I detta betänkande behandlar utskottet olika frågor som rör inkomstbeskatt-
ningen av fysiska personer, skatteväxling m.m. Utskottet avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats ett antal reservationer och särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:K211 av Margit Gennser (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skatteavdrag från
kommunalskatten för service och omvårdnad i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hyresgästers självförvaltning och dess beskattning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reseavdrag.
1996/97:Fi419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grön skatteväxling,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt inkomstskatt och
höjda egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i
motionen.
1996/97:Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydligare principer och en genomtänkt struktur för energirelaterade
skatter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för sänkning av andra skatter i en skatteväxling,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteavdrag för hyres-
rabatter, m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteavdrag för
tjänstebyte i bytesringar, m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,
29. att riksdagen beslutar att i princip fortsätta att växla sänkta skatter
på arbete mot höjda skatter på energi under 2000-2010 i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Sk301 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om en
förändring i kommunalskattelagen så att bostaden skall vara tjänsteställe för
nämndemän i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk303 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsskatten i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reduktion av förmögenhetsskatten.
1996/97:Sk305 av Sten Tolgfors och Per Bill (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om införande av avdragsrätt för gåvor till ideella
biståndsorganisationer och formerna för bidragens avräkning mot bistånds-
anslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk309 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffad
sambeskattning av förmögenhet.
1996/97:Sk310 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
skatt på förmögenhet skall särtaxeras i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Sk312 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade reseavdrag
för boende i glesbygd.
1996/97:Sk313 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en parlamentarisk utredning tillsätts för att lägga fram förslag
till utformning av regler för skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar
och ändamål.
1996/97:Sk314 av Ingvar Eriksson och Jeppe Johnsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag mot orättvis beskattning av anställda
under utbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk315 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om utvärdering av olika slag och om
nivåer av avdrag för reparation och underhåll av enskilda bostäder i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk316 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos rege-
ringen begär förslag till sådan ändring i lagen om upphovsmannakonto att det
föreligger reella möjligheter för konstnärer att i skattehänseende utjämna
inkomster över åren.
1996/97:Sk317 av Christina Axelsson och Monica Green (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att tillsätta en utredning för att se över skattereglerna vad gäller utlåning
och personalköp av IT-utrustning.
1996/97:Sk319 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt
grundavdrag för pensionärer.
1996/97:Sk321 av Bo Finnkvist och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att beskattningen av s.k. fallskärmsavtal och avgångsvederlag bör utredas.
1996/97:Sk322 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till särskild lagstiftning som möjliggör att ett
antal kommuner på försök får införa barnavdrag på kommunalskatten i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk323 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring av kommunalskattelagen och andra berörda lagar och
att avdrag på kommunalskatten för tjänstearbete blir möjligt i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk324 av Inger René och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till avveckling av sambeskattning gällande
förmögenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk325 av Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att undanröja
lagliga hinder för att utveckla de boendes medverkan i bostadsförvaltningen.
1996/97:Sk326 av Nils T Svensson och Claes-Göran Brandin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjlighet för bostadsrättsföreningar i småhus att utnyttja reduktion för yttre
underhåll på samma sätt som för flerbostadshus.
1996/97:Sk327 av Inga Berggren och Annika Jonsell (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn
av reglerna för realisationsvinstbeskattning.
1996/97:Sk340 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att revidera
skattelagstiftningen för äldre.
1996/97:Sk341 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att flygbolagsanställdas reseförmåner skall beskattas enligt de regler som
gällde före den 1 juli 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk342 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om lag om avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt
och humanitärt arbete.
1996/97:Sk343 av Anders Svärd och Elving Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en översyn av aktuella skatteregler om hyresrabatter.
1996/97:Sk344 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ?hyresrabatt? inte bör
skattebeläggas.
1996/97:Sk345 av Ulf Björklund och Michael Stjernström (kd) vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådana förändringar i lagen om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus som innebär att också fastighets-
ägare som använder egen arbetskraft skall vara berättigade att erhålla skatte-
reduktion.
1996/97:Sk352 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ändring av direktiven till utredningen Förutsättningarna för
tjänstesektorns utveckling.
1996/97:Sk353 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållstjänster.
1996/97:Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sambeskattningen av förmögenhet bör avskaffas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna för reseavdrag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värderingen av förmåner.
1996/97:Sk359 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att utreda särskild beskattning av s.k. fallskärmsavtal.
1996/97:Sk360 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade skatteregler för
säsongsanställda.
1996/97:Sk361 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade reseavdrag.
1996/97:Sk362 av Birgitta Carlsson och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skatteregler för kostnadstillägg för nämndemän.
1996/97:Sk363 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar om ändring i kommunalskattelagen beträffande tjänsteställe
för nämndemännen enligt vad som föreslagits i motionen.
1996/97:Sk364 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär ett lagförslag som gör det legitimt för hyresgäster och andra boende att
idka självförvaltning utan att sådan ideell insats skall bli beskattad i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk365 av Kerstin Warnerbring och Roland Larsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att värdet av sådana
insatser som hyresgäster gör till fromma för det egna boendet och den egna
boendemiljön i sitt eget bostadsområde inte bör bli föremål för beskattning.
1996/97:Sk368 av Per Erik Granström och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kommersiella fastigheter och fritidsfastigheter.
1996/97:Sk369 av Stig Rindborg m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen
beslutar ändra 7 § 4 mom. lag (1947:567) om statlig inkomstskatt i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk370 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående internationell kontroll och minimiskatteregler,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående skatteväxling.
1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
7. att riksdagen beslutar om att stimulera tjänstesektorn i enlighet med den
danska modellen,
8. att riksdagen beslutar om en bredare bas för skattereduktion inom hus-
hållstjänstesektorn och att denna skall medges med ett belopp motsvarande 60 %
av underlaget, dock högst 30 000 kr per år,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattebefriade kompetensutvecklingskonton,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skatteväxling för miljön och jobben,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av förmögenhets-, arvs- och gåvoskattereglerna i syfte
att underlätta generationsskiften i familjeföretag,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om slopad sambe-
skattning av förmögenhet.
1996/97:Ju424 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nämndemännens bostad skall betraktas som tjänsteställe.
1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige tillsammans med övriga medlemsländer skall genomföra en
omfattande skatteväxling från arbete till miljöbelastande verksamhet.
1996/97:Ub244 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa skattereduktion
för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i syfte att stimulera
föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.
1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelarna med en grön skatteväxling,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatt på vissa råvaror.
1996/97:N212 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma
till stånd.
1996/97:N255 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälften kvar i inkomstskatteskalan.
1996/97:A277 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning om hur en rörlig arbetsmarknad kan
underlättas genom en översyn av skattelagarna avseende reglerna för avdrag för
dubbel bosättning och tjänsteställe.
1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling från statlig fastighetsskatt på vattenkraftsstationer
till kommunal fastighetsavgift.
1996/97:Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om s.k. självförvaltning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastighetsskatter.
Utskottet
Inledning
Flera propositioner och motioner som väcktes i höstas angick skattepolitikens
allmänna inriktning och olika detaljer på skatteområdet som hade beröring med
statsbudgeten för 1997. Dessa frågor tog utskottet upp i sitt yttrande
1996/97:SkU1y till finansutskottet över budgetpropositionen och sammanhängande
frågor. Finansutskottet, som behandlade dessa frågor i sitt betänkande
1996/97:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, godtog
skatteutskottets bedömningar, och riksdagen beslutade i enlighet med
finansutskottets förslag. De motioner som utskottet behandlar i detta
betänkande påverkar inte 1997 års budget men innehåller - frånsett detta -
till stor del likartade frågor som utskottet behandlade i höstas. Övriga
yrkanden angår vissa detaljer rörande inkomstbeskattningen av enskilda
personer, m.m.
Skatteväxling m.m.
I några motioner yrkas att riksdagen uttalar sig för att genomföra en skatte-
växling med höjningar av miljöskatter m.m. mot sänkningar av beskattningen av
arbetsinkomster. Tre motioner av Lars Leijonborg m.fl. (fp) - Fi419 yrkandena
12 och 16, Jo759 yrkandena 27 och 28 och N255 yrkande 6 - innehåller krav på
ställningstaganden till förmån för en grön skatteväxling med denna inriktning,
höjd skatt på vissa råvaror, höjda egenavgifter till arbetslöshetsförsäkringen
och sänkningar av skatterna på arbetsinkomster. Motion Sk370 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) yrkande 29 innehåller också krav på uttalanden om en liknande
skatteväxling med skärpta miljöskatter både inom Sverige och internationellt.
I motion Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 3, 4 och 29 begär
motionärerna tydligare principer och en genomtänkt struktur för ener-
girelaterade skatter, riktlinjer för en omfattande skatteväxling fram till
sekelskiftet och principbeslut om en fortsatt skatteväxling åren 2000-2010.
Även motionerna Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 10 och U515 av Alf
Svensson m.fl. (kd) yrkande 30 innehåller krav på en ökad skatteväxling både
inom Sverige och internationellt.
Vid sin behandling av likartade motionsyrkanden i höstas instämde utskottet
i regeringens bedömning att det saknas utrymme för skattelättnader och skatte-
skärpningar av den art och omfattning som föreslogs i motionerna och hänvisade
bl.a. till att en stor del av de framställda yrkandena gällde frågor som låg
inom ramen för Skatteväxlingskommitténs arbete. Utskottet avstyrkte därför
motionerna, och riksdagen avslog motionerna. Skatteväxlingskommittén har nu
redovisat dessa frågor i sitt slutbetänkande Skatter, miljö och sysselsättning
(SOU 1997:11). En bred majoritet i kommittén, bestående av s-, c-, fp-, v-,
mp- och kd-ledamöterna, anser att en växling mellan miljö- och energiskatter
och skatt på arbete kan vara ett viktigt redskap såväl i omställningen till
ett mer ekologiskt hållbart samhälle som för att bekämpa arbetslösheten. De
anser att förändringar av detta slag bör ske stegvis och med beaktande av vad
som sker i omvärlden. M-ledamöterna har i en reservation framhållit en rad
svårigheter som är förenade med en skatteväxling men är i och för sig inte
emot att skatter och avgifter används i miljöpolitiken.
Enligt utskottets uppfattning är det positivt om man - utan att alltför
snedvridande effekter uppkommer - kan genomföra en skatteväxling med positiva
effekter för miljön, sänkt skatt på arbete inom vissa sektorer och positiva
sysselsättnings- och fördelningseffekter. En närmare bedömning från riksdagens
sida av dessa komplicerade frågor bör dock anstå i avvaktan på att regeringen
redovisar resultatet av utredningens överväganden. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna i dessa delar.
Avgångsvederlag
I motion Sk321 av Bo Finnkvist och Ann-Kristine Johansson (s) begär motionä-
rerna ett riksdagsuttalande som innebär att fallskärmsavtal och
avgångsvederlag
bör samordnas med pensionen och beskattas med 90 % till den del som överstiger
7,5 basbelopp per år. Även motion Sk359 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes
(mp) innehåller krav på en särskild beskattning av s.k. fallskärmsavtal.
Den ekonomiska situationen i vårt samhälle och de åtgärder som har krävts
för att sanera statsfinanserna har under en följd av år medfört stora påfrest-
ningar för åtskilliga grupper i samhället, och målsättningen för den förda
politiken har varit att de bördor som detta har medfört skall fördelas
rättvist och bäras av alla efter förmåga. De kraftiga avgångsvederlag (s.k.
fallskärmar) som utgår till personer i en redan gynnad ekonomisk ställning är
stötande, och utskottet instämmer i motionärernas kritik mot denna företeelse
som sådan. Enligt utskottets mening är det viktigt att regeringen uppmärk-
sammar frågan och så långt som möjligt utnyttjar de vägar som finns för att
komma till rätta med problemen. På grund av gränsdragningsproblem och andra
tekniska svårigheter är det dock komplicerat att ingripa mot beteenden av
detta slag genom åtgärder på skatteområdet, och utskottet avstyrker därför
motionerna i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet
anfört.
Pensionärer
I motion Sk319 av Per Erik Granström m.fl. (s) yrkas ett riksdagsuttalande om
att grundavdraget för folkpensionärer bör ändras så att även den som har låg
pension (mindre än 6 000 kr eller mindre än en femtedel av den sammanräknade
inkomsten) kan få särskilt grundavdrag. I motionen anförs att frågan kan ha
betydelse bl.a. för den som har låg änkepension och låg ATP. Motionärerna
vänder sig mot att personer i denna situation inte kan få särskilt grundavdrag
trots att den sammanlagda inkomsten understiger den nivå andra pensionärer har
i form av folkpension och pensionstillskott.
