I betänkandet behandlas avsnitt 7 i
proposition 1996/97:5 Forskning och
samhälle och 35 motionsyrkanden, väckta
dels med anledning av propositionen,
dels under den allmänna motionstiden
1996. Utskottet har inhämtat
socialförsäkringsutskottets yttrande i
ärendet. Propositionen i övrigt
behandlas i huvudsak av
utbildningsutskottet.
Propositionen
I proposition 1996/97:5 yrkas i denna
del att riksdagen antar regeringens
förslag till
- lag om ändring i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) och
- lag om ändring i lagen (1996:793) om
ändring i lagen (1991:1136) om
försöksverksamhet med kommunal
primärvård.
Lagförslagen fogas till betänkandet som
bilaga 1.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:5
1996/97:So1 av Barbro Westerholm (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om epidemiologisk forskning om
hälsorisker,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarutbildning i
epidemiologi,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella gästforskare,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av svensk
epidemiologisk forskning.
1996/97:So2 av Sigge Godin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad prioritering av
reumatologisk forskning.
1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rehabilitering.
1996/97:So4 av Birgitta Gidblom m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att
uppmärksamma folkhälsan i glesbygd.
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om epidemiologisk forskning.
1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om äldre,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om missbruk och
spelberoende,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om familj och barn,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkhälsoforskning,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om självmord,
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarforskning.
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996
1996/97:So201 av Gullan Lindblad m.fl.
(m) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning rörande hiv/aids.
1996/97:So207 av Gullan Lindblad m.fl.
(m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling.
1996/97:So235 av Eva Goës och Tuve
Skånberg (mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en grundlig utredning
görs av hur hanteringen av aborterade
foster sker i samband med forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tydliga regler fastslås
för forskare i syfte att värna det
mänskliga livet från all form av
experiment.
1996/97:So249 av Gullan Lindblad och
Liselotte Wågö (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad forskning
inom reumatologi såväl för läkare som
för paramedicinare.
1996/97:So267 av Fanny Rizell (kd) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av forskning om
tandvårdsmaterial,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av forskning om
tandvårdsmaterial och biverkningar.
1996/97:So276 av Ragnhild Pohanka m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att ett
hälsoekologiskt synsätt genomsyrar den
livsstilsforskning som initieras
framöver.
1996/97:So278 av Thomas Julin m.fl. (mp)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till tvärvetenskaplig
forskning.
1996/97:So279 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskning och information
om allergier och annan överkänslighet
skall vara ett prioriterat område.
1996/97:So285 av andre vice talman Görel
Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning om miljö
och hälsa,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning kring
titandioxid.
1996/97:So294 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning inom
sjukvårdsområdet.
1996/97:So296 av Marianne Andersson och
andre vice talman Görel Thurdin (c)
vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning.
1996/97:So601 av Barbro Westerholm (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av forskning om
spelberoende.
1996/97:So603 av Gullan Lindblad m.fl.
(m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella erfarenheter
och forskning på det alkoholpolitiska
området.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag om ändring i hälso- och
sjukvårdslagen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens
förslag om ändring av lagen om
försöksverksamhet med kommunal
primärvård i enlighet med vad som
anförts i motionen,
36. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att landstingen skall få ett
lagreglerat ansvar för kliniskt
forsknings- och utvecklingsarbete i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Beredningen av ärendet i riksdagen
Utskottet har berett
socialförsäkringsutskottet tillfälle att
yttra sig över propositionen och
motionerna i de delar som har samband
med socialförsäkringsutskottets
beredningsområde. Yttrandet fogas till
betänkandet som bilaga 2.
Den i proposition 1996/97:27
Läkemedelsförmåner och
läkemedelsförsörjning m.m. föreslagna
ändringen i lagen (1996:793) om ändring
i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet
med kommunal primärvård behandlas i
detta betänkande.
Utskottet
Socialdepartementets verksamhetsområde
Inom Socialdepartementets
verksamhetsområde bedrivs och initieras
forskning och utvecklingsarbete rörande
insatser för individer och familjer,
äldre och personer med funktionshinder,
de ekonomiska välfärdssystemen,
folkhälsa, hälso- och sjukvård samt
rättsmedicin. FoU-arbetet initieras och
bedrivs i decentraliserade former,
varvid Socialvetenskapliga
forskningsrådet (SFR) utgör ett nav för
stora delar av verksamheten. SFR har ett
brett mandat och ger stöd till
grundforskning och tillämpad forskning
inom socialvetenskap, socialpolitik och
folkhälsovetenskap.
Inom utgiftsområde 9, Hälsovård,
sjukvård och social omsorg, återfinns
ett flertal myndigheter under
Socialdepartementet som ger stöd till
och/eller utför FoU-arbete. Totalt
satsas inom utgiftsområdet omkring 200
miljoner kronor av anslagsmedel på
forskning och utveckling, varav hälften
genom SFR. I propositionen (s. 160)
anförs att SFR bör utveckla sitt
samarbete med och stöd till övriga
myndigheter under Socialdepartementet.
Folkhälsoinstitutet bedriver, initierar
och ger stöd till forskning och
utveckling inom folkhälsoområdet, bl.a.
genom att träffa samarbetsavtal med
forskningsmiljöer och centrum för
utveckling av målinriktat
folkhälsoarbete.
Statens beredning för utvärdering av
medicinsk metodik bedriver en
forskningsbaserad utvärdering av
etablerade och nya medicinska metoder ur
medicinskt, ekonomiskt, socialt och
etiskt perspektiv samt verkar för ett
rationellt utnyttjande av givna resurser
inom hälso- och sjukvården.
Smittskyddsinstitutet bedriver i nära
samarbete med Karolinska institutet
forsknings- och utvecklingsarbete för
att bekämpa smittsamma sjukdomar.
Statens institut för psykosocial
miljömedicin bedriver forskning kring
risksituationer, riskgrupper och
riskreaktioner.
Socialstyrelsen bedriver i viss
omfattning forskningsanknutet
utvecklingsarbete inom ramen för Centrum
för utvärdering av metoder i socialt
arbete. Dessutom har inom
Socialstyrelsen byggts upp en social
databas samt ett Epidemiologiskt centrum
som bedriver forskningsanknutet
utvärderingsarbete och ansvarar för de
stora epidemiologiska registren inom
socialtjänsten och hälso- och
sjukvården.
Spri, hälso- och sjukvårdens
utvecklingsinstitut, ger staten och
sjukvårdshuvudmännen underlag för beslut
som syftar till att främja svensk hälso-
och sjukvård. Spris utvecklingsarbete
har tyngdpunkten inom hälsoekonomi,
kvalitetsutveckling, informationsteknik
och informationsförsörjning.
Handikappinstitutet har till ändamål
att främja, samordna och medverka i FoU-
arbete avseende hjälpmedel till
funktionshindrade personer.
Statens institutionsstyrelse stöder
forskning bl.a. kring institutionsvård
av missbrukare och ungdomar.
Inom utgiftsområde 10, Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp,
återfinns Riksförsäkringsverket, som har
ansvar för att utvärdera
trygghetssystemens effekter för individ
och samhälle. Arbetet sker med viss
forskarmedverkan.
Statens stöd till medicinsk forskning
utgörs främst av anslagen till
universiteten och till Medicinska
forskningsrådet (MFR) samt av medel som
betalas ut till sjukvårdshuvudmännen med
anledning av avtal om samarbete om
läkarutbildning, forskning m.m.
(utgiftsområde 16, Utbildning och
universitetsforskning). Till detta
kommer FoU-verksamhet inom landsting och
företag främst inom läkemedelsbranschen.
Forskningsstöd på det medicinska
området lämnas även av bl.a. Stiftelsen
för vård- och allergiforskning,
Cancerfonden, Hjärt- och Lungfonden samt
Apoteksbolagets fond för forskning och
studier i hälsoekonomi och
socialfarmakologi.
Forskning rörande de sociala
trygghetssystemen
Motionen
I motion 1996/97:So3 av Maud Björnemalm
m.fl. (s) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rehabilitering. Intresset och
efterfrågan på forskningsresultat inom
socialförsäkringsområdet och närliggande
områden har enligt motionärerna ökat
påtagligt under de senaste åren. I tider
med krympande resurser behövs analys och
faktaunderlag som visar att insatser och
åtgärder får den optimala effekt som
avsågs, både i ett kortsiktigt och ett
långsiktigt perspektiv. Sjuk- och
arbetsskadekommittén anser i sitt
betänkande En allmän och aktiv
försäkring vid sjukdom och
rehabilitering (SOU 1996:113) bl.a. att
det behövs forsknings- och
utvecklingsinsatser som grund för en
teoribildning i fråga om
arbetsskadebedömning och
arbetslivsinriktad rehabilitering.
Övergången mellan medicinska
behandlingsinsatser och rehabiliterande
åtgärder rymmer många komplexa frågor,
liksom återgången till arbetsmarknaden
efter rehabilitering. Motionärerna delar
kommitténs uppfattning men vill gärna se
forskningen i ett vidare perspektiv.
Utredningar visar att många människor i
behov av rehabilitering genom samverkan,
helhetssyn och öppen attityd har fått
det stöd och den hjälp som de behövt,
trots att de befunnit sig i gränslandet
mellan olika myndigheters
ansvarsområden. Det är, anförs det,
angeläget att snarast initiera forskning
inom rehabiliteringsområdet.
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 161
f.) att det under de senaste åren har
skett stora satsningar på aktiv
rehabilitering och att
försäkringskassorna därmed har fått nya
uppgifter. Satsningarna har gjorts
samtidigt som arbetslösheten har ökat
mycket kraftigt. Forskning om
rehabiliteringens villkor och effekter
är enligt regeringen mycket angelägen
som underlag för ställnings-taganden
till eventuella förändringar i systemen.
Regeringen konstaterar att de medel som
SFR och Riksförsäkringsverket (RFV) i
dag avsätter för forskning inom allmän
socialpolitik och socialförsäkring är
mycket små (ca 0,01 %) i relation till
socialförsäkringarnas totala omslutning.
I Sjuk- och arbetsskadekommitténs
betänkande liksom i SFR:s
forskningsöversikt konstateras att det
finns behov av utökad forskning på
socialförsäkringsområdet. SFR och RFV
bör enligt regeringen därför få i
uppdrag att fördjupa analysen kring
vilka forskningsbehov som är särskilt
angelägna att prioritera ur samhällets
och socialförsäkringsadministrationens
perspektiv. RFV bör också få i uppdrag
att undersöka möjligheterna att inom
sitt verksamhetsområde finna utrymme för
en flerårig satsning för att initiera
forskning av relevans för
socialförsäkringsområdet vid
universitet, högskolor och
centrumbildningar. En sådan satsning
skulle utgöra ett värdefullt komplement
till SFR:s forskningsstöd på området,
anförs det.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i sitt
yttrande att det vid flera tillfällen
har påtalat behovet av ökad forskning på
områden som rör socialförsäkringssy-
stemen, inte minst mot bakgrund av
systemens stora sociala och ekonomiska
betydelse för såväl samhälle som
individ. Den 28 maj 1996 höll
socialförsäkringsutskottet en utfrågning
med SFR, Rådet för arbetslivsforskning,
Riksbankens Jubileumsfond samt Centrum
för socialförsäkringsforskning vid
Mitthögskolan. Syftet med utfrågningen
var att få information om pågående
socialförsäkringsforskning, särskilt vad
avser forskning med inriktning på
rehabiliteringsfrågor.
Socialförsäkringsutskottet konstaterar
att det av propositionen framgår dels
att SFR nu lägger ökad vikt vid
forskning på detta område, dels att
regeringen avser att vidta åtgärder för
att förbättra kunskaperna inom
socialförsäkringsområdet. Utskottet ser
positivt på denna utveckling samt
förutsätter att de frågor som tas upp i
motionen också kommer att uppmärksammas.
Socialförsäkringsutskottet finner att
något uttalande med anledning av
motionen således inte är påkallat och
avstyrker bifall till motionen.
Socialutskottets bedömning
Utskottet delar motionärernas och
socialförsäkringsutskottets inställning
i fråga om behovet av ökad forskning på
områden som rör
socialförsäkringssystemen. Av
propositionen framgår dock att
regeringen redan uppmärksammats på
behovet av utökad forskning på området.
Satsningen bör emellertid föregås bl.a.
av en analys av vilka forskningsbehov
som bör prioriteras. Regeringen uttalar
särskilt att forskning om
rehabiliteringens villkor och effekter
är mycket angelägen. Utskottet
förutsätter, liksom
socialförsäkringsutskottet, att de
frågor som tas upp i motionen kommer att
uppmärksammas i detta sammanhang. Något
initiativ från riksdagens sida med
anledning av motion So3 (s) behövs
därför inte. Motionen avstyrks.
Forskning om missbruk och spelberoende
Motionerna
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg
m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning om
missbruk och spelberoende (yrkande 5).
Motionärerna anser att forskning om
missbruk bör prioriteras och ser med
tillfredsställelse på regeringens
förslag att SFR skall få ett
samordningsansvar för
alkoholforskningen. Forskningen bör,
menar man, belysa situationen för hela
missbrukarfamiljen, i synnerhet för
barnen.
I motion 1996/97:So603 av Gullan
Lindblad m.fl. (m) från den allmänna
motionstiden begärs ett tillkännagivande
till regeringen av vad i motionen
anförts om internationella erfarenheter
och forskning på det alkoholpolitiska
området (yrkande 2). Enligt motionärerna
diskuteras alltför sällan resultatet av
internationell forskning och vunnen
efarenhet som på något sätt bryter mot
det svenska etablissemangets syn på
alkoholpolitiken. Internationell
forskning visar t.ex. att en viss mängd
alkohol per dag t.o.m. är nyttigt och
kraftigt minskar risken för dödsfall i
hjärt- och kärlsjukdomar. Detta faktum
diskuteras för närvarande runt om i
världen, med undantag för Sverige.
Motionärerna anser att denna
enkelspåriga attityd till forskningen på
det alkoholmedicinska området är
allvarlig.
I motion 1996/97:So601 av Barbro
Westerholm (fp), vilken också väckts
under den allmänna motionstiden,
hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
finansiering av forskning om
spelberoende. Motionären anför att
reklamkostnaderna för de tre stora
spelbolagen, ATG, Penninglotteriet och
Tipstjänst, 1995 uppgick till omkring
500 miljoner kronor. Statens inkomster
från spelverksamhet uppgår till nära fem
miljarder kronor. Cirka 70-75 % härav
går till spelarna och till sporten.
Studier av spelberoende är
kostnadskrävande. Enligt motionären vore
det därför rimligt att de statliga
spelbolagen avsätter en del av sin vinst
för att bekosta sådana. En omfördelning
av annonsmedlen till förmån för
forskning om spelberoende bör
genomföras.
Propositionen m.m.
Regeringen anför att missbruksfrågorna
är svårhanterliga för samhället och
individerna och att kunskapsbehovet
därför är mycket stort (s. 164).
Forskningen på området har fortfarande
betydande metodproblem. Det gäller såväl
forskningen om missbrukets utbredning
och orsaker som forskningen om politik
och metoder för att förebygga missbruk
liksom forskningen om vård och
behandlingen av missbrukare. Den
socialvetenskapliga forskningen på
området är inriktad mot såväl bruk som
missbruk av alkohol, narkotika och andra
beroendeframkallande medel och har en
tydlig folkhälsovetenskaplig inriktning.
Alkoholforskningsutredningen anser i sin
slutrapport, Forskning om alkohol, att
alkoholforskningen behöver förstärkas
kraftigt och att prioritering därvid bör
ske av konsumtions-, preventions- och
behandlingsforskning. Enligt regeringens
mening är det angeläget att en
kraftsamling görs på
alkoholforskningsområdet. SFR kommer
därför att få ett särskilt
samordningsansvar för den
socialvetenskapliga alkoholforskningen
och skall därvid svara för en
sekretariatsfunktion åt en särskild
samrådsgrupp.
Alkoholforskningsutredningens förslag om
att tillskapa ett nationellt centrum för
alkoholforskning vid Stockholms
universitet bör enligt regeringen
beredas vidare av SFR tillsammans med
övriga som ingår i samrådsgruppen.
