I detta betänkande tillstyrker utskottet
proposition 1996/97:12, som innebär
bl.a. att reglerna om räntefördelning
och expansionsmedel ändras för att
underlätta generationsskiften i enskild
näringsverksamhet, att handelsbolag blir
skattesubjekt för vissa skatter och får
möjlighet till helårsredovisning av
mervärdesskatt och att avdraget för
måltidsutgifter i samband med
representation sänks från 180 kr till 90
kr per person. Utskottet avstyrker de
motioner som behandlas i ärendet.
Vid betänkandet fogas åtta
reservationer (m, fp, mp, kd)
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1996/97:12 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1993:1536)
om räntefördelning vid beskattning,
3. lag om ändring i lagen (1993:1537)
om expansionsmedel,
4. lag om ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt,
5. lag om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel,
6. lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader,
7. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),
8. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrollupp-gifter,
9. lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200).
Lagförslag 5 om avkastningsskatt på
pensionsmedel behandlas i annat
sammanhang (bet. 1996/97:SkU4).
I propositionen föreslås vissa
justeringar av reglerna i inkomstslaget
näringsverksamhet.
En skattskyldig som förvärvar en
näringsfastighet genom arv, testamente,
bodelning med anledning av makes död
eller äktenskapsskillnad eller genom
gåva skall få öka fördelningsunderlaget
enligt lagen om räntefördelning vid
beskattning med en särskild post om
fördelningsunderlaget vid
förvärvstidpunkten är negativt till den
del som hänför sig till förvärvet. Den
särskilda posten utgörs av förvärvarens
fördelningsunderlag. Den särskilda
posten får dock inte överstiga ett
belopp som motsvarar summan dels av
skillnaden mellan vederlaget för
fastigheten och fastighetens värde
enligt lagen om räntefördelning vid
beskattning dels 72 procent av de
expansionsmedel som övertagits i samband
med förvärvet. Motsvarande justering
föreslås av takbeloppet enligt lagen om
expansionsmedel. Tillskott till
verksamheten skall, med vissa undantag,
få räknas med i fördelningsunderlaget
respektive takbeloppet utan fördröjning.
Expansionsmedelsskatten och särskild
löneskatt enligt 1 § lagen om särskild
löneskatt på pensionskostnader skall
inte räknas som tillgång eller skuld vid
beräkning av fördelningsunderlaget.
Tidpunkten för beräkning av räntesatsen
för räntefördelning föreslås ändrad från
utgången av november månad året före
beskattningsåret till utgången av
november månad andra året före
taxeringsåret.
I propositionen föreslås att
handelsbolag skall vara skattskyldigt
för fastighetsskatt, avkastningsskatt på
pensionsmedel samt särskild löneskatt på
pensionskostnader i stället för
delägarna. Skattskyldiga som redovisar
mervärdesskatten i en särskild
deklaration skall, om
beskattningsunderlagen exklusive
gemenskapsinterna förvärv och import
uppgår till högst 200 000 kr per år, få
möjlighet att betala mervärdesskatten
årligen i stället för månadsvis.
I propositionen föreslås vidare att
bidrag som betalas ut från EU till
näringsidkare skall beskattas som
näringsbidrag på samma sätt som bidrag
som betalas ut från svenska myndigheter.
I propositionen redovisas slutligen ett
förslag avseende en tidigare aviserad
åtstramning av avdragsramen för
representation.
I detta sammanhang behandlas även ett i
proposition 1996/97:21 Nedsättning av
socialavgifter, m.m. framlagt förslag
till ändring i 2 kap. 25 § lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter.
Proposition 1996/97:21 i övrigt
behandlas i bet. 1996/97:FiU1.
De vid proposition 1996/97:12 fogade
lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
propositionen
1996/97:Sk21 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag i den del som avser
anskaffningsvärdet för benefikt
förvärvad näringsfastighet i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag i den del som avser
skattskyldighet för fastighet i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att gränsen
för helårsredovisning i särskild
deklaration fastställs till 400 000 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att de som är
frivilligt skattskyldiga till
mervärdesskatt skall ha rätt att
redovisa mervärdesskatten i
inkomstdeklarationen under förutsättning
att beskattningsunderlaget uppgår till
högst 1 miljon kronor i enlighet med vad
som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att den som
är frivilligt skattskyldig till
mervärdesskatt skall ha rätt att gå ur
systemet i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1996/97:Sk22 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200) att
handelsbolagen med ett beräknat
beskattningsunderlag om 1 miljon kronor
kan få helt år som redovisningsperiod.
1996/97:Sk23 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avskaffa
representationsavdraget.
Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1996
1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
20. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vin och sprit ej skall
ingå i avdragsramen för representation.
1996/97:So670 av Göran Magnusson m.fl.
(s,c,fp,v,mp,kd) vari yrkas - såvitt nu
är i fråga -
2. att riksdagen beslutar att slopa
avdrag för representation.
1996/97:N269 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
14. att riksdagen avslår förslaget till
reducerad avdragsram för representation
i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Utskottet
Räntefördelning och expansionsmedel
I propositionen föreslås ändringar i
reglerna om räntefördelning för att
underlätta generationsskiften i enskild
näringsverksamhet. Enligt förslaget
skall en särskild post få beräknas till
den del ett negativt fördelningsunderlag
uppkommer då en näringsfastighet
förvärvas genom arv, testamente,
bodelning med anledning av makes död
eller äktenskapsskillnad eller genom
gåva. Ett belopp motsvarande den
särskilda posten får undantas vid
beräkning av negativ räntefördelning.