Utskottet kan i och för sig instämma i syftet att uppnå en mer rättvis
beskattning. Samtidigt vill utskottet framhålla att bakgrunden till nuvarande
regler är uppfattningen att den som inte har andra inkomster än folkpension
inte bör betala någon skatt men att de skattelättnader som detta innebär i
förhållande till andra inkomsttagare inte bör medges om folkpensionen endast
är en obetydlig del av inkomsten. Dessa principer har tillämpats sedan lång
tid tillbaka. Övergången från extra avdrag till särskilt grundavdrag i samband
med skattereformen innebar inte någon ändring av den aktuella miniminivån. I
fråga om pensioner över miniminivån för extra avdrag innebar skattereformen
att reglerna stramades upp i vissa hänseenden, vilket bl.a. fick till följd
att änkor med reducerad pension och ålderspensionärer som varit bosatta i
Sverige endast kort tid före pensioneringen i vissa fall kunde få höjd skatt.
I syfte att undanröja denna negativa effekt för pensionärer med reducerade
folkpensionsförmåner ändrades reglerna så att de i vissa inkomstlägen får
skattelättnader även för kompletterande pensionsförmåner upp till den
generella nivån för ålderspensionärernas grundförmåner (prop. 1990/91:185).
Motsvarande skäl har saknats för att ändra miniminivån för det särskilda
grundavdraget.
De nya regler om inkomstprövning av änkepensioner som riksdagen antagit med
verkan fr.o.m. den 1 april 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 11, SfU1) innebär
att den aktuella spärren kan få betydelse i andra situationer än tidigare.
Utskottet utgår från att regeringen följer de praktiska erfarenheterna av
dessa regler och - om det härvid visar sig att stötande effekter uppkommer -
föreslår lämpliga justeringar.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
I motion Sk340 av Tomas Högström (m) krävs att skattelagstiftningen för äldre
revideras så att skillnaderna mellan gifta pensionärer och ogifta som lever i
samboförhållande elimineras.
Reglerna för det särskilda grundavdraget för pensionärer har utformats som
en schablon med utgångspunkt i de olika pensionsbelopp som utgår för gifta och
för ogifta och i att den som endast har grundpension inte skall beskattas.
Hösten 1995 (1995/96:SkU15) anpassades reglerna till ändringar som genomförts
i lagen om allmän försäkring så att det särskilda grundavdraget för gifta
pensionärer utgår med samma maximibelopp (134 % av det reducerade basbeloppet)
oavsett om den skattskyldiges make uppbär pension eller ej. För övriga pensio-
närer är grundavdraget maximalt 151,5 % av det reducerade basbeloppet. Enligt
utskottets uppfattning bör skattereglerna även i fortsättningen i möjligaste
mån följa de regler som gäller för pensionsförmånerna. Utskottet avstyrker
därför motionen.
ROT-avdrag, hushållstjänster m.m.
ROT-avdrag har återinförts för tiden den 15 april 1996-den 31 december 1997
(prop. 1995/96:229, SkU32). Skattereduktion medges nu med 30 % av
arbetskostnaderna, dock för småhus med högst 10 500 kr och för hyreshus med
högst 20 000 kr eller högst tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen. För
bostadsrättshavare medges skattereduktion med högst 5 000 kr för en vanlig
lägenhet, utöver bostadsrättsföreningens skattereduktion. För bostadsrätter i
småhus däremot medges bostadsrättshavaren, och inte bostadsrättsföreningen,
skattereduktion på samma sätt som villaägare.
I motion Sk315 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) begär motionä-
rerna en utvärdering av ROT-avdraget i syfte att utvidga avdragsmöjligheterna,
skapa nya arbetstillfällen och begränsa skattefusket. Två andra motioner berör
detaljutformningen. Enligt motion Sk326 av Nils T Svensson och Claes-Göran
Brandin (s) bör bostadsrättsföreningar med småhus få möjlighet till skatte-
reduktion för underhåll på samma sätt som för flerbostadshus. Vidare yrkas i
motion Sk345 av Ulf Björklund och Michael Stjernström (kd) att skattereduktion
skall kunna medges även för kostnader för egen arbetskraft.
Utskottet vill framhålla att ROT-avdraget tillkommit som en tillfällig
skattelättnad som i det rådande konjunkturläget ansetts motiverad för att
skapa nya arbetstillfällen inom byggnadssektorn. Att nu vidta åtgärder för att
utvidga dessa skattelättnader så som motionärerna föreslår skulle enligt
utskottets uppfattning innebära att man riskerar att motverka detta syfte.
Utskottet instämmer i att reglerna bör utvärderas, men en sådan utvärdering
bör enligt utskottets mening anstå till dess att det finns förutsättningar för
att kunna bedöma slutresultatet av de nuvarande reglerna. Utskottet avstyrker
därför motion Sk315.
Eftersom bostadsrättsinnehavaren enligt de nya reglerna är berättigad till
skattereduktion på samma sätt som villaägare bör det inte komma i fråga att
också medge bostadsrättsföreningen skattereduktion. Enligt utskottets uppfatt-
ning kan det inte anses aktuellt att ändra på reglerna i dessa hänseenden, och
utskottet avstyrker således motion Sk326.
Som anförs i motion Sk345 medges inte skattereduktion för kostnader som
fastighetsägaren har haft för egen arbetskraft. Vid sin prövning av denna
fråga förra året (1995/96:SkU32) konstaterade utskottet att skattereduktion
inte medges för värdet av arbete som har utförts av fastighetsägaren och att
detta, på samma sätt som tidigare, gäller även i fråga om kostnader för
anställd personal hos fastighetsägaren. Utskottet instämde i regeringens
uppfattning att motsvarande borde gälla även inom koncerner och liknande
förhållanden, eftersom reglerna annars kan föranleda omotiverade omstruk-
tureringar och slå snett i likartade situationer. Utskottet vill inte bestrida
att även den nuvarande utformningen kan medföra problem. Att medge skatte-
reduktion även för egen arbetskraft ligger emellertid vid sidan av det
grundläggande syftet att främja nya arbetstillfällen, och utskottet är inte
berett att ompröva sina tidigare ställningstaganden i denna fråga. Utskottet
avstyrker alltså även motion Sk345.
Ett antal andra motioner gäller andra skattestimulanser för att utveckla
tjänstesektorn.
I motion Sk352 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkas bl.a.
(yrkande 1) att regeringen utfärdar förtydligande direktiv till utredningen om
förutsättningarna för tjänstesektorns utveckling av innebörd att arbetsgivar-
avgifterna inom hushållssektorn bör avskaffas och att turistmomsen bör sänkas.
Vidare bör utredningen få direktiv om att föreslå ett system med
servicecheckar. - I motion Sk353 av Marianne Andersson (c) förespråkas ett
system med särskilda serviceföretag som får skattelättnader för hus-
hållstjänster. - I motion Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas bl.a.
(yrkande 7) ett riksdagsbeslut om att stimulera tjänstesektorn i enlighet med
den danska modellen. Yrkande 8 i denna motion innehåller krav på en bredare
bas för skattereduktion inom hushållssektorn och om att reduktion skall medges
med 60 % av underlaget, dock högst med 30 000 kr. - Motion N212 av Gullan
Lindblad m.fl. (m, fp, kd) yrkande 12 innehåller krav på att en privat
tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma till stånd, med
skattelättnader och förenklingar av regelverken. - I motion Sk323 av Sten
Tolgfors (m) begär motionären att kommunerna skall få möjlighet att besluta om
temporära eller permanenta avdragsmöjligheter för hushållstjänster av olika
slag, t.ex. hushållsarbete eller barnomsorg. - Yrkande 4 i motion Ub244 av
Margareta E Nordenvall (m) innehåller krav på skattereduktion för styrkta
kostnader för barnomsorg och har likartat syfte. - I motion Sk322 av Marietta
de Pourbaix-Lundin (m) föreslås en försöksverksamhet med ett kommunalt barn-
avdrag med belopp som motsvarar den kommunala barnomsorgsavgiften. - Yrkande 5
i motion K211 av Margit Gennser (m) innebär att skatteavdrag för privata
hushållstjänster medges med belopp som motsvarar en del av kommunens själv-
kostnad för motsvarande tjänst. - I motion Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
yrkande 1 begär motionärerna att skattelagstiftningen ändras i syfte att
stimulera föräldraaktivitet vid kommunala förskolor. Enligt motionärernas
uppfattning bör rabatter som utgår för att föräldrarna medverkat inte
beskattas.
Senast förra året i yttrandena 1995/96:SkU13y och 1996/97:1y till finans-
utskottet avstyrkte utskottet likartade motionsyrkanden och anförde bl.a. att
de åtgärder som vidtas måste ha en fördelningspolitiskt acceptabel profil.
Utskottet hänvisade också till att en stor del av frågorna kommer att utredas
inom Riksskatteverket och prövas bl.a. i utredningsarbetet rörande förut-
sättningarna för tjänstesektorns tillväxt. Skatteutskottet och finansutskottet
avstyrkte motionerna, och de avslogs också av riksdagen. Riksskatteverket har
senare under hösten lämnat en PM till regeringen (RSV Rapport 1996:5
Redovisning av privata tjänster) med kartläggning och förslag om förenklingar
av redovisningen och betalningen av skatter och avgifter och synpunkter på hur
en eventuell subvention bör utformas. Enligt Riksskatteverkets mening bör
eventuella ändringar samordnas med Skattebetalningsutredningens förslag, som
kommer att prövas av riksdagen senare i vår. Det bör också nämnas att
Utredningen (Fi 1996:10) om förutsättningarna för tjänstesektorns utveckling,
som bl.a. har till uppgift att ta fram ett underlag för regeringens fortsatta
överväganden om temporära stimulanser för den privata tjänstesektorn (dir.
1996:69), skall avsluta sitt arbete i mars 1997.
När det gäller rabatter till föräldrar som medverkat på daghem och förskolor
anförde utskottet i sitt betänkande 1995/96:SkU20 (s. 19) att denna fråga
rörde gränsdragning mellan vad som är skattepliktig tjänsteinkomst och vad som
inte är skattepliktigt, och utskottet utgick från att Riksskatteverket och
regeringen skulle uppmärksamma även denna fråga.
Utskottet anser nu liksom tidigare att resultatet av de överväganden som
pågår rörande dessa frågor bör avvaktas. Utskottet avstyrker alltså de
aktuella motionsyrkandena.
Självförvaltning m.m.
I några motioner behandlas frågan om särskilda regler för att utveckla hyres-
gästernas självförvaltning i bostadsområden. Motionerna föranleds närmast av
den verksamhet som bedrivs exempelvis i bostadsområdena Holma och Kroksbäck
och de förslag i dessa frågor som har lagts fram av Demokratiutvecklings-
kommittén (SOU 1996:162).
I motion Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 8 begär motionärerna ett
riksdagsuttalande om att en skattefrihet bör införas för hyresnedsättning som
hyresgäster erhåller på grund av arbete som de utfört i fastigheten. Motion
Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 10 och 11 innehåller krav på
sådana lättnader i form av skatteavdrag upp till ett halvt basbelopp och en
motsvarande skattefrihet för varor och tjänster inom s.k. bytesringar. Även
motionerna Sk325 av Sinikka Bohlin (s), Sk343 av Anders Svärd och Elving
Andersson (c), Sk344 av Sten Andersson (m), Sk364 av Göthe Knutson (m), Sk365
av Kerstin Warnerbring och Roland Larsson (c) och Bo222 av Ulf Björklund m.fl.
(kd) yrkande 6 innehåller liknande krav på skattefrihet eller skatteavdrag för
hyresrabatter av detta slag.
En arbetsgrupp vid Inrikesdepartementet har haft i uppdrag att utreda i vad
mån hinder mot självförvaltning kan tas bort. Inrikesminister Jörgen Andersson
och skatteminister Thomas Östros uppgav vid en gemensam presskonferens den 18
december 1996 att arbetsgruppen i en kommande promemoria skulle föreslå att
hyresförhandlingslagen ändras så att det klargörs att differentierad hyres-
sättning är tillåten om en hyresgäst deltar i självförvaltning i form av visst
löpande underhåll. Arbetsgruppen skulle också föreslå ett förtydligande i kom-
munalskattelagen så att det klart framgår att hyresnedsättning som motsvarar
lägenhetens andel i den kostnad som inbesparats skall vara skattefri. Nedsätt-
ning av hyran eller ersättning för arbete utöver det värdet, dvs. då arbete
utförs åt annan, skall däremot beskattas. Promemorian lades fram kort tid
efter presskonferensen.
Utskottet utgår ifrån att det förslag som regeringen kommer att presentera
för riksdagen syftar till att så långt som möjligt undanröja de gränsdrag-
ningsproblem som föreligger och anser att resultatet av det pågående arbetet
bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till dessa frågor. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna.
Förmån av datautrustning och datautbildning, m.m.
