara att
samtliga hushåll i landet skall få
postservice fem dagar i veckan.
Utskottet konstaterar att det i det
nuvarande avtalet mellan staten och
Posten anges att ca 1 800 fasta hushåll
saknar daglig post- och kassaservice.
Enligt en noggrann kartläggning som
Posten gjort saknar 1 529 hushåll daglig
postservice och 1 907 hushåll daglig
kassaservice.
Utskottet anser i likhet med
motionärerna att statsmakterna bör ha en
hög ambitionsnivå när det gäller att
formulera kravet på en god post- och
kassaservice för alla. Samtidigt finns
det dock gränser för vad som får anses
vara möjligt och rimligt att klara med
en solidarisk och gemensam finansiering.
För att belysa de kostnader som kan
uppstå för lantbrevbärning kan nämnas en
servicelinje för sex hushåll som får sin
post två gånger per vecka genom gående,
bil- och båtåkande lantbrevbärare.
Kostnaden för denna service är ca 100
000 kr per år.
Utskottet har med hänvisning till det
anförda ingen erinran mot regeringens
bedömning att det nu redovisade antalet
fasta hushåll utan daglig post- och
kassaservice inte bör öka. Motion T64
(mp) i nu behandlad del avstyrks
följaktligen.
Av det anförda följer vidare att syftet
med motion T62 (v) om att servicen i
glesbygden inte får försämras
tillgodoses. Motionen påkallar därför
ingen åtgärd från riksdagens sida och
avstyrks följaktligen i nu behandlad
del.
4 Upphandling av kassaservice
4.1 Regeringens förslag
Staten ersätter i dag Posten för den
rikstäckande betalnings- och
kassaservice som bolaget förbundit sig
att tillhandahålla enligt det avtal som
upprättats med staten. För det förlängda
budgetåret 1995/96 uppgår ersättningen
till 300 miljoner kronor.
Av propositionen framgår att regeringen
anser att även det nya avtalet som avses
tecknas med Posten bör tillförsäkra att
bolaget mot kostnadsbaserad ersättning
förbinder sig att tillhandahålla en
rikstäckande kassaservice. Den
grundläggande kassaservicen bör
finansieras via statsbudgeten.
Regeringen föreslår dock att
ersättningen fortsättningsvis bör utgå
efter ett upphandlingsförfarande.
Regeringen anser att även om det
inledningsvis saknas alternativ till
Posten så kan en upphandling komma att
skapa bättre förutsättningar att till en
rimlig kostnad få del av den
kassaservice som inte är kommersiellt
motiverad. Post- och telestyrelsen bör
därför med verkan fr.o.m. år 1998
upphandla den del av den rikstäckande
kassaservicen som i dag ersätts av
staten via anslag. I avvaktan härpå
anges att det nuvarande avtalet i denna
del bör förlängas att gälla ytterligare
ett år.
4.2 Motionsförslag
I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 4
instämmer motionärerna i regeringens
bedömning att den grundläggande
kassaservicen bör tryggas genom att det
nuvarande avtalet förlängs till utgången
av år 1997. Motionärerna framhåller dock
att en fördjupad analys inför tecknandet
av det nya avtalet bör göras av hur
marknadsförutsättningarna förändras
genom den snabba utvecklingen inom IT-
området, t.ex. genom tillkomsten av
telefonbanker och betalningssystem över
Internet. Enligt motionärerna bör mot
denna bakgrund övervägas om dessa
förändringar påverkar behovet av en
rikstäckande kassaservice.
4.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att riksdagen har
slagit fast att alla skall ha tillgång
till en väl fungerande kassaservice.
Utskottet anser att detta krav bör ligga
fast. För att erbjuda ett rikstäckande
kassaservicenät till rimliga kostnader
är det samtidigt nödvändigt med en
fortsatt utveckling och effektivisering
av Postens betalningsförmedling. Av
samma skäl är det angeläget att
ersättning för tjänster av icke-
kommersiell karaktär upphandlas.
Utskottet har därför ingen erinran mot
regeringens förslag att den nuvarande
ordningen där
Kommunikationsdepartementet direkt
betalar ut ersättning till Posten för
kassaservicen ersätts med ett
upphandlingsförfarande.
Beträffande vad som anförs i motion T63
(m, fp, kd) vill utskottet erinra om att
det av propositionen framgår att de
praktiska förutsättningarna för den nya
ordningen måste klargöras närmare.
Regeringen kommer därför under tiden
fram till år 1998, i samråd med Post-
och telestyrelsen, Posten,
Glesbygdsverket m.fl., att utarbeta
rutiner för den kommande upphandlingen.
Enligt vad utskottet erfarit kommer inom
ramen för detta beredningsarbete även
konsekvenserna av den ökade användningen
av informationsteknik i samhället att
behandlas. Utskottet kan därmed
konstatera att den av motionärerna
efterlysta analysen av
marknadsförutsättningarna synes komma
att göras. Mot denna bakgrund anser
utskottet att motionen i denna del inte
bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida varför yrkandet
avstyrks.
Utskottet vill vidare i sammanhanget
framhålla att utvecklingen under de
senaste åren inom Posten har medfört en
relativt stor påverkan på antalet
sysselsatta och deras regionala
fördelning. Inte minst har
förändringarna påverkat kvinnornas
sysselsättning. Den ökade användningen
av informationsteknik förutses vidare
påverka det framtida personalbehovet.
Genom tjänsteutveckling och förändringar
av verksamheten ökar samtidigt behovet
av kompetenta medarbetare. Enligt
utskottets mening har därför personalens
kompetensutveckling inom Postkoncernen
stor betydelse i arbetet att trygga en
väl fungerande arbetsmiljö för de
anställda. Utskottet anser det således
angeläget att Postens rationaliseringar
och organiationsförändringar genomförs
på ett så socialt ansvarsfullt sätt som
möjligt. Utskottet vill vidare
understyrka betydelsen av vad som anförs
i propositionen om att Posten, förutom
den information som lämnas till
länsstyrelserna vid förändringar av
servicenivå, i så stor utsträckning som
möjligt försöker att lokalt och
regionalt förankra beslut om
förändringar i kontorsnätet.
5 Prisreglering av posttjänster
5.1 Regeringens förslag
Regeringen anger att det för närvarande
inte finns något som tyder på att en
fungerande konkurrens för normalbrev
kommer att uppstå inom en överskådlig
framtid. Det är därför nödvändigt att
garantera att portokostnaderna för
privatpersoner hålls på en rimlig nivå.
Regeringen anser mot denna bakgrund att
det nuvarande pristaket för
privatpersoners inrikes befordran av
brevförsändelser bör kvarstå med i
huvudsak samma utformning som i dag och
regleras i det nya avtalet mellan staten
och Posten. Vissa förtydliganden bör
dock göras vad gäller pristakets
beräkning och hur prisregleringen bör
tillämpas.
I propositionen behandlas vidare frågan
om en prisreglering av tidningar och
tidskrifter. Regeringen anger att Post-
och telestyrelsen skall, för att
säkerställa rikstäckande befordran av
adresserade tidningar och tidskrifter
till ett rimligt pris, särskilt följa
prisutvecklingen och bevaka att servicen
mot kunderna inte försämras. I det fall
priserna ökar i en orimlig takt anges
att myndigheten bör uppmärksamma
regeringen på förhållandena. Regeringen
får i så fall bedöma om det finns
anledning att i avtalet mellan staten
och Posten införa en prisreglering även
avseende befordran av tidningar och
tidskrifter. I propositionen föreslås
därför att regeringen bemyndigas att
träffa avtal med Posten AB om avgiften
för befordran av vissa tidningar och
tidskrifter.
5.2 Motionsförslag
Enligt motion T63 (m, fp och kd) yrkande
3 är prisregleringar på postområdet
omotiverade. Som motiv hänvisas till den
kritik som Riksrevisionsverket (RRV)
fört fram i samband med
remissbehandlingen av utredningen Post-
och kassaservice för alla. De
invändningar mot prisregleringar som RRV
fört fram gäller bl.a. att Posten i sin
prissättning har lagt sig under
pristaket i flera år, att prisreglering
är ett främmande inslag på en avreglerad
marknad och att pristaket inriktas på en
sådan liten del av hushållsutgifterna
att det inte innebär något större skydd
för konsumenterna. Motionärerna finner
det vidare synnerligen omotiverat att
bemyndiga regeringen att införa en
ytterligare prisreglering inom en
marknad som i dagsläget fungerar utan
reglering. Post- och telestyrelsen bör i
stället följa prisutvecklingen.