I budgetpropositionen 1996/97:1 uttalar
regeringen återigen som sin mening att
det är angeläget att en kraftsamling på
alkoholforskningens område görs
(utgiftsområde 9 avsnitt 6.1.2). Såvitt
avser anslaget till SFR anges att
eventuellt kvarstående reservation från
1995/96 som inte är intecknad för annat
ändamål bör användas för satsning på
alkoholforskning (s. 76).
Regeringen anför vidare (avsnitt 6.1.1)
att utvecklingen inom spelområdet går
mycket snabbt. Nya spelformer utvecklas
liksom tekniken inom området. Från olika
håll uttrycks en oro för att
spelberoendet och därtill hörande
sociala problem skall öka. Enligt
regeringen bör därför resurser avsättas
för att i första hand samla kunskap om
utvecklingen för att i ett senare skede
kunna motverka negativa inslag i
verksamheten. Under anslag C 1 Bidrag
till ungdomsvård och missbrukarvård samt
alkohol- och drogförebyggande arbete bör
två miljoner avsättas för att påbörja en
kunskapsinhämtning om spelberoende,
anförs det.
Tidigare behandling m.m.
Missbruk
I samband med behandlingen av den förra
forskningspropositionen (prop.
1992/93:170 Forskning för kunskap och
framsteg) togs tre motioner om
missbruksforskning upp. I betänkande
1992/93:SoU25 (s. 19) uppgav sig
utskottet vara ense med motionärerna om
att missbruksforskningen är ett
betydelsefullt område och delade
regeringens uppfattning att bl.a.
behandlingsforskningen bör lyftas fram.
Mot bakgrund bl.a. av SFR:s och
Folkhälsoinstitutets arbete när det
gäller att stödja forskningsinsatser på
missbruksområdet behövdes emellertid
enligt utskottet inte något initiativ
från riks-dagen, varför motionsyrkandena
avstyrktes.
I betänkande 1995/96:SoU3, till vilket
hänvisas, behandlade utskottet
motionsyrkanden om olika alkoholfrågor,
bl.a. om forskning och förebyggande
åtgärder. Utskottet avstyrkte dessa
yrkanden med hänvisning till att de
olika åtgärder mot missbruk som
vidtagits eller förbereds i stort sett
tillgodosåg motionsyrkandena.
Enligt Folkhälsoinstitutets fördjupade
anslagsframställning (s. 100) har, genom
de särskilda medel för förstärkta
insatser inom alkohol- och
narkotikaområdet som regering och
riksdag tilldelat institutet,
ytterligare stöd kunnat utgå för att
utveckla främst epidemiologisk
forskning, forskning kring alkohol- och
narkotikabrukets bestämningsfaktorer och
kring missbruket i olika grupper av
befolkningen samt forskning kring
effekter av olika preventiva insatser.
Ökat stöd kommer vidare att gå till
forskning om alkoholkonsumtionens och
alkoholskadornas socioekonomiska
fördelning.
Såvitt gäller barn till missbrukare har
Socialstyrelsen i regleringsbrevet för
budgetåret 1993/94 fått i uppdrag att
följa och dokumentera hur bl.a. missbruk
hos föräldrar påverkar barns utveckling
samt initiera utvecklingsarbete på
området.
Spelberoende
I betänkande 1992/93:SoU25 angående den
förra forskningspropositionen
behandlades även två motioner om
forskning om spelberoende. Utskottet
hänvisade till sitt tidigare gjorda
uttalande att problemen om spelberoende
är kända och att de torde komma att
uppmärksammas av bl.a. Socialstyrelsen
och Folkhälsoinstitutet. Utskottet
konstaterade att kontinuerligt stöd
redan ges till forskning om spelberoende
och avstyrkte ifrågavarande motioner.
I april 1996 avgav utskottet yttrande
till finansutskottet över proposition
1995/96:169 om sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m. jämte motioner. Regeringen gjorde i
propositionen den bedömningen att medel
bör ges till forskning om spelberoende
och stöd till organisationer mot
spelberoende m.m. och angav att man i
budgetpropositionen skulle föreslå att
två miljoner kronor anvisas årligen, i
tre år fr.o.m. 1997. Stödet har enligt
propositionen inte någon direkt koppling
till aktörernas intäkter utan skall
prövas och anvisas av riksdagen på
sedvanligt sätt.
Utskottet uttalade i yttrande
1995/96:SoU8y (s. 4 f.) bl.a. att
problemen kring spelberoende har
uppmärksammats under senare år.
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet
följer utvecklingen och vidtar vid behov
lämpliga åtgärder. I
Folkhälsoinstitutets fördjupade
anslagsframställning för åren 1997-1999
anförs att spelberoende är ett växande
problem och att det är angeläget att öka
kunskaperna om dess omfattning och
konsekvenser. Institutet har nyligen
lämnat stöd till en studie om
spelberoendets omfattning. Behandling av
spelberoende finns i viss omfattning,
bl.a. vid behandlingshemmet Backgården.
En länkrörelse för spelberoende personer
finns också sedan 1991. Utskottet uppgav
som sin mening att det är angeläget att
problemen med spelberoende uppmärksammas
och att forskningen på området ges ett
kontinuerligt stöd samt delade
regeringens uppfattning att det för
insatser mot spelberoende bör anslås två
miljoner kronor årligen fr.o.m. 1997.
Ifrågavarande motionsyrkanden ansågs i
huvudsak tillgodosedda och borde enligt
utskottet avstyrkas.
Finansutskottet delade socialutskottets
uppfattning om medelsanslag till
forskning om spelberoende
(1995/96:FiU14). Finansutskottet ansåg
det tillfredsställande att det nu sker
en ordentlig kartläggning av
spelberoendet och uttalade att det
framtida stödet till denna forskning bör
utformas med ledning av den nu pågående
kartläggningen. Finansutskottet hade
heller ingen erinran mot
socialutskottets ställningstagande till
i yttrandet behandlade motioner och
avstyrkte således dessa. Riksdagen
biföll finansutskottets hemställan.
Utskottets bedömning
Utskottet instämmer med regeringen i att
behovet av kunskap om missbruksfrågor är
mycket stort och vidhåller sin tidigare
uppfattning att missbruksforskning måste
ha hög prioritet. Omfattande forskning
bedrivs redan på området, bl.a. med stöd
av SFR och Folkhälsoinstitutet, och
ytterligare förstärkningar av insatserna
kommer enligt propositionen att ske.
Utskottet förutsätter att även
missbrukarnas familjer kommer att
omfattas av studierna. Något
tillkännagivande med anledning av motion
Ub8 (kd) yrkande 5 delvis behövs inte.
Motionen avstyrks.
Utskottet, som ställer sig bakom
regeringens bedömning när det gäller
alkoholforskningen, avstyrker motion
So603 (m) yrkande 2.
Spelberoende är ett växande socialt
problem. Utskottet uttalade i våras att
det är angeläget att forskningen på
området ges ett kontinuerligt stöd och
har nu inte ändrat inställning.
Regeringen framhåller i
budgetpropositionen att två miljoner
kronor skall avsättas för att i första
hand skaffa mer kunskap om omfattningen
av spelberoendet. Utskottet delar
regeringens uppfattning att
finansieringen av stödet till forskning
om spelberoende inte bör ha någon direkt
koppling till spelbolagens intäkter.
Motion So601 (fp) avstyrks därmed.
Motion Ub8 (kd) yrkande 5 delvis får
anses tillgodosedd och avstyrks också.
Forskning om barn och familj
Motionen
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg
m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning om
familj och barn (yrkande 6). Enligt
motionärerna tycks den
socialdemokratiska regeringen inte se
familjen som ett värde i sig, utan
enbart som en utbytbar och föränderlig
ram för barnens uppväxt och integrering
i samhället. Motionärerna hänvisar
därvid till följande mening i
propositionen under rubriken Forskning
om barn och familj: Den snabba
samhällsutvecklingen skapar successivt
nya ramar för familjelivet och för
barnens uppväxt och integrering i
samhället. Familjen är enligt
motionärernas mening samhällets
viktigaste byggsten. Det bör vara en
prioriterad uppgift för forskningen att
belysa familjens situation och faktorer
som bidrar till att hålla samman eller
splittra familjen. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt
konfliktlösning och utvärdering av
familjerådgivning i syfte att kunna
integrera forskningsrönen i skolans
samlevnadskunskap och i
föräldrautbildning.
Propositionen
Regeringen anför (s. 164 f.) att man
uppmärksammats på behovet av forskning
om barn genom bl.a. riksdagens skrivelse
1993/94:251 om sexuella övergrepp mot
barn, genom Socialstyrelsens slutrapport
från Barn i fokus-projektet om tillämpad
forskning inom området utsatta barn,
genom Barnombudsmannens årliga rapport
1996, i vilken en tvärsektoriell och
longitudinell forskning om förebyggande
insatsers effekter och effektivitet
efterfrågas, samt genom
Socialvetenskapliga forskningsrådets
forskningsöversikt om barn- och
familjeforskning på 1990-talet.
Regeringen anger som sin mening att det
är viktigt med en kontinuerlig och bred
forskning om barns villkor och att det
är särskilt angeläget att öka kunskapen
om utsatta barns villkor. Den snabba
samhällsutvecklingen skapar successivt
nya ramar för familje-livet och för
barnens uppväxt och integrering i
samhället, anförs det.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade i betänkande
1992/93:SoU25 avseende den förra
forskningspropositionen två motioner
gällande forskning om familjer och barn.
Utskottet uttalade (s. 17) att
familjernas - och dämed också barnens -
levnadsförhållanden bör inta en
framskjuten position inom bl.a. den
samhällsvetenskapliga forskningen.
Önskemålen i motionerna konstaterades
sammanfalla med de riktlinjer som
angivits i propositionen och motionerna
avstyrktes därför.
Utskottets bedömning
Svensk forskning om barn och familj har
stor bredd och är spridd över ett stort
antal forskningsdiscipliner och
institutioner. Variationerna i
probleminriktning är därmed ganska
omfattande. Utskottet delar regeringens
inställning att det är viktigt med en
kontinuerlig och bred forskning om barns
villkor och att det är särskilt
angeläget att öka kunskapen om utsatta
barns förhållanden. Regeringen har redan
i flera olika sammanhang uppmärksammats
på behovet av forskning på detta område.
Motion Ub8 (kd) yrkande 6 avstyrks
därför.
Forskning om äldre
Motionen
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg
m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning om äldre
(yrkande 3). Motionärerna understryker
regeringens uttalande i propositionen om
att detta slags forskning skall ha
fortsatt hög prioritet. Det framhålls
också att det är särskilt angeläget att
finna en vetenskaplig grund för
utvärderingar av kvalitets- och
effektivitetsmätningar och av
förändringar för äldre och deras ekonomi
i ljuset av de omfattande samhälls- och
systemförändringar som pågår.
Propositionen
Regeringen anför att
äldreforskningsområdet även
fortsättningsvis måste ha hög prioritet
(s. 165). En medveten och långsiktig
kunskapsuppbyggnad är nödvändig för att
skapa handlingsberedskap inför ökade
krav från den växande gruppen äldre.
Behovet av tillämpad forskning är stort
inom vård och omsorg, anförs det.
Regeringen framhåller särskilt behovet
av forskning kring effekter av insatta
resurser, om samband mellan vårdbehov
och vård-utbud, om samverkan mellan
vårdnivåer och funktioner i enskilda
patientfall, den informella sektorns och
anhörigas betydelse, konsekvenser av
nedskärningar och förändrad vård- och
behovsstruktur samt om äldreomsorgens
kvalitet och innehåll. Ökad kunskap om
hur äldre skall kunna behålla sin hälsa
och förhindra för tidigt åldrande och
åldersrelaterade sjukdomar samt om
effekter av förebyggande och tidiga
insatser har enligt regeringen stor
samhällsrelevans och därför hög
prioritet. Äldre med invandrarbakgrund
är därvid en viktig grupp, anförs det.
SFR har enligt propositionen en viktig
uppgift att följa utvecklingen av
forskningen på äldreområdet och tillse
att en god balans skapas mellan behoven
av grundforskning och de nämnda behoven
av mer tillämpad forskning inom vård och
omsorg.
Tidigare behandling m.m.
Vid behandlingen av den förra
forskningspropositionen uttalade
utskottet i betänkande 1992/93:SoU25 att
forskning om äldre är angelägen och
delade regeringens inställning bl.a. om
att detta slags forskning bör ha
fortsatt hög prioritet. Utskottet ansåg
att syftet med den då ifrågavarande
motionen var tillgodosett och avstyrkte
motionsyrkandet.
I uppdraget till Hälso- och
sjukvårdsutredningen, HSU 2000 ingår
bl.a. att analysera och bedöma de krav
på resurser som framför allt den
demografiska utvecklingen i kombination
med medicinteknisk utveckling kan komma
att ställa på hälso- och sjukvården
under perioden fram till år 2010. Enligt
direktiven bör tyngdpunkten ligga på en
bedömning av resurskraven för de äldre.
I kommitténs delbetänkande Behov och
resurser i vården - en analys (SOU
1996:163) redovisas vilka krav på
resurser som den demografiska
utvecklingen beräknas generera inom
landstingens hälso- och sjukvård
respektive den kommunala äldreomsorgen
om man enbart tar hänsyn till
förändringar i folkmängdens storlek,
ålderssammansättning och dödlighet.
Landstingens kostnader för hälso- och
sjukvård beräknas därvid öka med 5,5 %
under perioden 1994-2010. Gruppen äldre
över 65 år tar i dag i anspråk knappt 38
% av dessa kostnader. Kommunernas
kostnader för äldre- och handikappomsorg
beräknas öka med drygt 19 % mellan åren
1994 och 2010. Det finns dock,
konstaterar kommittén, en rad andra
faktorer som kan komma att ha stor
betydelse för de framtida
resursanspråken, bl.a. utvecklingen av
de äldres hälsa och funktionsförmåga i
stort, den medicinska utvecklingen,
vilken medför att allt fler människor
lever längre med sina kroniska
sjukdomar, ökade sociala klyftor,
benägenheten att söka hjälp,
omfattningen av anhörigvård samt det
framtida äldreboendet.
Utskottets bedömning
Utskottet delar helt inställningen i
propositionen, bl.a. att en medveten och
långsiktig kunskapsuppbyggnad är
nödvändig för att skapa
handlingsberedskap inför de ökade krav
på exempelvis vård och omsorg som
uppstår till följd av den allt större
andelen äldre i befolkningen.
Äldreforskningen måste även
fortsättningsvis ges hög prioritet.
Motionsyrkandet sammanfaller i huvudsak
med vad som anförts i propositionen och
får därmed anses tillgodosett. Motion
Ub8 (kd) yrkande 3 avstyrks därför.
Invandrarforskning
Motionen
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg
m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om invandrarforskning
(yrkande 13). Motionärerna vill
prioritera forskning om på vilket sätt
flykting-, migrations- och
biståndspolitik samt en samordning av
dessa områden kan bidra till att
människor inte behöver emigrera för sin
utkomst och överlevnad. Andra
forskningsområden som enligt
motionärerna bör prioriteras är
orsakerna till människors beslut att
utvandra samt frågor om etniska
relationer och hur etniska konflikter
kan undvikas och förebyggas.
Propositionen
Forskning inom det migrationspolitiska
området redovisas i avsnitt 5.5.
Regeringen anför att det inom en
överskådlig framtid behövs mer forskning
inom framför allt tre områden, nämligen
de individuella orsakerna till migration
och hur de behandlas i lagstiftningen,
migrationen i ett makro-ekonomiskt
sammanhang samt återvandring. Ökad
kunskap om komplexiteten och de
sammansatta orsakerna bakom
asyl/migration samt en utvidgad
teoribildning bakom
asyl/migrationsbeslutet är önskvärda.
Resultaten av att lagstiftningen i olika
länder skiljer sig åt när det gäller att
hantera migranter och asylsökande
behöver enligt regeringen utvärderas och
belysas vetenskapligt. Mer kunskaper
behövs om hur t.ex. bistånd och
handelspolitik påverkar orsakerna bakom
migration. Vidare anges att hela
återvändandeprocessens komplexitet
behöver belysas genom ytterligare
forskningsinsatser.