I motion Sk317 av Christina Axelsson och Monica Green (s) yrkar motionärerna
en utredning för att se över skattereglerna för utlåning och personalköp av
IT-utrustning. Vidare yrkas i motion Sk314 av Ingvar Eriksson och Jeppe
Johnsson (m) att skattereglerna ändras så att anställda som på sin fritid
genomgår en av arbetsgivaren bekostad datautbildning inte blir orättvist
beskattad för utbildningsförmånen.
Enligt vad utskottet inhämtat utarbetas nu inom Finansdepartementet en pro-
memoria om IT-förmåner i syfte att klargöra det nuvarande rättsläget rörande
förmånsbeskattning av förvärv eller lån av datorutrustning och lägga fram
förslag till de förbättringar av reglerna som kan behövas. Att detta
utredningsarbete inte omfattar utbildningsförmåner beror på att rättstillämp-
ningen har ansetts vara så generös att några problem i allmänhet inte torde
uppkomma för anställda som genomgår sådan utbildning genom arbetsgivarens
försorg. Utskottet saknar för närvarande skäl till en annan bedömning av den
frågan. Utskottet har inhämtat att utredningsarbetet kommer att bedrivas
skyndsamt och anser att resultatet härav bör avvaktas. Med det anförda
avstyrker utskottet de angivna motionsyrkandena.
Motion Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) innehåller ett yrkande
- yrkande 3 - om ett riksdagsuttalande av innebörd att förmånsvärdena för den
typ av förmåner som kvinnor efterfrågar (t.ex. städhjälp och barnvakt) bör
sänkas så att de bättre motsvarar alternativkostnaden för att ordna sådant
själv.
Enligt vad utskottet inhämtat har Riksskatteverket inte lämnat några sär-
skilda rekommendationer eller annan särskild handledning för värderingen av
denna typ av förmåner. Enligt allmänna principer skall förmåner av detta slag
tas upp till marknadsvärdet, och värderingen skall enligt de allmänna
riktlinjer som gäller för förmånsbeskattningen ske försiktigt. Vad som anförts
i motionen utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för
särskilda ställningstaganden från riksdagens sida i denna fråga. Utskottet
avstyrker alltså motionen.
Våren 1996 beslutade riksdagen att värdet av reseförmåner på tåg eller flyg
fr.o.m. 1998 års taxering skall tas upp till sitt marknadsvärde, men att sär-
skilda regler för värderingen skall tillämpas om förmånen får utnyttjas endast
under vissa tider, i mån av tillgång på plats eller med liknande begräns-
ningar. Fria flygresor med s.k. stand by-villkor (Jackpot) skall tas upp till
40 % av normalpriset.
I motion Sk341 av Margareta E Nordenvall (m) yrkas att riksdagen beslutar
att återgå till tidigare regler för flygbolagsanställdas reseförmåner. Enligt
motionen blir arbetsresorna med de nya reglerna orimligt dyra, speciellt för
dem som är bosatta utomlands och omfattas av lagen om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta.
De nya reglerna innebär att förmånsvärdet på varje resa skall värderas för
sig och läggas till grund för beskattningen. Vid sin prövning av denna fråga
förra våren anförde utskottet (1995/96:SkU25) att denna utgångspunkt rent
allmänt sett är att föredra framför den metod som tillämpats tidigare enligt
särskilda medgivanden från Riksskatteverkets sida. Denna metod grundade sig på
att varje arbetsgivare skall räkna fram ett medelvärde på sina anställdas
privatresor och att detta medelvärde sedan skulle läggas till grund för
beskattningen oavsett vad förmånen inneburit i det enskilda fallet. När det
gäller resor till och från arbetsplatsen framhöll utskottet att den allmänna
principen är att reseförmånen skall beskattas även i sådana fall och att
avdrag medges för vad som belöper på resor mellan bostadsorten och
tjänstgöringsorten. Utskottet vidhåller sin principiella uppfattning i dessa
frågor. Som framhålls i motionen är visserligen den som beskattas här i landet
enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte berättigad
till avdrag för resor mellan bostaden i utlandet och stationeringsorten i
Sverige. Detta beror emellertid på att beskattningen sker enligt en schablon
som innebär att skatten utgår enligt en låg skattesats - 25 % - och beräknas
på bruttoinkomsten. I allmänhet leder detta till att skatten totalt sett blir
lägre än om den skulle ha beräknats på samma sätt som för den som är bosatt
här i landet. Utskottet vill inte bestrida att en schablon av detta slag kan
slå på ett annat sätt i det enskilda fallet. Vad som anförts i motionen utgör
emellertid enligt utskottet uppfattning inte tillräckliga skäl för att ompröva
de aktuella reglerna. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Bilresor
I motion Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 14 begär motionärerna att
förslag läggs fram inför budgetåret 1998 om en höjning av det nuvarande bil-
avdraget med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Avdraget fastställdes i höstas
till oförändrat belopp 1:30 per kilometer. I motion Sk312 av Kjell Ericsson
m.fl. (c) yrkas ett riksdagsuttalande om att bilavdraget för den som bor i
glesbygd bör höjas från 13 till 15 kr/mil. Även motion Sk361 av Birgitta
Carlsson (c) går ut på att avdraget bör höjas till 15 kr/mil. Yrkandet i den
motionen innebär vidare att avdrag bör medges även för resor till och från
dagis. Enligt motion Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp), yrkande
2, bör restid för att hämta och lämna barn på dagis räknas in vid beräkning av
tidsvinst för bilresor.
Avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats fastställdes till oför-
ändrat belopp 13 kr/mil i höstas (prop. 1996/97:19 s. 18-19, SkU1y, FiU1),
samtidigt som avdragsbeloppet lagtekniskt infogas i kommunalskattelagen, där
den ersätter schablonen för liten bil. Denna schablon, som inte har tillämpats
sedan inkomståret 1988, skulle enligt propositionen troligen ha lett till ett
något lägre avdragsbelopp än 1:30 per km.
Enligt utskottets uppfattning bör avdragsbeloppet för bilresor följa kost-
nadsutvecklingen för sådana resor på samma sätt som tidigare. Det är för
tidigt att nu bedöma kostnadsläget 1998. Utskottet utgår från att regeringen
utan särskilda ställningstaganden från riksdagens sida kommer att uppmärksamma
denna fråga och när det blir aktuellt lägger fram de förslag som den framtida
prisutvecklingen bör föranleda.
När det gäller beräkning av tidsvinst för bilavdraget beaktas i princip
endast tidsåtgången för direkta resor närmsta väg mellan bostaden och
arbetsplatsen. Ett avsteg härifrån skulle enligt utskottets mening medföra
kontroll- och tillämpningssvårigheter. Utskottet vill också framhålla att
kostnader för barn i princip inte beaktas vid beskattningen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen.
Dubbel bosättning
I motion A277 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 20 begär motionärerna att
avdragsmöjligheterna vid dubbel bosättning bör utformas mer generöst så att
rörligheten på arbetsmarknaden underlättas.
Gällande bestämmelser innebär att avdrag för ökade levnadskostnader inte kan
medges enbart därför att den skattskyldige arbetar på annan ort än där han är
bosatt. Avdrag medges dock vid kortvariga eller tillfälliga arbeten eller om
det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige
flyttar till arbetsorten. Avdrag kan också medges för den som på grund av sitt
arbete flyttat till annan ort om den skattskyldiges familj behållit bostaden
på den tidigare orten och detta framstår som skälig på grund av makens
förvärvsverksamhet, svårigheten att skaffa fast bostad på verksamhetsorten
eller annan särskild omständighet. Det kan också nämnas att avdrag medges för
resekostnader i samband med tillträdande eller frånträdande av en tjänst och
att skatt inte utgår på ersättning för flyttningskostnader i sådana
situationer. Enligt utskottets uppfattning är reglerna väl avvägda för att
avdrag skall kunna medges i skälig omfattning för de merkostnader som
uppkommer i samband med att den skattskyldige tar anställning på annan ort.
Enligt utskottets uppfattning har motionärerna inte anfört några godtagbara
skäl för att utöka avdragsrätten, och utskottet avstyrker därför motionen i
denna del.
Nämndemän
I motionerna Sk301 av Carl Fredrik Graf (m), Sk363 av Elving Andersson och
Anders Svärd (c), Ju424 av Tuve Skånberg (kd) yrkande 2 och Sk362 av Birgitta
Carlsson och Rigmor Ahlstedt (c) yrkas att bostaden skall betraktas som
tjänsteställe för nämndemän eller att reglerna ändras på annat sätt så att
ersättningar till nämndemän för resekostnader, hotellkostnader m.m. inte
beskattas. Motionerna grundar sig på att skatte- och redovisningsreglerna för
kostnadsersättningar som nämndemännen erhåller från Domstolsverket i samband
med tjänstgöringen leder till orimliga skattekonsekvenser.
Utskottet konstaterar att man inom Justitiedepartementet har upprättat en
promemoria beträffande vissa frågor rörande nämndemännen. Promemorian
innehåller bl.a. ett förslag som avser att lösa den här aktuella frågan.
Promemorian remissbehandlas för närvarande, och avsikten är att en proposition
skall läggas fram i början av mars för riksdagsbehandling under våren. Enligt
utskottets uppfattning finns det därför inte någon anledning att vidta någon
åtgärd med anledning av motionerna. I avvaktan på regeringens kommande förslag
avstyrker utskottet motionerna.
Avdrag för gåvor
I motionerna Sk305 av Sten Tolgfors och Per Bill (m), Sk313 av Tuve Skånberg
(kd), Sk342 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) begär motionärerna förslag om
en avdragsrätt för gåvor till internationella biståndsorganisationer eller
andra ideella ändamål.
En avdragsrätt för gåvor skulle utgöra ett allvarligt brott mot principerna
för 1990 års skattereform och skulle leda till ett kraftigt skattebortfall.
Utskottet avstyrker nu liksom tidigare att en sådan avdragsrätt införs.
Inkomstutjämning m.m.
I motion Sk316 av Hans Stenberg m.fl. (s) begär motionärerna förslag om sådana
ändringar i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto att konstnärer får reella
möjligheter att utjämna inkomstbeskattningen över åren. Enligt motionärerna är
reglerna alltför krångliga och begränsade för att kunna uppfylla sitt syfte
att fördela ojämna inkomster över tiden.
Rätten till uppskov med beskattningen av upphovsmannaintäkter omfattar
näringsintäkter som en person erhållit i egenskap av upphovsman enligt lagen
(1960:929) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Uppskovsbelop-
pet kan uppgå till lägst 10 000 kr och skall sättas in på ett upp-
hovsmannakonto i en bank senast den dag då särskild självdeklaration skall
avlämnas för beskattningsåret. Vidare fordras att upphovsmannaintäkterna ökat
med minst 50 % jämfört med något av de två närmast föregående åren. Uppskov
medges med högst 2/3 av nettointäkten och inte med så högt belopp att
nettointäkten blir mindre än 30 000 kr. Uppskovsbeloppet skall tas ut och
beskattas senast när 5 år förflutit från utgången det år då inbetalning senast
skall ha skett.
Enligt utskottets uppfattning finns det ett egentligt behov av att utjämna
beskattningen mellan olika beskattningsår endast om det annars kan bli fråga
om väsentliga skillnader i beskattningen av betydande belopp. Vad som har
anförts i motionen ger inte stöd för att reglerna skulle vara otillräckliga
för att tillgodose ett sådant behov. Utskottet, som inte kan ställa sig bakom
mer allmänna önskemål om skattelättnader i form av skattefria
kontoavsättningar, avstyrker därför motionen.
Av sistnämnda skäl avstyrker utskottet även yrkande 9 i motion Sk371 av Alf
Svensson m.fl. (kd) om kompetensutvecklingskonton.
Kommunal beskattning, m.m.
I motion Sk368 av Per Erik Granström och Ingemar Josefsson (s) yrkas att fri-
tidsboende och kommersiella fastigheter bör införas som en särskild faktor vid
den kommunala inkomst- och kostnadsutjämningen eller - alternativt - läggas
till grund för en särskild kommunal skatt. Syftet med motionen är att ge kom-
munerna möjlighet att få intäkter för sin service, inte bara från kommunens
egna invånare utan också från företagen och de fritidsboende. Yrkande 7 i
motion Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) innehåller krav på att
fastighetsskatten skall återgå från 1,7 till 1,5 % av taxeringsvärdet och att
fastighetsskatten på sikt bör ersättas med en möjlighet för kommunerna att ta
ut en fastighetsavgift för att täcka kostnaderna för gatuunderhåll och annan
kommunal service kopplad till fastigheten.
Vad först angår yrkandet om att sänka fastighetsskatten har utskottet i sitt
yttrande 1996/97:SkU1y till finansutskottet konstaterat att det för närvarande
saknas utrymme för en sådan åtgärd. Utskottet vidhåller detta och avstyrker
motion Bo222 yrkande 7 i denna del.