Regeringen bör vidare återkomma till
riksdagen men en redogörelse för
prisutvecklingen på området.
Motionärerna avvisar mot denna bakgrund
(yrkande 1 delvis) regeringens förslag
att den skall bemyndigas att träffa
avtal med Posten om ytterligare
prisregleringar.
I motion T65 (c) yrkande 6 framhålls att
det i dagsläget inte finns någon
anledning för riksdagen att bemyndiga
regeringen att införa en prisreglering
för befordran av tidningar och
tidskrifter. Enligt motionärerna bör
Post- och telestyrelsen i stället noga
följa utvecklingen inom området.
Regeringen bör vidare få i uppdrag att
till riksdagen återkomma med en
redogörelse för utvecklingen.
5.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att när det gäller
pristak för brevbefordran gäller enligt
postlagen att brevbefordran skall ske
till enhetliga och rimliga priser. Mot
denna bakgrund har i avtalet mellan
staten och Posten ett pristak
definierats som innebär att avgiften för
privatpersoners inrikes befordran av
brevförsändelser inte får stiga fortare
än den allmänna prisnivån.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att det är viktigt att garantera att
portokostnaderna i enlighet med
postlagen hålls på en rimlig nivå. I
syfte att skydda de konsumenter som inte
har något alternativ till Postens
brevbefordran från alltför kraftiga
prishöjningar kan därför en
prisreglering motiveras. Dessutom kan en
prisreglering ses ur ett vidare
perspektiv genom att den har en
återhållande indirekt effekt på övriga
brevporton.
Utskottet har därför för sin del ingen
erinran mot att det nuvarande pristaket
för befordran av brev består. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag
och avstyrker motion T63 (m, fp, kd)
yrkandena 1 och 3 i nu behandlad del. I
sammanhanget vill utskottet erinra om
att riksdagen enligt 1993 års
riksdagsbeslut årligen skall informeras
om prisutvecklingen och om pristaket.
Utskottet övergår därefter till frågan
om prisreglering av tidningar och
tidskrifter.
Utskottet anser att det är viktigt att
företag och enskilda på landsbygden har
tillgång till tidningar och tidskrifter
på rimliga villkor. Utskottet har mot
denna bakgrund tidigare förutsatt att
frågor om distributionen av tidningar
och tidskrifter på glesbygden och
behovet av ett prismål kommer att
beaktas så att tidningar och tidskrifter
kan erbjudas på tillfredsställande
villkor (bet. 1994/95:TU25, rskr. 376).
För att säkerställa en rikstäckande
befordran av adresserade tidningar och
tidskrifter till ett rimligt pris är det
angeläget att priserna inte utvecklas
ogynnsamt. Utskottet delar därför
regeringens uppfattning att Post- och
telestyrelsen bör följa prisutvecklingen
och bevaka att servicen inte försämras.
Det bör vidare ankomma på regeringen att
bedöma om en prisreglering på området är
motiverad.
Utskottet tillstyrker således att
regeringen bemyndigas att träffa avtal
med Posten om avgiften för befordran av
vissa tidningar och tidskrifter.
Utskottet avstyrker därför motionerna
T63 (m, fp, kd) yrkandena 1 och 3 i nu
behandlad del och T65 (c) yrkande 2.
6 Verksamhetsinriktning m.m.
6.1 Regeringens bedömning
I propositionen redovisar regeringen sin
bedömning av Postens
verksamhetsinriktning och befogenheter
samt lämnar en redogörelse för hur
statsmakterna bör styra Posten.
Regeringen anser att huvudinriktningen
för Posten även i fortsättningen skall
vara att bolaget på den svenska
marknaden erbjuder rikstäckande
postverksamhet. Bolaget skall vidare i
första hand på den svenska marknaden
erbjuda rikstäckande kassaservice samt
betalningsförmedling och finansiell
verksamhet. Även i framtiden bör enligt
regeringen gälla att annan verksamhet än
kärnverksamheten kan bedrivas endast om
denna kompletterar kärnverksamheten,
bidrar till lönsamheten och sker under
rimligt risktagande.
I propositionen redovisas vissa
förtydliganden när det gäller Postens
internationella verksamhet och dess
verksamhet inom området
informationsteknik (IT). Regeringen
anser det naturligt att Postens
internationella verksamhet ökar. För att
kunna tillgodose kundernas
internationella distributions- och
betalningsbehov och upprätthålla en
effektiv och högkvalitativ post- och
kassaservice anges att Posten bör kunna
samverka med bl.a. andra länders
postoperatörer. Vidare bedömer
regeringens att produkt- och
tjänsteexport i olika former utgör en
internationell verksamhet som i regel
kan anses komplettera kärnverksamheten.
För att kunna erbjuda de svenska
kunderna en tillfredsställande service
kan det dessutom vara nödvändigt med
internationella investeringar som är
direkt kopplade till kärnaffären. Det
kan sålunda vara förenligt med ägarens
intentioner att i vissa fall etablera
egen verksamhet i annat land eller gå in
som delägare i annat lands post-/betal-
ningsförmedlingsföretag.
När det gäller Postkoncernens IT-
satsningar framhåller regeringen att
Posten mot bakgrund av den snabba
utvecklingen på området måste utveckla
och satsa på nya teknikområden som
ansluter till bolagets kärnaffärer och
tjänster. Företaget bör dock inte bygga
upp en egen fysisk basinfrastruktur.
För statsmakternas styrning av posten
anges att regeringen som ägare av Posten
skall sätta upp tydliga mål och
riktlinjer för verksamheten. Regeringen
avser vidare bli en mer aktiv ägare av
Posten och ägardirektiv anges utgöra ett
instrument för att uppnå detta. Av
propositionen framgår vidare att de
ekonomiska krav ägaren ställer på Posten
skall möjliggöra en stabil ekonomisk
utveckling av verksamheten samt
långsiktig kapitalavkastning och
förmögenhetstillväxt.
6.2 Motionsförslag
I motion T62 (v) yrkande 2 framhålls
att ett modernt postföretag måste ges
möjligheten att följa kunderna såväl
inom som utom landet. Regeringens
förslag till huvudinriktning av Postens
verksamhet bedöms därför vara bra, men
alltför begränsad. Motionärerna förordar
att Posten ges möjlighet att bedriva
verksamhet utanför landets gränser och
då företrädesvis i Europa. Det är också
viktigt för Posten att i vissa
situationer ha möjlighet att ingå i ett
delägarskap tillsammans med andra
postoperatörer både i och utanför
landet. Motionärerna påpekar vidare att
postnätet och betalningsförmedlingen hör
nära samman. Posten bör därför inte
heller hindras alltför mycket att
bedriva fullskalig bankverksamhet. Mot
denna bakgrund efterlyses en utredning
om Postens möjligheter att bedriva
bankverksamhet (yrkande 4). Dessutom
förordas att Posten bör kunna vara
delägare i andra postbanker i andra
länder (yrkande 5).
I motionen behandlas vidare - yrkande 6
- statsmakternas avkastningskrav på
Posten. Enligt motionärerna är en viktig
omständighet, som bidragit till att
postkoncernen ännu inte nått önskat
soliditetsmål, felaktiga bedömningar av
Postens ekonomi i samband med
bolagiseringen. Den låga soliditetsnivån
förklaras sålunda bl.a. av att
Postverkets pensionsåtagande om drygt 7
miljarder kronor bokfördes som en skuld
i samband med bolagiseringen. Enligt
motionärerna bör staten ha det största
ansvaret för pensionsskulden och beakta
detta i samband med att framtida
avkastningskrav fastställs.