Forskning om invandrares integration är
enligt regeringens mening ett angeläget
område inom det vida området
välfärdsforskning (s. 97). Ökad
segregation och rasism är problem som
kräver en gemensam kraftsamling i hela
det svenska samhället. Integrations- och
invandrarforskning kan ge kunskap om hur
förutsättningar skapas för att
invandrargrupper bättre skall kunna
integreras i samhället, anförs det.
Eftersom förutsättningarna för
integration i hög grad är avhängiga av
förhållanden i samhället i allmänhet,
t.ex. den ekonomiska utvecklingen, bör
forskning inom en rad olika områden
kunna bidra till ökad kunskap om
invandrares integration. Regeringen
anger utbildning, arbetsmarknad och
arbetsliv, etniska relationer,
bostadssegregation och invandrares
delaktighet i samhällslivet, särskilt i
folkrörelserna, som exempel på sådana
områden.
Tidigare behandling m.m.
I samband med behandlingen av den förra
forskningspropositionen anslöt sig
utskottet i betänkande 1992/93:SoU25 (s.
26) till regeringens och
socialförsäkringsutskottets bedömning
att forskning på området internationell
migration och etniska relationer bör ha
en framskjuten plats. Denna forskning,
uttalades det, är särskilt viktig i en
tid med omfattande internationell
migration och en ökande invandring till
Sverige. Mot bakgrund av den forskning
som pågick inom området fann utskottet
att det då aktuella motionsyrkandet om
prioriteringar för invandrarforskning
var tillgodosett. Yrkandet avstyrktes
därför.
Enligt budgetpropositionen 1996/97:1 har
regeringen under budgetåret 1995/96
hittills beviljat medel för ett drygt
tiotal olika verksamheter av
projektkaraktär avseende åtgärder mot
rasism och främlingsfientlighet. Medlen
har gått till såväl forskare och
frivilligorganisationer som myndigheter.
Särskilt omnämns en omfattande
ungdomskampanj under år 1995 som
utgjorde ett led i en europeisk
satsning. Enligt utvärderingar har
projektmedlen bidragit inte minst till
att initiera lokala processer och att
därigenom lägga en god grund för
långsiktigt positiva resultat. Enligt
regeringen bör det även för budgetåret
1997 ställas medel till regeringens
förfogande för åtgärder mot
främlingsfientlighet och rasism.
Anslaget, anges det, bör till en del
också kunna användas för att finansiera
utvärderingar av sådana åtgärder och för
kunskapsinhämtande i övrigt i syfte att
få ett förbättrat underlag för
utveckling av integrationspolitiken
(utgiftsområde 8 avsnitt 4.1-2).
Enligt uppgift från SFR är
forskningsområdet IMER (internationell
migration och etniska relationer) ett av
rådets större tillämpningsområden. Av
SFR:s anslag innevarande budgetår går 16
%, ca 20 miljoner kronor, till forskning
inom IMER. Andra forskningsfinansiärer
på området är exempelvis Humanistisk-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
Rådet för arbetslivsforskning,
Riksbankens Jubileumsfond och, i viss
utsträckning, även Medicinska
forskningsrådet. Dessa finansiärer har
enligt SFR under de senaste 18 månaderna
bidragit med i vart fall 10 miljoner
kronor sammanlagt till forskning på det
aktuella området.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Enligt socialförsäkringsutskottets
mening sker en omfattande forskning på
såväl det migrationspolitiska som det
integrationspolitiska området.
Forskningen är också väl spridd över
landet. Utskottet anser det viktigt med
ökade kunskaper om invandrarkvinnornas
situation i det svenska samhället och
förutsätter att forskning också sker på
detta område. Utskottet ser positivt på
att också nya frågor uppmärksammas i
forskningen, inte minst frågor om
återvandring och hela den komplexa
återvändandeprocessen. De frågor som tas
upp i motionen ingår enligt
socialförsäkringsutskottets mening i de
forskningsområden som redovisas i
propositionen och något tillkännagivande
är således inte påkallat.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet delar regeringens
uppfattning att det behövs mer forskning
inom det migrationspolitiska området
samt att forskning om invandrares
integration i det svenska samhället bör
ges hög prioritet. Socialutskottet delar
även socialförsäkringsutskottets
positiva inställning till forskning
kring invandrarkvinnornas situation och
om återvandring. En omfattande forskning
sker på såväl det migrationspolitiska
som det integrationspolitiska området.
Motion Ub8 (kd) yrkande 13 får härmed
anses tillgodosedd och avstyrks därför.
Folkhälsoforskning
Motionerna
I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg
m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkhälsoforskning
(yrkande 7). Regeringen, anförs det,
betonar endast forskning angående
ojämlikhet i hälsa. Motionärerna menar
att även folkhälsoforskning om t.ex.
hälsoekonomi, miljömedicin samt kost-,
livsstils- och beroendefrågor bör
prioriteras. Av Folkhälsoinstitutets
åtta program bör för närvarande
programmet om sex och samlevnad med dess
abortförebyggande verksamhet
prioriteras. Abortsiffrorna är oroande
höga och ökar bland tonåringar. En
undersökning om varför svenska kvinnor
begär abort och om vilket stöd de hade
behövt av samhället för att se det
möjligt att föda sitt barn anser
motionärerna bör vara ett högt
prioriterat forskningsprojekt för
Folkhälsoinstitutet. I samma motion
begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om forskning om
självmord (yrkande 8). Motionärerna
anser att forskning om självmord bör
prioriteras eftersom det är en alltför
vanlig dödsorsak som nu går allt längre
ned i åldrarna. Det bör enligt
motionärernas mening vara angeläget att
forskningsrönen kommer till en bred
allmänhets kännedom och att de signaler
som den som bär på självmordstankar
sänder till sin omgivning särskilt lyfts
fram.
I motion 1996/97:So4 av Birgitta Gidblom
m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av
behovet av att uppmärksamma folkhälsan i
glesbygd. Motionärerna vill att
folkhälsan i glesbygd studeras mer
ingående. Det finns väldigt få exempel
på vetenskaplig forskning inom de
områden som direkt påverkar folkhälsan
hos befolkningen och där i första hand
kommunen har ett ansvar, såsom
utvecklingen inom barnomsorg, skola,
arbetsmarknad och socialtjänst.
Motionärerna påpekar att kommunerna i
dag saknar forskningstradition och gör
gällande att det är oerhört viktigt att
veta om och på vilket sätt samhällets
insatser påverkar folkhälsan. I många
glesbygdskommuner påverkas folkhälsan av
helt andra faktorer än vad den gör i
storstadskommuner eller kommuner som
angränsar till större städer. Gällivare
kommun, med bl.a. en omfattande
utflyttning och omflyttning, en hög
arbetslöshet, en låg andel högutbildade,
ett markant kvinnounderskott och ett
stort antal sjuka och
förtidspensionärer, har enligt
motionärerna unika forskningsmöjligheter
som bör tas till vara vid ett framtida
arbete kring folkhälsoforskning.
I motion 1996/97:So294 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) från den allmänna motionstiden
begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om behovet av forskning
inom sjukvårdsområdet (yrkande 13). Det
är motionärernas mening att
folkhälsovetenskaplig forskning skall
prioriteras. FoU-verksamheten måste
utveckla mål och metoder för det
förebyggande arbetet att minska de
sociala och klassmässiga skillnaderna i
ohälsa. Ökade ansträngningar behövs
enligt motionärerna för att förklara och
förhindra den negativa hälsoutvecklingen
bland kvinnor, speciellt kvinnliga
arbetare och invandrarkvinnor.
I motion 1996/97:So276 av Ragnhild
Pohanka m.fl. (mp), som också väckts
under den allmänna motionstiden, begärs
ett tillkännagivande av vad i motionen
anförts om vikten av att ett
hälsoekologiskt synsätt genomsyrar den
livsstilsforskning som initieras
framöver (yrkande 1). I motionen anförs
att en viktig folkhälsopolitisk uppgift
inför år 2000 är att bygga en brygga
mellan skolmedicin, miljömedicin och
alternativmedicin. Utgångspunkten bör
enligt motionärerna bl.a. vara att inom
forskning utgå från ett hälsoekologiskt
synsätt där man ser människan som en
integrerad del av det ekologiska
systemet och där speciell uppmärksamhet
ägnas åt att fånga upp tidiga
varningssignaler i den omgivande miljön
av möjlig betydelse för folkhälsan. I
ett historiskt och globalt perspektiv
framgår tydligt att den ekonomiska
utvecklingen, och därmed
fördelningspolitiken, är av strategisk
betydelse ur ett folkhälsoperspektiv.
Det finns i dag, anförs det, stor
anledning att i ett hälsoperspektiv
diskutera och analysera förändringar av
skatte- och transfereringssystem samt
effekten av olika lönepolitiska
strategier.
I motion 1996/97:So285 av andre vice
talman Görel Thurdin m.fl. (c) från den
allmänna motionstiden begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen
anförts om behovet av forskning om miljö
och hälsa (yrkande 1). I motionen
framhålls att barn enligt
barnkonventionens artikel 24 har rätt
till bästa uppnåeliga hälsa. Enligt
motionärerna föreligger ett särskilt
ansvar för barn och unga när det gäller
miljöfaktorer som påverkar hälsan. Det
är t.ex. viktigt att kosten inte
innehåller för barnet riskabla ämnen.
Det är nödvändigt, anförs det, att
större resurser kommer forskning kring
sambandet mellan miljö och hälsa till
del. I samma motion begärs ett
tillkännagivande av behovet av forskning
om titandioxid (yrkande 3).
Livsmedelsverket tillåter, anförs det,
titandioxid i kost. Det finns gränser
för hur mycket av ämnet som får
förekomma vid varje tillfälle, däremot
finns ingen översikt över i hur många
produkter som titandioxid ingår. Det
står utom allt tvivel att för mycket
titandioxid leder till hälsorisker.
Ämnet finns i nästan alla tandkrämer, i
överdrag på tuggummin, m.m. Enligt
motionärernas mening bör regeringen
stimulera forskning kring användningen
av titandioxid och dess påverkan på barn
och ungdomar under utveckling.
I motion 1996/97:So279 av Gudrun
Lindvall m.fl. (mp), som väckts under
den allmänna motionstiden, hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
forskning och information om allergier
och annan överkänslighet skall vara ett
prioriterat område (yrkande 1).
Motionärerna anför att omkring tre
miljoner svenskar i dag har någon form
av allergi eller annan överkänslighet
och att allergi är vår största
folksjukdom. Allergiska sjukdomar
innebär stora förluster i livskvalitet
både för den som drabbas och för
omgivningen. Motionärerna anser det
därför vara dags att på alla politiska
plan sätta in kraftfulla åtgärder för
att motverka orsakerna till allergier
och astma.
I motion 1996/97:So1 av Barbro
Westerholm (fp) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om epidemiologisk forskning om
hälsorisker (yrkande 1), om
forskarutbildning i epidemiologi
(yrkande 2), om internationella
gästforskare (yrkande 3) samt om
utvärdering av svensk epidemiologisk
forskning (yrkande 4). I motion
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.
(fp) begärs ett tillkännagivande av vad
i motionen anförts om epidemiologisk
forskning (yrkande 21). I propositionen
föreslås att SFR skall få i uppdrag att
utarbeta ett nationellt
forskningsprogram för forskning om
ojämlikhet i hälsa. Detta är enligt
motionärerna ett alltför snävt synsätt
när det gäller att utnyttja den
epidemiologiska forskningens
möjligheter. Forskning om hälsorisker
borde ha betonats betydligt tydligare i
propositionen. Regeringen tar t.ex. upp
problemet elallergi men inte de
tandhälsoproblem som en del patienter
har och tillskriver sina tandfyllningar.
Man tar inte upp behovet av studier av
risker med olika behandlingsmetoder och
exponering för olika miljöfaktorer. Det
finns enligt motionärerna en rad
frågeställningar inom läkemedelsområdet
som skulle behöva utredas med
epidemiologisk metodik, t.ex. om vissa
blodtryckssänkande medel ökar risken för
cancer eller ej. Det finns få
epidemiologer i Sverige. Utbudet av
kvalificerad forskarutbildning i
epidemiologi behöver därför ökas och
fler doktorandtjänster skapas.
Epidemiologi är en ung disciplin i
Sverige. Internationella gästforskare
bör stimuleras att tillbringa tid vid
våra forskningsinstitutioner och
nationella register för att tillföra oss
sina kunskaper och erfarenheter.
Motionärerna anför slutligen att
regeringen, för att säkra kvaliteten på
svensk epidemiologisk forskning, även
bör ta initiativ till en internationell
utvärdering av den forskning som nu
bedrivs och av användbarheten av de
nationella registren.
Propositionen
I propositionen (s. 83) anges att
behovet av forskningsbaserad kunskap är
stort inom hela det socialpolitiska
området mot bakgrund av de stora
förändringar som sker i samhället.
Folkhälsa utgör därvid ett centralt
forskningsområde. Regeringen anför
vidare (s. 94 f.) att
folkhälsoforskningen har visat att det i
Sverige, trots en allmänt sett positiv
hälsoutveckling, fortfarande finns
påtagliga sociala skillnader i hälsa
mellan och inom olika
befolkningsgrupper. Särskilt utsatta är
bl.a. kortutbildade, vissa
invandrargrupper och arbetslösa, anförs
det. Ojämlikheten i hälsa har ökat under
1980-talet. Kvinnor i arbetaryrken har
haft den minst gynnsamma
hälsoutvecklingen. En grupp där
regeringen menar att hälsoutvecklingen
bör ges särskild uppmärksamhet är
barnen. Det föreligger, anförs det,
indikationer på att klasskillnaderna
bland barn ökar. Det är enligt
regeringens mening viktigt att få en
klar bild av hur barns hälsa utvecklats,
inom vilka områden det finns en positiv
utveckling respektive var problemen
finns, vilka orsakerna är till
skillnader i hälsotillståndet mellan
barn med olika socioekonomisk bakgrund
m.m.
Farhågor finns att ojämlikheten i hälsa
fortsätter att accentueras. Regeringen
finner det därför angeläget att fördjupa
analyserna om vilka faktorer som
bestämmer ohälsans sociala fördelning
samt om åtgärder för att överbrygga
hälsoklyftor i samhället.
Socialvetenskapliga forskningsrådet bör
enligt regeringens mening få i uppdrag
att i samråd med övriga berörda utarbeta
ett nationellt forskningsprogram för
forskning om ojämlikhet i hälsa (s.
168).
Genom de internationellt sett delvis
unika förutsättningar som finns i
Sverige i och med tillgången till data
över individer i longitudinella register
som uppdateras efter hand och
möjligheter till sambearbetning av olika
register har den svenska
folkhälsoforskningen möjligheter att i
vissa delar vara världsledande (s. 167).
Den svenska epidemiologiska forskningen
har granskats av en arbetsgrupp som
tillsatts av MFR och SFR och i vilken
dven Socialstyrelsen ingått. Gruppen
pekar i sin rapport Svensk
epidemiologisk forskning på behovet av
att avsätta särskilda forskningsmedel
för omfattande datainsamling och
registerhållning samt föreslår en rad
åtgärder som SFR och MFR bör vidta för
att stärka den epidemiologiska
forskningen. Förslagen innefattar även
tankar på att utveckla möjligheterna för
utländska gästforskare att kunna arbeta
med de epidemiologiska registren. Vidare
betonas behovet av att vidareutveckla
åtgärdsinriktad epidemiologi och metoder
för utvärdering av olika typer av
folkhälsoinsatser.
I september 1994 överlämnades rapporten
Samordning av och efterfrågan på
individdata för longitudinell och
individbaserad forskning till
regeringen. Utredarens bedömning rörande
behovet av en resursförstärkning för
databaser för longitudinell forskning
delas av regeringen (s. 97) som föreslår
att 15 miljoner kronor skall anslås till
uppbyggnad och vård av databaser för
longitudinell forskning. Finansieringen
skall enligt propositionen ske dels med
medel inom ramen för SFR:s anslag, dels
genom att medel anvisas FRN. I
budgetpropositionen hänvisas till vad
som anförts i forskningspropositionen.