När det gäller frågan om kommunernas möjligheter att få intäkter för sin
service från företagen och från de fritidsboende är detta något som beaktas
inom ramen för den kommunala skatteutjämningen och inom det utredningsarbete
som bedrivs av kommittén om uppföljning och utveckling av det nya utjäm-
ningssystemet för kommuner och landsting. Enligt utskottets mening torde de
aktuella frågorna till väsentlig del kunna lösas inom ramen för detta arbete.
Vidare har Plan- och byggutredningen i sitt betänkande SOU 1996:168 föreslagit
ändringar i plan- och bygglagstiftningen och va-lagen för att förbättra
kommunernas möjligheter att ta ut avgifter för sådana ändamål som anges i
motionerna. Mot denna bakgrund kan det enligt utskottets mening inte för när-
varande anses aktuellt att föranstalta om några särskilda åtgärder på
skatteområdet. Utskottet avstyrker alltså motionerna Sk368 och Bo222 yrkande 7
i dessa delar.
Riksdagen beslutade i höstas att omvandla skatten på elektrisk kraft som
produceras i äldre vattenkraftverk till en fastighetsskatt med 3,42 % av
markvärdet (prop. 1996/97:1 volym 1 punkt 40, SkU1y, FiU1). I motion A428 av
Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 11 föreslås att denna fastighetsskatt växlas
mot en kommunal fastighetsavgift.
Motivet för den genomförda åtgärden var framför allt att få en mer ändamåls-
enlig och från ekonomisk synpunkt bättre teknik, och omläggningen var bud-
getmässigt neutral. Mot bakgrund också av vad utskottet nyss anfört angående
de kommunalekonomiska frågorna avstyrker utskottet även det aktuella motions-
yrkandet.
Även motion Sk360 av Laila Bäck m.fl. (s) har kommunalekonomisk karaktär.
Motionärerna anser att reglerna för säsonganställda bör ändras så att den som
arbetar mer än 4 månader i en kommun eller tjänar mer är 60 000 kr i en kommun
skall beskattas för inkomsten i den kommunen. Syftet med motionen är att
förbättra ekonomin för kommuner med stor turism.
Utskottet vill framhålla att förekomsten av en omfattande turism är en
faktor som beaktas inom det kommunala utjämningssystemet. Enligt utskottets
mening bör inkomstbeskattningen av personer även i fortsättningen ske i
hemortskommunen. Utskottet avstyrker således även denna motion.
Kapitalbeskattning
I motionerna Sk303 av Margareta E Nordenvall (m) yrkas att förmögenhetsskatten
avskaffas och att man i avvaktan härpå skall få avdrag för sin andel i
statsskulden. Vidare yrkas i motionerna Sk309 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Sk310 av Carl G Nilsson (m), Sk324 av Inger René och Karin Falkmer (m),
Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) yrkande 1 och Sk371 av Alf
Svensson m.fl. (kd) yrkande 19 att sambeskattningen av förmögenhet avskaffas.
Den sistnämnda motionen (yrkande 16) innehåller även krav på att förmögenhets-
, arvs- och gåvoskattelagstiftningen ses över i syfte att underlätta
generationsskiften i familjeföretag.
Riksdagen beslutade år 1991 att slopa förmögenhetsskatten men lagstiftningen
har genom särskilda beslut, senast år 1995, fått fortsatt giltighet t.o.m.
1997 års taxering, dvs. t.o.m. beskattningsåret 1996, och lagstiftningen har
upphört att gälla fr.o.m. innevarande beskattningsår. Regeringen planerar att
lägga fram en proposition om ny förmögenhetsskattelag i mars 1997, och
avsikten är att samtliga de frågor som tas upp i motionerna kommer att
behandlas i propositionen. Eftersom motionärerna har möjlighet att återkomma
till dessa frågor när regeringens förslag föreligger anser utskottet att de
aktuella yrkandena nu bör avslås.
I motion Sk370 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 9 begär motionärerna ett
riksdagsuttalande om angelägenheten av att regeringen inom EU verkar för en
minimiskattesats för kapitalbeskattningen och en internationell kontroll av
kapital och kapitalinkomster.
Utskottet har inhämtat att majoriteten bland EU-länderna visat ett starkt
intresse för att säkerställa en beskattning av sparandet. Sverige har ägnat
stora ansträngningar åt att få till stånd ett uppgiftslämnande på gemen-
skapsnivå som liknar det som vi har i Sverige. Sverige har också lyckats få
överenskommelser med olika länder men det har ännu inte varit möjligt att
uppnå en enighet om ett gemensamt kontrollsystem. Sverige kommer emellertid
att fortsätta sina ansträngningar i denna riktning.
Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att syftet med motionen
redan är tillgodosett. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.
Realisationsvinst på fastigheter
1990 års skattereform innebar skärpningar av beskattningen av reavinster på
fastigheter. I princip skall det verkliga inköpspriset anses som anskaffnings-
kostnader, utan indexuppräkning, med tillägg för förbättringskostnader efter
förvärvet. I fråga om fastigheter som förvärvats före 1952 får man dock ta upp
anskaffningsvärdet till 150 % av taxeringsvärdet 1952. De nya reglerna
innefattade också vissa s.k. takregler, 9- och 18-procentsregler för privat-
bostäder och en 27-procentsregel för näringsfastigheter. De uppskovsregler som
gällt i fråga om bostadsbyten slopades. - I samband med att uppskovsreglerna
återinfördes 1993 (prop. 1993/94:45, SkU11) ersattes takreglerna av att
beskattningen begränsades till en del av den beräknade vinsten, 50 % för
privatbostäder och 90 % för näringsfastigheter. - Enligt övergångsbestämmelser
i skattereformen får man i fråga om försäljningar som sker senast den 31
december 1999 som anskaffningsvärde ta upp det omkostnadsbelopp som skulle ha
gällt vid en försäljning den 31 december 1990, dvs. med indexuppräkning t.o.m.
det året, ökat med förbättringskostnader efter 1990. Hela den vinst som
beräknas på detta sätt skall tas upp till beskattning.
I motion Sk327 av Inga Berggren och Annika Jonsell (m) begär motionärerna en
översyn av reglerna så att orimliga effekter kan undvikas när de nämnda
övergångsbestämmelserna upphör att gälla.
Med anledning av vad som anförts i motionen vill utskottet erinra om att
skattesatsen för realisationsvinster och andra kapitalinkomster genom skatte-
reformen sänkts till 30 % från en i allmänhet väsentligt högre nivå och att -
som utskottet redan anfört - endast en del av vinsten skall beskattas. De
ändringar av reglerna som har genomförts i andra hänseenden måste bedömas mot
denna bakgrund. I motionen har inte åberopats några nya omständigheter som bör
föranleda att reglerna nu omprövas, och utskottet avstyrker alltså motionen.
Stiftelser
Stiftelser som främjar vissa kvalificerat allmännyttiga ändamål är enligt 7 §
6 mom. lagen om statlig inkomstskatt befriade från skattskyldighet för annan
inkomst än inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av
fastighet eller till rörelse. Vissa stiftelser som finns med i den s.k.
katalogen i 7 § 4 mom. beskattas inte för någon annan inkomst än
fastighetsinkomster. Hit hör ett flertal stiftelser med en halvofficiell
ställning.
I motion Sk369 av Stig Rindborg m.fl. (m, c, fp, kd) yrkas att skattskyldig-
heten för ytterligare fem stiftelser (Jarl Hjalmarson-Stiftelsen, Center-
partiets Internationella Stiftelse (CIS), Bertil Ohlins donationsfond, Gustaf
Adolf och Erik Roséns liberala fond och Birger Ekstedt-Stiftelsen) begränsas
enligt 7 § 4 mom. SiL. Som skäl anges ?det självklara kravet på partipolitisk
neutralitet?.
Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att vad
som varit avgörande för om en stiftelse har kunnat tas med i den s.k.
katalogen i 7 § 4 mom. och befrias från skatt är karaktären på den verksamhet
som stiftelsen bedriver och inte stiftelsens namn. De ansökningar om
skattebefrielse som under senare tid har inkommit till regeringskansliet från
olika stiftelser har fått vila i avvaktan på regeringens prövning av den över-
syn som Stiftelse- och föreningsskattekommittén genomfört av skattereglerna
för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:53). Enligt utskottets mening
kan det inte komma i fråga att tillämpa en annan behandlingsordning för de
aktuella stiftelserna, och motionärerna har inte heller redovisat något
underlag för att nu bedöma frågan. Utskottet avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skatteväxling m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi419 yrkandena 12 och 16, 1996/97:-
Fi420 yrkandena 3, 4 och 29, 1996/97:Sk370 yrkande 29, 1996/97:Sk371
yrkande 10, 1996/97:U515 yrkande 30, 1996/97:
Jo759 yrkandena 27 och 28 och 1996/97:N255 yrkande 6,
res. 1 (m)
2. beträffande avgångsvederlag
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk321 och 1996/97:Sk359,
3. beträffande änkepensionärer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk319,
res. 2 (m, fp)
4. beträffande skillnaderna mellan gifta och ogifta pensionärer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk340,
5. beträffande utvärdering av ROT-avdraget
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk315,
res. 3 (m)
6. beträffande ROT-avdrag för bostadsrättsföreningar
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk326,
7. beträffande ROT-avdrag för egen arbetskraft
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk345,
res. 4 (kd)
8. beträffande skattestimulanser för tjänstesektorn
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K211 yrkande 5, 1996/97:Sk322,
1996/97:Sk323, 1996/97:Sk352 yrkande 1, 1996/97: Sk353, 1996/97:Sk371
yrkandena 7 och 8, 1996/97:Ub244 yrkande 4 och 1996/97:N212 yrkande 12,
res. 5 (m)
res. 6 (fp)
res. 7 (kd)
9. beträffande nedsatt barnomsorgsavgift
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 1,
res. 8 (mp)
10. beträffande självförvaltning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 8, 1996/97:Fi420
yrkandena 10 och 11, 1996/97:Sk325, 1996/97:Sk343, 1996/97:Sk344,
1996/97:Sk364, 1996/97:Sk365 och 1996/97:Bo222 yrkande 6,
res. 9 (mp)
11. beträffande förmån av datautrustning och datautbildning
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk314 och 1996/97:Sk317,
res. 10 (m, fp, mp)
12. beträffande förmån av städhjälp m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk358 yrkande 3,
res. 11 (fp)
13. beträffande förmån av flygresor
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk341,
res. 12 (m)
14. beträffande avdragsbeloppet för bilresor
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 14, 1996/97:Sk312 och
1996/97:Sk361,
15. beträffande restid till barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk358 yrkande 2,
res. 13 (m, fp, kd)
16. beträffande dubbel bosättning
att riksdagen avslår motion 1996/97:A277 yrkande 20,
res. 14 (m)
17. beträffande nämndemän
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk301, 1996/97:Sk362, 1996/97:Sk363
och 1996/97:Ju424 yrkande 2,
res. 15 (m)
18. beträffande avdrag för gåvor
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk305, 1996/97:Sk313 och 1996/97:-
Sk342,
19. beträffande upphovsmannakonto
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk316,
20. beträffande kompetensutvecklingskonton
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk371 yrkande 9,
res. 16 (m, kd)
21. beträffande sänkning av fastighetsskatten
att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo222 yrkande 7 i denna del,
res. 17 (m, mp, kd)
22. beträffande kommunala avgifter för gator och service
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk368 och 1996/97:Bo222 yrkande 7 i
denna del,
res. 18 (mp, kd)
23. beträffande fastighetsskatten på äldre kraftverk
att riksdagen avslår motion 1996/97:A428 yrkande 11,
res. 19 (kd)
24. beträffande beskattningsorten för säsonganställda
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk360,
25. beträffande förmögenhetsskatten
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk303, 1996/97:Sk309, 1996/97:Sk310,
1996/97:Sk324, 1996/97:Sk358 yrkande 1 och 1996/97:Sk371 yrkande 19,
res. 20 (m)
res. 21 (fp, kd)
26. beträffande generationsskiften i familjeföretag
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk371 yrkande 16,
res. 22 (kd)
27. beträffande internationell kontroll av kapital
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk370 yrkande 9,
28. beträffande realisationsvinst på fastigheter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk327,
res. 23 (m)
29. beträffande skattebefrielse för stiftelser
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk369.
res. 24 (m, fp, kd)
Stockholm den 11 februari 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v),
Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger
Gustafsson (kd), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin
Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Skatteväxling m.m. (mom. 1)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Den sammanfattande slutsats som kan dras av Skatteväxlingskommitténs
betänkande (SOU 1997:11) är att tanken på att en skatteomläggning med höjda
miljö- och energiskatter och sänkt skatt på arbete skulle ge såväl miljö- som
samhällsekonomiska vinster är ofruktbar. De förhoppningar om en ?dubbel vinst?
av en sådan skatteväxling som förts fram av miljöorganisationer och flera
politiska partier vederläggs dessutom i en expertrapport till Skatteväxlings-
kommittén, Effekter av olika skatteväxlingsalternativ enligt en allmän
jämviktsmodell (SOU 1996:117):
Enligt jämviktsmodellen finns det ingen ?dubbel vinst? av skatteväxling för
Sveriges del. Det vill säga, om vi bortser från värdet av miljöförbättringen
vinner vi inget stöd för hypotesen att högre koldioxidskatter i utbyte mot
lägre löneskatter ger en samhällsekonomisk vinst.
