I betänkandet tillstyrker utskottet
proposition 1996/97:18 om vissa företags
skattefrågor och avstyrker de motioner
som väckts med anledning av propo
sitionen.
Vid betänkandet har fogats tre
reservationer (m, fp).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1996/97:18 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1854)
om inkomstbeskattningen vid gräns
överskridande omstruktureringar inom EG.
I propositionen föreslås att förbudet
mot avdrag för förluster som uppkommit
vid överlåtelse av egendom mellan
företag i intressegemenskap skall gälla
även vid överlåtelse till företag som
inte är skattskyldigt i Sverige.
Förslaget innebär att ett totalt
avdragsförbud införs och i motsats till
vad som gäller för överlåtelser mellan
här i landet skattskyldiga företag
medges alltså inte avdrag när egendomen
i ett senare skede överlåts till
utomstående köpare. Vidare föreslås en
justering i de uppskovsregler som gäller
vid överlåtelse av aktier. Justeringen
går ut på att strukturregeln i 27 § 4
mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt (SIL) inte skall vara
tillämplig om överlåtelsen samtidigt
omfattas av någon av de regler som
gäller för överlåtelse inom
företagsgrupper (2 § 4 mom. nionde eller
tionde stycket SIL).
I propositionen föreslås också en
justering av reglerna för
internationella andelsbyten. Om den
skattskyldige särskilt begär det
tillämpas strukturregeln i 27 § 4 mom.
SIL i stället för de särskilda
bestämmelserna i lagen (1994:1854) om
inkomstbeskattningen vid
gränsöverskridande omstruktureringar
inom EG. Det innebär en möjlighet att
senare överlåta de vederlagsaktier som
erhölls vid bytet utan omedelbar
beskattning genom en koncernintern
aktieöverlåtelse.
Regeringen har möjlighet att genom
dispens medge befrielse från beskattning
av reavinst när aktier överlåts till ett
utländskt koncernföretag. Här föreslås
att dispensen skall prövas av
Riksskatteverket och att de grundläg
gande förutsättningarna för befrielse
skall regleras i lag.
I de regler som innebär att ett
aktiebolag utan omedelbara skattekon
sekvenser kan dela upp verksamheten på
mindre enheter (lex ASEA) föreslås att
börsregistrerade kreditmarknadsbolag
uttryckligen skall undantas från det
s.k. verksamhetsvillkoret om bolaget
ingår i en koncern i vilken det finns
ett bankaktiebolag.
I propositionen diskuteras även den
avskattningsregel som skall tillämpas
när ett investmentföretag byter
karaktär. Slutsatsen är att
avskattningsregeln bör kvarstå i princip
oförändrad.
Slutligen föreslås att om ett svenskt
aktiebolag inte längre skall anses ha
skatterättsligt hemvist i Sverige skall
utdelning från bolaget behandlas som om
den lämnats av en utländsk juridisk
person.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1996/97:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen i
den del den avser förlust vid avyttring
av egendom i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår propositionen i
den del den avser befrielse från
beskattning av reavinst vid
aktieöverlåtelser, i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar om sådan
ändring i lagen om statlig inkomstskatt
att avskattningsregeln avskaffas, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen avslår propositionen i
den del den avser investmentföretag, i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk26 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
avslår propositionen vad gäller
uppskovsreglerna i 2 § 4 mom.
Utskottet
Förlust vid avyttring av egendom
I propositionen föreslås att förbudet
mot avdrag för förlust vid överlåtelse
av egendom mellan företag i
intressegemenskap även skall omfatta
överlåtelser till företag som inte är
skattskyldiga i Sverige. Förbudet
infördes vid 1990 års skattereform och
utgör en del av en reglering som innebär
att reavinstbeskattningen genomförs när
tillgången senare lämnar
intressegemenskapen. Förbudet har
tidigare ansetts omfatta överlåtelser
till den som inte är skattskyldig i
Sverige även om reglerna om den
fortsatta hanteringen av tillgången inte
kan tillämpas i dessa fall.
Regeringsrätten har dock gjort en annan
bedömning och har i RÅ 1955 ref. 13
medgivit avdrag för förlust som
uppkommit vid överlåtelse till en kommun
och i RÅ 1995 ref. 43 medgivit avdrag
för förlust vid överlåtelse till ett
utländskt koncernbolag. Regeringens
förslag innebär att förbudet skall gälla
även om någon beskattning för reavinst
inte kan genomföras när tillgången
överlåts vidare.