Enligt regeringen måste internationella
utvärderingar göras inom alla
forskningsområden med statlig
finansiering (s. 2).
Bakgrund och tidigare behandling m.m.
Folkhälsoforskningen är
interdisciplinär. Till området räknas
forskning om familjens, arbetslivets,
miljöns och hälso- och sjukvårdens
betydelse för folkhälsan. Således
innefattas studier inom bl.a.
epidemiologi, hälso- och
sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets-
och miljömedicin, kost- och
beroendefrågor samt preventiv medicin
och socialmedicin i bred bemärkelse.
Den förra forskningspropositionen
behandlade även folkhälsoforskning.
Utskottet (1992/93:SoU25 s. 28) instämde
i regeringens uttalande att
folkhälsoforskningen borde prioriteras
under den kommande treårsperioden samt
anförde att bl.a. SFR och
Folkhälsoinstitutet hade viktiga
funktioner att fylla i detta arbete.
Vidare delade utskottet regeringens
bedömning att det fanns ett behov av att
mer systematiskt utvärdera olika
preventiva insatser som gjordes på
området.
Våren 1995 behandlade utskottet i
betänkandet 1994/95:SoU15 (s. 39 f.) ett
antal motioner om stöd till forskning på
välfärdsområdet. Utskottet delade
motionärernas uppfattning att det
behövdes mer kunskap och forskning på en
rad områden för att man skulle få en
helhetsbild av hur de samlade effekterna
av de senaste årens höga arbetslöshet
och försämrade ekonomi men även andra
förändringar i samhället och i vår
omvärld påverkade människors
levnadsvillkor.
Regeringen beslutade i december 1995 att
tillkalla en parlamentarisk kommitté (S
1995:14) med uppgift att utarbeta
förslag till nationella mål för
hälsoutvecklingen. Målen skall vara
vägledande för samhällets insatser för
att främja folkhälsan, förebygga ohälsa,
minska hälsorisker samt förhindra
förtida och undvikbar
funktionsnedsättning, sjuklighet och
död. Utredningsarbetet kommer att
påbörjas inom kort.
Folkhälsoinstitutet anför i sin
fördjupade anslagsframställning
1996-1999 (s. 19 f.) att ett antal
svenska forskningsinstitutioner har
prioriterat forskning kring ohälsans
sociala etiologi under de senaste åren.
En central uppgift för institutet är att
aktivt följa och stödja utvecklingen av
denna kunskapsfront för att kunna
översätta vetenskapliga resultat till
förslag vad avser specifika
strategier/insatser för att förbättra
hälsans villkor bland utsatta grupper.
Ett arbete med denna inriktning har
redan inletts. Planeringen är att under
perioden 1995-1999 intensifiera och
vidareutveckla detta arbete, bl.a. genom
att bilda nätverk för forskning kring
exempelvis frågan hur förändringar i
välfärdssystemet, speciellt inom
socialpolitiken, påverkar hälsans
villkor för utsatta grupper samt
uppväxttidens betydelse för
möjligheterna att leva ett hälsosamt
liv.
Flertalet av landets kommuner, anförs
det vidare (s. 20), har i dag någon form
av samordnande folkhälsoråd samtidigt
som de gör bedömningen att
folkhälsofrågorna kommer att öka i
betydelse i ett primärkommunalt
perspektiv. Landstingen har i många fall
aktivt stött denna utveckling genom
kunskapsunderlag och finansiering av
hälsoplanerartjänster.
Folkhälsoinstitutet kommer att ta fram
metoder och exempel som konkret belyser
hur man i olika typer av kommuner,
t.ex.i glesbygd, kan ta fram lokala
folkhälsoplaner. Därvid kommer speciellt
att beaktas möjligheterna att öka
jämlikheten i hälsa.
Folkhälsoinstitutet anför vidare (s.
102) att kunskapen kring barns och
föräldrars hälsa är bristfällig och att
forskning om konsekvenser för barnen
saknas nästan helt. Forskning av
relevans för barns och ungdomars hälsa
initieras genom Folkhälsoinstitutets
centrala FoU-funktion, liksom inom ramen
för flera av de olika programmens
verksamheter. Barn- och ungdoms-
programmet kommer härutöver, anförs det,
att ta särskilda forskningsinitiativ
under perioden 1996-1999.
Folkhälsoinstitutets mat- och
motionsprogram avser att initiera
forskning som kan bidra till fördjupade
kunskaper om metoder för hur mat- och
motionsvanorna kan förbättras.
Hälsokonsekvensanalyser inom barnomsorg,
skola och arbetsplatser planeras.
Folkhälsoinstitutet stöder enligt egen
uppgift flera stora forskningsinsatser
som omfattar glesbygd, bl.a. studier
kring Norsjö- och Västerbottenprojektet,
vidare ett internationellt hjärt- och
kärlprojekt som omfattar Norr- och
Västerbotten, en nordisk jämförande
studie av ungdomsarbetslöshet i Sverige
där glesbygdsaspekten ingår samt en
värderingsstudie av folkhälsoarbetet i
Ljusnarsberg, en typisk glesbygdskommun
i Bergslagen.
Regeringen uppmärksammar i
budgetpropositionen 1996/97:1
(utgiftsområde 9 anslag A 9) att
Folkhälsoinstitutet i sin fördjupade
anslagsframställning föreslår vissa
förändringar och
tyngdpunktsförskjutningar i
verksamheten. Regeringen anser att
förslagen faller väl inom ramen för de
övergripande målen för institutet och
ställer sig bakom de utvecklingslinjer
som institutet föreslår.
Socialstyrelsen, Epidemiologiskt
centrum, har för avsikt att under ett år
lägga upp ett register omfattande alla
legala aborter i Sverige på basis av
personnummer. Enligt projektplanen
saknas i stor utsträckning kunskap om
orsakerna till varför kvinnor gör abort.
Vidare är det känt att aborttalen är
höga i socioekonomiskt svaga områden.
Databasen skulle enligt planen ge en
unik möjlighet att dels göra
undersökningar som bättre kan förklara
aborterna, dels utforma det
abortförebyggande arbetet på ett
effektivt sätt. Projektet skall ske i
samarbete med Folkhälsoinstitutet och
Svensk förening för obstetrik och
gynekologi.
Rapporten Barn idag (Ds 1996:57), vilken
upprättats inom Socialdepartementet och
avlämnades i september 1996, innehåller
en utförlig redogörelse för barns
livsvillkor i Sverige i dag. Rapporten
tar bl.a. upp barns fysiska och psykiska
hälsa, sociala klyftor bland barn samt
barn i riskzonen.
I betänkandet 1993/94:SoU20 behandlade
utskottet en motion med begäran om ett
tillkännagivande om en översyn av
metallinblandningen i läkemedel (s. 88
f.). Motionären framhöll bl.a. att
vitmedlet titandioxid förekommer allt
oftare och att många klagar över att de
är överkänsliga mot det. Utskottet
påpekade att enligt Läkemedelsverket,
som kontaktat olika experter på området
och även sökt i olika databaser, gav en
mycket snabb genomgång inte vid handen
att titandioxid i läkemedel skulle
utgöra en allergirisk. Motionen
avstyrktes.
Enligt Gunnar Nordberg, professor i
miljömedicin vid Umeå universitet, anses
titan allmänt som ganska ofarligt, även
om det förekommer misstankar om att
vissa personer är överkänsliga mot t.ex.
titanskruvar i tänderna.
Under hösten 1995 behandlade utskottet
ett antal motionsyrkanden rörande
allergi i betänkandet 1995/96:SoU1.
Utskottet uttalade att den ökande
förekomsten av allergier inger oro.
Såväl det preventiva arbetet som
behandlingen av de redan allergisjuka
bör därför prioriteras samtidigt som
forskning och långsiktigt
kompetensuppbyggande i övrigt ges en
central roll i sammanhanget. Utskottet
konstaterade att verksamheter bedrivs i
bred skala för att på olika sätt försöka
förebygga allergi och lindra dess
verkningar. En av Folkhälsoinstitutets
mer omfattande verksamhetsgrenar är
allergi och genom Allergiåret 1995 har
en långsiktig nationell satsning
påbörjats i syfte att bekämpa
allergierna. Genom Vårdalstiftelsens
tillkomst har nya resurser för
allergiforskningen skapats. Utskottet
förutsatte att även andra
forskningsstödjande organ också
fortsättningsvis skulle beakta behovet
av forskning inom allergiområdet.
Motionsyrkandena avstyrktes.
Enligt uppgift från MFR har rådet givit
stöd till forskning om allergi och astma
med 8,8 miljoner kronor budgetåret
1995/96.
I Folkhälsoinstitutets fördjupade
anslagsframställning 1997-1999 (s. 35
f.) uppges att institutet under det
senaste året avslutat en särskild
utredning om behovet av forskning om
allergi. Allergiprogrammet konstaterade
att hitintills blygsamma belopp satsats
på allergiforskning, i synnerhet sådan
som är av betydelse för prevention, i
förhållande till t.ex. annan
folkhälsoforskning eller forskning för
utveckling av läkemedel. Som led i en
långsiktig strategi engagerades en
forskargrupp för inventering av
forskningsfronten och av behovet av
forskning samt med uppdraget att föreslå
en plan för uppbyggnad av
allergiforskning i Sverige.
År 1994 avsatte regeringen 250 miljoner
kronor i en särskild stiftelse för
allergi- och vårdforskning,
Vårdalstiftelsen.
I samband med den förra
forskningspropositionen behandlade
utskottet ett motionsyrkande om
prioriteringar för självmordsforskning
(1992/93:SoU25 s. 21 f.). Utskottet
konstaterade bl.a. att det redan
tidigare framhållit vikten av att
förebygga självmord och inte ändrat
uppfattning härvidlag samt att forskning
om självmord redan pågick.
Motionsyrkandet avstyrktes.
Enligt professor Danuta Wasserman vid
Centrum för suicidforskning och
prevention, Statens institut för
psykosocial miljömedicin (IPM), uppgår
enhetens del av institutets totala
anslag om 10 miljoner kronor till cirka
1 miljon kronor. Suicidforskning pågår
bl.a. vid universiteten.
Forskningsrådsnämnden, som tidigare
stött forskningsprogram inom IPM rörande
självmord, kommer att dra in detta stöd.
MFR har under budgetåret 1994/95 givit
drygt 500 000 kr till
suicidforskningsprojekt. SFR har under
1995/96 inte givit något stöd till sådan
forskning, ej heller Riksbankens
Jubileumsfond.
I budgetpropositionen 1996/97:1
(utgiftsområde 9 anslag A 11) anges att
det av IPM:s årsredovisning framgår att
samtliga enheter uppvisar en hög
aktivitetsnivå och ett omfattande
samarbete med andra myndigheter,
institutioner och organisationer.
Regeringen pekar även på att institutet
har en stor andel externfinansierad
verksamhet. Kunskapsspridningen är
enligt regeringens mening helt central i
institutets verksamhet och ett fortsatt
utvecklingsarbete bör därför bedrivas
bl.a. för att bättre nå ut med
kunskaperna. Regeringen vill därför
anslå medel särskilt för detta ändamål.
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet
bildade 1994 i samarbete med Centrum för
suicidforskning och prevention ett
Nationellt råd för självmordsprevention
som tagit fram ett nationellt program
för självmordsprevention.
Folkhälsoinstitutet har för avsikt att
ge den psykiska ohälsan ökat utrymme i
det fortsatta folkhälsoarbetet, bl.a.
inom ramen för en programövergripande
satsning på åtgärder som kan bidra till
att skapa stödjande barn- och
ungdomsmiljöer och att utveckla
självkänsla, självtillit och
självförtroende (anslagsframställan s.
88 f.).
I MFR:s och SFR:s rapport Svensk
epidemiologisk forskning anges bl.a. att
det finns professurer och
forskartjänster i ämnet epidemiologi vid
samtliga universitetsorter, att
epidemiologi finns som
forskarutbildningsämne vid tre
medicinska fakulteter och att det
internationella utbytet är betydande. I
en enkät till Svensk Epidemiologisk
förenings medlemmar rapporterade 143
forskare huvudmannaskap för sammanlagt
251 projekt. Projektens totala
finansiering uppgavs vara cirka 197
miljoner kronor under budgetåret. Av
forskningsrådens totala stöd om 19,9
miljoner kronor belöper 3,6 miljoner
kronor på MFR och 8,5 miljoner kronor på
SFR. FRN ger stöd med 1,6 miljoner
kronor. Genom Sveriges inträde i EU har
möjligheterna att ta initiativ till EU-
finansierade projekt underlättats,
anförs det vidare. Flera sådana projekt
har genomförts, t.ex. inom osteoporos-
och allergiområdet. Epidemiologisk
forskning måste enligt rapporten bli
bättre på att utnyttja EU-resurser, även
om tillgången till sådana medel inte
löser finansieringsproblemen annat än
marginellt.
Enligt uppgift från Socialdepartementet
finns inom EU planer på att bygga upp
ett program angående hälsodata. Avsikten
är att samla olika typer av statistik
och göra uppgifterna jämförbara. Ärendet
ligger för närvarande i EU-parlamentet.
Socialstyrelsen har i sin fördjupade
anslagsframställning framhållit att
finansieringen av basverksamheten vid
Epidemiologiskt Centrum (EpC), främst
registerenheten, behöver förstärkas.
Regeringen anför i budgetpropositionen
1996/97:1 (utgiftsområde 9 anslag D 1)
att verksamheten vid EpC har gett
positiva resultat de senaste åren och
delar Socialstyrelsens uppfattning att
det är angeläget att registreringen av
verksamhet inom öppen hälso- och
sjukvård kan förbättras.
I SFR:s fördjupade anslagsframställning
pekar rådet på en del områden där det
skulle vara angeläget att kunna
förstärka forskningssatsningarna, bl.a.
epidemiologisk forskning.
Enligt uppgift från SFR kommer på
uppdrag av fem forskningsfinansiärer,
bl.a. SFR, svensk epidemiologisk
forskning att utvärderas med hjälp av
internationella sakkunniga, vilka
nyligen utsetts.
Utskottets bedömning
Utskottet ser positivt på att
folkhälsoforskning är ett av de områden
som regeringen prioriterar. Forskning
pågår också på en bred
socialvetenskaplig front, bl.a. med stöd
från SFR, MFR, Folkhälsoinstitutet och
Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har
för avsikt att lägga upp en databas
omfattande alla legala aborter i
Sverige, vilken kommer att ge möjlighet
att dels undersöka orsakerna till varför
kvinnor gör abort, dels effektivisera
det abortförebyggande arbetet. Motion
Ub8 (kd) yrkande 7 får enligt utskottet
anses tillgodosedd och avstyrks därför.
En ökad kunskap om hälsotillståndet i
glesbygd är enligt utskottet av stort
värde. Utskottet kan i stort dela
motionärernas uppfattning i denna fråga.
Viss forskning där glesbygdens särskilda
förhållanden på detta område belyses
pågår också redan. Med hänsyn bl.a.
härtill och till Folkhälsoinstitutets
arbete med att initiera folkhälsoplaner
i landets kommuner är enligt utskottets
mening ett tillkännagivande från
riksdagens sida inte nödvändigt. Motion
So4 (s) avstyrks således.
Problemet ojämlikhet i hälsa, bl.a.
mellan könen, har uppmärksammats de
senaste åren och betonas särskilt i
propositionen. Forskning på området
pågår och insatserna kommer att döma av
propositionen att utökas. Motion So294
(v) yrkande 13 är därmed tillgodosedd
och avstyrks därför. Även motion So276
(mp) yrkande 1 avstyrks.
Folkhälsoinstitutet konstaterar i sin
fördjupade anslagsframställning att
kunskapen om bl.a. barns hälsa är
bristfällig men att särskilda initiativ
på området kommer att tas under de
kommande åren. Regeringen har
uppmärksammat ojämlikheten i hälsa bland
barn och uttalar i propositionen att det
är viktigt att få en klar bild av hur
barns hälsa utvecklas.