En utgångspunkt för förslaget är att
överlåtelser av näringsfastigheter i
samband med generationsskiften ofta
finansieras med lån eller
vederlagsreverser. Vid beräkning av
underlaget för räntefördelning sätts
värdet på fastigheten vanligtvis lägre
än lånets eller vederlagsreversens
belopp. Skuldsidan ökar därför mer än
tillgångssidan i underlaget för
räntefördelning. Om detta medför att
fördelningsunderlaget i förvärvskällan
blir negativt skall enligt gällande
regler s.k. negativ räntefördelning
tillämpas. Är det negativa
fördelningsunderlaget större än 50 000
kr justeras beskattningen genom att en
schablonmässigt bestämd ränta flyttas
från inkomst av näringsverksamhet till
inkomst av kapital.
Reglerna om negativ räntefördelning
skall utgöra en spärr mot att privata
räntekostnader tas in i
näringsverksamheten där avdragseffekten
är större. I propositionen anförs att en
tillämpning av reglerna också i
generationsskiftesfallen är helt korrekt
eftersom ett uttag ur verksamheten har
skett för att finansiera
fastighetsförvärvet. Inte desto mindre
medför enligt propositionen den negativa
räntefördelningen en särskild svårighet
för den som skall lösa ut syskon vid
generationsskiften. Motsvarande problem
kan uppkomma vid förvärv genom arv,
testamente eller bodelning i anledning
av makes död eller äktenskapsskillnad
eller vid förvärv genom gåva om
förvärvaren har att utge vederlag för
fastigheten. Dessa svårigheter motiverar
enligt propositionen att reglerna ändras
så att risken för negativ
räntefördelning i samband med
generationsskiften minskas.
Har fördelningsunderlaget blivit
positivt i förvärvskällan något år
upphör enligt förslaget den särskilda
posten. Även om fördelningsunderlaget
därefter blir negativt får den särskilda
posten inte tillgodoräknas vid beräkning
av fördelningsunderlaget. Särskilda
regler föreslås bl.a. om hur stor den
särskilda posten får vara och att
tillskott av kapital normalt skall
minska den särskilda posten.
Enligt propositionen skall vid förvärv
i samband generationsskifte en särskild
post på motsvarande sätt kunna beräknas
vid beräkning av takbeloppet för
expansionsmedel. Reglerna skall hindra
att den som övertagit expansionsmedel
omedelbart skall behöva upplösa sina
egna eller övertagna expansionsmedel.
De nya reglerna skall träda i kraft den
1 januari 1997 och tillämpas på
fastighetsöverlåtelser efter den 31
december 1995.
I propositionen föreslås vissa
ytterligare ändringar i reglerna om
räntefördelning, bl.a. att tillskott av
kapital till näringsverksamheten skall
få ingå i fördelningsunderlaget
respektive takbeloppet redan det år då
tillskottet sker. Några ändringar
föreslås också i förenklande syfte.
Motionärerna till Sk21 av Bo Lundgren
m.fl. (m) ställer sig i stora delar
bakom de förslag i propositionen som
gäller generationsskiften. De yrkar
emellertid att riksdagen skall ändra
förslaget så att såväl den särskilda
posten som den befintliga
övergångsposten skall vara oförändrad
och beräknas utan att man tar hänsyn
till det fördelningsunderlag som
övertagaren har i sin förvärvskälla före
fastighetsöverlåtelsen (yrkande 1). Som
motivering till yrkandet anförs bl.a.
att en minskning av den särskilda posten
med tillskjutet kapital i praktiken
kommer att medföra att
näringsverksamheter som omfattas av
förslaget inte kommer att tillföras
ytterligare kapital. Skulle reglerna i
den utformning motionärerna förordar
komma att missbrukas får lagstiftningen
enligt motionen anpassas till detta.
Motionärerna vill också att riksdagen
skall utsträcka tillämpningen bakåt av
de nya reglerna så att de omfattar
överlåtelser efter utgången av år 1993.
Utskottet vill framhålla att det
förslag som regeringen har lagt fram
syftar till att förhindra att den som
tar över en näringsfastighet i samband
med ett generationsskifte drabbas av
negativ räntefördelning på grund av
fastighetsförvärvet. Utskottet anser att
redan den ändring i regelsystemet som
regeringen har föreslagit är tämligen
långtgående mot bakgrund av de principer
som har legat till grund för
utformningen av reglerna om
räntefördelning. Motionsyrkandet går
enligt utskottets uppfattning längre än
vad som är nödvändigt för att underlätta
generationsskiften. Motionärernas
förslag om en helt oberoende särskild
post skulle bl.a. leda till att
fördelningsunderlaget skulle tillåtas
vara positivt samtidigt som skuldsidan
belastas med en post som i realiteten är
ett uttag ur förvärvskällan. En sådan
utformning av reglerna skulle dessutom
kunna leda till oönskad skatteplanering.
Beträffande tillämpligheten i tiden av
de nya reglerna delar utskottet
regeringens uppfattning att det skulle
föra för långt att beakta överlåtelser
under en längre tid bakåt.
Mot den angivna bakgrunden tillstyrker
utskottet propositionen i de delar som
gäller räntefördelning och
expansionsmedel och avstyrker motion
Sk21 yrkande 1.