Till yttermera visso framgår det dessutom av Skatteväxlingskommitténs arbete
att miljövinsterna av de diskuterade energiskattehöjningarna är synnerligen
begränsade. Det beror självfallet på den utgångspunkt som måste väljas för att
en tänkt skatteväxling skall kunna genomföras. I kapitel 1, som innehåller
överväganden och förslag från utredningens majoritet, anges dessa:
Från skatteväxlingssynpunkt är det viktigt att skilja mellan elastiska och
oelastiska miljöskattebaser. Skatter som riktas mot miljöproblem som är
relativt lätta att åtgärda ger en relativt snabb minskande skattebas. Däremot
är skattebasen mer stabil för sådana skatter som riktas mot miljöproblem som
är svårare att åtgärda. I det senare fallet måste skatterna höjas relativt
mycket för att det skall få betydande miljöeffekter. Det ger med andra ord
relativt stabila intäkter samtidigt som miljöproblemen minskar i begränsad
omfattning.
Den skatt som man därför valt att utgå ifrån för att konstruera en modell för
skatteväxling är koldioxidskatten. Dess bas bedöms vara synnerligen stabil
vilket också framgår av utredningens beräkning av effekterna av olika
skatteväxlingsalternativ. Vid en så kraftig skattehöjning som fördubbling av
nuvarande koldioxidskatt beräknas utsläppen av koldioxid enbart minska med
mellan 0,1 och 0,2 %.
Dessutom finns en klar risk för att det skulle leda till att energikrävande
produktion förläggs till andra länder med sämre miljökrav. Därigenom skulle
den globala miljösituationen försämras.
Mot denna synnerligen blygsamma miljöförbättring kan ställas effekterna av
att ersätta en av Sveriges tolv kärnkraftsreaktorer med oljekondenskraft. Då
skulle de svenska utsläppen av koldioxid öka med 6,5 %.
Mot den marginella miljövinst som således skulle kunna uppkomma vid en
kraftig höjning av koldioxidskatten måste ställas anpassningskostnader för
strukturförändringar i ekonomin, ekonomiska välfärdsförluster i övrigt och
inkomstfördelningsaspekter.
Utredningen har gjort en bedömning av välfärdskostnaderna (i princip i form
av realinkomstförändringar). Den visar på en sammanlagd välfärdsförlust som
uppgår till i storleksordningen 4 miljarder kronor vid en skatteväxling där
koldioxidskatten fördubblas och skatten på arbete sänks i motsvarande mån
genom lägre arbetsgivaravgifter. Det innebär en kostnad på genomsnittligt
1 000 kr per hushåll.
Förutom fördelningseffekterna för hushållen uppkommer också regionala
effekter. Den kraftiga skattehöjningen på energi innebär att regioner med
energikrävande basindustri drabbas betydligt hårdare av anpassningskostnaderna
för strukturförändringar än andra regioner.
Utredningen sammanfattar i kapitel 6:
Uppdelat på olika hushållstyper och företag så är det framför allt låg-
inkomsthushåll med många barn i glesbygd som belastas relativt sett hårdast,
samt företag inom massa och papper, kemi, jord och sten samt järn- och
stålindustrin.
Mot denna bakgrund skriver utredningen i kapitel 10:
I den modell som utredningen använt leder en skatteväxling, innebärande en
ökning av koldioxidskatten med 50, 100 eller 200 procent, till en samhälls-
ekonomisk förlust, om inte den miljökvalitetsförbättring som uppstår värderas
signifikant högre än vad dagens koldioxidskatt indirekt ger uttryck för.
De resultat som redovisas i utredningen och i de expertrapporter som publi-
cerades sommaren 1996 visar enligt vår mening att en successiv skatteväxling
som innebär en samtidig höjning av en miljö- eller energiskatt med stabil
skattebas (dvs. med små miljöeffekter) och en förhållandevis blygsam sänkning
av skatten på arbete inte ger de önskade effekterna. Erfarenheterna av de
senaste två årens utveckling är för övrigt att energibeskattningen har skärpts
kraftigt utan att de nya skatteintäkterna använts för att sänka skatten på
arbete. Tvärtom har den också höjts - med betydligt större omfattning - sedan
hösten 1994.
Enligt vår mening är resultatet av Skatteväxlingskommitténs arbete entydigt.
Det är nödvändigt att koppla isär de var för sig utomordentligt viktiga
frågeställningarna om ekonomiska styrmedel för att minska miljöbelastningen i
samhället och behovet av att sänka skatten på arbete för att skapa så goda
förutsättningar för nya arbetstillfällen att massarbetslösheten kan elimi-
neras.
Enligt vår mening bör diskussioner om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
få ändrad inriktning. Med utgångspunkt i en genomgång av de olika miljöproblem
som i dag kan identifieras och där Sverige som nation kan vidta åtgärder borde
en diskussion ha förts om vilka medel som kan ge bäst resultat. Därvidlag hade
en avvägning kunnat göras mellan administrativa regleringar och ekonomiska
styrmedel som då också kan innefatta subventioner av olika verksamheter eller
av ny teknik för att uppnå en snabbare introduktion. Ett exempel på det senare
är det snabba införandet av katalytisk avgasrening genom skatterabatt. En
annan i Sverige oprövad metod är överlåtelsebara utsläppsrättigheter.
I flera fall förutsätter fortsatta svenska insatser ett internationellt sam-
arbete. En mycket viktig del av det svenska miljöarbetet, särskilt när det
gäller ekonomiska styrmedel, måste därför vara att medverka till en global
samstämmighet om att ta till vara alla möjligheter att pröva sådana åtgärder
på ett sätt som kan leda till positiva miljöeffekter.
Enligt vår mening är det vidare nödvändigt att snabbt genomföra kraftiga
sänkningar av skatten på arbete för att vända den negativa utvecklingen på
arbetsmarknaden sedan 1995. Omfattningen av dessa skattesänkningar måste bli
betydligt större än vad som kan finansieras genom införande av nya eller
höjningar av befintliga miljö- och energiskatter. Till det kommer att dagens
höga skatteuttag, som i sig skadar samhällsekonomin och ökar medborgarnas
bidragsberoende, måste sänkas. Sänkt skatt på arbete med inriktning på låg-
och medelinkomsttagare måste därför huvudsakligen finansieras genom minskade
offentliga utgifter och inte genom en växling av olika skatter.
Det är en uppenbar risk att frågan om sänkt beskattning av arbete för att
skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen försenas och blir av mindre
omfattning om en koppling till skatteväxlingsmodeller av olika slag efter-
strävas.
Vad som här har anförts bör riksdagen - med avslag på de aktuella motionerna
från v, fp, mp och kd - som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skatteväxling m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi419 yrkandena 12 och 16, 1996/97:-
Fi420 yrkandena 3, 4 och 29, 1996/97:Sk370 yrkande 29, 1996/97:Sk371
yrkande 10, 1996/97:U515 yrkande 30, 1996/97:Jo759 yrkandena 27 och 28
och 1996/97:N255 yrkande 6 och som sin mening ger regeringen till känna
vad som här har anförts om nödvändigheten av att snabbt genomföra
kraftiga sänkningar av skatten på arbete och att finansiera sådana
skattesänkningar på annat sätt än med höjningar av miljö- och
energiskatter.
2. Änkepensionärer (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik
Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Riksdagen genomförde i höstas regler om att änkepensioner skall inkomstprövas
fr.o.m. den 1 april 1997. För den som har inkomster över den nivå som gäller
för att bostadsbidrag skall kunna utgå, dvs. normalt sett inkomster på mer än
ca 90 000 kr vid sidan av änkepensionen, skall änkepensionen minskas med 30 %
av överskjutande belopp. Detta påverkar i sin tur det särskilda grundavdraget
som utgår till pensionärer med en inte alltför låg folkpension. Följden av de
nya reglerna bli att änkepensionen faller bort helt i vissa inkomstlägen och
därmed också rätten till särskilt grundavdrag.
För änkor som har annan tjänstepension efter sin make än ATP kan i speciella
fall helt orimliga marginaleffekter uppkomma. I extrema gränsfall kan en extra
intjänad tusenlapp medföra att nettobehållningen minskar med 16 000 kr, redan
i ett inkomstläge på ca 110 000 kr vid sidan av folkpensionen. För den som har
inkomster över brytpunkten och betalar s.k. värnskatt kan den extra
tusenlappen i sämsta fall medföra att nettobehållningen minskar med uppåt
27 000 kr.
Denna absurda situation kan i år uppstå för änkor som inte har rätt till ATP
efter sin make och fr.o.m. 1998 även för änkor som har rätt till ATP men med
ett lägre belopp än 6 000 kr. Marginaleffekten av att rätten till särskilt
grundavdrag faller bort i ett visst inkomstläge blir som störst om tjänste-
pensionen uppgår till drygt 50 000 kr. Reglerna är komplicerade, och i det
enskilda fallet kan det vara mycket svårt att i förväg bedöma effekterna för
det aktuella året och på längre sikt. Svårigheterna kan bl.a. belysas av att
den som på grund av inkomstprövningen förlorat sin folkpension och det sär-
skilda grundavdraget under ett år i allmänhet inte heller kan få särskilt
grundavdrag nästa år, även om inkomstförhållandena då är väsentligt annor-
lunda. Det kan också nämnas att inkomstbegreppen skiljer sig väsentligt i
sociallagstiftningen och skattelagstiftningen.
Att de nya avtrappningsreglerna för änkepensioner i speciella fall kan
medföra ej avsedda och helt orimliga effekter vid beskattningen är att se som
ett olycksfall i arbetet. Saken torde kunna rättas till genom en enkel
justering av skattelagstiftningen. Enligt vår uppfattning bör regeringen - med
anledning av den aktuella motionen och vad som här har anförts - skyndsamt
lägga fram förslag till den lagändring som behövs för att undanröja de upp-
komna olägenheterna med verkan fr.o.m. innevarande beskattningsår.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande änkepensionärer
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk319 hos regeringen begär
skyndsamt förslag till ändring av skattelagstiftningen så att de orimliga
skatteskärpningar som utformningen av det särskilda grundavdraget för
folkpensionärer kan medföra i vissa situationer undanröjs med verkan
fr.o.m. beskattningsåret 1997.
3. Utvärdering av ROT-avdraget (mom. 5)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk315 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) skulle
det vara högst intressant att utvärdera vad en utökad möjlighet till avdrag
för underhåll och reparation av privata bostäder skulle kunna ge för effekter
för sysselsättningen och statskassan. "Svartarbetet" utan kvitton och
redovisning borde rimligen kunna minska kraftigt och inkomsterna från de
"vita" jobben öka. Därmed borde de ökade skatteintäkterna från de "vita"
jobben också väl täcka avdragens ekonomiska effekter på statskassan. Andra
vinster av en ökad avdragsrätt för reparationer är att kostnaderna för arbets-
lösheten kan minska. Syftet är att stimulera intresset för att i närtid genom-
föra reparationer och underhåll och därmed skapa arbeten inom bygg- och
underhållssektorn.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att en utvärdering av detta slag nu
bör genomföras och att man därvid utgår från olika avdragsnivåer och
avdragsmöjligheter. Vi tillstyrker alltså motionen.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande utvärdering av ROT-avdraget
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk315 hos regeringen begär en
utvärdering av och förslag till olika avdrag och avdragsnivåer för
reparation och underhåll av enskilda bostäder.
4. ROT-avdrag för egen arbetskraft (mom. 7)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Våren 1996 genomfördes nya regler om skattereduktion för byggnadsarbeten på
bostadshus. Dessa regler innebär att fastighetsföretag som genomför arbeten på
egna fastigheter inte får rätt till sådan skattereduktion. Enligt vad
regeringen anförde som motiv för denna begränsning var det tveksamt om en
skattereduktion i sådana fall kunde ha önskad stimulanseffekt.
I motion Sk345 av Ulf Björklund och Michael Stjernström (kd) anförs bl.a.
att begränsningen innebär att ett stort antal fastighetsägare undantas från
möjligheten att erhålla skattereduktion. Som exempel nämner motionärerna stora
och små byggföretag som också är fastighetsägare och som utnyttjar anställda
inom entreprenaddelen av företaget eller koncernen till att också utföra
renoveringar på det egna fastighetsbeståndet. Företagen kan på detta sätt
aktivt arbeta för att upprätthålla sysselsättningen också i tider då bygg-
konjunkturen är svag.