Allergier och överkänslighet drabbar
många barn och har ofta ett nära samband
med kost och miljö. Utskottet vidhåller
sin inställning att forskning kring
förebyggande av allergier och behandling
av allergisjuka bör prioriteras. På
Folkhälsoinstitutets initiativ utarbetas
en plan för uppbyggnad av
allergiforskning i Sverige.
Motionerna So285 (c) yrkande 1 samt
So279 (mp) yrkande 1 avstyrks med
hänvisning till det anförda. Även motion
So285 (c) yrkande 3 avstyrks.
Det är självfallet angeläget att
förebygga självmord och forskning på
detta område pågår också, bl.a. med stöd
från Institutet för psykosocial
miljömedicin. Regeringen avser bl.a. att
anslå medel till myndigheten för att
förbättra spridningen av
forskningsresultat och information.
Syftet med motionen Ub8 (kd) yrkande 8
får enligt utskottets mening anses
tillgodosett. Motionen avstyrks därför.
Bland annat SFR och Socialstyrelsen har
framfört att den epidemiologiska
forskningen på olika sätt bör stärkas.
Även utskottet vill framhålla värdet av
den epidemiologiska forskningen.
Utskottet förutsätter att regeringen och
berörda myndigheter arbetar vidare med
dessa frågor utan något initiativ från
riksdagen. Utskottet konstaterar vidare
att arbetet med en internationell
utvärdering av den svenska
epidemiologiska forskningen har
påbörjats. Motionerna So1 (fp) och Ub5
(fp) yrkande 21 avstyrks.
Smittskyddsforskning
Motionen
I motion 1996/97:So201 av Gullan
Lindblad m.fl. (m), vilken väckts under
den allmänna motionstiden, hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
forskning rörande hiv/aids (yrkande 10).
Motionärerna påpekar att forskningen är
av central betydelse för att hitta dels
ett vaccin mot hiv, dels rätt behandling
till både aidssjuka och till symptomfria
hivsmittade. Forskare har nu kommit en
bra bit på väg mot målet att människor
skall kunna leva med hiv utan att
drabbas av aids. Vid den nyligen
genomförda årliga Aidskonferensen kunde
forskare för första gången på länge
rapportera om framgångar för bromsande
mediciner. Svenska forskare har drivit
en försöksverksamhet där man använt en
kombination av medicinerna AZT och 3-TC
och där det visat sig att hivviruset
försvinner från blodet under tiden
patienten tar medicinerna. Den nya
framgångsrika typen av medicin är
emellertid dyrbar; en behandling med AZT
och 3-TC kostar 50 000 kr per år och
patient. Problemet uppstår framför allt
i utvecklingsländerna i tredje världen.
Den rika världens länder måste
intensifiera de senaste årens lyckade
försök för att på så sätt så snabbt som
möjligt göra eventuella mediciner och
behandlingsmetoder tillgängliga för den
tredje världen. För att detta skall vara
möjligt måste enligt motionärerna
forskningen få möjligheter att utvecklas
och en prioriterad uppgift vara att
satsa pengar på hiv- och aidsforskning.
Propositionen
I propositionen anförs att forskning
inom ämnesområdet smittskydd bör ha
fortsatt hög prioritet (s. 168). Den
internationella utvecklingen i fråga om
smittsamma sjukdomar kräver enligt
regeringen intensiv uppmärksamhet,
handlingsberedskap och åtgärder.
Regeringen har beslutat att
förberedelserna skall fortsätta för att
Smittskyddsinstitutet år 1999 skall
kunna flytta till nyrenoverade lokaler
på KI:s område. Härvid ingår bl.a. ett
nytt säkerhetslaboratorium som kommer
att kunna utgöra en nationell resurs på
smittskyddsområdet. För att det i
Sverige även fortsättningsvis skall
kunna bedrivas kvalificerad forskning
som kräver försök på djur, framför allt
om hiv/aids, kommer enligt propositionen
byggandet av ett nytt djurhus att ingå i
satsningen. Regeringen ser ett starkt
behov av fortsatt forsknings- och
utvecklingsverksamhet inriktad på
praktisk tillämpning av nya
vetenskapliga rön.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet behandlade i betänkandet
1995/96:SoU7 en motion om forskning
rörande hiv/aids. Utskottet konstaterade
att ett handlingsprogram för den
fortsatta bekämpningen av hiv/aids har
antagits av riksdagen på grundval av
proposition 1987/88:79 om åtgärder mot
aids. Handlingsprogrammet innefattar
bl.a. information, stöd till
förebyggande insatser och stöd till
medicinsk forskning. Utskottet delade
motionärernas uppfattning om vikten av
forskning rörande hiv och aids och
förutsatte att regeringen även
fortsättningsvis skulle beakta behovet
av resurser för sådan forskning.
Motionsyrkandet avstyrktes.
I budgetpropositionen 1996/97:1
(utgiftsområde 9 anslag A 3) uppges att
insatser för att förebygga hiv/aids bör
ges fortsatt hög prioritet inom alla
delar av samhället. En ökad
koncentration bör enligt regeringen ske
till insatser riktade mot de grupper där
riskbeteendet är som störst och där en
fortsatt hög smittspridning sker. Bidrag
till forskning lämnas dels från det
särskilda anslaget Insatser mot aids,
dels från anslagen till SFR och till
MFR. Forskning kring hiv/aids sker
vidare bl.a. inom ramen för
Smittskyddsinstitutet och
Folkhälsoinstitutet.
Utskottets bedömning
Regeringen uttalar i propositionen att
forskningen inom smittskyddsområdet bör
ha fortsatt hög prioritet. Forsknings-
och utvecklingsarbetet skall bl.a.
inriktas på praktisk tillämpning av nya
vetenskapliga fynd. Utskottet, som delar
denna inställning, ser inte någon
egentlig motsättning mellan motionen och
propositionen. Motion So201 (m) yrkande
10 får i huvudsak anses tillgodosedd och
avstyrks sålunda.
Forskning om tandvårdsmaterial
Motionerna
I motion 1996/97:So267 av Fanny Rizell
(kd) från den allmänna motionstiden
begärs tillkännagivanden av vad i
motionen anförts om behov av forskning
om tandvårdsmaterial och biverkningar
(yrkandena 1 och 3). Motionären pekar på
att de nya typer av plast som skall
ersätta amalgamet i tandfyllningar
orsakar allergier för
tandvårdspersonalen. På en relativt kort
tid har ett stort antal fall av mer
eller mindre svåra allergiska reaktioner
hos tandvårdspersonalen blivit kända. I
härdplaster ingår kemikalier som kan
vara mycket aggressiva för känsliga
personer. Besvären visar sig framför
allt i form av handeksem och
självsprickor som kan omöjliggöra
fortsatt arbete inom yrket. Regeringen
bör enligt motionären ge Socialstyrelsen
i uppdrag att där så behövs initiera
eller forcera dental forskning om bl.a.
fyllnadsmaterial, allergiska och toxiska
risker och bättre skyddande material för
skyddshandskar.
I motion 1996/97:So278 av Thomas Julin
m.fl. (mp), vilken också väckts under
den allmänna motionstiden, hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till
tvärvetenskaplig forskning (yrkande 5).
I motionen anförs att de som drabbats av
ohälsa på grund av tandlagningsmaterial
behöver kvalificerad hjälp och tillgång
till nya kun-skaper som bäst kan komma
fram i en bred tvärvetenskaplig
forskningssatsning. Företrädare för
odontologi, medicin, toxikologi,
biokemi, allergologi, materialkunskap,
m.m. måste enligt motionärerna börja
verka inom samma begreppsvärld. Ett bra
exempel på tvärvetenskapligt samarbete
är Metallbiologiskt centrum vid
Lantbruksuniversitetet i Uppsala, anförs
det.
I motion 1996/97:So296 av Marianne
Andersson och andre vice talman Görel
Thurdin (c), likaså från den allmänna
motionstiden, hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning (yrkande 9).
Motionärerna påpekar att den
vetenskapliga kontroversen kring amalgam
pågått i nästan femton år och menar att
det nu är dags att släppa på prestigen
och lyssna på de erfarenheter och
kunskaper som finns. De forskare som
vill pröva hypoteserna om
hälsoeffekterna av bl.a. amalgam måste
sluta förföljas och i stället ges
resurser för en sådan prövning.
Tidigare behandling m.m.
I proposition 1993/94:163 Riktlinjer för
en fortsatt kretsloppsanpassning av
samhället - åtgärder för att minska
riskerna med kemikaliehanteringen
uttalade regeringen att diffus spridning
av kvicksilver inte hör hemma i ett
kretsloppssamhälle och att användningen
av amalgam inom vuxentandvården bör
upphöra så snart som möjligt, dock
senast till år 1997.
Jordbruksutskottet beredde
socialutskottet tillfälle att avge
yttrande över propositionen.
Socialutskottet delade regeringens
bedömning om avveckling av
amalgamanvändning (1993/94:SoU2y).
Jordbruksutskottet förordade samma
målsättning för avvecklingen
(betänkandet 1993/94:JoU23). Riks-dagen
följde utskottet.
För barn- och ungdomstandvården är
målsättningen att amalgamanvändningen
skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1995.
Utskottet har senast i betänkandena
1993/94:SoU21, 1994/95:SoU2 och
1994/95:SoU20 behandlat motionsyrkanden
angående bl.a. forskning om hur
tandvårdsmaterial som amalgam påverkar
människors hälsa. Utskottet framhöll i
det förstnämnda betänkandet (s. 10)
betydelsen av forskning om amalgam och
dess påverkan på människors hälsa men
fann att något tillkänna-givande till
regeringen om detta inte behövdes. I de
följande betänkandena vidhöll utskottet
sin tidigare inställning om behovet av
dylik forskning. Samtliga motioner
avstyrktes.
Kemikalieinspektionen har i augusti 1996
till regeringen avlämnat en rapport,
Avveckling av amalgam inom tandvården,
PM nr 4/96. I rapporten anges
beträffande material som används som
ersättning för amalgam bl.a. att
användningen av allergiframkallande
ämnen inom tandvården har ökat. Flera
undersökningar visar att de
yrkesrelaterade allergierna ökat,
särskilt efter 1990 då nya bondingsystem
introducerades. Problemet har
uppmärksammats på olika sätt, bl.a.
genom kartläggning av förekomsten av
yrkesrelaterade allergier.
Socialstyrelsen har enligt rapporten
konstaterat att allergier hos
tandvårdspersonal för kompositer är ett
större problem än vad som hittills
uppmärksammats. Forskning och utveckling
av alternativ till amalgam pågår framför
allt i USA, Japan, Tyskland och England,
anförs det vidare. Ett projekt vid
Tandläkarhögskolan i Köpenhamn har som
mål att utveckla kompositer med samma
slitstyrka som amalgam. Genom val av
monomer och halten av denna kan de
allergiska effekterna minskas. Vidare
uppges i rapporten att helt nya mera
emaljlika material och även de keramiska
materialen är under utveckling.
Enligt budgetpropositionen 1996/97:1
kommer Kemikalieinspektionens rapport
att remissbehandlas.
Enligt professor Maud Bergman vid
Odontologiska fakulteten, Umeå
universitet, bedrivs omfattande
forskning kring såväl amalgam som plast
som tandfyllnadsmaterial. Sedan april
1996 finns ett nationellt register i
Umeå där rapporter om biverkningar av
tandvårdsmaterial samlas. Cirka hälften
av rapporterna rör just skador av
plaster.
MFR har enligt egen uppgift budgetåret
1995/96 satsat 1,1 miljoner kronor på
forskning om tandmaterial och
tandimplantat.
I juni 1995 uppdrog regeringen åt
forskningsråden under
Utbildningsdepartementet och åt
Forskningsrådsnämnden att föreslå
åtgärder som främjar tvärvetenskaplig
forskning. I januari 1996 redovisades
uppdraget till regeringen som i
propositionen (s. 205 f.) anför att
forskningsråden, inklusive bl.a. MFR,
skall inrätta en samverkansgrupp för att
bl.a. främja och stödja tvärvetenskaplig
forskning.
Utskottets bedömning
Riksdagen har ställt sig bakom kraven på
en snar avveckling av amalgam-
användningen inom tandvården. Utskottet
har vid flera tillfällen uttalat att
forskning om amalgam och dess påverkan
på människors hälsa är angelägen.
Utskottet har inte ändrat inställning i
dessa frågor. En omfattande forskning
pågår också på området. Regeringen har
vidare vidtagit åtgärder för att främja
och stödja tvärvetenskaplig forskning.
Motionerna So278 (mp) yrkande 5 och
So296 (c) yrkande 9 får enligt
utskottets mening anses i huvudsak
tillgodosedda och avstyrks därför.
Av Kemikalieinspektionens rapport
framgår bl.a. att tandfyllnadsmaterial
som används som alternativ till amalgam
lett till en ökande frekvens av
allergiska symptom hos
tandvårdspersonalen. En rikstäckande
registrering av biverkningar till följd
av användningen av olika
tandvårdsmaterial pågår och forskning
sker redan kring allergierna. Utskottet
förutsätter att berörda myndigheter
beaktar behovet av att öka kunskapen om
de alternativa tandfyllnadsmaterialen.
Även motion So267 (kd) yrkandena 1 och 3
får enligt utskottets mening anses
tillgodosedd. Motionen avstyrks därför.
Reumatologisk forskning
Motionerna
I motion 1996/97:So2 av Sigge Godin (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad prioritering av
reumatologisk forskning. Enligt
motionären satsas alldeles för lite
pengar på denna typ av forskning. De
reumatiska sjukdomarna är en av de
största folksjukdomarna och cirka en
miljon svenskar lider av någon form av
reumatism. Trots detta går enbart ca 2 %
av MFR:s forskningsanslag till
reumatologisk forskning. Forskningen har
de senaste åren gått kraftigt framåt. Om
en kraftsamling gjordes skulle, enligt
motionären, lösningen på gåtan om de
reumatiska sjukdomarna kunna klaras ut
inom en överskådlig framtid.
I motion 1996/97:So249 av Gullan
Lindblad och Liselotte Wågö (m), som
väckts under den allmänna motionstiden,
begärs ett tillkännagivande av vad i
motionen anförts om behovet av ökad
forskning inom reumatologi såväl för
läkare som för paramedicinare (yrkande
2). Enligt motionärerna råder det i dag
obalans när det gäller forskning och
kunskapsutveckling inom reumatologin.
Forskningen kring de sociala och
psykologiska konsekvenser som
sjukdomarna medför är central men
exempelvis vårdforskningen har länge
släpat efter. Motionärerna gör gällande
att det bland paramedicinarna finns
mycket få forskare som har den kompetens
som krävs för vetenskapligt förankrade
projekt och utvecklingsarbeten och att
det är angeläget att denna gren av
reumaforskningen vidareutvecklas.
Motionärerna anser att det behövs en
ökad satsning på reumatologisk
forskning, fler forskartjänster och
professurer i reumatologi samt ökade
förutsättningar för forskning för
reumatologer och paramedicinsk personal.
Tidigare behandling m.m.
Utskottet har flera gånger tidigare
behandlat motioner om insatser mot
reumatiska sjukdomar.
I betänkandet 1989/90:SoU19 uttryckte
utskottet att det är viktigt att
forskning sker om reumatiska sjukdomar
men att det bör ankomma på de ansvariga
myndigheterna att på sedvanligt sätt
bedöma vilka forsknings- och
utvecklingsprojekt som bör beviljas
medel.
I betänkandet 1992/93:SoU25 angående
den förra forskningspropositionen
uttalade utskottet bl.a. att man redan
tidigare hade framhållit vikten av att
forskning sker beträffande reumatiska
sjukdomar. Utskottet betonade
angelägenheten av att forskningen om
dessa sjukdomar skulle ges bättre
förutsättningar än de då rådande.
Utskottet utgick från att regeringen
skulle beakta vad som anförts och
avstyrkte en motion om ökad satsning på
reumatologisk forskning. Utskottet
vidhöll detta ställningstagande i
betänkandet 1994/95:SoU2.