Skattskyldighet för handelsbolag
I propositionen föreslås att
handelsbolag och europeiska ekonomiska
intressegrupperingar blir skattesubjekt
för fastighetsskatt, särskild löneskatt
på pensionskostnader samt
avkastningsskatt på pensionsmedel.
Motivet för ändringen är att förenkla
för såväl de skattskyldiga som
beskattningsmyndigheterna som i dag
använder mycket tid och resurser för att
fördela underlaget för dessa skatter
mellan delägarna. Handelsbolaget kan
göras till skattesubjekt för de berörda
skatterna utan att detta inverkar på den
enligt inkomstskattelagarna gällande
principen att inkomsten av
näringsverksamheten bör enkelbeskattas
och att skattesatsen skall vara
progressiv.
Enligt motion Sk21 yrkande 2 av Bo
Lundgren m.fl. (m) bör riksdagen ändra
det framlagda förslaget på så sätt att
delägare i handelsbolag skall kunna
räkna med sin andel i handelsbolagets
fastighetsskatt vid beräkning av
skattereduktion för underskott i
kapital.
Utskottet anser att förenklingsskäl
talar för att handelsbolag blir
skattskyldiga för de berörda skatterna.
Under remissbehandlingen av det
promemorieförslag (Ds 1996:41) som
ligger till grund för propositionen
påpekade några remissinstanser att
förslaget om att göra handelsbolaget
till skattesubjekt kan medföra vissa
nackdelar vid beskattningen av delägaren
såsom att delägaren inte kan erhålla
skattereduktion enligt 2 § 4 mom.
uppbördslagen mot handelsbolagets
fastighetsskatt. Regeringen har gjort
den bedömningen att fördelarna med
förslaget vida överstiger de nackdelar
som remissinstanserna påpekat. Utskottet
delar denna bedömning och tillstyrker
propositionen. Följaktligen avstyrker
utskottet motion Sk21 yrkande 2.
Redovisning av mervärdesskatt
I propositionen föreslås att
handelsbolag och vissa andra
skattskyldiga som i dag lämnar
momsredovisning månadsvis skall kunna gå
över till helårsredovisning av
mervärdesskatt i självdeklarationen. En
förutsättning är att
beskattningsunderlaget inte överstiger
200 000 kr.
Enligt motion Sk21 yrkande 3 av Bo
Lundgren m.fl. (m) bör beloppsgränsen
för helårsredovisning för undvikande av
konkurrenssnedvridande effekter
bestämmas till 400 000 kr. Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkar
i motion Sk22 att handelsbolag med ett
beskattningsunderlag upp till en miljon
kronor skall kunna få helt år som
redovisningsperiod. Jämförliga villkor
med aktiebolag och enskild näringsidkare
kan enligt motionen uppnås genom att
handelsbolaget får betala F-skatt med
preliminär mervärdesskatt enligt
preliminärdeklaration.
Handelsbolagen hade tidigare en
motsvarande möjlighet till
helårsredovisning. Denna möjlighet
slopades emellertid i samband med att
redovisningsgränsen höjdes från 200 000
kr till en miljon kronor för övriga
skattskyldiga fr.o.m. den 1 januari
1996. Slopandet var föranlett av bl.a.
konkurrensneutralitetsskäl. Företag som
redovisar årligen i sin ordinarie
självdeklaration skall varje månad
betala preliminär skatt vilken beräknats
med hänsyn tagen till mervärdesskatten.
Handelsbolag betalar inte inkomstskatt
och följaktligen inte heller F-skatt.
Att under dessa förutsättningar medge
att mervärdesskatten skulle få redovisas
i särskild deklaration en gång om året
bedömdes kunna ge handelsbolagen en
konkurrensfördel framför aktiebolag och
enskild näringsverksamhet.
Skatteutskottet har tidigare med
anledning av en motion om slopandet av
möjligheten till helårsredovisning
fr.o.m. den 1 januari uttalat att
skattereglerna så långt möjligt bör vara
neutrala till olika rörelseformer och
att det med denna utgångspunkt är ett
problem att handelsbolagen inte har
samma möjlighet som andra skattskyldiga
att redovisa per kalenderår.
Skatteutskottet ansåg att regeringen
borde uppmärksamma detta problem och
återkomma till riksdagen med ett
förslag. Riksdagen beslutade ett
tillkännagivande till regeringen i
enlighet med vad utskottet anfört (bet.
1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305).
I den utredning som nu ägt rum har
framhållits att en månadsvis redovisning
kan vara betungande för mindre
handelsbolag med låg omsättning. Enligt
propositionen bör valet av beloppsgräns
göras med hänsyn dels till de
administrativa konsekvenserna för såväl
skattskyldiga som skattemyndigheterna,
dels till konkurrensneutraliteten mellan
olika företagsformer. Regeringen har vid
en avvägning av dessa båda intressen
kommit fram till att gränsen bör sättas
vid 200 000 kr.
Utskottet anser att det inte finns
tillräckliga skäl för att fastställa en
högre beloppsgräns än den regeringen har
föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså
propositionen och avstyrker motionerna
Sk21 yrkande 3 och Sk22.