Många byggföretag står i dag inför den överhängande risken att behöva
friställa ytterligare arbetskraft. Sett ur detta perspektiv kan det inte vara
lämpligt att skattereduktionen har utformats på ett sätt som innebär att det
blir lönsamt att friställa sin egen arbetskraft och därefter köpa
entreprenaden från ett annat företag. Vi instämmer därför i motionärernas
uppfattning att skattereduktion bör medges även för byggnadsarbeten som utförs
av företagens egen arbetskraft och tillstyrker motionen. Regeringen bör
skyndsamt lägga fram förslag till den lagändring som behövs.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande ROT-avdrag för egen arbetskraft
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk345 hos regeringen begär
förslag till sådana ändringar i lagen om skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus att också fastighetsägare som använder egen
arbetskraft skall vara berättigade att erhålla skattereduktion i enlighet
med vad som har anförts i reservationen.
5. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Skattetrycket har stigit kraftigt under den nuvarande regeringsperioden, och
marginalskatterna ligger på 60 % för en stor del av de heltidsarbetande.
Skattetrycket måste sänkas och marginalskattereformen återställas till de
betydligt lägre nivåer som fastställdes i samband med skattereformen. Utöver
de generella sänkningar av beskattningen som vi har krävt i andra sammanhang
bör särskilda åtgärder genomföras för att motverka de starkt negativa effekter
som den höga beskattningen av arbete innebär för den privata tjänstesektorn.
De tjänster som efterfrågas av hushållen är oftast av sådan karaktär att det
finns icke beskattade alternativ till att anställa någon eller till att anlita
ett företag för att utföra arbetet.
Det är önskvärt att beskattningen av arbete kan sänkas generellt och så
kraftigt att den potentiellt stora del av den privata tjänstesektorn som avser
hushållstjänster skulle kunna expandera. Det medför emellertid ett så kraftigt
skattebortfall att det inte är realistiskt. Det är därför nödvändigt att i ett
första steg genomföra selektiva åtgärder så att skattekilen på arbete sänks
kraftigt för tjänster med stort arbetsinnehåll som skulle kunna efterfrågas av
de enskilda hushållen. Våra förslag innebär en skattereduktion för vissa
hushållstjänster med 50 % av kostnaden för det utförda arbetet, en avdragsrätt
för styrkta barnomsorgskostnader och ett permanent avdrag för reparation och
underhåll av egna bostäder.
De yrkanden som framställs i motion N212 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp,
kd) om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma till
stånd (yrkande 12) och i motion Ub244 av Margareta E Nordenvall (m) om en
skattereduktion för styrkta kostnader för barnomsorg (yrkande 4) ligger i
linje med vår ståndpunkt i dessa frågor och bör bifallas. Därmed tillgodoses i
väsentliga delar även övriga aktuella motionsyrkanden i dessa frågor.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande skattestimulanser för tjänstesektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:N212 yrkande 12 och 1996/97:-
Ub244 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1996/97:K211 yrkande 5,
1996/97:Sk322, 1996/97:Sk323, 1996/97:Sk352 yrkande 1, 1996/97:Sk353 och
1996/97:Sk371 yrkandena 7 och 8 begär att regeringen skyndsamt lägger
fram förslag om skattelättnader för en privat tjänstesektor i hemmen och
om en skattereduktion för styrkta kostnader för barnomsorg i enlighet med
vad som har anförts i reservationen.
6. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Ingen uppgift är viktigare än kampen mot arbetslösheten. Tjänstesektorn har
potentialen att stå för en mycket stor del av de nya jobb som krävs för att
lyfta Sverige ur arbetslösheten. Men detta kräver att vi undanröjer en del av
de hinder som i dag står i vägen för nya riktiga jobb. Sänkta kostnader och
förenklade regler är några sådana åtgärder.
Mot denna bakgrund föreslås i motion Sk352 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter (fp) - yrkande 1 - kraftfulla åtgärder för att skapa nya jobb inom
tjänstesektorn. Det höga kostnadsläget utgör en allvarlig hämsko på syssel-
sättningen inom denna sektor, och förslagen innebär därför betydande kost-
nadssänkningar inom två strategiska branscher, genom att avskaffa arbets-
givaravgifterna för tjänster inom hushållssektorn och genom kraftigt sänkt
turistmoms. Dessutom föreslås ett system med servicecheckar som kraftigt
förenklar köp av vita tjänster. Skattelättnaderna inom hushållssektorn bör
bestå i att arbetsgivaravgifterna slopas för hushållstjänster och bör till en
början genomföras som ett fyraårigt försöksprojekt. Momssänkningen på turismen
och servicecheckarna bör vara permanenta lösningar.
I och för sig är det glädjande att regeringen har tillsatt en utredning för
att se över tjänstesektorns utveckling. Det föreligger dock inget tydligt
uppdrag att utforma ett system för lättnader inom hushållssektorn, och
eventuella lättnader skall endast gälla uppdragstagaren som har F-skattebevis
och som redovisar inkomsten som näringsverksamhet. Detta utesluter just de
okomplicerade anställningsförhållanden som är tanken med de servicecheckar som
Riksskatteverket har haft i uppdrag att studera. Som anförs i motionen bör
utredaren därför få förtydligande direktiv med beställning av ett detaljerat
förslag om sådana stimulanser som har diskuterats i motionen.
Vad som här har anförts bör riksdagen - med bifall till motionen - som sin
mening ge regeringen till känna. Syftet med övriga motioner är därmed till-
godosett i väsentliga delar.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande skattestimulanser för tjänstesektorn
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk352 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1996/97:K211 yrkande 5, 1996/97:Sk322, 1996/97:Sk323,
1996/97:Sk353, 1996/97:Sk371 yrkandena 7 och 8, 1996/97:N212 yrkande 12
och 1996/97:Ub244 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts i reservationen om tilläggsdirektiv till Utredningen (Fi
1996:10) om förutsättningarna för tjänstesektorns utveckling.
7. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
I motion Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) framhålls att tjänstesektorn är den
stora framtida tillväxtsektorn. Tjänsteföretagen är dock i dag diskriminerade
genom att arbete beskattas hårdare än kapital. Genom de höga skattekilarna är
också den vita marknaden för hushållstjänster i stort sett utplånad medan
svartjobben inom denna sektor är mycket omfattande. Vi instämmer i motio-
närernas uppfattning att denna negativa situation måste förändras och en
positiv utveckling påskyndas genom lämpligt utformade stimulanser för dessa
sektorer.
Som en första åtgärd vill Kristdemokraterna stimulera vissa tjänster i hus-
hållen genom direkta statliga bidrag enligt den modell som har permanentats i
Danmark. Syftet är att alla hushåll skall ha råd att köpa tjänster som exem-
pelvis städning, tvätt och trädgårdsarbete, och vi vill också inbegripa privat
barnomsorg och hälsovård. En sådan inriktning skulle också medföra den
positiva effekten att konkurrensen ökar inom ett område som i dag domineras av
kommunal verksamhet.
Vi vill också på annat sätt eliminera de skattekilar som gör det näst intill
omöjligt för privatpersoner att köpa tjänster. Som föreslås i motionen bör det
nuvarande ROT-avdraget permanentas och utvidgas till att avse - förutom
husrenoveringar av olika slag - även bilreparationer, större trädgårdsarbeten
av anläggningskaraktär och olika installationsarbeten av till exempel vitvaror
och datorer. För att skattereduktionen skall kunna leda till att ett hushåll
väljer att anlita någon för sådana tjänster måste reduktionen vara så stor att
det lönar sig bättre att köpa tjänsten än att utföra arbetet själv eller köpa
tjänsten svart. Som föreslås i motionen bör skattereduktionen av detta skäl
vara 60 % av arbetskostnaden, dock högst 30 000 kr.
Det anförda innebär att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag i
enlighet med de angivna yrkandena i motion Sk371. Därmed tillgodoses i
väsentliga delar även yrkandena i övriga här aktuella motioner.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande skattestimulanser för tjänstesektorn
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk371 yrkandena 7 och 8 samt med
avslag på motionerna 1996/97:K211 yrkande 5, 1996/97:Sk322,
1996/97:Sk323, 1996/97:Sk352 yrkande 1, 1996/97: Sk353, 1996/97:N212
yrkande 12 och 1996/97:Ub244 yrkande 4 begär att regeringen skyndsamt
lägger fram förslag till stimulanser för tjänstesektorn i enlighet med
vad som har anförts i reservationen.
8. Nedsatt barnomsorgsavgift (mom. 9)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I fristående förskolor i föräldraregi avlastas personalen vissa
arbetsuppgifter som utförs av föräldrarna själva, och de ekonomiska vinsterna
härav är så stora att avgifterna, trots lägre bidrag, kan hållas lägre än vid
de kommunala förskolorna. För att ge föräldrarna vid de kommunala förskolorna
samma möjlighet som föräldrakooperativen redan har bör, som anförs i motion
Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp), värdet av föräldrars arbete vid alla
former av föräldraaktiva förskolor undantas från beskattning. Även blygsamma
föräldrainsatser kan medföra att kommunen får lägre kostnad per barn, att
barnomsorgstaxan blir lägre och att barnen får väsentligt förbättrad
barnomsorg.
Skattelagstiftningen bör alltså ändras så att den ekonomiska vinsten av
föräldrarnas arbete inte beskattas som lön för arbete eller betraktas som
skattepliktig förmån vid en eventuell reduktion av barnomsorgsavgiften.
Motionen bör bifallas i denna del.
dels vid mom. 9 hemställt
9. beträffande nedsatt barnomsorgsavgift
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om
skattefrihet för nedsättning av barnomsorgsavgiften i föräldraaktiva
förskolor.
9. Självförvaltning m.m. (mom. 10)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Det är viktigt att man underlättar för enskilda personer att själva ta ansvar
för sin egen situation och att man stimulerar till att delta i
självförvaltning av hyreshus och att medverka i bytesringar. Vi välkomnar
därför att regeringen kommer att lägga fram ett förslag som underlättar
självförvaltning av hyreshus. Skattelättnaderna bör omfatta även bytesringar i
enlighet med vad som föreslås i motion Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl.
(mp).
Vad som här har anförts bör riksdagen - med bifall till motion Fi420 i dessa
delar - som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden i
dessa frågor får anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande självförvaltning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi420 yrkandena 10 och 11 och med
avslag på motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 8, 1996/97: Sk325, 1996/97:-
Sk343, 1996/97:Sk344, 1996/97:Sk364, 1996/97: Sk365 och 1996/97:Bo222
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
reservationen om skattelättnader för självförvaltning av hyreshus och för
bytesringar.
10. Förmån av datautrustning och datautbildning (mom. 11)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
I många företag genomförs eller planeras grundläggande utbildning och
vidareutbildning på dataområdet. Det är inte ovanligt att hela personalen får
genomgå sådan utbildning, oavsett vilken tjänst man innehar. Detta har enligt
motion Sk314 av Ingvar Eriksson och Jeppe Johnsson (m) i praktiken medfört
vissa skatteproblem. En anställd som på detta sätt får sin utbildning betald
av arbetsgivaren men studerar på sin fritid riskerar att bli beskattad härför,
särskilt om det är fråga om grundutbildning och den anställde inte beräknas
behöva utbildningen i sitt arbete den närmaste tiden. Den som däremot har
omedelbart behov av kunskaperna i sitt arbete slipper att betala skatt.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att snara åtgärder bör vidtas för
att eliminera de orättvisor som i dagsläget kan drabba anställda under
utbildning. Motsvarande gränsdragningsproblem kan uppkomma i fråga om
datautrustning som arbetsgivaren bekostar, och dessa skattefrågor övervägs för
närvarande inom Finansdepartementet. Enligt vår mening bör man i det
sammanhanget även klarlägga att datautbildning är skattefri.
Vi tillstyrker alltså motion Sk314.
När det gäller förmåner av datautrustning som arbetsgivaren bekostar utgår
vi från att regeringen inom kort kommer att redovisa resultatet av den översyn
som pågår. Med hänsyn härtill avstyrker vi de yrkanden som framställs i motion
Sk317 angående dessa frågor.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande förmån av datautrustning och datautbildning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk314 och med avslag på motion
1996/97:Sk317 begär förslag från regeringen som klarlägger att sådana
utbildningsförmåner som anges i reservationen inte skall beskattas.
11. Förmån av städhjälp m.m. (mom. 12)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
I motion Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) anförs att det
skattepliktiga värdet av förmåner i form av exempelvis städhjälp och barnvakt
i praktiken tas upp till höga belopp medan den typ av förmåner som män
traditionellt efterfrågar värderas lågt eller inte alls. Enligt motionen bör
förmånsvärdena för sådant som städhjälp och barnvakt ändras så att de bättre
motsvarar den alternativa kostnaden för att anordna detta själv. Det är
visserligen så att alla förmåner skall beskattas efter sitt fulla värde, men
bedömningen av vad detta värde är varierar.