Enligt uppgift från MFR gav rådet
budgetåret 1995/96 4,9 miljoner kronor i
stöd till forskning om reumatologi.
Utskottets bedömning
Den reumatologiska forskningen är
eftersatt, bl.a. som en följd av att
området länge inte ansetts
forskningsbart. De reumatiska
sjukdomarna medför ett stort lidande för
dem som drabbas, vilket främst är
kvinnor. Studier pekar på att
sjukdomarna medför kostnader för
samhället på flera tiotals miljarder
kronor per år. Förutsättningarna för att
bedriva forskning om de reumatiska
sjukdomarna anses nu ha förbättrats. Ett
centrum för molekylär medicin är under
uppbyggnad vid Karolinska sjukhuset och
bl.a. kommer reumatologisk forskning att
äga rum där. Utskottet har tidigare vid
flera tillfällen uttalat att det är
viktigt att forskning sker beträffande
reumatiska sjukdomar och vidhåller denna
uppfattning. Utskottet förutsätter att
regeringen och berörda myndigheter
beaktar detta utan något
tillkännagivande från riksdagen.
Motionerna So2 (fp) och So249 (m)
yrkande 2 avstyrks.
Forskning på aborterade foster
Motionen
I motion 1996/97:So235 av Eva Goës och
Tuve Skånberg (mp, kd) från den allmänna
motionstiden hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts dels om att en grundlig
utredning görs av hur hanteringen av
aborterade foster sker i samband med
forskning (yrkande 1), dels om att
tydliga regler fastslås för forskare i
syfte att värna det mänskliga livet från
all form av experiment (yrkande 2).
Motionärerna påtalar att en forskargrupp
i Lund använt vävnad från aborterade
foster, bl.a. näthinnor från tre till
tio veckor gamla foster, för att sedan
transplantera den på råttor och kaniner.
Det mänskliga fostret har enligt
motionärerna redan efter tre veckor ett
hjärta som slår. Vid tio veckors ålder
kan fostret känna smärta och är känsligt
för beröring, ljus, värme och oljud.
Motionärerna anför vidare att forskare
hos forskningsetiska kommittén på
Karolinska institutet har ansökt om att
få använda en tång i stället för
vacuumsug vid abort för att på så vis
få ut levande foster för experiment.
Motionärerna menar att man logiskt sett
inte kan tillåta experiment på foster om
man inte vill göra det på djur. Värnar
man om djuren måste man också värna om
den lilla människan. Motionärerna anser
att det är oetiskt att använda
aborterade foster i samband med
forskning och kräver en utredning av hur
hanteringen av aborterade foster sker i
samband med forskning samt att tydliga
regler fastslås för att värna det
mänskliga livet från all form av
experiment.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen
allmänna riktlinjer för
forskningspolitiken, bl.a. att
forskningsetiska problem och forskarnas
ansvar i dessa frågor skall ges ökad
uppmärksamhet (s. 40 f.). Den enskilde
forskaren har en betydande frihet att
själv bestämma över inriktningen av sin
forskning och över publiceringen av
forskningsresultaten, anförs det. För
att respekten för forskarnas frihet
skall kunna försvaras måste dessa
emellertid upprätthålla av samhället
godtagbara etiska principer för metoder
i forskningsprocessen, t.ex. vad gäller
experiment på människor eller djur.
Enligt regeringens bedömning är det nu
lämpligt att göra en ny analys av de
forskningsetiska frågorna i vid mening.
Regeringen avser att tillsätta en
utredning med parlamentarisk förankring
för att allsidigt belysa
forskningsetiska frågor.
Bakgrund och tidigare behandling
Fostervävnad används för forskning inom
bl.a. patologin, genetiken,
cytogenetiken, endokrinologin, biokemin
och molekylärbiologin. Ett av de
tidigaste användningsområdena för
fosterceller inom den biomedicinska
forskningen gällde utvecklandet av
vacciner. Även inom cancerforskningen
används fostervävnad. Nervvävnad från
aborterade foster används för att söka
bot mot Parkinsons sjukdom. Det finns
flera skäl till varför fosterceller
anses lämpligare än celler från vuxna,
exempelvis har celler från foster en
tillväxtpotential som den vuxna cellen
saknar. Den fostervävnad som används för
bl.a. forskning härrör från legala
aborter. Det är således endast frågan om
döda foster utanför livmodern.
Sedan den 1 januari 1996, då den nya
lagen (1995:831) om transplantation m.m.
trädde i kraft, är användningen av
vävnad från aborterade foster
lagreglerad i Sverige. Enligt 11 §
nämnda lag får vävnad från ett aborterat
foster användas endast för medicinska
ändamål. För att sådant material skall
få tas till vara fordras dels att
kvinnan som burit fostret samtycker till
åtgärden, dels att Socialstyrelsen ger
tillstånd härtill. Sådant tillstånd får
lämnas endast om det finns synnerliga
skäl. Den som med uppsåt använder eller
tar till vara vävnad från ett aborterat
foster i strid med lagen kan enligt 14 §
dömas till böter.
Enligt etiska riktlinjer utfärdade år
1988 av Svenska Läkaresällskapets
delegation för medicinsk etik får vävnad
tas endast från döda foster.
I propositionen 1994/95:148
Transplantationer och obduktioner m.m.,
där regeringen föreslog införande av
regler om användning av vävnad från
aborterade foster, anfördes bl.a.
följande. Utsikterna att i framtiden
inom vård och behandling dra nytta av
forskningen kring användning av vävnad
från foster bedöms på flera områden vara
goda. I ett längre perspektiv skymtar
möjligheter att finna bot för allvarliga
sjukdomar som inte är behandlings-bara
med andra metoder. För att det skall
vara etiskt försvarbart att ta vävnad
från aborterade foster i anspråk för
angelägna medicinska ändamål krävs att
det sker på ett respektfullt sätt.
Enligt regeringens mening finns det från
principiell synpunkt inte något absolut
hinder mot att fostervävnad används för
behandling, forskning, undervisning
eller läkemedelsframställning.
Användningen skall dock tillfredsställa
nyttokriteriet och ske på ett
respektfullt sätt. Det skall stå klart
att ändamålet är beaktansvärt och
angeläget, liksom att det i det enskilda
fallet har väsentlig betydelse för en
människas livskvalitet. Vidare måste den
tilltänkta åtgärden vara ett
ändamålsenligt sätt att uppnå de nyttiga
verkningarna. Kan ett jämförbart
resultat uppnås genom någon alternativ
metod bör den metoden väljas i första
hand. Vävnad från ett aborterat foster
får inte användas för medicinskt ändamål
om den kvinna som burit fostret
motsätter sig åtgärden. Det sätt att se
på fostret som präglat kvinnans beslut
om abort bör också vara avgörande för
vad som skall ske med fostret efter
aborten. Kvinnan måste ges ett
tillfredsställande underlag för att
kunna besluta om vävnad skall få tas
från fostret. Upplysning bör lämnas om
vilket slags medicinskt ändamål
användningen avser, om det t.ex. gäller
forskning eller behandling av viss
sjukdom.
Utskottet delade i betänkandet
1994/95:SoU21 (s. 19 f.) regeringens
inställning att vävnad från aborterade
foster endast skall få tas i anspråk för
medicinska ändamål, bl.a. forskning.
Utskottet underströk nödvändigheten av
att fostret omhändertas på ett
respektfullt sätt när vävnad skall tas.
Den tilltänkta användningen måste vara i
hög grad angelägen och vävnaden får
endast tas i anspråk om det saknas en
alternativ metod för att uppnå
motsvarande resultat. Utskottet ansåg,
med ändring av regeringens förslag om
att särskilda skäl skulle föreligga
för att få använda fostervävnad, att
synnerliga skäl härför bör krävas.
Prövningen skall göras av
Socialstyrelsen efter inhämtande av
etisk bedömning. Utskottet instämde
vidare helt i regeringens förslag om att
vävnad från ett aborterat foster endast
får användas om den kvinna som burit
fostret samtycker till det samt
underströk att kvinnan måste få ett
tillfredsställande underlag för att
kunna fatta beslut i frågan. Ett
samtycke är således giltigt enbart om
kvinnan innan hon samtyckt till åtgärden
informerats om vad åtgärden innebär och
om hur fostervävnaden skall användas.
Det skall också vara möjligt för kvinnan
att begränsa användningen av vävnaden,
t.ex. till ett visst angivet ändamål.
Den som beslutar om användning av
fostervävnad får inte vara samma person
som den som utför aborten eller
bestämmer tid och metod för denna.
Utskottet var enigt i sin bedömning av
frågan om användning av vävnad från
foster. Riksdagen följde utskottet.
Utskottets bedömning
Vid behandlingen av propositionen
1994/95:148 med förslag till ny
transplantationslag uttalade utskottet
sig enhälligt om användning av vävnad
från aborterade foster. Utskottet
vidhåller sin inställning som den kommit
till uttryck i betänkandet
1994/95:SoU21. Utskottet vill betona att
enligt 11 § transplantationslagen får
vävnad från ett aborterat foster
användas endast för medicinska ändamål.
De forskningsetiska frågorna kommer på
regeringens initiativ att bli föremål
för en omfattande parlamentarisk
utredning. Motion So235 (mp, kd) får
enligt utskottets mening anses
tillgodosedd och avstyrks därmed.
Ansvaret för kliniskt forsknings- och
utvecklingsarbete
Propositionen
Ansvaret för forsknings- och
utvecklingsarbetet inom hälso- och
sjukvården är delat mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen, dvs. landsting och
kommuner. I propositionen föreslås att
ansvarsfördelningen skall förtydligas
genom ett tillägg till hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) och till lagen
(1996:1136) om försöksverksamhet med
kommunal primärvård. Enligt den
föreslagna lagtexten skall
sjukvårdshuvudmännen medverka vid
finansiering, planering och genomförande
av kliniskt forskningsarbete på hälso-
och sjukvårdens område samt av
folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.
Regeringen föreslår också att
skyldigheten för huvudmännen att
samverka med varandra och med berörda
universitet och högskolor regleras i
lag. Lagändringarna förslås träda i
kraft den 1 januari 1997.
Regeringen konstaterar att
ansvarsfördelningen mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen när det gäller
klinisk forskning och utveckling är
oklar. Detta beror bl.a. på att
grundforskning, klinisk forskning och
utvecklingsverksamhet ofta går i
varandra samt på att de olika delarna
ofta ingår som en del i det direkta
hälso- och sjukvårdsarbetet. Regeringen
förutsätter att sjukvårdshuvudmännen
också tar ett betydande ansvar för att
verksamheten utvecklas och utvärderas.
Finansieringen av klinisk forsknings-
och utvecklingsverksamhet sker
huvudsakligen genom statliga medel.
Sjukvårdshuvudmännen bidrar dock också
med betydande belopp. Eftersom kliniker
och mottagningar numera ersätts för
faktiskt utförda prestationer måste man,
anges det, hitta nya former för
fördelningen av de resurser till
forskning och utveckling som tidigare
ingått i ett allmänt för hela
verksamheten gemensamt anslag. Annars
finns det en uppenbar risk att särskilt
den patientnära forskningen oavsiktligt
drabbas. Oavsett vilket
finansieringssystem som tillämpas måste
man, framhåller regeringen, sträva efter
att förbättra styrningen och
uppföljningen genom att utveckla
kostnadsredovisningen så att det om
möjligt går att särskilja kostnaderna
för forskning, utveckling och klinisk
utbildning från den direkt sjukvårdande
verksamheten. Det är mot denna bakgrund
som ifrågavarande lagändring om
ansvarsfördelning har bedömts nödvändig.
Regeringen betonar dock att det inte är
fråga om att ålägga sjukvårdshuvudmännen
något nytt ansvar utan snarare att
bekräfta och lagfästa de förhållanden
som redan råder.
Till landstingens ansvar hör enligt
hälso- och sjukvårdslagen att verka för
en god hälsa hos befolkningen.
Landstingens FoU-ansvar omfattar därför
enligt regeringens mening även de
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
verksamheterna, dvs.
folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.
Samverkan på regional nivå är enligt
regeringens uppfattning en förutsättning
för att FoU-verksamheten skall kunna
utvecklas och för att kunna genomföra
gemensamma satsningar på angelägna FoU-
projekt. Det finns också ett ömsesidigt
intresse av samverkan mellan forskare,
sjukvårdshuvudmän, universitet och
högskolor. Enligt propositionen saknas
för närvarande behov av att reglera
formerna för samverkan, dock bör
betydelsen av samverkan betonas.
Motionerna
I motion 1996/97:Ub 411 av Carl Bildt
m.fl. (m) från den allmänna motionstiden
hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag om ändring dels i
hälso- och sjukvårdslagen, dels i lagen
om försöksverksamhet med kommunal
primärvård i enlighet med vad som
anförts i motionen (yrkandena 2 och 3).
Vidare hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag om att landstingen
skall få ett lagreglerat ansvar för
kliniskt forsknings- och
utvecklingsarbete i enlighet med vad som
anförts i motionen (yrkande 36). I
motionen anförs att regeringens förslag
ökar risken för att kvaliteten i
forskningen undermineras, samtidigt som
den blir alltför målinriktad. Om
sjukvårds-huvudmännen, om än i samarbete
med de lokala universiteten och
högskolorna, får ett lagbundet ansvar
för forskning riskerar forskningen att
bli föremål för partipolitiska
prioriteringar, vilket motionärerna inte
kan acceptera. Forsknings- och
utvecklingsarbetet inom det viktiga sjuk-
och hälsoområdet riskerar också att bli
utsatt för en omfattande ryckighet genom
förändrade politiska majoriteter, anförs
det.
I motion 1996/97:So207 av Gullan
Lindblad m.fl. (m), också väckt under
den allmänna motionstiden, hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
forskning och utveckling (yrkande 8).
Motionärerna påpekar att gränserna
mellan grundforskning och klinisk
forskning samt mellan klinisk forskning
och utvecklingsarbete kontinuerligt
förskjuts och att vem som exakt
finansierar vad har visat sig nästan
omöjligt att utröna inom dagens
landstingsmodell. I motionen föreslås
införande av en allmän och obligatorisk
hälsoförsäkring. Motionärerna menar att,
vid ett genomförande av denna reform,
patientnära klinisk forskning, med
undantag av den stora andel som
finansieras av det privata näringslivet,
bör kunna finansieras av staten i
samarbete med försäkringsgivare. Den
statliga finansieringen av
grundforskningen bör fortsätta och det
rena utvecklingsarbetet bör vara ett
ansvar för vårdgivarna i samverkan med
försäkringskassan.
Tidigare behandling m.m.
Vid behandlingen av den förra
forskningspropositionen anförde
utskottet i sitt betänkande
1992/93:SoU25 (s. 12) bl.a. att en
vidareutveckling av formerna för att
organisera och bedriva hälso- och
sjukvård kräver stora forsknings- och
utvecklingsinsatser och att det därför
är angeläget att olika lösningar prövas
för att garantera att tillräckliga medel
avsätts för forsknings- och
utvecklingsarbete inom ramen för de
förändrade styrsystemen. För att
sjukvården skall kunna bedrivas
rationellt krävs att de metoder som
används har genomgått vetenskaplig
utvärdering i fråga om effektivitet och
kostnadsbild. Utskottet konstaterade att
den tillämpade kliniska medicinska
forskningen är ett gemensamt ansvar för
staten och sjukvårdens huvudmän och att
denna forskning måste öka och ges ett
ökat stöd.