Regeringen har övervägt möjligheten att
i stället införa särskilda regler som
innebär en uppskjuten avdragsrätt för
överlåtaren i dessa fall. En sådan
lösning innebär dock enligt regeringens
bedömning att man riskerar att få en
förmånligare behandling av dessa
överlåtelser än vid överlåtelser till
den som är skattskyldig i Sverige. Om en
annan lösning bör genomföras som en
följd av de förändringar som övervägs av
Företagsskatteutredningen bör detta
enligt regeringen övervägas av
utredningen i dess fortsatta arbete.
När det gäller Sveriges internationella
åtaganden och Romfördragets förbud mot
restriktioner för kapitalrörelser och
betalningar mellan medlemsstater anför
regeringen att förslaget reglerar en
situation då överlåtelse sker mellan
närstående företag. Effekterna av
förslaget blir något annorlunda vid
överlåtelse till subjekt som inte är
skattskyldiga i Sverige jämfört med över
låtelse till ett i Sverige skattskyldigt
subjekt. Det är dock enligt regeringen
inte fråga om två jämförbara situationer
och inte heller möjligt att införa samma
regelsystem för de två olika
situationerna. Regeringens bedömning är
att förslaget inte kan anses innebära
någon otillåten diskriminering.
I motion Sk25 yrkande 1 av Bo Lundgren
m.fl. (m) och i motion Sk26 av Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)
hemställer motionärerna att förslaget
avslås. Enligt motionärerna innebär
förslaget en diskriminering av koncerner
med verksamhet i flera länder. I stället
bör man enligt motionärerna kunna införa
en uppskjuten avdragsrätt som inträder
när tillgången senare lämnar intresse
gemenskapen.
Enligt skatteutskottets mening är det
viktigt att avdragsmöjligheten upphör så
snart som möjligt. Den lösning som
regeringen föreslår innebär att överlå
telser av anläggningstillgångar inom en
koncern behandlas lika och att möj
ligheten att få avdrag för förlust när
tillgången senare lämnar koncernen är
beroende av om skattskyldighet för
reavinst föreligger eller ej. Skatte
utskottet delar regeringens bedömning
att den föreslagna lösningen inte
innebär någon otillåten diskriminering.
Utskottet tillstyrker propositionen i
denna del och avstyrker
motionsyrkandena.
Lex ASEA
I propositionen föreslås en förändring
av de regler som gör det möjligt att
dela upp ett aktiebolags verksamheten på
flera företag utan skattekonsekvenser.
Ett villkor för tillämpning av dessa
regler är att minst 20 % av verksamheten
skiljs av (verksamhetskravet). Enligt
förslaget skall bankernas undantag från
verksamhetskravet tillämpas också på
kreditmarknadsbolag som ingår i samma
koncern som ett bankaktiebolag.
Bakgrunden är att Stadshypotek AB
framfört önskemål om att få samma
möjlighet som bankerna att dela ut
aktier i fastighetsförvaltande bolag.
I motion Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m)
anför motionärerna att det kan vara
svårt för stora företag att uppfylla
verksamhetskravet och att dessa som ett
alternativ bör få möjlighet att tillämpa
bestämmelsen om det avskilda bolaget
marknadsnoteras. Yrkande 2 i motionen
uppfattas av utskottet som avseende ett
tillkännagivande med denna inriktning.
Utskottet har inte funnit någon
anledning till erinran mot regeringens
förslag och tillstyrker därför
propositionen i denna del.
När det gäller den fråga som
motionärerna tar upp bör Företagsskatte
utredningens arbete med
omstruktureringsfrågorna nu avvaktas.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Investmentföretag
I propositionen redovisar regeringen
sina överväganden när det gäller
bestämmelsen om avskattning av
investmentföretag som byter karaktär.
För investmentföretagen gäller särskilda
regler som är avsedda att skapa neutrali
tet mellan direkt och indirekt ägande av
värdepapper. Ett investmentföretag kan
som en följd härav omsätta sin
aktieportfölj utan att beskattning upp
kommer. I gengäld påförs företaget en
schablonintäkt. I anslutning till att
aktieutdelningar var skattefria år 1994
infördes dessutom en särskild
avskattningsregel. Investmentföretag som
upphör att vara investmentföretag skall
enligt denna regel beskattas för en
schablonintäkt som motsvarar 30 % av
värdet av aktier och liknande
tillgångar. Alternativt kan de faktiska
vinsterna och förlusterna redovisas. När
skattefriheten för aktieutdelningar togs
bort behölls avskattningsregeln i
avvaktan på ytterligare överväganden.
Regeringen konstaterar att
avskattningsregeln visserligen inte
behövs för att upprätthålla en
neutralitet mellan ett direkt och ett
indirekt innehav av aktier men att den
fyller en funktion när det gäller
likabehandlingen av företags
aktieinnehav. Om avskattningsregeln
slopas får företag som under en period
kunnat använda sig av reglerna för
investmentföretag en fördel jämfört med
andra företag som innehar aktier.