Folkpartiet förordar en poliitik där denna typ av hushållsnära tjänster
skall kunna tillhandahållas till lägre priser på en expanderande marknad, Där-
utöver bör riktlinjer för förmånsvärderingen utges innebärande att alternativ-
kostnaden för den enskilde utgör förmånsvärde.
Småbarnsföräldrar som tar ansvar för sina familjer skulle med motionärernas
förslag kunna konkurrera likvärdigt med andra och inte behöva vara uteslutna
från befattningar som kräver större arbetsinsatser. Förslaget i motionen är
välmotiverat och bör alltså bifallas.
dels vid mom. 12 hemställt
12. beträffande förmån av städhjälp m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk358 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om värderingen
av förmåner.
12. Förmån av flygresor (mom. 13)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
De nya reglerna för beskattningen av förmån av flygresor har väckt berättigad
kritik för att de leder till orättvisor och administrativa svårigheter. De
konsekvenser i fråga om arbetsresor som tas upp i motion Sk341 av Margareta E
Nordenvall (m) uppmärksammades inte alls förrän det var för sent att belysa
frågan på ett riktigt sätt. Som anförs i motionen leder reglerna till ej
avsedda skatteskärpningar för den som reser med flyg mellan bostadsorten och
tjänstgöringsorten, och effekterna blir särskilt allvarliga för den som är
bosatt utomlands.
Dagens arbetsmarknad kräver ökad rörlighet, och det är viktigt att skatte-
reglerna inte straffar arbetstagare som söker sig till arbeten som inte ligger
på samma ort som bostaden. Det är också viktigt att reglerna utformas på ett
sätt som inte diskriminerar dem som är bosatta utomlands.
Vi instämmer i uppfattningen att de flygbolagsanställdas reseförmåner bör
beskattas enligt de regler som gällde före den senaste ändringen och tillstyr-
ker alltså motionen. Regeringen bör skyndsamt lägga fram det lagförslag som
behövs.
dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande förmån av flygresor
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk341 begär att regeringen
skyndsamt lägger fram förslag till ändring av skattereglerna för
flygbolagsanställdas reseförmåner såsom anförs i reservationen.
13. Restid till barnomsorg (mom. 15)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) blir många
småbarnsföräldrar som är i stort behov av bilen till och från sitt jobb inte
berättigade till bilavdrag därför att restiden till barndaghem inte får räknas
in. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att detta är en otidsenlig syn på
vad som är en arbetsresa. Jämställdhetslagen framhåller arbetsgivarnas
skyldighet att tillse att förvärvsarbete och föräldraskap går att förena, och
statsmakterna bör dra åt samma håll även när det gäller skattelagstiftningen.
dels vid mom. 15 hemställt
15. beträffande restid till barnomsorg
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk358 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om reglerna för
reseavdrag.
14. Dubbel bosättning (mom. 16)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion A277 av Carl Bildt m.fl. (m) är det angeläget att skapa
förutsättningar för en rörlig arbetsmarknad, bl.a. genom att undanröja de
hinder som finns inom skattelagstiftningen. Enligt motionärerna skulle en
generösare utformning av skattereglerna göra det möjligt att ta jobb på en
annan ort i större utsträckning än i dag. De yrkar att frågan utreds och att
man samtidigt prövar vilken betydelse det har för rörligheten på arbetsmark-
naden om bostaden eller arbetsplatsen räknas som tjänsteställe.
Vi delar motionärernas uppfattning att dessa frågor behöver utredas och
tillstyrker motionen i denna del.
dels vid mom. 16 hemställt
16. beträffande dubbel bosättning
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A277 yrkande 20 som sin mening
ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om behovet
av en utredning rörande avdragsreglerna vid dubbel bosättning i syfte att
underlätta rörligheten på arbetsmarknaden.
15. Nämndemän (mom. 17)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
I fyra motioner - Sk301 av Carl Fredrik Graf (m), Sk362 av Birgitta Carlsson
och Rigmor Ahlstedt (c), Sk363 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) och
Ju424 av Tuve Skånberg (kd) - påtalas att skatte- och redovisningsreglerna för
de kostnadsersättningar som nämndemännen erhåller från Domstolsverket i
samband med sin tjänstgöring leder till en orimlig beskattning. Som anförs i
motionerna tillämpas skattereglerna i en del fall på det viset att platsen för
domstolsförhandlingen betraktas som tjänsteställe och inte bostaden, vilket
fått till följd att Domstolsverket drar preliminärskatt på
kostnadsersättningar för bilresor, parkeringsavgifter och andra resekostnader.
Kostnaderna ersätts visserligen fullt ut, men konsekvenserna blir ändå att en
nämndeman riskerar att behöva betala för sådana kostnader ur egen ficka.
För att skapa tilltro till skattesystemet är det viktigt att reglerna
upplevs som rimliga. Vi instämmer i uppfattningen att skattereglerna bör
ändras så att det blir klart att alla nämndemän skall behandlas på samma sätt
som andra politiskt valda förtroendemän. Detta innebär att inte bara de
aktuella problemen bortfaller utan medför också administrativa förenklingar
för Domstolsverket.
Vi tillstyrker alltså motionerna och föreslår att bostaden skall anses som
tjänsteställe för nämndemän fr.o.m. 1998 års taxering.
dels vid mom. 17 hemställt
17. beträffande nämndemän
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk301, 1996/97: Sk362,
1996/97:Sk363 och 1996/97:Ju424 yrkande 2 antar följande såsom
reservanternas förslag betecknade förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att andra stycket sista meningen i punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse.
-------------------------------------------------------
|Nuvarande lydelse |Reservanternas förslag |
-------------------------------------------------------
|För reservofficerare skall | För reservofficerare och|
|bostaden anses som |nämndemän skall bostaden|
|tjänsteställe. |anses som tjänsteställe. |
-------------------------------------------------------
-----
Denna lag träder i kraft den 1 april 1997 och tillämpas första gången vid
1998 års taxering.
16. Kompetensutvecklingskonton (mom. 20)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
I motion Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att det är ett gemensamt
intresse för arbetsgivarna och de anställda att utveckla medarbetarnas kompe-
tens och personliga kvalifikationer. Avdragsrätt föreligger i dag för
utbildning som arbetsgivaren initierar och betalar. Motionärerna anser att
skattelagstiftningen bör kompletteras så att det också blir möjligt att med
full avdragsrätt föra upp medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde
gemensamt kompetensutvecklingskonto. De belopp som förs upp på kontot skall
enbart kunna användas för den enskildes egen kompetensutveckling.
Enligt vår uppfattning skulle förslaget bidra till en positiv utveckling av
dessa frågor, och vi anser att regeringen bör lägga fram förslag till den lag-
stiftning som behövs. Vi tillstyrker alltså motionen i denna del.
dels vid mom. 20 hemställt
20. beträffande kompetensutvecklingskonton
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk371 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om
skattebefriade kompetensutvecklingskonton.
17. Sänkning av fastighetsskatten (mom. 21)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Den allt högre fastighetsskatten har medfört svåra problem för småhusägarna,
och dessa problem har accentuerats av att taxeringsvärdena nu räknas upp varje
år. Helt orimliga effekter uppkommer i vissa tätorter och andra attraktiva
områden. Dessa förhållanden har väckt stark kritik, men regeringens löften om
lindring för de särskilt hårt drabbade har endast resulterat i urvattnade
förslag som knappast ens har marginell betydelse.
Mot denna bakgrund yrkas i motion Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) ett
riksdagsuttalande om att fastighetsskatten skall sänkas från 1,7 till 1,5 % av
taxeringsvärdet och att systemet med fastighetsskatt på sikt bör avskaffas
helt.
Yrkandet går i samma riktning som de olika krav som vi har ställt i denna
fråga och som senast behandlats i utskottets yttrande 1996/97:SkU1y och SkU14.
Vi vidhåller vår uppfattning i dessa frågor och tillstyrker alltså motionen i
denna del.
dels vid mom. 21 hemställt
21. beträffande sänkning av fastighetsskatten
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Bo222 yrkande 7 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om
en sänkning av fastighetsskatten från 1,7 till 1,5 %, m.m. och om att
denna skatt på sikt bör avskaffas.
18. Kommunala avgifter för gator och service (mom. 22)
Ronny Korsberg (mp) och Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
I motion Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) yrkas bl.a. att fastighetsskatten
på sikt bör ersättas med en möjlighet för kommunerna att ta ut en fastig-
hetsavgift för att täcka kostnaderna för gatuunderhåll och annan kommunal
service kopplad till fastigheten (yrkande 7 i denna del). Motionärerna anser
att detta bör vara en naturlig utveckling i takt med att statens finanser
förbättras.
Förslaget i motionen har väsentlig betydelse framför allt för kommuner med
ett svagt skatteunderlag, t.ex. för utpräglade fritidskommuner. Generellt sett
kan förslaget också medföra en bättre fördelning av kostnadsansvaret.
Nuvarande system innebär t.ex. att gator i tättbebyggda områden finansieras
genom kommunalskatten medan glesbygdens vägar finansieras av fastighetsägarna.
Därtill kommer att bolag och andra juridiska personer inte betalar någon
kommunalskatt. Den som är bosatt utanför kommunen betalar inte heller någon
kommunalskatt där fritidshuset är beläget. Att ge kommunerna bättre
möjligheter att få kostnadstäckning för sin service kan betyda sänkta
kommunalskatter, större rättvisa och ett minskat krångel.
Motionärernas yrkande om ett riksdagsuttalande i denna riktning bör
bifallas. Därmed är också syftet med motion Sk368 av Per Erik Granström och
Ingemar Josefsson (s) i allt väsentligt tillgodosett.
dels vid mom. 22 hemställt
22. beträffande kommunala avgifter för gator och service
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Bo222 yrkande 7 i denna del och
med avslag på motion 1996/97:Sk368 som sin mening uttalar att
fastighetsskatten på sikt bör ersättas med en möjlighet för kommunerna
att ta ut en fastighetsavgift för att täcka kostnaderna för gatuunderhåll
och annan kommunal service som är kopplad till fastigheten.
19. Fastighetsskatten på äldre kraftverk (mom. 23)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Uttaget av skatt på elström som produceras av vattenkraft gjordes om i höstas
till en fastighetsskatt (prop. 1996/97:1, SkU1y, FiU1). I och med detta
aktualiseras ett förslag från Kristdemokraterna som skulle gynna de vatten-
kraftsproducerande länen. I motion A428 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslås
att den fastighetsskatt som nu skall belasta vattenkraftsstationer växlas över
till en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle i ett slag bli en mycket
kraftfull regionalpolitisk insats för de län som producerar el baserad på
vattenkraft.
Regeringen bör överväga frågan och snarast återkomma till riksdagen med ett
förslag av denna innebörd.
dels vid mom. 23 hemställt
23. beträffande fastighetsskatten på äldre kraftverk
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A428 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om
skatteväxling från statlig fastighetsskatt på vattenkraftsstationer till
kommunal fastighetsavgift.
20. Förmögenhetsskatten (mom. 25)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut 1991 att slopa förmögenhetsskatten föranleddes av en stark
kritik mot de många snedvridande effekter och ekonomiska problem av skilda
slag som denna skatt medfört, och beslutet var väl motiverat. Enligt vår
uppfattning finns det inte några bärande skäl för att ompröva detta ställ-
ningstagande. Regeringens planer på att återinföra förmögenhetsskatten bör
därför avvisas. Vad som här har anförts bör riksdagen med anledning av motion
Sk303 av Margareta E Nordenvall (m) som sin mening ge regeringen till känna.
Syftet med yrkandena i övriga motioner om att avskaffa sambeskattningen av
förmögenhet är redan tillgodosett.
dels vid mom. 25 hemställt
25. beträffande förmögenhetsskatten
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk303 och med avslag på
motionerna 1996/97:Sk309, 1996/97:Sk310, 1996/97:Sk324, 1996/97:Sk358
yrkande 1 och 1996/97:Sk371 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna att förmögenhetsskatten inte bör återinföras.
21. Förmögenhetsskatten (mom. 25)
Holger Gustafsson (kd) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
I den förmögenhetsbeskattning som regeringen planerar att återinföra finns en
sista kvarleva kvar av den föråldrade sambeskattningen. Det principiella
argumentet för att avskaffa sambeskattningen är välkänt liksom de stora
praktiska problem som sambeskattningsfrågorna har medfört. I nuläget motsätter
vi oss inte förmögenhetsskatten men anser att sambeskattningen bör avskaffas i
den nya lagstiftningen.