Hälso- och sjukvårdsutredningen, HSU
2000 har i betänkandet Landstingens
ansvar för kliniskt forsknings- och
utvecklingsarbete (SOU 1994:132)
föreslagit att landstingens del av
ansvaret för kliniskt forsknings- och
utredningsarbete preciseras och
lagfästs. Även Prioriteringsutredningen
har fört fram ett likartat förslag i
sitt betänkande Vårdens svåra val (SOU
1995:5). Hälso- och sjukvårdsutredningen
konstaterade i sitt betänkande bl.a. att
grundforskning är ett renodlat statligt
ansvar, att ansvaret för den kliniska
forskningen i princip är delat mellan
staten och landstingen samt att
utvecklingsarbetet får anses vara ett
ansvar för sjukvårdshuvudmännen. I
betänkandet angavs vidare att det vid en
kommunalrättslig granskning visat sig
vara tveksamt om det finns tillräckligt
lagstöd för landstingen att finansiera
klinisk forskning med kommunala medel
och att den föreslagna lagändringen
främst av detta skäl är nödvändig. HSU
2000 konstaterar att det med det
preciserade legala ansvaret självfallet
också för ett enskilt landsting eller
landsting i samverkan följer en rätt att
påverka inriktningen på de
forskningsprogram som de medverkar i.
Detta inflytande bör enligt kommittén i
första hand ske genom att de politiska
organen anger problemområden och de
sjukvårdspolitiska målen för programmen
medan de FoU-ansvariga väljer metoder
för genomförandet.
Flertalet remissinstanser som yttrat
sig över förslagen har varit positiva.
Bl.a. Socialstyrelsen och MFR har
emellertid varit tveksamma till att
lägga ett ansvar på sjukvårdshuvudmännen
att medverka vid planering och
genomförande av forskningsarbetet, detta
med hänsyn till risken för att projekt
som inte uppfyller de krav som bör
ställas på vetenskaplig forskning får
ekonomiskt stöd.
Frågan om primärkommunernas ansvar för
forskningsverksamhet inom sjukvården
kommer att tas upp i ett senare
betänkande från Hälso- och
sjukvårdsutredningen.
I proposition 1996/97:27
Läkemedelsförmåner och
läkemedelsförsörjning m.m. föreslås
också en ändring i 2 § lagen (1996:793)
om ändring i lagen (1991:1136) om
försöksverksamhet med kommunal
primärvård. Ändringen är en följd av en
annan i propositionen föreslagen
ändring, vilken tillstyrkts av utskottet
i betänkandet 1996/97:SoU5. Ändringen
har beaktats i det lagförslag som ingår
i förevarande proposition.
Utskottets bedömning
Utskottet har tidigare uttalat att den
tillämpade kliniska forskningen är ett
gemensamt ansvar för staten och
sjukvårdens huvudmän. Utskottet delar
regeringens inställning att det är
nödvändigt att i lag klargöra att
sjukvårdshuvudmännen har ett ansvar att
bedriva kliniskt forskningsarbete på
hälso- och sjukvårdens område liksom
folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.
De föreslagna lagändringarna avser
således endast att bekräfta vad som
redan gäller. Omfattningen och
inriktningen av den av landstingen
finansierade FoU-verksamheten bestäms
enligt propositionen av
sjukvårdshuvudmännen. Enligt utskottets
mening innebär förslagen att
förutsättningarna för den tillämpade
kliniska forskningen förbättras. Någon
risk för att kvaliteten hos forskningen
försämras genom förslagen finns inte.
Till sjukvårdshuvudmännens ansvar hör
även att bedriva utvecklingsverksamhet.
Utskottet är ense med regeringen om att
det ligger i sakens natur att
sjukvårdshuvudmännen som en del av sitt
ansvar för att tillhandahålla en god
hälso- och sjukvård engagerar sig i
utvecklings- och utvärderingsarbete.
Någon reglering i lag av detta ansvar
behövs inte.
Utskottet instämmer även i värdet av
samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen
och berörda universitet och högskolor,
vilket betonas genom de föreslagna
lagändringarna.
Utskottet tillstyrker förslagen till
ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) och lagen (1996:793) om
ändring i lagen (1991:1136) om
försöksverksamhet med kommunal
primärvård samt avstyrker motion Ub411
(m) yrkandena 2, 3 och 36. Även motion
So207 (m) yrkande 8 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande forskning rörande
de sociala trygghetssystemen
att riksdagen avslår motion
1996/97:So3,
2. beträffande forskning om
missbruk
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis,
res. 1 (m, c, fp,
kd)
3. beträffande forskning på det
alkoholmedicinska området
att riksdagen avslår motion
1996/97:So603 yrkande 2,
4. beträffande forskning om
spelberoende
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis och
1996/97:So601,
5. beträffande forskning om barn
och familj
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub8 yrkande 6,
res. 2 (m, c, fp,
kd)
6. beträffande forskning om
äldre
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub8 yrkande 3,
7. beträffande
invandrarforskning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub8 yrkande 13,
8. beträffande
folkhälsoforskning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub8 yrkande 7,
9. beträffande forskning om
folkhälsan i glesbygd
att riksdagen avslår motion
1996/97:So4,
10. beträffande forskning om
ojämlikhet i hälsa
att riksdagen avslår motion
1996/97:So294 yrkande 13,
res. 3 (v)
11. beträffande
folkhälsoforskning med ett
hälsoekologiskt synsätt
att riksdagen avslår motion
1996/97:So276 yrkande 1,
res. 4 (mp)
12. beträffande forskning om
miljö och hälsa m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:So285 yrkande 1 samt
1996/97:So279 yrkande 1,
res. 5 (c)
res. 6 (mp)
13. beträffande forskning om
titandioxid
att riksdagen avslår motion
1996/97:So285 yrkande 3
14. beträffande
självmordsforskning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Ub8 yrkande 8,
15. beträffande epidemiologisk
forskning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:So1 och 1996/97:Ub5 yrkande
21,
res. 7 (fp)
16. beträffande
smittskyddsforskning
att riksdagen avslår motion
1996/97:So201 yrkande 10,
17. beträffande forskning om
amalgam
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:So296 yrkande 9 samt
1996/97:So278 yrkande 5,
res. 8 (c)
res. 9 (mp)
18. beträffande forskning om
övriga tandvårdsmaterial
att riksdagen avslår motion
1996/97:So267 yrkandena 1 och 3,
19. beträffande reumatologisk
forskning
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:So2 och 1996/97:So249 yrkande
2,
20. beträffande forskning på
aborterade foster
att riksdagen avslår motion
1996/97:So235,
21. beträffande ansvaret för
kliniskt forsknings- och
utvecklingsarbete
att riksdagen med avslag på
motionerna 1996/97:So207 yrkande 8
samt 1996/97:Ub411 yrkandena 2, 3 och
36 antar regeringens förslag till lag
om ändring i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:736) och lag om
ändring i lagen (1996:793) om ändring
i lagen (1991:1136) om
försöksverksamhet med kommunal
primärvård.
res. 10 (m)
Stockholm den 14 november 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s),
Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson
(s), Roland Larsson (c), Conny Öhman
(s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm
(fp), Mariann Ytterberg (s), Stig
Sandström (v), Christin Nilsson (s),
Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp),
Chatrine Pålsson (kd) och Elisebeht
Markström (s).
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 10 börjar med
Utskottet instämmer och slutar med
Motionen avstyrks bort ha följande
lydelse:
Mot bakgrund av de personliga tragedier
och enorma samhällskostnader som alkohol-
och narkotikamissbruk för med sig anser
utskottet att forskning om missbruk bör
vara prioriterad. Utskottet ser positivt
på regeringens förslag att ge SFR ett
samordningsansvar för
alkoholforskningen. Enligt utskottets
mening är det angeläget att forskningen
belyser situationen för hela
missbrukarfamiljen, i synnerhet för de
cirka 100 000 barnen till alkoholister.
Vad utskottet nu anfört bör med
anledning av motion Ub8 (kd) yrkande 5
delvis ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande forskning om missbruk
att riksdagen med anledning av
motion 1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 11 börjar med
Svensk forskning och slutar med
avstyrks därför bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening är familjen
samhällets viktigaste byggsten. I dag
utsätts familjen för större tryck än
någonsin samtidigt som vår kunskap om
vilka konsekvenser detta för med sig är
ofullständig. Vår kunskap om vilka
ungdomar som kommer att hamna i
riskbeteenden och hur detta skall kunna
förebyggas är också bristfällig.
Utskottet anser att forskning kring
familjens situation och faktorer som
bidrar till att hålla samman eller
splittra familjen liksom kring tidig
upptäckt och förebyggande av ungdomars
riskbeteenden bör prioriteras. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt
konfliktlösning och utvärdering av
familjerådgivning i syfte att kunna
integrera forskningsrönen i skolans
samlevnadskunskap och i
föräldrautbildning.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande forskning om barn och
familj
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Ub8 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Forskning om ojämlikhet i hälsa
(mom. 10)
Stig Sandström (v) anser
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 23 börjar med
Problemet ojämlikhet och slutar med
avstyrks därför bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att den ickemedicinska
forskningen behöver byggas ut. Dess
inriktning måste vara alla människors
möjlighet till en god hälsa.
Folkhälsoforskning skall således
prioriteras. FoU-verksamheten måste
utveckla mål och metoder för det
förebyggande arbetet att minska de
sociala och klassmässiga skillnaderna i
ohälsa. Utskottet anser att ökade
ansträngningar behövs för att förklara
och förhindra den negativa
hälsoutvecklingen bland kvinnor,
speciellt kvinnliga arbetare och
invandrarkvinnor. För att detta skall
uppnås måste samhället ta på sig ett
betydligt större ansvar för att
nödvändiga resurser finns. Detta ansvar
måste också vara uthålligt och ge
forskningen tid. Utskottet vill också
betona att medelstilldelningen inte får
bli beroende av tillfälliga nycker eller
politisk kortsiktighet. Forskningen kan
med fördel bedrivas i kliniska miljöer,
dvs. ute på fältet, för att på så sätt
bl.a. höja kompetensen för
baspersonalen.
Vad utskottet nu anfört bör med
anledning av motion So294 (v) yrkande 13
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande forskning om
ojämlikhet i hälsa
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So294 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Folkhälsoforskning med ett
hälsoekologiskt synsätt (mom. 11)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets
betänkande på s. 23 som lyder Även
motion So276 (mp) yrkande 1 avstyrks
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är en viktig
folkhälsopolitisk uppgift inför år 2000
att bygga en brygga mellan skolmedicin,
miljömedicin och alternativmedicin. En
av utgångspunkterna bör enligt
utskottets mening vara att inom
forskning utgå från ett hälsoekologiskt
synsätt där man ser människan som en
integrerad del av det ekologiska
systemet och där speciell uppmärksamhet
ägnas åt att fånga upp tidiga
varningssignaler i den omgivande miljön
av möjlig betydelse för folkhälsan. I
ett historiskt och globalt perspektiv
framgår tydligt att den ekonomiska
utvecklingen, och därmed
fördelningspolitiken, är av strategisk
betydelse ur ett folkhälsoperspektiv.
Utskottet anser att det i dag finns stor
anledning att i ett hälsoperspektiv
diskutera och analysera förändringar av
skatte- och transfereringssystem samt
effekten av olika lönepolitiska
strategier.
Vad utskottet nu anfört bör med
anledning av motion So276 (mp) yrkande 1
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande folkhälsoforskning
med ett hälsoekologiskt synsätt
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So276 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Forskning om miljö och hälsa m.m.
(mom. 12)
Roland Larsson (c) anser
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 23 börjar med
Folkhälsoinstitutet konstaterar och
slutar med det anförda bort ha
följande lydelse:
I artikel 24 i FN:s barnkonvention
anges att barn har rätt till bästa
uppnåeliga hälsa. Barn har också rätt
till liv, överlevnad och utveckling.
Enligt utskottets mening har barn därför
rätt till en miljö som ger bästa möjliga
förutsättningar för deras liv och
utveckling. Detta innebär ett särskilt
ansvar för barn och unga när det gäller
miljöfaktorer som påverkar deras hälsa.
Det är viktigt att kosten inte
innehåller ämnen som är riskabla för
barn. Vårt boende måste vara sunt. Inga
material som hotar barns hälsa skall
användas. Utskottet anser att det i
Sverige arbetats alldeles för litet med
att ta fram miljörelaterade hälsoproblem
och att koncentrationen i stället varit
inriktad på de psyko-sociala aspekterna.
Ingen har utvecklat tanken om att det
ställs större krav på den psyko-sociala
miljön för t.ex. ett allergiskt barn.
Dessutom leder barns sjukdomar och
allergier till stor frustration i många
hem med ständiga diskussioner om vem som
skall vara hemma från arbetet. Enligt
utskottets mening talas det alldeles för
litet om sambandet mellan miljö och
hälsa i vårt samhälle. Detta område
borde dominera den medicinska
forskningen men i stället prioriteras
forskningen kring åtgärder när någon
redan blivit sjuk. Riksdagen bör därför
uttala nödvändigheten av att
forskningsresurser i större utsträckning
kommer detta område till del.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motion So285 (c)
yrkande 1 som sin mening ge regeringen
till känna. Motion So279 (mp) yrkande 1
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande forskning om miljö
och hälsa m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So285 yrkande 1 och med
avslag på motion 1996/97:So279
yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. Forskning om miljö och hälsa m.m.
(mom. 12)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 23 börjar med
Folkhälsoinstitutet konstaterar och
slutar med det anförda bort ha
följande lydelse:
Omkring tre miljoner svenskar har i dag
någon form av allergi eller annan
överkänslighet. Allergierna har
fördubblats under de senaste 20 åren och
allergi är nu vår största folksjukdom,
framför allt barnens. Över vart tredje
skolbarn är drabbat. Omkring 1 200
personer uppskattas årligen dö med astma
som direkt eller bidragande dödsorsak,
dvs. dubbelt så många som i trafiken.
Allergiska sjukdomar innebär stora
förluster i livskvalitet både för den
som drabbas och för omgivningen.
Utskottet anser det därför nu vara dags
att på alla politiska plan sätta in
kraftfulla åtgärder för att motverka
orsakerna till allergier och astma.
Under allergiåret 1995 uppmärksammades
allergifrågan av Folkhälsoinstitutet och
många andra aktörer. Utskottet anser att
forskning och information om allergier
även i fortsättningen skall vara ett
prioriterat område.
Vad utskottet nu anfört bör med
anledning av motion So279 (mp) yrkande 1
ges regeringen till känna. Motion So285
(c) yrkandena 1 och 3 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande forskning om miljö
och hälsa m.m.
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:So279 yrkande 1 och med
avslag på motion 1996/97:So285
yrkandena 1 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. Epidemiologisk forskning (mom. 15)
Barbro Westerholm (fp) anser
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 23 börjar med
Bland annat SFR och på s. 24 slutar
med yrkande 21 avstyrks bort ha
följande lydelse:
Epidemiologi brukar definieras som
läran om sjukdomars utbredning och
uppkomst hos befolkningen.
Epidemiologisk forskning ger svar på
frågor som vem som drabbas av olika
ohälsoproblem, vilka orsaker som kan ha
ett samband med ohälsan, t.ex.
miljöfaktorer eller läkemedel,
hälsoproblemens konsekvenser och hur
ohälsoproblemen skall kunna förebyggas.
Utskottet konstaterar att Sverige, sett
i ett internationellt perspektiv, har
mycket goda förutsättningar att
producera god epidemiologisk forskning,
bl.a. tack vare patientdatabaserna. Den
epidemiologiska forskningen möter dock
en rad problem som behöver lösas. I
propositionen föreslås att SFR skall få
i uppdrag att utarbeta ett nationellt
forskningsprogram för forskning om
ojämlikhet i hälsa. Detta är enligt
utskottets mening ett alltför snävt
synsätt när det gäller att utnyttja den
epidemiologiska forskningens
möjligheter. Forskning om hälsorisker
borde enligt utskottets mening ha
betonats betydligt tydligare i den
forskningspolitiska propositionen.
Regeringen tar t.ex. upp problemet
elallergi men inte de tandhälsoproblem
som en del patienter har och tillskriver
sina tandfyllningar. Regeringen tar inte
heller upp behovet av studier av risker
med olika behandlingsmetoder och
exponering för olika miljöfaktorer. Det
finns vidare en rad frågeställningar
inom läkemedelsområdet som skulle behöva
utredas med epidemiologisk metodik,
t.ex. om vissa blodtryckssänkande medel
ökar risken för cancer eller ej. Det
finns få epidemiologer i Sverige.