I motion Sk21 finns också yrkanden om
att företag som är frivilligt
skattskyldiga till mervärdesskatt skall
ha rätt att redovisa mervärdesskatten i
inkomstdeklarationen om
beskattningsunderlaget uppgår till högst
en miljon kronor (yrkande 4) och att de
företag som frivilligt har gått in i
mervärdesskattesystemet skall ha en
lagfäst rätt också att lämna
mervärdesskattesystemet (yrkande 5).
I propositionen erinras beträffande
liknande under remissbehandlingen
uppkommande frågor att gällande regler
ger skattemyndigheten möjlighet att
medge årsredovisning även om detta
vanligen inte tillåts bl.a. av
kontrollskäl. Enligt propositionen bör
det alltjämt ankomma på
skattemyndigheten att avgöra hur
redovisningen skall kunna ske vid
frivillig skattskyldighet. Utskottet
anser det inte finnas skäl för att
överväga en sådan lagändring beträffande
helårsredovisning som motionärerna
föreslår. Detsamma gäller förslaget i
motionen om lagfäst rätt till utträde ur
mervärdesskattesystemet för de företag
som gått in frivilligt. Utskottet
avstyrker därmed motion Sk21 yrkandena 4
och 5.
Begränsning av avdragsramen för
representation
I propositionen föreslås att avdraget
för måltidsutgifter i samband med
representation fr.o.m. år 1997 skall
sättas ned från 180 till 90 kr per
person.
I motion N269 yrkande 14 av Carl Bildt
m.fl. (m) yrkas om avslag på
propositionen i denna del med hänvisning
till bl.a. de effekter som kan uppkomma
för restaurangbranschen. Enligt motion
Sk23 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) bör
representationsavdraget slopas. I motion
So670 yrkande 2 av Göran Magnusson m.fl.
(s, c, fp, v, mp, kd) behandlas insatser
för minskad alkoholkonsumtion. Även i
denna motion yrkas att
representationsavdraget skall slopas.
Ett slopande av avdragsrätten såvitt
avser vin och sprit yrkas i motion Sk371
yrkande 20 av Alf Svensson m.fl. (kd).
Enligt motionen bör frånvaron av alkohol
i arbetet vara ett särskilt viktigt
delmål i strävandena att minska
alkoholkonsumtionen.
Enligt gällande regler medges avdrag i
det enskilda fallet inte med större
belopp än som kan anses skäligt. Avdrag
för måltidsutgifter som avser lunch,
middag eller supé medges inte med större
belopp än 180 kr per person.
Beloppsgränsen 180 kr infördes hösten
1995 och gäller fr.o.m. inkomståret
1996. Beloppet avser kostnader exklusive
mervärdesskatt. Den som inte är
skattskyldig till mervärdesskatt får öka
avdragsramen med mervärdesskatten.
Den nu föreslagna minskningen av
avdragsramen för måltidsutgifter från
180 kr till 90 kr har tidigare aviserats
bland åtgärder på skatteområdet med
syfte att förstärka statens inkomster
(prop. 1995/96:150 och prop. 1995/96:
198). Ändringen beräknas medföra en
varaktig årlig budgeteffekt om ca 500
miljoner kronor. För 1997 beräknas
effekten på statsbudgeten till 200
miljoner kronor.
Utskottet anser att den ytterligare
uppstramning av avdragsramen för
representation som föreslås i
propositionen är starkt motiverad mot
bakgrund av den förstärkning av det
offentligas finanser som åtgärden
medför. Utskottet anser inte att det
finns motiv för att avskaffa avdraget.
Beträffande förslaget att slopa
avdragsrätten för vin och sprit i
samband med representation har utskottet
tidigare (1995/96:SkU20) uttalat att
förenklingsskäl talar för att även
kostnader för vin och sprit skall få
ingå i avdragsramen. Avdragsrätt för vin
och sprit infördes i samband med att
avdragsramen minskades från 300 till 180
kr. Utskottet ansåg då att utrymmet för
vin och sprit skulle bli tämligen
måttligt eftersom de 180 kr som kunde
dras av för en måltid till huvudsaklig
del borde gå åt för att täcka
kostnaderna för mat. Utskottet uttalade
också att reglerna skulle prövas på nytt
om det skulle visa sig att de medförde
oönskade effekter.
Utskottet har förståelse för de
alkoholpolitiska synpunkter som anförts
i motionerna Sk371 och So670. Samtidigt
vill utskottet framhålla att den
minskning av avdragsramen som nu sker
medför att utrymmet för vin och sprit
vid representation kommer att bli mycket
litet eftersom avdraget fortfarande till
huvudsaklig del bör avse kostnaderna för
maten. Härigenom kan reglerna knappast
sägas uppmuntra till alkoholkonsumtion i
samband med representation.
Utskottet tillstyrker med hänvisning
till det anförda propositionen i denna
del och avstyrker motionerna N269
yrkande 14, Sk23, So670 yrkande 2 och
Sk371 yrkande 20.
Övriga frågor
I propositionen tas upp en fråga om
beskattning av vissa EU-bidrag.
Förslaget innebär att bidrag från EG-
organ till näringsidkare som är
skattskyldiga i Sverige skall
inkomstbeskattas som näringsbidrag under
samma förutsättningar som gäller för
bidrag från svenska staten. Utskottet
tillstyrker förslaget och propositionen
i övrigt i de delar den inte har berörts
i det föregående.