Regeringen gör därför bedömningen att
avskattningsregeln bör behållas.
I motion Sk25 yrkandena 3 och 4 av Bo
Lundgren m.fl. (m) hemställer motionär
erna att avskattningsregeln slopas
eftersom den enligt deras mening inte
fyller någon funktion sedan
beskattningen av utdelningsinkomster
återinförts.
Utskottet delar regeringens bedömning
av dessa frågor och avstyrker därför
motionsyrkandet.
Propositionen i övrigt
Utskottet har inte funnit någon
anledning till erinran mot regeringens
förslag i övrigt och tillstyrker därför
propositionen även i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förlust vid
avyttring av egendom
att riksdagen godtar proposition
1996/97:18 i denna del och avslår
motionerna 1996/97:Sk25 yrkande 1 och
1996/97:Sk26,
res. 1 (m, fp) -
delvis
2. beträffande Lex ASEA
att riksdagen godtar proposition
1996/97:18 i denna del och avslår
motion 1996/97:Sk25 yrkande 2,
res. 2 (m)
3. beträffande
investmentföretag
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk25 yrkandena 3 och 4,
res. 3 (m)
4. beträffande propositionen i
övrigt
att riksdagen godtar proposition
1996/97:18 i denna del,
5. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad
utskottet anfört och hemställt antar
de vid proposition 1996/97:18 fogade
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1854)
om inkomstbeskattningen vid gräns
överskridande omstruktureringar inom
EG.
res. 1 (m, fp) -
delvis
Stockholm den 19 november 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Per Rosengren (v), Ulla
Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd),
Lars U Granberg (s), Ingibjörg
Sigurdsdóttir (s) och Carl Erik Hedlund
(m).
Reservationer
1. Förlust vid avyttring av egendom
(mom. 1 och mom. 5)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)
har
dels anfört följande:
Vi delar regeringens bedömning att det
inte bör finnas en möjlighet att direkt
göra avdrag för förluster som uppkommit
vid försäljning av egendom till
utländska intressebolag men kan inte
acceptera ett totalförbud. Med en sådan
lösning kommer man att diskriminera
koncerner med verksamheter i skilda
länder. Eftersom det överlåtande
företaget inte får någon avdragsrätt och
inte heller det utländska
intressebolaget, så kommer koncernens
totala skatteförhållande att bli sämre
än vad som gällt om koncernen varit
helsvensk.
Flera remissinstanser har ansett att
man skulle kunna konstruera en
bestämmelse som innebär en uppskjuten
avdragsrätt för det överlåtande
företaget. En sådan uppskovsregel skulle
kunna utformas så att det överlåtande
bolagets avdragsrätt kan utnyttjas först
när egendomen avyttrats och att i
avvaktan på att detta sker det
överlåtande företaget aktiverar
förlusten. I händelse av att
intressegemenskapen skulle upphöra innan
egendomen sålts skulle avdragsrätten
också inträda. Regeringen har anfört att
Företagsskatteutredningen bör överväga
att komma med förslag om annan lösning
än den som regeringen nu föreslår. Vi
anser att man inte behöver avvakta
utredningens förslag.
Från regeringens håll har framhållits
att det är viktigt med stabila regler
för företagandet. I detta instämmer vi,
och vi anser därför att det vore bättre
att införa en uppskjuten avdragsrätt som
här beskrivits än att införa ett
totalförbud.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag
om ett totalförbud och hos regeringen
begära ett skyndsamt förslag som innebär
att en uppskjuten avdragsrätt i stället
införs.
dels vid moment 1 och moment 5 i
motsvarande del hemställt
1. beträffande förlust vid avyttring
av egendom
att riksdagen med bifall till
motionerna 1996/97:Sk25 yrkande 1 och
1996/97:Sk26 och avslag på
proposition 1996/97:18 i denna del
hos regeringen begär ett skyndsamt
förslag i enlighet med vad ovan
anförts,
5. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad ovan
anförts och hemställts gör den
ändringen i förslaget till lag om
ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt att ändringen i 2 § 4
mom. nionde stycket utgår.
2. Lex ASEA (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag gäller en möjlighet
till undantag från beskattningen vid
omstrukturering av vissa
kreditmarknadsbolag. Vi har ingen
invändning mot detta förslag men anser
att det finns behov av ytterligare
ändringar.
De villkor som uppställs för undantag
från beskattning vid omstrukturering är
bl.a. följande. Moderbolaget skall vara
börsnoterat i Sverige. Samtliga aktier
skall delas ut och den verksamhet som
skall bedrivas i vartdera bolaget efter
det att omstruktureringen skett skall
vara av betydande omfattning i
förhållande till den verksamhet som
tidigare bedrevs i det utdelande
bolaget. Detta verksamhetsvillkor är
inte närmare preciserat, men ett
allmänt krav är att verksamheten i det
avskilda dotterföretaget bör uppgå till
minst 20 % av den ursprungliga
verksamheten.