Vad som här har anförts bör riksdagen - med avslag på motion Sk303 och med
anledning av övriga motioner som behandlas under denna rubrik - som sin mening
ge regeringen till känna.
dels vid mom. 25 hemställt
25. beträffande förmögenhetsskatten
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sk303 och med anledning av
motionerna 1996/97:Sk309, 1996/97:Sk310, 1996/97:Sk324, 1996/97:Sk358
yrkande 1 och 1996/97:Sk371 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna att sambeskattning av förmögenhet inte bör ingå i den nya
förmögenhetsskatt som regeringen planerar.
22. Generationsskiften i familjeföretag (mom. 26)
Holger Gustafsson (kd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) är det rimligt att
undanta företagsförmögenhet (arbetande kapital) från arvs- och gåvoskatt för
att underlätta att familjeföretag hålls samman vid generationsskiften. Jag
instämmer i att lagstiftningen bör ses över i detta syfte och tillstyrker
alltså motionen i denna del.
dels vid mom. 26 hemställt
26. beträffande generationsskiften i familjeföretag
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk371 yrkande 16 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en översyn
av arvs- och gåvoskattelagstiftningen i syfte att underlätta
generationsskiften i familjeföretag.
23. Realisationsvinst på fastigheter (mom. 28)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) har
dels anfört följande:
1990 års skattereform innebar så kraftiga skärpningar av reavinstbeskattningen
på fastigheter att särskilda övergångsregler fordras fram till det kommande
sekelskiftet. Skärpningarna drabbar dem som förvärvat sin fastighet för mycket
lång tid sedan. Vid en en försäljning efter sekelskiftet får
anskaffningsvärdet inte längre indexuppräknas utan skall tas upp till 150 % av
taxeringsvärdet 1952.
Som framhålls i motion Sk327 av Inga Berggren och Annika Jonsell (m) bör
reglerna ses över så att man undviker orimliga skatteeffekter för vissa
skattskyldiga. Målet bör vara att få regler som även fortsättningsvis möjlig-
gör försäljning av större fastigheter med gamla förvärv.
Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid mom. 28 hemställt
28. beträffande realisationsvinst på fastigheter
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk327 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en översyn av
realisationsvinstbeskattningen i fråga om fastigheter med äldre förvärv.
24. Skattebefrielse för stiftelser (mom. 29)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Bestämmelserna om skattefrihet för vissa stiftelser har varit under översyn
sedan lång tid tillbaka, och olika frågor om behövliga justeringar i lagstift-
ningen har fått anstå i avvaktan på slutresultatet av detta arbete. Stiftelse-
och föreningsskattekommittén lade fram sitt slutbetänkande 1995, men rege-
ringen har inte ens redovisat några planer för den fortsatta behandlingen.
Dröjsmålen med att aktualisera lagstiftningen har lett till att föråldrade
avvägningar har konserverats och att nya orättvisor har tillkommit. Vi anser
att dessa förhållanden inte längre kan accepteras. Regeringen bör föreläggas
att skyndsamt redovisa dessa frågor för riksdagen. Därvid bör också frågan om
skattefrihet för de i motion Sk369 av Stig Rindborg m.fl. (m, c, fp, kd)
angivna stiftelserna prövas.
Vad som här har anförts bör riksdagen med anledning av motionen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid mom. 29 hemställt
29. beträffande skattebefrielse för stiftelser
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk369 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reservationen om skattefrihet för
vissa stiftelser.
Särskilda yttranden
1. Skatteväxling (mom. 1)
Per Rosengren (v), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Karin
Pilsäter (fp) anför:
Bland alla de frågor som togs upp i samband med riksdagsbehandlingen i höstas
av den ekonomiska politiken och av statsbudgeten för 1997 ingick de olika
politiska partiernas syn på möjligheterna att sänka skatterna på arbete i
utbyte mot ett ökat skatteuttag på miljö- och energiområdet (prop. 1996/97:1,
SkU1y, FiU1). Motionerna avslogs liksom våra reservationer i dessa frågor med
hänvisning bl.a. till att Skatteväxlingskommittén inom kort skulle lägga fram
sitt slutbetänkande. De aktuella motionsyrkandena om en skatteväxling togs
inte upp i höstas eftersom yrkandena inte ansågs påverka 1997 års budget.
Skatteväxlingskommittén har nu lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1997:11),
och kommittén bekräftar vår uppfattning att en skatteväxling av detta slag bör
genomföras stegvis och med beaktande av vad som sker i omvärlden. Kommittén
uttalar sig inte i detalj om på vad sätt och med vilken takt skatteväxlingen
bör genomföras.
Vi avser att återkomma till dessa frågor senare i vår i samband med rege-
ringens proposition om den ekonomiska politiken. Med hänsyn härtill har vi
inte nu några särskilda yrkanden med anledning av de kvarstående motionerna.
2. Avgångsvederlag (mom. 2)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) anför:
Den borgerliga regeringen uppmärksammade på ett tidigt stadium problemen med
orimligt stora avgångsvederlag när frågan blev aktuell i samband med
bankkrisen. För de statligt ägda kreditinstituten utfärdades i februari 1993
riktlinjer för att begränsa avgångsvederlag m.m. till personer i ledande
ställning. Särskilda riktlinjer för bl.a. statliga företag fastställdes den 3
februari 1994. Avgångsvederlag skall enligt dessa riktlinjer utgå under så
kort tid som möjligt, högst 24 månader, och utbetalas månadsvis. Annan lön
eller liknande ersättning som utgår under denna period skall avräknas från
vederlaget. Vidare skall de löneförmåner som utgår till företagsledande
personer redovisas offentligt i företagens årsredovisningar, och avtalade
vederlag som ligger utöver angivna ramar skall omförhandlas om
omständigheterna motiverar detta. Detta ledde också till krav på information i
årsredovisningar i privata företag. På så vis kunde alla aktieägare erhålla
upplysningar i frågor om anställningsvillkor för ledande personer.
En närmare undersökning som nyligen har genomförts hos ca 200 statliga bolag
har visat att det nu finns en klar trend mot bättre avtal men att det
fortfarande finns utrymme för förbättringar. Riktlinjerna har därför
reviderats på vissa punkter. Det är viktigt att regeringen med kraft
fullföljer de initiativ för att begränsa avgångsvederlagen inom den offentliga
sektorn som togs av den borgerliga regeringen och att dessa förmåner redovisas
offentligt vad gäller privata företag.
3. Avgångsvederlag (mom. 2)
Ronny Korsberg (mp) anför:
I motion Sk359 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) anförs att de s.k.
fallskärmsavtalen med rätta upprör allmänheten, inte minst som man själv
tvingats till besparingar och drabbats av nedskärningar i den offentliga
sektorn. Ofta upplever man att de skötsamma får betala kalaset efter
bankchefers och andras kostsamma spekulationer, och när någon inte längre
anses lämplig på en chefspost blir han i stället belönad genom ett frikostigt
fallskärmsavtal.
Enligt vad som framkommit anstränger sig regeringen för att komma till rätta
med problemen. Vi avstår därför från att nu framställa något särskilt yrkande
men kommer att följa utvecklingen av frågan.
4. Självförvaltning m.m. (mom. 10)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) anför:
Enligt vår uppfattning bör hyresrabatter som utgår på grund av att hyres-
gästerna deltar i självförvaltning av bostäderna kunna undantas från beskatt-
ning. Eftersom regeringen inom kort kommer att lägga fram ett förslag till
riksdagen i frågan avstår vi från att nu framställa särskilda yrkanden med
anledning av de motioner som har väckts i frågan.
5. Självförvaltning m.m. (mom. 10)
Karin Pilsäter (fp) anför:
Enligt min uppfattning bör vanliga hyresrabatter inte beskattas men däremot
ersättning för arbete som utförs åt andra, och reglerna bör vara lika i hyres-
hus, bostadsrättsföreningar och villasamfälligheter. De system för självför-
valtning av hyreshus som har tillämpats på olika håll har i praktiken medfört
att vissa gränsdragningsfrågor har uppkommit mellan vad som är skattefritt och
vad som skall beskattas. Det är bra om denna gränsdragningsfråga kan lösas på
lämpligt sätt. I avvaktan på det förslag som regeringen avser att lägga fram
för riksdagen senare i vår har jag inte något särskilt yrkande i denna fråga.
6. Förmån av städhjälp m.m. (mom. 12)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
Vi delar utskottets uppfattning att de allmänna principerna för värdering av
en naturaförmån skall vara att den värderas till marknadsvärdet vid inkomst-
beskattningen. Våra förslag som innebär lägre skatter och avgifter för bl.a.
vissa hushållstjänster leder samtidigt till att marknadsvärdet reduceras. På
det viset minskar även den förmån som den anställde kan beskattas för om denne
erhåller förmån av t.ex. hushållstjänster som arbetsgivaren betalar.
7. Upphovsmannakonto (mom. 19)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anför:
Enligt motion Sk316 av Hans Stenberg m.fl. (s) uppfyller lagen om upp-
hovsmannakonto inte sitt syfte att underlätta för konstnärer att fördela
ojämna inkomster över åren, eftersom reglerna är alltför krångliga och onödigt
begränsade.
Som anförs i motionen innebär egenavgifter, arbetsgivaravgifter och andra
sociala avgifter en hög skattebelastning som medför frestelser att sälja
svart. Det bör framhållas att detta är ett allmänt problem som följer av det
alltför höga skattetrycket i Sverige. Syftet med kontolagstiftningen är
emellertid endast att mildra de progressiva effekterna av den statliga
inkomstskatten och inte att åstadkomma några lättnader därutöver. Vi vill
också erinra om att reglerna för avsättningar till upphovsmannakonto i stort
följer skogskontoreglerna.
Ett viktigt led för att förbättra förutsättningarna för små och medelstora
företag är att reglerna om möjlighet att avsätta medel till periodiseringsfond
ändras. Vi har i andra sammanhang krävt att 25 % skall kunna avsättas i
stället för den sänkning till 20 % som nu är införd.
Vi vill inte bestrida att skattereglerna om upphovsmannakonto är krångliga.
Vad som anförts i motionen är dock enligt vår uppfattning inte tillräckliga
skäl för att förorda en särskild översyn av denna lagstiftning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................6
Inledning...........................................6
Skatteväxling m.m...................................7
Avgångsvederlag.....................................8
Pensionärer.........................................8
ROT-avdrag, hushållstjänster m.m....................9
Självförvaltning m.m...............................11
Förmån av datautrustning och datautbildning, m.m...12
Bilresor...........................................14
Dubbel bosättning..................................14
Nämndemän..........................................15
Avdrag för gåvor...................................15
Inkomstutjämning m.m...............................15
Kommunal beskattning, m.m..........................16
Kapitalbeskattning.................................17
Realisationsvinst på fastigheter...................18
Stiftelser.........................................18
Hemställan.........................................19
Reservationer........................................22
1. Skatteväxling m.m. (mom. 1 m).................22
2. Änkepensionärer (mom. 3 m, fp)................24
3. Utvärdering av ROT-avdraget (mom. 5 m)........25
4. ROT-avdrag för egen arbetskraft (mom. 7 kd)...26
5. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8 m)27
6. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8 fp)28
7. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8 kd)29
8. Nedsatt barnomsorgsavgift (mom. 9 mp).........29
9. Självförvaltning m.m. (mom. 10 mp)............30
10. Förmån av datautrustning och datautbildning (mom. 11 m, fp, mp)31
11. Förmån av städhjälp m.m. (mom. 12 fp)........31
12. Förmån av flygresor (mom. 13 m)..............32
13. Restid till barnomsorg (mom. 15 m, fp, kd)...33
14. Dubbel bosättning (mom. 16 m)................33
15. Nämndemän (mom. 17 m)........................33
16. Kompetensutvecklingskonton (mom. 20 m, kd)...34
17. Sänkning av fastighetsskatten (mom. 21 m, mp, kd)35
18. Kommunala avgifter för gator och service (mom. 22 mp, kd)36
19. Fastighetsskatten på äldre kraftverk (mom. 23 kd)36
20. Förmögenhetsskatten (mom. 25 m)..............37
21. Förmögenhetsskatten (mom. 25 fp, kd).........37
22. Generationsskiften i familjeföretag (mom. 26 kd)38
23. Realisationsvinst på fastigheter (mom. 28 m).38
24. Skattebefrielse för stiftelser (mom. 29 m, fp, kd)39
Särskilda yttranden..................................39
1. Skatteväxling (mom. 1 fp, v, mp, kd)..........39
2. Avgångsvederlag (mom. 2 m, fp, kd)............40
3. Avgångsvederlag (mom. 2 mp)...................40
4. Självförvaltning m.m. (mom. 10 m, kd).........41
5. Självförvaltning m.m. (mom. 10 fp)............41
6. Förmån av städhjälp m.m. (mom. 12 m)..........41
7. Upphovsmannakonto (mom. 19 m).................42