I fråga om lagförslagen bör dock göras
vissa redaktionella justeringar. Under
hösten har riksdagen beslutat om en
ändring i 1 § första stycket lagen om
särskild löneskatt på pensionskostnader
(prop. 1995/96:209, bet. 1996/97:SfU4,
SFS 1996:1069). Lagändringen träder i
kraft den 1 januari 1997. Den ändring i
andra stycket i samma paragraf som
föreslås i den nu förevarande
propositionen (lagförslag 2.6) skall
träda i kraft samma dag och bör därför
utformas som en ändring i den tidigare
ändringslagen i enlighet med utskottets
hemställan nedan.
Lagförslag 2.5 gäller en ändring i 2 §
lagen om avkastningsskatt på
pensionsmedel. En ändring i samma lagrum
föreslås i lagförslag 2.1 i proposition
1995/96:231 som utskottet behandlar i
annat sammanhang. Utskottet tillstyrker
den föreslagna ändringen i sak men den
författningstekniska re-
gleringen bör ske i det betänkande som
utskottet avlämnar med anledning av
proposition 1995/96:231 (bet.
1996/97:SkU4). Lagförslag 2.5 utgår
därför ur detta ärende.
I lagförslag 2.8 föreslås en ändring i
2 kap. 25 § lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter. Samma paragraf
föreslås ändrad i proposition 1996/97:21
(lagförslag 2.4) som bereds i
finansutskottet. Finansutskottet har
överlämnat det sistnämnda lagförslaget
till skatteutskottet för att en
författningsteknisk samordning skall
kunna ske. Vid utformningen av
lagförslaget i den nu förevarande
propositionen har den ändring som
föreslås i proposition 1996/97:21
beaktats. Genom att riksdagen antar det
förslag till ändring i 2 kap. 25 § som
utskottet återgivit inledningsvis i
detta betänkande antas samtidigt den i
proposition 1996/97:21 föreslagna
ändringen i samma paragraf. De
redaktionella justeringar som behövs i
övergångsbestämmelserna till ändringarna
i 2 kap. 25 § framgår av utskottets
hemställan.
Med dessa justeringar tillstyrker
utskottet de lagförslag som behandlas i
detta ärende.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande räntefördelning
och expansionsmedel
att riksdagen godtar proposition
1996/97:12 i denna del och avslår
motion 1996/97:Sk21 yrkande 1,
res. 1 (m) - delvis
2. beträffande skattskyldighet
för handelsbolag
att riksdagen godtar proposition
1996/97:12 i denna del och avslår
motion 1996/97:Sk21 yrkande 2,
res. 2 (m) - delvis
3. beträffande helårsredovisning
av mervärdesskatt
att riksdagen godtar till proposition
1996/97:12 i denna del och avslår
motionerna 1996/97:Sk21 yrkande 3 och
1996/97:Sk22,
res. 3 (m) - delvis
res. 4 (fp) -
delvis
4. beträffande frivilligt
skattskyldiga till mervärdesskatt
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sk21 yrkandena 4 och 5,
res. 5 (m, fp)
5. beträffande begränsning av
avdragsramen för representation
att riksdagen godtar proposition
1996/97:12 i denna del och avslår
motionerna 1996/97:Sk23,
1996/97:So670 yrkande 2,
1996/97:N269 yrkande 14 och
1996/97:Sk371 yrkande 20,
res. 6 (m) - delvis
res. 7 (fp, kd) -
delvis
res. 8 (mp)
6. beträffande beskattning av
vissa EU-bidrag
att riksdagen godtar proposition
1996/97:12 i denna del,
7. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av
propositionerna 1996/97:12 i denna
del och 1996/97:21 i denna del och
till följd av vad utskottet ovan
anfört och hemställt
dels antar de vid proposition
1996/97:12 fogade förslagen till
1. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1993:1536)
om räntefördelning vid beskattning,
3. lag om ändring i lagen (1993:1537)
om expansionsmedel,
4. lag om ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt med den
ändringen beträffande
övergångsbestämmelserna att ordet
intressegemenskapen byts ut mot
intressegrupperingen ,
7. lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),
8. lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och
kontrolluppgifter med den ändringen
att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna erhåller
följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
Denna lag träder i Denna lag träder i
kraft den 1 januari kraft den 1 januari
1997 och tillämpas 1997 och tillämpas
första gången vid första gången vid
1998 års taxering. 1998 års taxering.
Äldre bestämmelser Äldre bestämmelser
i 2 kap. 25 § i 2 kap. 25 §
första stycket första stycket
tillämpas dock tillämpas såvitt
fortfarande för avser skat-
räkenskapsår i teunderlag enligt 2
handelsbolaget som § lagen (1984:1052)
har påbörjats före om statlig
ikraftträdandet. fastighets-skatt, 3
§ lagen (1990:661)
om avkastningsskatt
på pensionsmedel
och 2 § lagen
(1991:687) om
särskild löneskatt
på
pensionskostnader
dock fortfarande
för räkenskapsår i
handelsbolaget som
har påbörjats före
ikraftträdandet.
9. lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200),
dels antar följande av utskottet
upprättat förslag till
Lag om ändring i lagen (1996:1069) om
ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen
(1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader i dess lydelse enligt
lagen (1996:1069) om ändring i nämnda
lag och ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen
(1996:1069) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Den som utfäst en tjänstepension skall
till staten betala särskild löneskatt
med 23,52 procent på kostnaden för
pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2
§.