I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 5
delvis anges att Posten ett flertal
gånger har agerat i strid mot bl.a.
konkurrenslagstiftningen och därmed
blivit ålagd vitesföreläggande på upp
till 50 miljoner kronor. Enligt
motionärerna måste dessa återkommande
lagöverträdelser från Postens sida
förhindras. Det är enligt motionen
viktigt för den allmänna normsättningen
att staten inte tillåter att ett eget
ägt företag ägnar sig åt att
återkommande bryta mot lagstiftningen.
6.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet har inga erinringar mot
regeringens bedömning att Postens
verksamhetsinriktning även i
fortsättningen skall vara att på den
svenska marknaden erbjuda post- och
kassaservice.
Beträffande de förslag som förs fram i
motion T62 (v) yrkande 2 om att Posten
bör få bredda sin verksamhet utomlands
vill utskottet erinra om att det enligt
regeringen är naturligt att Postens
internationella verksamhet ökar. Av
propositionen framgår att Posten Brev på
marknaden för fysisk brevbefordran bör
ges möjlighet att utöka hemmamarknaden
till att omfatta de nordiska länderna
samt stora delar av Östersjöområdet
(Estland, Lettland, Litauen och Polen).
Posten ges dessutom bl.a. möjlighet att
expandera internationellt i takt med att
den europeiska marknaden liberaliseras.
Enligt propositionen kan det även bli
aktuellt med delägarskap och allianser
m.m. i vissa speciella fall. Med det
anförda torde önskemålet om möjlighet
till ökad internationell verksamhet vara
tillgodosett i all rimlig omfattning
varför motionsyrkandet avstyrks.
Beträffande motion T62 (v) yrkande 4 om
Postens möjligheter att bedriva
bankverksamhet vill utskottet erinra om
att restriktionerna för bolaget att
bedriva finansiell verksamhet nyligen
har setts över och behandlats av
riksdagen (prop. 1995/96:3, bet. NU3,
rskr. 41). Beslutet innebar bl.a. att
Postgirot Bank AB gavs utökade
möjligheter att utföra finansiella
tjänster i egen regi. Ställningstagandet
innebar vidare att någon fullskalig
bankverksamhet inte skall utvecklas inom
Posten. I sammanhanget kan vidare nämnas
att Posten under år 1996, i ett
samarbetsavtal med Nordbanken, etablerat
Postbanken . Postbanken skall erbjuda
vanliga banktjänster som lönekonton,
sparkonton, fondsparande, bostadslån och
pensionsförsäkringar till
privatpersoner. Utskottet ansluter sig
till regeringens bedömning att det i
dagsläget inte finns skäl att förändra
regelverket för Postens finansiella
tjänster. Utskottet avstyrker därför
motion T62 (v) yrkande 4.
Vad gäller yrkande 5 i samma motion,
som berör Postens möjligheter att i
andra länder bedriva finansiell
verksamhet, vill utskottet erinra om vad
som framhålls i propositionen att Posten
har möjlighet att kunna erbjuda de
svenska kunderna en tillfredsställande
service av typen Eurogiro
(betalningssystem). Det kan dessutom
vara förenligt med ägarens intentioner
att i vissa fall gå in som delägare i
ett annat lands
betalningsförmedlingsföretag. Utskottet
anser mot denna bakgrund att
motionsyrkandet är tillgodosett i rimlig
omfattning och därför inte bör påkalla
någon åtgärd från riksdagens sida.
Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
Utskottet övergår därefter till frågan
om statsmakternas avkastningskrav på
Posten. Under den förra mandatperioden
bedömdes att Postens resultat
inledningsvis skulle försämras mot
bakgrund av de kostnader som uppkommer
till följd av en bolagisering (prop.
1993/94:38). Den nivå på soliditeten som
ansågs rimlig vid postkoncernens
bolagisering fastställdes till ca 15 %
på sikt. Vid tidpunkten för
bolagiseringen beräknades att
soliditeten skulle uppgå till ca 11 %.
Mot denna bakgrund beslutades att Posten
inte skulle behöva lämna utdelning under
perioden 1994-1996.
Av propositionen framgår dock att det
verkliga utfallet för soliditeten blev
4,5 % per den 31 december 1994. Den låga
soliditetsnivån förklaras bl.a. av
ändrade redovisningsprinciper. Före
Postens bolagisering redovisades
pensioner enligt kontantprincipen, dvs.
vid utbetalningstillfället. Efter
bolagiseringen redovisas däremot
pensionskostnaderna enligt
bokföringsmässiga grunder. Det betyder
att kapitalvärdet av Postverkets
pensionsåtagande om drygt 7 miljarder
kronor bokfördes i samband med
bolagiseringen.
Regeringen anger att målet för Posten
skall vara att skapa en långsiktig
tillväxt av det egna kapitalet samt att
nå en soliditet som medger utdelning.
Regeringen bedömer därför att
postkoncernens finansiella styrka måste
utvecklas gynnsamt innan någon utdelning
kan göras till ägaren. Detta innebär
enligt propositionen att Posten tills
vidare bör befrias från kravet på att
dela ut ersättning till ägaren.
Utskottet anser mot denna bakgrund att
syftet med motion T62 (v) yrkande 6, om
att Postens pensionsskuld bör beaktas i
kommande avkastningskrav, är
tillgodosett varför yrkandet avstyrks.
Utskottet övergår därefter till motion
T63 (m, fp, kd) och frågan om Postens
agerande på postmarknaden.
Utskottet kan konstatera att Postens
tjänster i större eller mindre
omfattning erbjuds på konkurrensutsatta
marknader. För att kunna uppfylla
ägarens krav är det därför, som
framhålls i propositionen, nödvändigt
att bolaget har möjlighet att utveckla
och anpassa sitt tjänsteutbud och sina
priser till kundernas efterfrågan.
Utskottet delar samtidigt regeringens
uppfattning att Postkoncernen - liksom
alla andra statliga bolag - vid sitt
bemötande av konkurrens på marknaden och
vid övrigt agerande bör lägga stor vikt
vid att bedriva sin verksamhet på ett
sätt som motsvarar högt ställda krav på
etik och moral. Med det anförda får
vnskemålet i motionen anses bli
tillgodosett varför yrkandet avstyrks i
nu behandlad del.
7 Posten Kredit AB
7.1 Regeringens förslag
Enligt propositionen bör regeringen
bemyndigas att, på samma sätt som för
övriga bolag inom postkoncernen, ha
möjlighet att förändra bolagsordningen
för Posten Kredit AB:s verksamhet.
Regeringen bör dock inte, utan att först
höra riksdagen, besluta om förändringar
i bolagsordningen som medför att
nuvarande inriktning mot
finansieringsverksamhet förändras.
7.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag och tillstyrker att
riksdagen bemyndigar regeringen att
införa ändringar i bolagsordningen för
Posten Kredit AB.
8 Postnummer
8.1 Regeringens förslag
Enligt det gällande avtalet mellan
staten och Posten AB är Posten skyldig
att samråda och informera om ändringar i
postnummersystemet. Denna skyldighet
innebär att Posten åtar sig att i god
tid före genomförandet informera om
planerade förändringar i
postnummersystemet.
Regeringen anser att denna skyldighet
bör ingå även i det nya avtalet mellan
staten och Posten AB. Enligt
propositionen bör därför regeringen ges
bemyndigande att träffa avtal med Posten
AB om postnummersystemet.
8.2 Motionsförslag
I motion T61 (c) framhålls att
postnummer används även i andra
sammanhang än vid postbefordran för att
identifiera och sortera var i landet
människor bor. Med hänsyn till att
postnummren inte är anpassade efter
kommun- och länsgränser kan dock
kontakter med myndigheter,
organisationer och företag försvåras och
bli felaktiga. Som exempel anges att det
kan vara frusterande att bo i ett län
och bli hänvisad till länsstyrelse,
bilregister eller stu- diestödsnämnd i
grannlänet. Dessutom uppstår merarbete
för myndigheter och organisationer när
dessa skall skicka ut information och
vill vara säkra på att alla invånare får
veta allt som berör dem. Enligt
motionären bör därför i samband med att
ett nytt avtal tecknas med Posten AB en
översyn göras av denna fråga.