Utskottet anser därför att utbudet av
kvalificerad forskarutbildning i
epidemiologi behöver ökas och fler
doktorandtjänster skapas. Epidemiologi
är en ung disciplin i Sverige medan den
i USA och England har en mångårig
tradition. Utländska gästforskare bör
därför stimuleras att tillbringa tid vid
forskningsinstitutioner och nationella
register för att tillföra oss sina
kunskaper och erfarenheter. För att
säkra kvaliteten på svensk
epidemiologisk forskning behövs en
internationell utvärdering av den
forskning som nu bedrivs och av
användbarheten av de nationella
registren.
Vad utskottet anfört om epidemiologisk
forskning om hälsorisker, om
forskarutbildning i epidemiologi, om
internationella gästforskare och om en
internationell utvärdering av svensk
epidemiologisk forskning bör riksdagen
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15
bort ha följande lydelse:
15. beträffande epidemiologisk
forskning
att riksdagen med anledning av
motionerna 1996/97:So1 och
1996/97:Ub5 yrkande 21 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Forskning om amalgam (mom. 17)
Roland Larsson (c) anser
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 27 börjar med
Riksdagen har och slutar med avstyrks
därför bort ha följande lydelse:
Den vetenskapliga kontroversen kring
amalgam har nu pågått i nästan femton
år. Utskottet konstaterar att det
fortfarande inte finns någon hjälp att
få för dem som inte lyckas komma till
någon av de få läkare i landet som
specialiserat sig på patienter med
besvär av amalgam samt att
Socialstyrelsen förnekar problemet.
Utskottet anser det därför vara dags att
släppa på prestigen och lyssna på de
erfarenheter och kunskaper på området
som finns. De forskare som vill pröva
hypoteserna om hälsoeffekterna av
amalgam måste nu slippa bli förföljda
och i stället ges resurser för en sådan
prövning. Vad som nu betraktas som
vetenskap och beprövad erfarenhet kan
inte sättas upp som krav för den nya
forskningen eftersom det finns stora
kunskapsluckor. Metallbiologiskt centrum
i Uppsala är ett exempel på en
institution som konsekvent arbetat med
att finna lösningar på problemet med
avvikande reaktioner på dentala
material. Utskottet anser det viktigt
att Metallbiologiskt centrum ges
förutsättningar att fortsätta sitt
arbete.
Vad utskottet nu anfört bör med bifall
till motion So296 (c) yrkande 9 och med
anledning av motion So278 (mp) yrkande 5
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning om amalgam
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:So296 yrkande 9 och med
anledning av motion 1996/97:So278
yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
9. Forskning om amalgam (mom. 17)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 27 börjar med
Riksdagen har och slutar med avstyrks
därför bort ha följande lydelse:
De som drabbats av ohälsa på grund av
tandlagningsmaterial behöver
kvalificerad hjälp och tillgång till nya
kunskaper. Enligt utskottets mening kan
dessa kunskaper bäst komma fram i en
bred tvärvetenskaplig
forskningssatsning. Utskottet anser att
företrädare för odontologi, medicin,
toxikologi, biokemi, allergologi,
materialkunskap, m.m. måste börja verka
inom samma begreppsvärld. Ett bra
exempel på tvärsektoriellt samarbete är
Metallbiologiskt centrum vid
Lantbruksuniversitetet i Uppsala.
Utskottet vill vidare betona att det
krävs samma respekt för såväl kroppsliga
som psykiska reaktioner och att dessa
olika symptom hör ihop. Kroppslig
sjukdom, t.ex. förgiftning eller annan
störning, kan ta sig uttryck i psykiska
symptom och tvärtom.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion So278 (mp)
yrkande 5 och med anledning av motion
So296 (c) yrkande 9 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande forskning om amalgam
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:So278 yrkande 5 och med
anledning av motion 1996/97:So296
yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. Ansvaret för kliniskt forsknings-
och utvecklingsarbete (mom. 21)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif
Carlson och Birgitta Wichne (alla m)
anser
dels att den del av utskottets
betänkande som på s. 34 börjar med
Utskottet har och på s. 35 slutar med
yrkande 8 avstyrks bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser principiellt att den
offentligt finansierade forskningen
skall vara en angelägenhet för
statsmakten. Statsmakten bör ansvara för
finansieringen samt högskolor och
universitet för genomförandet av
forskningen. Den tendens som nu börjar
skönjas i och med att landsting och
kommuner själva upprättar
forskningsenheter måste ifrågasättas.
Kommunerna har sin huvuduppgift inom
myndighetsutövning och, i vissa fall, i
drift av gemensamma verksamheter.
Landsting och kommuner är enligt
utskottets mening för små
organisatoriska enheter för att kunna
upprätthålla den överblick, kompetens
och kvalitet som krävs för en gedigen
forskning. Regeringen föreslår att
landstingen skall få ett lagreglerat
ansvar för kliniskt forsknings- och
utvecklingsarbete, bland annat vad avser
finansiering och planering. Utskottet
anser att förslaget ökar risken dels för
att kvaliteten i forskningen
undermineras och blir alltför
målinriktad, dels för att forskningen
blir föremål för partipolitiska
prioriteringar. Forsknings- och
utvecklingsarbetet inom det viktiga sjuk-
och hälsoområdet riskerar också att bli
utsatt för en omfattande ryckighet genom
förändrade politiska majoriteter.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion Ub411 (m) yrkandena
2, 3 och 36 och med anledning av motion
So207 (m) yrkande 8 avslår regeringens
förslag till lagändringar.
dels att utskottets hemställan under 21
bort ha följande lydelse:
21. beträffande ansvaret för
kliniskt forsknings- och
utvecklingsarbete
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Ub411 yrkandena 2, 3 och 36
och med anledning av motion
1996/97:So207 yrkande 8 avslår
regeringens förslag till lag om
ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) och lag om ändring i lagen
(1996:793) om ändring i lagen
(1991:1136) om försöksverksamhet med
kommunal primärvård.
Socialutskottet har den 24 september
1996 beslutat bereda
socialförsäkringsutskottet tillfälle att
yttra sig över avsnitt 7 av proposition
1996/97:5 Forskning och samhälle jämte
ev. motioner i de delar som har samband
med socialförsäkringsutskottets
beredningsområde.
Utskottet yttrar sig över
propositionens avsnitt 7 såvitt gäller
Socialvetenskapliga forskningsrådets
(SFR) verksamhet inom utskottets
beredningsområde samt forskning rörande
de sociala trygghetssystemen. Utskottet
yttrar sig också över motionerna
1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s)
och 1996/97:Ub8 yrkande 13 av Tuve
Skånberg m.fl. (kd).
Forskning rörande de sociala
trygghetssystemen
Propositionen
I propositionen anges att forskning med
relevans för socialförsäkringsområdet
bedrivs vid universitet och högskolor
inom flera olika fakultetsområden.
Behovet av forskningsbaserad kunskap om
de sociala trygghetssystemens funktion,
effekter och effektivitet är stort i och
med den snabba omställning som pågår av
dessa system och av samhället i övrigt.
Det är angeläget att få kunskap om hur
förändringar påverkar medborgarnas
vardagsvillkor och få indikationer på
hur välfärdssystemen kan behöva
utvecklas. Detta är ett av SFR:s
prioriterade områden.
Riksförsäkringsverket (RFV) har ansvar
för att utvärdera trygghetssystemens
effekter för individ och samhälle. Detta
arbete sker för närvarande huvudsakligen
inom RFV:s utvärderingsprogram men med
viss forskarmedverkan.
I en nyligen genomförd översikt över
svensk forskning om välfärd som SFR
låtit göra konstateras att viktiga delar
av socialförsäkringsforskningen är av
hög kvalitet men att det behövs mer och
bättre forskning om effekter av
offentliga åtgärder och av andra
strukturella villkor. Det har dock
hittills saknats lämpliga och
lättillgängliga befintliga register att
utgå ifrån. Inom RFV pågår emellertid
konstruktion av en databas med vars
hjälp longitudinella studier i stor
skala kommer att kunna möjliggöras.
Demografisk forskning är också av stor
betydelse vid bedömning av bl.a.
socialförsäkringarnas kostnader. Sådan
forskning har inte nått tillräcklig
omfattning i Sverige.
I propositionen anges att forskning om
rehabiliteringens villkor och effekter
är mycket angelägen som underlag för
ställningstaganden till eventuella
förändringar i systemen. Vidare behövs
mer tillämpad juridisk forskning om
funktionssättet i befintliga
socialförsäkringssystem.
Regeringen konstaterar att de medel som
SFR och RFV i dag avsätter för forskning
inom allmän socialpolitik och
socialförsäkring är mycket små i
relation till socialförsäkringarnas
totala omslutning. I Sjuk- och
arbetsskadekommitténs betänkande liksom
i SFR:s forskningsöversikt konstateras
att det finns behov av utökad forskning
på socialförsäkringsområdet. Regeringen
avser därför att ge SFR och RFV i
uppdrag att fördjupa analysen kring
vilka forskningsbehov som är särskilt
angelägna att prioritera ur samhällets
och socialförsäkringsadministrationens
perspektiv. RFV bör också få i uppdrag
att undersöka möjligheterna att inom
RFV:s verksamhetsområde finna utrymme
för en flerårig satsning för att
initiera forskning av relevans för
socialförsäkringsområdet vid
universitet, högskolor och
centrumbildningar. En sådan satsning
skulle utgöra ett värdefullt komplement
till SFR:s forskningsstöd inom området.
Forskning inom socialförsäkringsområdet
ställer krav på tvärvetenskapligt
samarbete varvid centrumbildningar med
anknytning även till den regionala och
lokala försäkringsadministrationen kan
komma att vara viktiga för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som
rekryteringsbas för forskare.
Motion
I motion So3 av Maud Björnemalm m.fl.
(s) hänvisar motionärerna till att Sjuk-
och arbetsskadekommittén anfört att det
behövs forsknings- och
utvecklingsinsatser som grund för en
teoribildning i fråga om
arbetsförmågebedömning och
arbetslivsinriktad rehabilitering.
Övergången mellan medicinska
behandlingsinsatser och rehabiliterande
åtgärder rymmer många komplexa frågor
liksom återgången till arbetsmarknaden
efter rehabilitering. Motionärerna delar
kommitténs uppfattning men vill gärna se
forskningen i ett vidare perspektiv. Det
finns utredningar som visar att genom
samverkan, helhetssyn och öppen attityd
har många människor i behov av
rehabilitering fått det stöd och den
hjälp som behövts, trots att de befunnit
sig i gränslandet mellan olika
myndigheters ansvarsområden.
Motionärerna anser att det är angeläget
att snarast initiera forskning inom
detta område.
Utskottet
Utskottet har tidigare vid flera
tillfällen påtalat behovet av ökad
forskning på områden som rör
socialförsäkringssystemen, inte minst
mot bakgrund av systemens stora sociala
och ekonomiska betydelse för såväl
samhälle som individ. Den 28 maj 1996
höll utskottet en utfrågning med SFR,
Rådet för arbetslivsforskning,
Riksbankens Jubileumsfond samt Centrum
för socialförsäkringsforskning vid
Mitthögskolan. Syftet med utfrågningen
var att utskottet skulle få information
om pågående socialförsäkringsforskning,
särskilt vad avser forskning med
inriktning på rehabiliteringsfrågor. Av
propositionen framgår dels att SFR nu
lägger ökad vikt vid forskning på detta
område, dels att regeringen avser att
vidta åtgärder för att förbättra
kunskaperna inom
socialförsäkringsområdet. Utskottet ser
positivt på denna utveckling. Utskottet
förutsätter att de frågor som tas upp i
motionen också kommer att uppmärksammas.
Något uttalande med anledning av motion
So3 är således inte påkallat och
utskottet avstyrker bifall till
motionen.
Migrations- och integrationspolitisk
forskning
Propositionen
Ett av SFR:s verksamhetsområden är
forskning om internationell migration
och etniska relationer (IMER).
Forskning inom det migrationspolitiska
området, som huvudsakligen finansieras
genom SFR, redovisas i propositionen i
avsnitt 5.5. Där anges bl.a. att ökad
kunskap om komplexiteten och de
sammansatta orsakerna bakom
asyl/migration samt en utvidgad
teoribildning bakom
asyl/migrationsbeslutet är önskvärda.
Resultaten av skilda rättssystem för
hantering av migranter och asylsökande
behöver också utvärderas och belysas. Så
gäller också komplexa situationer som
skapar flyktingströmmar som kräver
snabba politiska beslut. Mer kunskaper
behövs om hur t.ex. bistånd och
handelspolitik påverkar orsakerna bakom
migration. Dessutom anges att hela
återvändandeprocessens komplexitet
behöver belysas genom ytterligare
forskningsinsatser.
Forskning inom det
integrationspolitiska området redovisas
i propositionen i avsnitt 15.4. Det är
främst SFR som ansvarar för
grundforskning och tillämpad forskning
inom detta område. Mot bakgrund av
svårigheterna för invandrare att
integreras i det svenska samhället och
de allvarliga samhälleliga konsekvenser
som bristande integration kan få bör
enligt regeringen forskning med
anknytning till integration ges en hög
prioritet av alla berörda offentliga
forskningsfinansiärer. Särskilt viktiga
områden är:
- arbetsmarknad, arbetsliv, utbildnings-
och försörjningsfrågor,
- etniska relationer, rasism och etnisk
diskriminering,
- situationen och utvecklingen i
segregerade bostadsområden,
- invandrares delaktighet i
samhällslivet, särskilt i det politiska
livet och i folkrörelserna,
- samhällets och
samhällsinstitutionernas anpassning till
den kulturella mångfalden.
I propositionen framhålls också att
regeringen i budgetpropositionen
föreslår att anslaget Åtgärder mot
främlingsfientlighet ökas och att det
till en del även skall kunna disponeras
av regeringen för finansiering av
kunskapsinhämtning och utvärderingar.
Motion
I motion Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)
vill motionärerna prioritera forskning
om på vilket sätt flykting-, migrations-
och biståndspolitik samt en samordning
av dessa politikområden kan bidra till
att människor inte behöver emigrera för
sin utkomst och överlevnad. Ett annat
område som bör prioriteras är orsakerna
till människors beslut att invandra,
liksom frågor om etniska relationer och
hur man kan undvika och förebygga
etniska konflikter. Motionärerna begär i
yrkande 13 ett tillkännagivande härom.
Utskottet
Enligt utskottets mening sker en
omfattande forskning på såväl det
migrationspolitiska som det
integrationspolitiska området.
Forskningen är också väl spridd över
landet. Utskottet anser det viktigt med
ökade kunskaper om invandrarkvinnornas
situation i det svenska samhället och
utskottet förutsätter att forskning sker
också på detta område. Utskottet ser
positivt på att också nya frågor
uppmärksammas i forskningen, inte minst
frågor om återvandring och hela den
komplexa återvändandeprocessen. De
frågor som tas upp i motionen ingår
enligt utskottets mening i de
forskningsområden som redovisas i
propositionen. Något tillkännagivande är
således inte påkallat, och motion Ub8
yrkande 13 avstyrks.
Stockholm den 24 oktober 1996
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson
(s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s),
Margit Gennser (m), Lennart Klockare
(s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke
Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Ronny
Olander (s), Mona Berglund Nilsson (s),
Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie
Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke
Sundqvist (m), Marie Engström (v) och
Karl-Göran Biörsmark (fp).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Motioner väckta med anledning av
proposition 1996/97:5 1
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996 2
Beredningen av ärendet i riksdagen 3
Utskottet 4
Socialdepartementets
verksamhetsområde 4
Forskning rörande de sociala
trygghetssystemen 5
Forskning om missbruk och
spelberoende 7
Forskning om barn och familj 10
Forskning om äldre 11
Invandrarforskning 13
Folkhälsoforskning 15
Smittskyddsforskning 24
Forskning om tandvårdsmaterial 25
Reumatologisk forskning 28
Forskning på aborterade foster 29
Ansvaret för kliniskt forsknings-
och utvecklingsarbete 31
Hemställan 35
Reservationer 37
Bilaga 1: I propositionen framlagda
lagförslag 44
Bilaga 2: Socialförsäkringsutskottets
yttrande 1996/97:SfU4y 46