I fråga om
handelsbolag och
europeisk ekonomisk
intressegruppering
är dock delägarna
respektive
medlemmarna
skattskyldiga.
Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna
Denna lag träder i Denna lag träder i
kraft den 1 januari kraft den 1 januari
1997. För 1997. För
beskattningsår som beskattningsår som
påbörjats före påbörjats före
ikraftträdandet ikraftträdandet
tillämpas äldre tillämpas äldre
bestämmelser. De bestämmelser. De
nya bestämmelserna nya bestämmelserna
i 1 och 3 §§ i 1 § första
tillämpas för stycket och 3 §
beskattningsår som tillämpas för
påbörjas den 1 beskattningsår som
januari 1998 och påbörjas den 1
senare. För januari 1998 och
beskattningsår som senare. För
påbörjas efter beskattningsår som
ikraftträdandet men påbörjas efter
före den 1 januari ikraftträdandet men
1998 skall särskild före den 1 januari
löneskatt enligt 1998 skall särskild
nämnda paragrafer löneskatt enligt
tas ut med 22,42 nämnda paragrafer
procent. tas ut med 22,42
procent. Äldre
bestämmelser i 1 §
andra stycket i
paragrafens lydelse
intill den 1
januari 1997
tillämpas för
räkenskapsår hos
handelsbolaget
eller den
europeiska
ekonomiska
intressegrupperinge
n som har påbörjats
före
ikraftträdandet.
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (m) - delvis
res. 3 (m) - delvis
res. 4 (fp) -
delvis
res. 6 (m) - delvis
res. 7 (fp, kd) -
delvis
Stockholm den 19 november 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström
(s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson
(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per
Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof
Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger
Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund
(m).
Reservationer
1. Räntefördelning och expansionsmedel
(mom. 1 och mom. 7 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 2 som börjar med Utskottet vill
och slutar med yrkande 1 bort ha
följande lydelse:
Propositionen innebär att tillskott av
kapital skall avräknas mot den särskilda
post som beräknas vid övertagandet av
fastigheten. Denna utformning av
reglerna kommer sannolikt att minska
beredvilligheten att tillföra
verksamheten nytt kapital, något som
måste undvikas. Reglerna bör i stället
utformas så att såväl den särskilda
posten som den befintliga
övergångsposten skall vara oförändrad
bl.a. vid tillskott av kapital. Den
skall också beräknas utan att man tar
hänsyn till det fördelningsunderlag som
övertagaren har i sin förvärvskälla före
fastighetsöverlåtelsen. Om det skulle
visa sig att en sådan bestämmelse kan
och också i verkligheten missbrukas
finns det i så fall möjlighet att
komplettera lagstiftningen.
De nya reglerna för enskild
näringsverksamhet infördes fr.o.m. 1995
års taxering. För att i möjligaste mån
undvika olikhet i behandlingen av de
generationsskiften som ägt rum sedan de
nya reglerna infördes bör de nu aktuella
reglerna få tillämpas på överlåtelser
efter utgången av år 1993.
Riksdagen bör redan nu besluta om
ändrade övergångsbestämmelser.
Beträffande övriga lagändringar bör
propositionen i denna del godtas endast
i avvaktan på att regeringen skyndsamt
återkommer med ett förslag om
beräkningen av den särskilda posten i
enlighet med motion Sk21. Dessa
kompletterande regler skall tillämpas
från den 1 januari 1997 och tillämpas på
överlåtelser efter utgången av år 1993.
dels att utskottets hemställan under 1
och 7 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:
1. beträffande räntefördelning och
expansionsmedel
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Sk21 yrkande 1 och
proposition 1996/97:12 i denna del
beslutar att införa nya regler för
generationsskiften i enskild
näringsverksamhet i enlighet med vad
utskottet anfört och hos regeringen
begär att den skyndsamt lägger fram
ett nytt förslag om den särskilda
postens storlek i enlighet med motion
1996/97:Sk21,
7. beträffande lagförslagen i fråga
om räntefördelning och
expansionsmedel
att riksdagen till följd av vad
utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid propositionen fogade
förslagen till
2. lag om ändring i lagen (1993:1536)
om räntefördelning vid beskattning
med den ändringen att punkt 3 av
övergångsbestämmelserna erhåller
följande lydelse: Bestämmelsen i 14
a § tillämpas i fråga om
fastighetsöverlåtelser som skett den
1 januari 1994 eller senare. ,
3. lag om ändring i lagen (1993:1537)
om expansionsmedel med den ändringen
att punkt 2 av
övergångsbestämmelserna erhåller
följande lydelse: Bestämmelsen i 7 a
§ tillämpas i fråga om
fastighetsöverlåtelser som skett den
1 januari 1994 eller senare.
2. Skattskyldighet för handelsbolag
(mom. 2 och mom. 7 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 2 som börjar med Utskottet anser
och slutar med yrkande 2 bort ha
följande lydelse:
Det förslag om skattskyldighet för
handelsbolag som regeringen har lagt
fram bör införas, men kompletteras så
att en delägare i ett handelsbolag kan
erhålla skattereduktion för sin andel av
handelsbolagets statliga
fastighetsskatt. Regeringen bör
skyndsamt återkomma med lagförslag.