8.3 Utskottets ställningstagande
Postnummersystemet är en förutsättning
för Postens möjligheter att
tillhandahålla en rikstäckande
postservice med tillfredsställande
kvalitet och till rimliga priser. Enligt
riksdagens beslut år 1993 har därför
Posten ansvaret för postnummersystemet.
Postnumren har också stor betydelse för
andra postföretag liksom för annan
verksamhet än postverksamhet. Av hänsyn
till övriga postbefordringsföretag och
externa intressenter har därför
regeringen bemyndigats att träffa avtal
med Posten om hanteringen av
postnummersy- stemet, innebärande bl.a.
en skyldighet för Posten att i god tid
före genomförandet av förändringar i
postnummersystemet informera härom.
Utskottet har inga erinringar mot att
denna skyldighet består och tillstyrker
följaktligen att regeringen återigen ges
bemyndigande att träffa avtal med Posten
om postnummersystemet.
Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion T61 (c),
nämligen att en anpassning av
postnummersystemet till kommungränser är
en princip som bör vara naturlig och
eftersträvansvärd. Enstaka exempel kan
dock finnas där transportmönster i
samhället inte följer kommungränserna
och det då kan vara svårt att nå full
överensstämmelse. Enligt vad utskottet
erfarit har Posten samma uppfattning,
och bolaget kommer att systematiskt
försöka beakta kommungränskravet i
samband med kommande översyner av
postnummersystemet. Sådana översyner
görs i mindre omfattning årsvis och mera
genomgående med tre till fyra års
mellanrum. Motionen synes sålunda bli
tillgodosedd varför den inte påkallar
någon åtgärd från riksdagens sida. Den
avstyrks följaktligen.
9 Uppföljning av de post- och
telepolitiska målen
9.1 Revisorernas förslag
Riksdagens revisorer har efter förslag
från trafikutskottet granskat hur
statsmakternas mål för post- och
teleområdena uppfylls. Granskningen har
avgränsats till att gälla uppföljningen
av regionala och sociala mål, som främst
syftar till att ge glesbygdsbor och
handikappade goda post- och
telekommunikationer. Granskningen har
gällt dels hur de aktuella målen löpande
följs upp, dels hur regeringen
informerar riksdagen om resultatet av
detta uppföljningsarbete. Vidare har
undersökts hur de regionala och sociala
mål som regeringen har formulerat har
fungerat som grund för det
uppföljningsarbete som framför allt
tillsynsmyndigheter inom området
bedriver. Revisorerna redovisar sina
överväganden och förslag under följande
fem avsnitt.
Regeringens information till riksdagen
Revisorerna betonar att det, i en
situation när marknaderna för post- och
teletjänster har avreglerats och det i
huvudsak är marknadens efterfrågan som
styr Postens och Telias verksamhets är
av större vikt än tidigare att de mål
som fastlagts av riksdag och regering
följs upp noggrant och att regeringen
regelbundet ger riksdagen en samlad
redovisning av hur målen uppfyllts.
Enligt revisorernas bedömning har dock
regeringens hittillsvarande information
till riksdagen om hur de post- och
telepolitiska målen har uppfyllts varit
otillräcklig.
Revisorerna föreslår därför att
regeringen i kommande
budgetpropositioner ger riksdagen en
samlad information om hur de post- och
telepolitiska målen har uppfyllts.
Redovisningen bör ske med utgångspunkt
från en analys av den information som
inhämtas från bl.a. tillsynsmyndig
heterna. Informationen bör även behandla
och värdera de typer av klagomål som
allmänheten framför till Posten och
Telia som är av principiell betydelse
och som rör de fastställda regionala och
sociala målen. Informationen bör även
innehålla en redovisning av hur
teleoperatörerna uppfyller de krav som
är ställda i teletillstånden.
Mål och riktlinjer
Enligt revisorernas uppfattning är vissa
mål som regeringen har formulerat i
avtalen med Posten och Telia otydliga
och alltför allmänt hållna. Ibland
saknas också preciseringar av vilka
tjänster som omfattas av målen.
Revisorerna framhåller att de tjänster
som Posten och Telia har åtagit sig att
utföra bör vara noggrant preciserade.
Enligt revisorerna bör därför dessa mål
omformuleras så att de blir tydligare
och möjliga att följa upp. Regeringen
bör även enligt revisorerna redovisa
skälen till åtagandena. Det bör sålunda
anges om ett visst åtagande är föranlett
av exempelvis fördelningspolitiska
överväganden eller av att man önskar
undvika s.k. monopolprissättning.
Revisorerna anser vidare att de
myndigheter som i dag följer upp de post-
och telepolitiska målen, främst Post-
och telestyrelsen, bör ges klarare
riktlinjer för hur uppföljningsarbetet
skall bedrivas. Regeringen bör även
precisera vilka uppgifter som löpande
skall redovisas för regeringen.
Uppgifter som har en återkommande karak
tär och som regeringen givit till dessa
myndigheter i regleringsbrev bör
överföras till respektive myndighets
instruktion.
Vidare framhåller revisorerna i sin
granskning att kommande revideringar av
de post- och telepolitiska målen
förutsätter ett kvalificerat besluts
underlag. Bland annat bör underlaget
innehålla en systematisk redovisning av
mer betydelsefulla skillnader i kvali
teten på post- och teletjänster för
olika användargrupper i landet, särskilt
vad gäller skillnader mellan användare i
glesbygd och tätort samt mellan handi
kappade och icke handikappade.
Upphandling av tjänster av icke-
kommersiell karaktär
Revisorerna anser att varje form av
ersättning som ges till post- eller
teleoperatörer för att dessa utför
tjänster av icke-kommersiell karaktär
bör ske efter upphandling och i enlighet
med lagen om offentlig upphandling. Den
årliga ersättning som
Kommunikationsdepartementet betalar till
Posten för att upprätthålla en viss
rikstäckande kassaservice föreslås
därför ersättas med ett
upphandlingsförfarande som förslagsvis
handhas av Post- och telestyrelsen.
Revisorerna föreslår också att ansvaret
för att upphandla texttelefoni överförs
från Socialstyrelsen till Post- och
telestyrelsen.
Enligt revisorernas uppfattning är
vidare en förutsättning för att en
upphandlingsprocedur skall vara
motiverad att tjänsten i fråga inte är
kommersiell. Revisorerna förutsätter att
den översyn av post- och teleområdena
som aviserats under år 1996 kommer att
inbegripa en analys av de tjänster som
för närvarande upphandlas och villkoren
för ett fortsatt upphandlingsförfarande.
Revisorerna anser vidare att ett sam
rådsförfarande bör ske med myndigheter
och organisationer som har social
kompetens om Post- och telestyrelsen
övertar uppgiften att upphandla
texttelefonitjänsten.
Förändrade åtaganden för Posten och
Telia
Revisorerna framhåller att det i statens
avtal med Posten och Telia saknas
åtaganden rörande flera tjänster som är
viktiga från regional eller social
utgångspunkt och där kunderna saknar
alternativ till Posten eller Telia. Det
gäller exempelvis tidningsdistribution i
glesbygd, texttelefoni för vissa
handikappade samt teletjänster för
företag i glesbygd som är relaterade
till det digitala telenätet.
Vidare noterar revisorerna att de
kvalitetskrav som i dag ställs på varje
teleoperatör i tillståndsgivningen
endast i två fall, beträffande
framkomlighet och driftsäkerhet,
innehåller krav för varje enskilt
stationsområde. För övriga tre
kvalitetskrav, nämligen leveranstid för
abonnemang, tid för felavhjälpning samt
nätkvalitet, gäller endast ett
genomsnittligt krav för den enskilda
operatören i hela landet. Enligt
revisorerna bör även dessa kvalitetskrav
redovisas regionalt för att trygga att
glesbygdsbor erhåller en kvalitet som i
princip är likvärdig med tätortsbor vad
gäller leveranstid för abonnemang, tid
för felavhjälpning samt nätkvalitet.