Med den takt som
marknadsförutsättningarna ändras bör
reglerna för omstruktureringar av
koncerner vara utformade så att de
underlättar processen och inte försvårar
den. Enligt vår uppfattning bör man
införa en regel vid sidan om det
nuvarande verksamhetsvillkoret. Denna
regel skulle fastställa att kriteriet på
att verksamhetsvillkoret uppfyllts
skulle vara att det avskilda bolaget
marknadsnoteras. Reglerna för en
börsintroduktion är i alla länder sådana
att det krävs en viss storlek och
organisation för att bli accepterad.
Kravet på en marknadsnotering kan
kombineras med en bestämmelse att det
avskiljande bolagets aktier fortfarande
skall vara noterade i Sverige. En sådan
regel skulle underlätta för de större
svenska koncernerna att genomföra
strukturomvandlingar som bedöms som
önskvärda. Det avskilda bolaget kan vara
stort, men ändå inte så stort att
verksamhetsvillkoret uppfylls. I mindre
koncerner kan det vara lättare att
uppfylla kriteriet, och det leder till
en form av diskriminering av stora
bolags möjligheter att utan
skatteeffekter göra önskvärda
omvandlingar.
Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande Lex ASEA
att riksdagen godtar proposition
1996/97:18 i denna del och med
anledning av motion 1996/97:Sk25
yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan
anförts.
3. Investmentföretag (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) har
dels anfört följande:
En utgångspunkt vid utformningen av
beskattningsreglerna för investment
företag har varit att det skall råda
neutralitet mellan direkt och indirekt
ägande av värdepapper och att reglerna
inte skall försvåra omplaceringar av
aktieinnehavet. Dessa regler byggde
bl.a. på det faktum att utdelning be
skattades hos mottagaren. I anslutning
till att aktieutdelningen 1994 blev
skattefri infördes en särskild
avskattningsregel för de
investmentföretag som byter inriktning.
Syftet var att säkra en enkelbeskattning
av investmentbolagens reavinster.
I och med att riksdagen beslutade
återinföra dubbelbeskattning av bolags
inkomster bortföll också motivet för att
behålla avskattningsregeln. Byter ett
investmentföretag inriktning så kommer
latenta reavinster att beskattas senare
hos både företaget och hos aktieägarna
vid utdelning. Någon avskattning behövs
således inte. Regeringen vitsordar också
att en eventuell
investmentbolagsrabatt skulle kunna få
betydelse vid en jämförelse mellan en
fysisk persons direkta respektive
indirekta innehav av en aktieportfölj
(prop. s. 29-32). Men regeringen anser
inte att den jämförelsen är relevant
utan menar att den relevanta jämförelsen
är beskattning av aktieinnehav i ett
investmentföretag respektive ett
rörelsedrivande företag.
Vi delar inte regeringens syn.
Kriteriet för ett investmentföretag är
ett svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening som uteslutande eller
så gott som uteslutande förvaltar
värdepapper och vars uppgift är att
genom ett välfördelat
värdepappersinnehav erbjuda aktie- och
andelsägare riksfördelning och vari ett
stort antal fysiska personer äger aktier
eller andelar . Riskspridning och
mångfald vad gäller ägare är centrala
egenskaper för investmentbolaget och det
bör vara enkla regler som ger en rimlig
balans mellan behandlingen av
beskattningen av en persons direkta
eller indirekta aktieinnehav. Det är
neutraliteten mellan fysiska personers
aktieinnehav som hittills varit norm för
beskattningen av investmentbolag.
Regeringen anför i stället att det är
önskvärt att åstadkomma neutralitet
mellan beskattningen vid innehav av en
aktieportfölj i ett investmentbolag
respektive ett rörelsedrivande företag.
Denna argumentering skiljer sig markant
från vad som sedan länge varit
vägledande och tyder dessutom inte på
att regeringen lyssnat särskilt noga på
de remissinstanser som motsatt sig
förslaget.
Till yttermera visso har regeringen
angivit att det i propositionen lämnade
förslaget är av en sådan karaktär att
det inte kan anses medföra några stats
finansiella effekter. Då finns det
enligt vår uppfattning ingen anledning
att behålla avskattningsregeln.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett
skyndsamt förslag som innebär att
avskattningsregeln slopas.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande investmentföretag
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Sk25 yrkandena 3 och 4 hos
regeringen begär ett skyndsamt
förslag i enlighet med vad ovan
anförts.