Utskottet tillstyrker därmed motion Sk21
yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande skattskyldighet
för handelsbolag
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Sk21 yrkande 2 och
proposition 1996/97:12 i denna del
hos regeringen begär att den lägger
fram ett lagförslag som innebär
skattereduktion för handelsbolagets
fastighetsskatt i enlighet med vad
utskottet anfört.
3. Redovisning av mervärdesskatt (mom. 3
och mom. 7 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 2 som börjar med I den utredning
och slutar med och Sk22 bort ha
följande lydelse:
Regeringen föreslår att för
skattskyldiga som inte lämnar
självdeklaration och som redovisar
mervärdesskatten i särskild deklaration
återinförs en möjlighet till
helårsredovisning om
beskattningsunderlaget uppgår till högst
200 000 kronor. För undvikande av
konkurrenssnedvridande effekter bör
beloppsgränsen ändras till 400 000
kronor. Utskottet tillstyrker därför
motion Sk21 yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 3
och 7 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:
3. beträffande helårsredovisning
av mervärdesskatt
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk21 yrkande 3 och med
anledning av proposition 1996/97:12 i
denna del och motion 1996/97:Sk22
beslutar att beloppsgränsen för
helårsredovisning av mervärdesskatt i
handelsbolag skall vara 400 000 kr,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om helårsredovisning av
mervärdesskatt
att riksdagen till följd av vad ovan
anförts och hemställts antar det vid
proposition 1996/97:12 fogade
förslaget till ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200) med
den ändringen att beloppet 200 000 i
14 kap. 8 § byts ut mot beloppet
400 000.
4. Redovisning av mervärdesskatt (mom. 3
och mom. 7 i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 2 som börjar med I den utredning
och slutar med och Sk22 bort ha
följande lydelse:
Från den 1 januari 1996 gäller att alla
handelsbolag måste lämna särskild
mervärdesskattedeklaration varje månad,
vilket är betungande för dem. Detta
påpekades i en fp-motion, vilken sedan
behandlades av skatteutskottet i
betänkandet 1995/96:SkU31. Enligt
utskottets mening bör skattereglerna så
långt möjligt vara neutrala till olika
rörelseformer. Regeringen uppmanades att
återkomma till riksdagen med ett förslag
rörande detta problem.
Regeringen återkommer nu med ett
förslag, vilket inte tillgodoser kravet
på att skattereglerna skall vara
neutrala till olika rörelseformer.
Regeringen anser att gränsen för en
möjlighet till helårsredovisning av
konkurrens-neutralitetsskäl bör sättas
till 200 000 kr.
Enligt den nu väckta fp-motionen Sk22
kan jämförliga villkor med aktie-bolag
och enskild näringsidkare uppnås genom
att handelsbolaget får F-skatt med
preliminär mervärdesskatt enligt
preliminär deklaration. Enligt
motionärernas uppfattning bör även
handelsbolag med ett
beskattningsunderlag på upp till 1
miljon kronor kunna få ha helt år som
redovisningsperiod. Utskottet
tillstyrker det förslag som har lagts
fram i motion Sk22 att dessa regler
skall införas för handelsbolagen. Det
får ankomma på regeringen att lägga fram
ett förslag om beräkning av preliminär
skatt för mervärdesskatten i dessa fall.
dels att utskottets hemställan under 3
och 7 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:
3. beträffande helårsredovisning
av mervärdesskatt
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk21 yrkande 3 och med
anledning av proposition 1996/97:12 i
denna del och motion 1996/97:Sk22
beslutar att beloppsgränsen för
helårsredovisning av mervärdesskatt i
handelsbolag skall vara 1 000 000 kr,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om helårsredovisning av
mervärdesskatt
att riksdagen till följd av vad ovan
anförts och hemställts antar det vid
proposition 1996/97:12 fogade
förslaget till ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200) med
den ändringen att beloppet 200 000 i
14 kap. 8 § byts ut mot beloppet
1 000 000.
5. Frivilligt skattskyldiga till
mervärdesskatt (mom. 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik
Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 2 som börjar med I den utredning
och slutar med och Sk22 bort ha
följande lydelse:
Det är viktigt, inte minst för små
företag, att skattereglerna är enkla och
inte orsakar en omfattande
administration. En förenkling skulle
vara att ha samma redovisningsregler för
de företag som är frivilligt
skattskyldiga inom
mervärdesskattessystemet som för övriga
företag med ett årligt
beskattningsunderlag om högst 1 miljon
kronor, dvs. de skall ha rätt att
redovisa skatten i inkomstdeklarationen.
I den mån företaget inte lämnar
självdeklaration skall möjlighet till
ersvis redovisning föreligga enligt
samma regler som gäller för övriga
skattskyldiga.
De som valt frivillig skattskyldighet
har i dag inte möjlighet att välja att
gå ur mervärdesskattesystemet. För
undvikande av mer eller mindre konstlade
åtgärder för att komma ur systemet bör
denna rättighet i stället lagfästas.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motion Sk21
yrkandena 4 och 5.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande frivilligt
skattskyldiga till mervärdesskatt
att riksdagen med med anledning av
motion 1996/97:Sk21 yrkandena 4 och 5
hos regeringen begär att den lägger
fram lagförslag som innebär att den
som är frivilligt skattskyldig till
mervärdesskatt skall ha rätt att
redovisa mervärdesskatten i
inkomstdeklarationen under
förutsättning att
beskattningsunderlaget uppgår till
högst 1 miljon kronor i enlighet med
vad som anförts i motionen och att
den som är frivilligt skattskyldig
till mervärdesskatt skall ha rätt att
gå ur systemet i enlighet med vad som
anförts i motionen.