Revisorerna konstaterar att den snabba
teknikutvecklingen under senare år har
förändrat medborgarnas sätt att använda
post- och teletjänster. Det är därför
inte på något sätt givet att tjänster
som funnits under lång tid fortfarande
är de viktigaste för handikappade och
att nyare tjänster inte möter samma
grundläggande behov. Mot denna bakgrund
bedömer revisorerna att en översyn bör
göras av vilka tjänster som handikappade
på ett eller annat sätt skall garanteras
på post- och teleområdena. Revisorerna
förutsätter därför att regeringen i sina
kommande propositioner ingående
behandlar frågan om eventuellt nya
tjänster som kan bli föremål för
samhällsåtaganden. Det bör också framgå
vilka principer som väglett regeringen
när det gäller val av tjänster som
omfattas av åligganden respektive vilka
tjänster som inte skall omfattas av
åligganden.
Frågan om samordning i glesbygd
Enligt revisorernas mening är en
samordning av olika servicetjänster av
stor betydelse för glesbygden, eftersom
många orter är för små för att kunna
utgöra ett självständigt underlag för
exempelvis post- och apotekstjänster.
Revisorerna anser därför att regeringen
närmare bör undersöka om de rådande
förhållandena i glesbygdsområden
motiverar någon form av sektorssam
ordning mellan exempelvis olika statliga
servicegivare. Revisorerna framhåller
att ett samarbete av denna typ kan
förutsätta samverkan mellan offentliga
och privata aktörer. Enligt revisorerna
bör regeringen i den aviserade
propositionen om postfrågor redovisa sin
uppfattning om Posten skall ha ett
särskilt ansvar för sådana
samordningsfrågor och i så fall om detta
ansvar bör skrivas in i statens avtal
med Posten.
9.2 Motionsförslag
I motion T60 (mp) yrkande 1 anges att
statens anslag, i samband med förra
årets medelstilldelning till Posten för
rikstäckande betalnings- och
kassaservice, reducerades samtidigt som
Posten fick ökade möjligheter att utföra
finansiella tjänster i egen regi. Enligt
motionärerna bör revisorernas förslag
mot denna bakgrund kompletteras med att
regeringen även redovisar vad Postens
ökade möjligheter till finansiell
verksamhet har inneburit ekonomiskt och
verksamhetsmässigt. I avvaktan på en
sådan redovisning bör enligt motionen
inga medel ges till Posten AB.
Enligt samma motion, yrkande 2, har
Postens omorganisationer lett till klara
och oacceptabla försämringar för
landsbygden. Regeringen bör därför
ålägga Posten att förbättra dagens
situation så snabbt som möjligt och
jämna ut skillnaderna i service och
kostnader mellan glesbygdsbor och
tätortsbor. Motionärerna föreslår vidare
att alltför stora omorganisationer inom
post- och telebolagen som kan leda till
försämrad service i glesbygd skall
prövas av regeringen innan de får
genomföras.
Motionärerna delar revisorernas
bedömning att upphandlingen av
texttelefoni fortsättningsvis bör skötas
av Post- och telestyrelsen i samråd med
myndigheter och organisationer som har
social kompetens. Det är dock viktigt
enligt motionen, yrkande 4, att klargöra
att teleservicen för handikappade bör
finansieras enligt den s.k. ansvars- och
finansieringsprincipen. Det innebär att
teleoperatörerna själva skall finansiera
forskning, utveckling och tillgänglighet
av teleutrustning och teletjänster för
handikappade.
I motion T64 (mp) yrkande 5 framhålls
att regeringen före mandatperiodens
utgång för riksdagen bör redovisa läget
på postmarknaden och konsumenternas
situation. Redovisningen bör dessutom
innefatta en utvärdering av effekterna
av de lagändringar som föreslås i
proposition 1995/96:218 Ändringar i
postlagen m.m.
9.3 Utskottets ställningstagande
Angeläget med uppföljning
Utskottet anser att det är viktigt med
uppföljning och utvärdering inom
kommunikationsområdet. De bolagiseringar
och avmonopoliseringar som genomförts
har också förstärkt detta behov. Den
ökade graden av målstyrning,
ramlagstiftning och decentralisering
inom utskottets beredningsområdet
ställer likaså krav på ett kvalificerat
beslutsunderlag som gör det möjligt att
följa upp att målen uppnås. Utskottet
har mot denna bakgrund i olika
sammanhang påtalat behovet av att
politiken på bl.a. post- och teleområdet
utvärderas och också föreslagit att
Riksdagens revisorer granskar hur
statsmakternas mål för post- och
teleområdena följs upp.
Utskottet anser att det gått alltför
kort tid för att det skall vara möjligt
att utvärdera övergången till en
förändrad marknadssituation på post- och
teleområdet. Samtidigt är det viktigt
att vunna erfarenheter tidigt tas till
vara så att de av statsmakterna angivna
post- och telepolitiska målen kan
uppnås. Likaså är det av betydelse att
uppföljnings- och redovisningsrutiner i
god tid läggs fast som gör det möjligt
för riksdag och regering att fortlöpande
följa utvecklingen. Den granskning som
revisorerna utfört är därför angelägen
och viktig.
Utskottet vill vidare i sammanhanget
framhålla den betydelse som principerna
för den ekonomiska redovisningen och en
konkurrensneutral tillgång till olika
infrastrukturella tjänster har för
möjligheterna att uppnå väl fungerande
post- och telemarknader. Utskottet
förutsätter att regeringen noga följer
dessa frågor.
Förstärkt information till riksdagen
Utskottet delar revisorernas uppfattning
att regeringens information till
riksdagen om hur de post- och
telepolitiska målen har uppfyllts har
varit otillräcklig. Sedan revisorerna
redovisat sitt förslag har regeringen
genom proposition 1995/96:218 Ändringar
i postlagen (1993:1684) m.m., som
utskottet behandlar i detta betänkande,
lämnat en redogörelse för postmarknadens
utveckling. I propositionen redovisas
även vissa åtgärder i syfte att uppfylla
det krav riksdagen har på regeringen att
bevaka att postservicen motsvarar
samhällets behov. Vidare kan nämnas att
Kommunikationsdepartementet i juni 1996
i skrivelsen Moderna telekommunikationer
åt alla (Ds 1996:38) har lämnat en
redovisning av erfarenheterna på
teleområdet och föreslagit vissa
ändringar i telelagen. Avsikten är att
detta utredningsförslag efter
remissbehandling skall ligga till grund
för en proposition om telepolitiken som
skall föreläggas riksdagen senare under
riksmötet 1996/97. Som revisorerna
framhåller bör dock regeringen även
regelbundet redovisa för riksdagen hur
bl.a. mål och servicegrad på de post-
och telepolitiska områdena uppfylls.
Enligt vad utskottet erfarit avser
regeringen att lämna en sådan
redovisning årligen i
budgetpropositionen. Utskottet kan
därmed konstatera att revisorernas
förslag vad gäller regeringens
information till riksdagen kan
förutsättas komma att genomföras.
Tydligare mål och riktlinjer
Utskottet ansluter sig till revisorernas
bedömning att målen och riktlinjerna på
post- och teleområdet bör förtydligas.
Utskottet konstaterar att vissa
preciseringar har lämnats genom den nu
aktuella propositionen om postlagen. För
teleområdet kan hänvisas till den
tidigare nämnda departementsskrivelsen
som bl.a. innehåller förslag som syftar
till att förtydliga telepolitiken. Detta
betyder att revisorernas förslag har
behandlats på postområdet och kommer att
behandlas senare under innevarande
riksmöte när det gäller teleområdet.
Tjänster av icke-kommersiell karaktär
bör upphandlas
Utskottet har ingen erinran mot
revisorernas förslag att upphandling av
tjänster av icke-kommersiell karaktär
bör ske i enlighet med lagen om
offentlig upphandling. Utskottet kan
konstatera att regeringens
postproposition liksom
departementsskrivelsen om telepolitiken
har denna princip som utgångspunkt när
det gäller ersättning såväl till post-
som teleoperatörerna.
Klargör Postens och Telias uppgifter
Utskottet delar revisorernas uppfattning
om vikten av att klargöra uppgifter som
är viktiga från regional eller social
utgångspunkt och där kunderna saknar
alternativ till Posten och Telia. Även
revisorernas förslag om förändrade
åtaganden för Posten och Telia behandlas
i den nu aktuella propositionen om
postlagen och i den nämnda
departementsskrivelsen om telepolitiken.
Samordnad glesbygdsservice
Slutligen vad gäller frågan om
samordning i glesbygd anser utskottet
att det är av stor betydelse att
samhällets service i glesbygden kan
tryggas och vidareutvecklas (se även
avsnitt 3.3). Som revisorerna framhåller
har Posten förutsättningar att spela en
viktig nyckelroll när det gäller arbetet
med samordning mellan såväl olika
servicegivare som mellan privata och
offentliga aktörer. Redan nu samverkar
Posten med andra samhällsorgan genom att
lantbrevbärarna i vissa områden utför
olika extra arbetsuppgifter. Enligt vad
utskottet erfarit kommer dessutom i
samband den tidigare nämnda utredningen
om lantbrevbärarservicen bl.a. att
undersökas möjligheterna för
lantbrevbärarna att i ökad utsträckning
utföra andra uppdrag utefter sin
lantbrevbärningslinje. Det kan gälla
social tillsyn åt kommunerna,
distributionsuppdrag åt apotek,
biblioteksservice samt service åt el-
och telefonföretag. Utskottet kan därmed
konstatera att revisorernas förslag
delvis redan förverkligats och kommer
att övervägas ytterligare.
Sammanfattande bedömning
Enligt utskottets mening har revisorerna
under sin granskning gjort
betydelsefulla iakttagelser. Utskottet
har ingen erinran mot revisorernas
förslag. Beträffande postområdet kan
utskottet konstatera att revisorernas
förslag i allt väsentligt tillgodoses
genom dels proposition 1995/96:218
Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.,
dels genom vad utskottet ovan anfört om
erlig avrapportering i
budgetpropositionen och dels genom den
utredning som tillsatts om
lantbrevbärarservice i glesbygd. Vad
gäller teleområdet bereds som angetts
ovan för närvarande i regeringskansliet
en proposition om ändringar i telelagen
m.m. Utskottet anser att regeringen i
det sammanhanget bör överväga
revisorernas förslag och för riksdagen
redovisa sina egna förslag och
bedömningar rörande åtgärder på
teleområdet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga uppföljningsfrågor
Utskottet förutsätter som ovan angetts
att uppföljningen av de post- och
telepolitiska målen fortsättningsvis
förstärks och redovisas årligen för
riksdagen. Enligt utskottets mening är
det därvid naturligt att en redogörelse
även kommer att lämnas av vad de ökade
finansiella möjligheterna inneburit för
Postens ekonomi som efterlyses i motion
T60 (mp) yrkande 1.
Även yrkandet i motion T64 (mp) yrkande
5 om en redovisning av postmarknaden och
konsumenternas situation med hänsyn till
föreslagna lagändringar kan därmed också
förutsättas komma att bli tillgodosett.
Vad gäller förändringar i Postens och
Telias organisation, som påtalas i
motion T60 (mp) yrkande 2, vill
utskottet erinra om att en
förutsättning för att Posten och Telia
skall kunna ta ett ekonomiskt ansvar för
sin verksamhet är att bolagen har
möjlighet att själva kunna bestämma över
sin organisation och verksamhet inom de
ramar som statsmakterna angett. I
sammanhanget kan vidare nämnas att
regeringen har tillkallat en särskild
utredare för att kartlägga och analysera
de regionala konsekvenserna av
förändringar i den statliga sektorn (A
1995:14).
Slutligen beträffande motionsförslaget
om ansvars- och finansieringsprincipen
för handikappades teleservice - T60
(mp) yrkande 4 - kan konstateras att
denna fråga behandlas i
departementsskrivelsen Moderna
telekommunikationer för alla.
Utredningsbetänkandet remissbehandlas
för närvarande, och en proposition i
ärendet har aviserats senare under
innevarande riksmöte. Enligt utskottets
mening bör regeringens förslag och den
kommande riksdagsbehandlingen inte
föregripas. Utskottet är därför inte
berett att nu behandla detta förslag.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att inget av de nu behandlade
motionsyrkandena bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Syftet med
flera yrkanden torde dock komma att
tillgodoses. Motionerna T60 (mp)
yrkandena 1, 2 och 4 samt T64 (mp)
yrkande 5 avstyrks därför av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande grundläggande
postservice
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:T63 yrkande 1 i denna del
antar regeringens förslag till lag om
ändring i postlagen (1993:1684)
såvitt avser 1 §,
res. 1 (m, fp)
2. beträffande lagförslagen i
övrigt
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:T63 yrkande 1 i
denna del och 1995/96:T65 yrkande 5
antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i postlagen
(1993:1684) i den mån det inte
omfattas av vad utskottet hemställt
under mom. 1,
dels lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
dels lag om ändring i lagen
(1992:1602) om valuta- och
kreditreglering,
res. 2 (m, c, fp)
3. beträffande avtal om
rikstäckande post- och kassaservice
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag bemyndigar
regeringen att träffa avtal med
Posten AB om att upprätthålla
rikstäckande post- och kassaservice i
hela landet,
4. beträffande
handikappservice
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T62 yrkande 3 och 1995/96:
T65 yrkande 3,
5. beträffande postkvalitet och
distributionstider
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T63 yrkande 5 i denna del och
1995/96:T65 yrkandena 1 och 4,
6. beträffande avgift för
lantbrevbärning
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T60 yrkande 3, 1995/96:T62
yrkande 1 i denna del, 1995/96:T63
yrkande 5 i denna del, 1995/96: T64
yrkande 3 och 1995/96:T65 yrkande 2,
res. 3 (c, v, mp)
7. beträffande ersättning för
grundläggande postservice
att riksdagen avslår motion
1995/96:T63 yrkande 2,
res. 4 (m, fp)
8. beträffande hushållstäckning
m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T62 yrkande 1 i denna del och
1995/96:T64 yrkandena 1, 2 och 4,
res. 5 (mp)
9. beträffande upphandling av
kassaservice
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:T63 yrkande 4 godkänner
regeringens förslag om ett
upphandlingsförfarande för den
grundläggande kassaservicen,
10. beträffande pristak för
brevbefordran
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag samt med avslag
på motion 1995/96:T63 yrkandena 1 i
denna del och 3 i denna del
bemyndigar regeringen att i avtal med
Posten AB sätta gränser för bolagets
eventuella höjning av avgiften för
privatpersoners inrikes befordran av
brevförsändelser,
res. 6 (m, fp)
11. beträffande prisreglering av
tidningar och tidskrifter
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1956/96:T63 yrkandena 1
i denna del och 3 i denna del och
1995/96:T65 yrkande 6 bemyndigar
regeringen att träffa avtal med
Posten AB om avgiften för befordran
av vissa tidningar och tidskrifter,
res. 7 (m, c, fp)
12. beträffande Postens
verksamhetsinriktning
att riksdagen avslår motion
1995/96:T62 yrkandena 2 och 4-6,
res. 8 (v)
13. beträffande Postens agerande
på postmarknaden
att riksdagen avslår motion
1995/96:T63 yrkande 5 i denna del,
res. 9 (m, c, fp)
14. beträffande Posten Kredit
AB
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag bemyndigar
regeringen att införa ändringar i
bolagsordningen för Posten Kredit AB,
15. beträffande postnummer
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag samt med avslag
på motion 1995/96:T61 bemyndigar
regeringen att träffa avtal med
Posten AB om postnummersystemet,
16. beträffande uppföljning av
de post- och telepolitiska målen
att riksdagen med anledning av
Riksdagens revisorers förslag
1995/96:RR10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
17. beträffande övriga
uppföljningsfrågor
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:T60 yrkandena 1, 2 och 4 samt
1995/96:T64 yrkande 5.
res. 10 (mp)
Stockholm den 19 september 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman
(s), Håkan Strömberg (s), Per Erik
Granström (s), Krister Örnfjäder (s),
Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand
(m), Monica Green (s), Karl-Erik Persson
(v), Lars Björkman (m), Elisa Abascal
Reyes (mp), Christina Axelsson (s),
Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren
(m), Jeppe Johnsson (m), Sivert Carlsson
(c), Torsten Gavelin (fp) och Hans Hoff
(s).