6. Begränsning av avdragsramen för
representation (mom. 5 och mom. 7 i
motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,
Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 5 som börjar med Utskottet anser
och slutar med yrkande 20 bort ha
följande lydelse:
Förslaget att reducera avdragsramen för
representation från 180 till 90 kr per
person och måltid riskerar att motverka
sitt syfte av flera skäl.
Restaurangnäringen är en väsentlig del
av den privata tjänstesektorn, med en
lönsamhetsnivå som gör branschen mycket
känslig för den typ av förändringar som
nu är aktuella. Denna sektor är
personalintensiv och genererar många
arbetstillfällen. Det är sannolikt att
många företag kommer att ändra sina
interna representationsregler och i stor
utsträckning genomföra representation i
egna lokaler med egen personal. Till den
del lönekostnaderna för anställd
personal avser sådan representation är
de formellt inte avdragsgilla, men i
realiteten kommer inte detta att kunna
kontrolleras.
Den föreslagna förändringen kommer
sannolikt att i väsentlig grad skada
förutsättningarna för branschen att
bibehålla respektive skapa nya
arbetstillfällen inom den privata
tjänstesektorn. Riksdagen bör avslå
regeringens förslag i denna del.
dels att utskottets hemställan under 5
och 7 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:
5. beträffande begränsning av
avdragsramen för representation
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:N269 yrkande 14 avslår
proposition 1996/97:12 i denna del
och motionerna 1996/97:Sk23,
1996/97:So670 yrkande 2 och
1996/97:Sk371 yrkande 20,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om avdrag för representation
att riksdagen till följd av vad som
ovan anförts avslår det i proposition
1996/97:12 framlagda förslaget till
ändring av punkt 1 av anvisningarna
till 20 § kommunalskattelagen
(1928:370).
7. Begränsning av avdragsramen för
representation (mom. 5 och mom. 7 i
motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) och Holger
Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 5 som börjar med Utskottet anser
och slutar med yrkande 20 bort ha
följande lydelse:
Av förenklingsskäl anser regeringen
sedan tidigare att även vin och sprit
kan ingå i avdragsramen vid
företagsrepresentation. Regeringens
motivering är mycket tunn i jämförelse
med ambitionerna på det alkoholpolitiska
området att minska konsumtionen av
alkohol i Sverige med 25 % fram till år
2000. Detta mål har av regering och
riksdag ansetts så centralt och så
viktigt att man ställt sig bakom den
handlingsplan ett antal berörda
myndigheter utarbetat. Som framhålls i
motion Sk371 skall staten inte
subventionera alkoholkonsumtion.
Frånvaron av alkohol i arbetet bör i
stället vara ett särskilt viktigt delmål
i arbetet för att begränsa
alkoholkonsumtionen. Reglerna om att
inte inberäkna alkohol i avdragen för
representation har lång tradition i
Sverige och bör värnas. Både
arbetsgivare och restaurangbranschen är
vana vid nuvarande rutiner.
Utskottet förordar att regeringens
förslag ändras i enlighet med anförda
och tillstyrker motion Sk371 yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 5
och 7 i motsvarande del bort ha följande
lydelse:
5. beträffande begränsning av
avdragsramen för representation
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk371 och med anledning av
proposition 1996/97:12 i denna del
och motionerna 1996/97:Sk23 och
1996/97:So670 yrkande 2 och med
avslag på motion 1996/97:N269 yrkande
14 beslutar att införa föreskrifter
om avdrag för representation som
innebär att kostnader för vin och
sprit inte skall vara avdragsgilla,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om avdrag för representation
att riksdagen till följd av vad som
ovan anförts antar det i proposition
1996/97:12 framlagda förslaget till
ändring av punkt 1 av anvisningarna
till 20 § kommunalskattelagen
(1928:370) med den ändringen att
följande uttryck läggs till som
avslutning på tredje stycket andra
meningen: - - - och inte i något
fall för utgifter för spritdrycker
och vin.
8. Begränsning av avdragsramen för
representation (mom. 5)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 5 som börjar med Utskottet anser
och slutar med yrkande 20 bort ha
följande lydelse:
En minskning av representationsavdraget
för måltidsutgifter till endast 90 kr
per måltid torde i de flesta fall täcka
endast en mindre del av den totala
kostnad för en måltid som är vanlig vid
representation. Ett så litet avdrag har
förmodligen ett mycket begränsat värde
för den som utför representationen. Det
skapar också ett extra
administrationsarbete genom att
räkningar i de flesta fall får klyvas i
två delar, ett avdragsgillt och ett icke
avdragsgillt belopp. Eftersom
representation i grunden avser privata
levnadsomkostnader, är det både
principiellt riktigt och praktiskt lika
bra att nu ta steget fullt ut och helt
avskaffa representationsavdraget. Detta
leder också till en ytterligare
statsfinansiell besparing på ca 500
miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker motion Sk23.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande begränsning av
avdragsramen för representation
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk23 och med anledning av
proposition 1996/97:12 i denna del
och motionerna 1996/97:Sk371 yrkande
20 och 1996/97:So670 yrkande 2 och
med avslag på motion 1996/97:N269
yrkande 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan
anförts om att
representationsavdraget skall slopas.