Reservationer
1. Grundläggande postservice (mom. 1)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman
(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson
(m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet delar
regeringens och slutar med aktuell
del bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att den förordade
utvidgningen av den grundläggande
postservicen redan i dag tillhandahålls
av Posten utifrån kommersiella
ställningstaganden. Enligt utskottets
mening saknas därför grund för att räkna
in dessa tjänster bland dem som behöver
garanteras av staten. Regeringens
förslag skapar i stället en effektiv
konkurrensbegränsning till förmån för
den redan i dag dominerande
postoperatören. Utskottet anser därför
att förslaget om att vidga den
grundläggande postservicen är omotiverat
och kan leda till
konkurrensbegränsningar. Om utvecklingen
leder i den riktningen att det inte blir
kommersiellt gångbart med paketbefordran
i vissa regioner bör frågan i stället
aktualiseras på nytt. I det sammanhanget
bör möjligheten att upphandla dessa
tjänster separat ses över. Regeringens
lag om ändring i postlagen (1993:1684)
såvitt avser 1 § avvisas därmed.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 1 i
denna del tillstyrks, bör av riksdagen
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande grundläggande
postservice
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T63 yrkande 1 i denna del
avslår regeringens förslag till lag
om ändring i postlagen (1993:1684)
såvitt avser 1 §,
2. Lagförslagen i övrigt (mom. 2)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman
(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson
(m), Sivert Carlsson (c) och Torsten
Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med yrkande 5
bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att regeringens
förslag att ersätta dagens
anmälningsplikt med ett tillståndskrav i
sak inte innebär några större skillnader
jämfört med i dag, beroende på hur
tillsynsmyndigheten väljer att göra sin
prövning. Enligt utskottets mening torde
det dock i praktiken vara omöjligt att
göra en förhandsbedömning av om en
tillkommande postoperatör har möjlighet
att uppfylla de krav som stadgas i
postlagen, t.ex. krav på
tillförlitlighet och regelbundenhet i
brevbefordran. Utskottet anser att den
nuvarande anmälningsplikten för
bedrivande av postverksamhet fungerar
tillfredsställande. Utskottet avvisar
därför regeringens förslag till
lagändringar, som är en följd av
förslaget om tillståndskrav, och i
konsekvens härmed även möjligheten att
vidta sanktioner mot dem som bedriver
postverksamhet utan tillstånd.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motionerna T63 (m, fp, kd) yrkande 1
i denna del och T65 (c) yrkande 5
tillstyrks, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T63 yrkande 1 i
denna del och 1995/96:T65 yrkande 5
avslår regeringens förslag till
dels lag om ändring i postlagen
(1993:1684) utom 1 §,
dels lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
dels lag om ändring i lagen
(1992:1602) om valuta- och
kreditreglering,
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 14 börjar med Utskottet kan
och slutar med yrkande 2 bort ha
följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit fortsätter
dock Posten med att ta ut avgifter för
lantbrevbärningen. Servicen till
postkunderna försämras också. Utskottet
anser det därför påkallat att regeringen
genom exempelvis avtal eller
ägardirektiv skapar garantier för att
servicen i glesbygden inte försämras.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att syftet med motionerna T60 (mp)
yrkande 3, T62 (v) yrkande 1 i denna
del, T63 (m, fp, kd) yrkande 5 i denna
del, T64 (mp) yrkande 3 och T65 (c)
yrkande 2 tillgodoses till väsentlig
del, bör av riksdagen ges regeringen
till känna. Av utskottets
ställningstagande följer vidare
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande avgift för
lantbrevbärning
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:T60 yrkande 3,
1995/96:T62 yrkande 1 i denna del,
1995/96:T63 yrkande 5 i denna del,
1995/96:T64 yrkande 3 och 1995/96:T65
yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Ersättning för grundläggande
postservice (mom. 7)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman
(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson
(m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med Av
propositionen och slutar med yrkande
2 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ställning inte nu
bör tas till hur en eventuell framtida
upphandling av den grundläggande
postservicen skall finansieras. Om detta
skall ske genom att samtliga
tillståndspliktiga operatörer beläggs
med en avgift bör detta system utformas
så att det inte råder någon tvekan om
att systemet inte snedvrider
konkurrensen. Enligt utskottets mening
bör regeringen, om Posten kan bevisa
ändrade marknadsförutsättningar och
utifrån detta säger upp avtalet om den
grundläggande postservicen, inte enbart
återkomma till riksdagen med ett förslag
till avgiftsfinansiering utan överväga
andra möjligheter att på ett
konkurrensneutralt sätt uppnå en
grundläggande nationell servicenivå med
enhetlig prissättning.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 2
tillstyrks, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande ersättning för
grundläggande postservice
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T63 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Hushållstäckning m.m. (mom. 8)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med behandlad
del bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det bör klargöras
att alla medborgare skall erbjudas en
grundläggande post- och kassaservice.
Detta innebär att ingen på grund av sin
bostads eller företags lokalisering
skall ha andra utdelningsvillkor för den
grundläggande postservicen. Ambitionen
bör vara att de ca 1 500 hushåll som i
dag inte har postutdelning fem dagar i
veckan skall få det. Motsvarande krav på
hushållstäckning bör även gälla för den
grundläggande kassaservicen. Utskottet
anser vidare att brevlådorna skall
finnas inom skäligt avstånd, vilket bör
vara 3 km. Utgångspunkten skall vara att
en adressat inte behöver vara
bilberoende för att hämta sin post.
Avståndet skall i stället vara sådant
att de flesta klarar av att cykla denna
sträcka eller promenera. Enligt
utskottets mening har vidare de
organisationsförändringar som skett inom
Posten lett till oacceptabla
försämringar för landsbygden. Som
framhålls i motion T64 (mp) bör Posten
mot bl.a. denna bakgrund åläggas att
vidta åtgärder så snabbt som möjligt så
att skillnader i pris och service
utjämnas mellan glesbygd och tätort.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motion T64 (mp) tillstyrks i nu
behandlad del, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Av utskottets
ställningstagande följer vidare att
syftet med motion T62 (v) yrkande 1 i nu
behandlad del tillgodoses till väsentlig
del.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande hushållstäckning
m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T64 yrkandena 1, 2 och 4 samt
med anledning av motion 1995/96:T62
yrkande 1 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Pristak för brevbefordran (mom. 10)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman
(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson
(m) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 18 börjar med Utskottet
delar och slutar med om pristaket
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att prisregleringar är
ett främmande inslag på en avreglerad
marknad. I sammanhanget kan vidare
nämnas att Posten i sin prissättning har
lagt sig under pristaket i flera år.
Prisregleringen på postmarknaden
inriktas också på en sådan liten del av
hushållsutgifterna att det inte innebär
något större skydd för konsumenterna.
Utskottet är därför inte berett att
förorda att regeringen ges ett förnyat
bemyndigande om prisreglering för
privatpersoners inrikes brevbefordran.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motion T63 (m, fp, kd) yrkandena 1
i denna del och 3 i denna del tillstyrks
medan regeringens förslag avstyrks, bör
av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande pristak för
brevbefordran
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T63 yrkandena 1 i denna del
och 3 i denna del samt med avslag på
regeringens förslag om bemyndigande
för regeringen att i avtal med Posten
AB sätta gränser för bolagets
eventuella höjning av avgiften för
privatpersoners inrikes befordran av
brevförsändelser som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. Prisreglering av tidningar och
tidskrifter (mom. 11)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman
(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson
(m), Sivert Carlsson (c) och Torsten
Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 18 börjar med Utskottet
anser och på s. 19 slutar med yrkande
2 bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det omotiverat att i
dagsläget bemyndiga regeringen att
prisreglera en marknad som i dag
fungerar utan reglering. Post- och
telestyrelsen bör i stället följa
prisutvecklingen, och regeringen bör
återkomma till riksdagen med en
redogörelse för denna.
Vad utskottet nu anfört, vilket
innebär att motionerna T63 (m, fp, kd)
yrkandena 1 i denna del och 3 i denna
del samt T65 (c) yrkande 6 tillstyrks
medan regeringens förslag avstyrks, bör
av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande prisreglering av
tidningar och tidskrifter
att riksdagen med bifall till
motionerna 1956/96:T63 yrkandena 1 i
denna del och 3 i denna del och
1995/96:T65 yrkande 6 samt med avslag
på regeringens förslag om
bemyndigande för regeringen att
träffa avtal med Posten AB om
avgifter för befordran av vissa
tidningar och tidskrifter som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Postens verksamhetsinriktning (mom.
12)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 20 börjar med Utskottet har
och på s. 21 slutar med yrkandet
avstyrks bort ha följande lydelse:
När det gäller postens
verksamhetsinriktning ansluter sig
utskottet till den uppfattning som förs
fram i motion T62 (v), nämligen att ett
modernt postföretag måste ges möjlighet
att ge service till kunderna såväl inom
som utom landet. Regeringens förslag
till huvudinriktning för Posten är
därför alltför begränsat. Enligt
utskottets mening bör Posten ges
möjlighet att bedriva verksamhet utanför
landets gränser och då företrädesvis i
Europa. Det är också viktigt för Posten
att i vissa situationer ha möjlighet att
ingå delägarskap med andra
postoperatörer både i och utanför
landet. Utskottet vill vidare framhålla
att postnätet och betalningsförmedlingen
hör nära samman. Posten bör därför inte
heller begränsas alltför mycket när det
gäller möjligheterna att bedriva
fullskalig bankverksamhet. Mot denna
bakgrund bör en utredning tillsättas om
Postens möjligheter att bedriva
bankverksamhet. Dessutom bör Posten
kunna vara delägare i andra postbanker i
andra länder.
Beträffande statsmakternas
avkastningskrav på Posten vill utskottet
framhålla att en viktig omständighet som
bidragit till att postkoncernen ännu
inte nått önskat soliditetsmål är
felaktiga bedömningar av Postens ekonomi
i samband med bolagiseringen. Den låga
soliditetsnivån förklaras sålunda bl.a.
av att Postverkets pensionsåtagande om
drygt 7 miljarder kronor bokfördes som
en skuld i samband med bolagiseringen.
Enligt utskottets mening bör klarläggas
att staten skall ha det största ansvaret
för pensionsskulden och att detta
beaktas i samband med att framtida
avkastningskrav fastställs.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motion T62 (v) yrkandena 2 och 4-6
tillstyrks, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande Postens
verksamhetsinriktning
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T62 yrkandena 2 och 4-6 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
9. Postens agerande på postmarknaden
(mom. 13)
Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman
(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson
(m), Sivert Carlsson (c) och Torsten
Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 22 börjar med Utskottet kan
och slutar med behandlad del bort ha
följande lydelse:
Som framhålls i motion T63 (m, fp, kd)
är det oacceptabelt att Posten ett
flertal gånger har agerat i strid mot
bl.a. konkurrenslagstiftningen. Enligt
Konkurrensverket har Posten tillämpat
underprissättning i Stockholm och
missbrukat sin dominerande ställning.
Enligt utskottets mening är det viktigt
för den allmänna normsättningen i
samhället att staten inte tillåter att
ett eget företag ägnar sig åt att
återkommande bryta mot lagstiftningen.
Det bör därför ankomma på regeringen
såsom ägare av Posten att tillse att
återkommande lagöverträdelser från
Postens sida förhindras.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 5
tillstyrks i aktuell del, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande Postens
agerande på postmarknaden
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:T63 yrkande 5 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
10. Övriga uppföljningsfrågor (mom. 17)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 29 börjar med Utskottet
förutsätter och slutar med av
utskottet bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare framhållit att
det är viktigt att följa upp hur de post-
och telepolitiska målen uppfylls. Enligt
utskottets mening är det därför
naturligt att de frågor som
uppmärksammas i motionerna T60 och T64
(båda mp) kommer att behandlas inom
ramen för det fortsatta
uppföljningsarbetet. Det gäller bl.a.
vad Postens ökade möjligheter till
finansiell verksamhet har inneburit
ekonomiskt och verksamhetsmässigt. I
avvaktan på en sådan redovisning bör
inga medel därför ges till Posten.
Utskottet kan vidare konstatera att
Postens omorganisationer har lett till
klara och oacceptabla försämringar för
landsbygden. Regeringen bör därför
ålägga Posten att förbättra dagens
situation så snabbt som möjligt och
jämna ut skillnaderna i service och
kostnader för glesbygdsbor och
tätortsbor. Utskottet anser vidare att
alltför stora omorganisationer inom post-
och telebolagen som kan leda till
försämrad service i glesbygd bör prövas
av regeringen innan de får genomföras.
Regeringen bör vidare före
mandatperiodens utgång redovisa för
riksdagen läget på postmarknaden och
konsumenternas situation. Redovisningen
bör innefatta en utvärdering av
effekterna av de lagändringar som
föreslås i proposition 1995/96:218
Ändringar i postlagen m.m.
Utskottet delar revisorernas bedömning
att upphandlingen av texttelefoni
fortsättningsvis bör skötas av Post- och
telestyrelsen i samråd med myndigheter
och organisationer som har social
kompetens. Det är dock viktigt att
klargöra att teleservicen för
handikappade bör finansieras enligt den
s.k. ansvars- och
finansieringsprincipen. Det innebär att
teleoperatörerna själva skall finansiera
forskning, utveckling och tillgänglighet
av teleutrustning och teletjänster för
handikappade.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär
att motionerna T60 yrkandena 1, 2 och 4
samt T64 yrkande 5 (båda mp) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande övriga
uppföljningsfrågor
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:T60 yrkandena 1,
2 och 4 och 1995/96:T64 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
Propositionens lagtext
Regeringen har följande förslag till
lagtext.
1 Förslag till lag om ändring i
postlagen (1993:1684)
2 Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1602) om valuta- och
kreditreglering
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Proposition 1995/96:218 Ändringar i
postlagen (1993:1684) m.m. 2
Förslag till riksdagsbeslut 2
Förslag 1995/96:RR10 Riksdagens
revisorers förslag angående
uppföljning av post- och
telepolitiska mål 2
Revisorernas förslag 2
Motionerna 3
Motion väckt med anledning av
förslag 1995/96:RR10 3
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:218 3
Utskottet 4
1 Bakgrund 4
1.1 1993 års riksdagsbeslut 4
1.2 Utvecklingen inom EU 6
1.3 Aktuellt utredningsarbete
m.m. 6
2 Postlagen m.m. 6
2.1 Regeringens förslag 6
2.2 Motionsförslag 7
2.3 Utskottets ställningstagande 8
3 Rikstäckande post- och
kassaservice 8
3.1 Regeringens förslag 8
3.2 Motionsförslag 9
3.3 Utskottets ställningstagande 11
4 Upphandling av kassaservice 15
4.1 Regeringens förslag 15
4.2 Motionsförslag 16
4.3 Utskottets ställningstagande 16
5 Prisreglering av posttjänster 17
5.1 Regeringens förslag 17
5.2 Motionsförslag 17
5.3 Utskottets ställningstagande 18
6 Verksamhetsinriktning m.m. 19
6.1 Regeringens bedömning 19
6.2 Motionsförslag 20
6.3 Utskottets ställningstagande 20
7 Posten Kredit AB 22
7.1 Regeringens förslag 22
7.2 Utskottets ställningstagande 22
8 Postnummer 22
8.1 Regeringens förslag 22
8.2 Motionsförslag 22
8.3 Utskottets ställningstagande 23
9 Uppföljning av de post- och
telepolitiska målen 23
9.1 Revisorernas förslag 23
9.2 Motionsförslag 26
9.3 Utskottets ställningstagande 27
Hemställan 30
Reservationer 32
Propositionens lagtext 38
1 Förslag till lag om ändring i
postlagen (1993:1684) 38
2 Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) 44
3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1602) om valuta- och
kreditreglering 45
Gotab, Stockholm 1996