Utskottet föreslår att omräkningstalen
vid 1997 års fastighetstaxering begrän
sas till högst 0,96 för hyreshus i vad
avser värderingsenheter med bostäder med
värdeår 1988 eller senare och till högst
1,07 för småhusenheter.
Till betänkandet har fogats en
reservation (m) och fyra särskilda
yttranden (fp, v, mp, kd).
Utskottet
Allmän fastighetstaxering sker vart
sjätte år räknat fr.o.m. 1988 för
hyreshus och industrienheter, 1990 för
småhus och 1992 för lantbruk.
Från och med 1996 beaktas
prisutvecklingen för åren mellan de
allmänna fastighetstaxeringarna genom
ett särskilt omräkningsförfarande. För
varje taxeringsenhet bestäms vid den
allmänna fastighetstaxeringen ett
basvärde som skall uppgå till 75 % av
det allmänna marknadsvärdet enligt
prisläget under andra året före den
allmänna fastighetstaxeringen. Basvärdet
omräknas varje år med hjälp av ett
omräkningstal som fastställs av
Riksskatteverket med hänsyn till det
genomsnittliga prisläget i olika pris
utvecklingsområden under tolvmånaders
perioden 1 juli andra året före taxe
ringsåret-30 juni året före taxerings
året.
Omräkningstalen för 1996 års omräkning
bestämdes hösten 1995 för samtliga
hyreshus till 0,96 för bostäder m.m. och
till 0,84 för lokaler m.m. För småhus
bestämdes omräkningstal på 0,95-1,08 i
olika prisutvecklingsområden
(Riksskatteverkets författningssamling
RSFS 1995:14).
Den 28 november 1996 bestämde
Riksskatteverket omräkningstalen för
1997. Enligt detta beslut har även
hyreshusen hänförts till olika
prisutvecklingsområden och fått
omräkningstal för bostäder m.m. på
0,85-1,17 och för lokaler m.m. på
0,83-1,17. Beslutet innebär att
taxeringsvärdena för hyreshusen i
Stockholm höjs i vissa områden från 1996
till 1997 med 22 % i vad avser bostäder.
I vissa förorter innebär beslutet en
sänkning med 11 %. Taxeringsvärdena för
hyreshus höjs för bostäder med 15 % i
delar av Göteborg, Lund och Malmö, med
11 % i större regionstäder som till
exempel Uppsala, Västerås, Växjö och
Karlstad och med 5 % i mindre
regionstäder såsom Luleå, Falun,
Eskilstuna, Kristianstad och
Trollhättan, medan taxeringsvärdena på
lokaler sänks. Inom andra
prisutvecklingsområden innebär beslutet
en sänkning med 11 %.
I allmänhet leder höjningarna och
sänkningarna av taxeringsvärdena till
motsvarande höjningar och sänkningar av
fastighetsskatten. För de s.k.
krisårgångarna och andra nyproducerade
hyreshus innebär dock gällande regler
att fastighetsskatt för beskattningsåret
1997 (1998 års taxering) inte utgår för
bostäder som har byggts 1989 eller
senare och att halv fastighetsskatt
utgår för första gången vid 1998 års
taxering i fråga om bostäder med värdeår
1988. För hyreshus med nybyggnadsår 1983
eller 1984 skall vid 1998 års taxering
för första gången utgå hel
fastighetsskatt på bostadsdelen.
Riksskatteverket har i samband med sitt
beslut uppmärksammat vissa brister i
omräkningsförfarandet. Som reglerna har
utformats är det inte möjligt att vid
omräkningen beakta andra värdefaktorer
än prisutvecklingen för samtliga
fastigheter av ett visst slag. I vissa
områden grundas den redovisade pris
utvecklingen uteslutande på
försäljningar av äldre fastigheter,
medan yngre fastigheter från de s.k.
krisåren - 1988 och senare - inte har
avyttrats. Lagstiftningen medger inte
att man tillämpar olika omräkningstal
för äldre och yngre hus. Samma
omräkningstal skall därför tillämpas
trots att den återhämtning av prisnivån
som har konstaterats i storstadsområdena
begränsar sig till det äldre
fastighetsbeståndet.
Mot denna bakgrund instämmer utskottet
i Riksskatteverkets uppfattning att
omräkningen ger ett dåligt
värderingsresultat för de nyproducerade
hyreshusen. Det kan inte heller
uteslutas att reglerna även av andra
skäl kan leda till att taxeringsvärdena
för de s.k. krisårgångarna blir för
höga. De skattemässiga konsekvenserna av
de nuvarande reglerna bör därför enligt
utskottets uppfattning lindras för
hyresbostäder i krisårgångarna i
avvaktan på resultatet av den översyn
som nu skall påbörjas i fråga om
fastighetstaxeringen (jfr 1996/97:SkU1y
och FiU1). Avsikten är att arbetet med
denna översyn, som bl.a. kommer att
omfatta omräkningstalen och effekterna
av den rullande fastighetstaxeringen,
skall bedrivas så skyndsamt att
angelägna förslag till förbättringar kan
redovisas redan nästa år. Utskottet
föreslår därför att omräkningstalen för
hyreshus i vad avser bostäder med
tillhörande tomtmark och med värdeår
1988 eller senare vid 1997 års
fastighetstaxering inte skall överstiga
det omräkningstal på 0,96 som tillämpats
vid 1996 års fastighetstaxering.
När det gäller småhus innebär
Riksskatteverkets beslut att de redan
höga taxeringsnivåerna för fastigheter i
vissa attraktiva områden höjs
ytterligare. Fastigheter i sådana
områden har av många skäl genomgått
kraftiga värdehöjningar under en följd
av år, vilket medfört svåra effekter för
fast bosatta fastighetsägare i dessa
områden. Detta förhållande har föranlett
riksdagen att hos regeringen begära en
översyn av taxeringsförfarandet. I
avvaktan härpå anser utskottet att
omräkningstalen för år 1997 bör
begränsas även för dessa småhus. En
generell begränsning till högst 1,07
innebär att värdenivåerna i vissa delar
av Tjörn, Orust, Lysekil, Sotenäs,
Tanum, Strömstad och Kungälv tills
vidare fryses vid sin nuvarande nivå och
att de höjningar som Riksskatteverkets
beslut skulle ha medfört i Båstad och i
Aneby, Tranås och Sävsjö begränsas i
rimlig omfattning. Utskottet föreslår
att reglerna utformas på detta sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda
hemställer utskottet
att riksdagen antar följande
Förslag till
Lag om omräkningstal för 1997 års
taxeringsvärden
Härigenom föreskrivs följande.
För sådan värderingsenhet som avses i
3 § första stycket b lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt skall
omräkningstalet enligt 16 A kap.
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för
år 1997 vara högst 0,96 om värdeåret är
1988 eller senare.
För småhusenhet skall omräkningstalet
för år 1997 vara högst 1,07.
____
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1997.
res. (m)
Stockholm den 5 december 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per
Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof
Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och
Holger Gustafsson (kd).
Reservation
Bo Lundgren m.fl. (m) anser att
utskottet i de två sista styckena före
utskottets hemställan bort anföra
följande:
Till följd av det höga
fastighetsskatteuttaget accentueras de
problem som uppkommer i samband med den
årliga omräkningen av
fastighetstaxeringsvärdena. Dessutom
kvarstår för särskilt småhusen de
kraftiga regionala skillnader som lett
till enligt utskottets mening orimliga
effekter för fastighetsbeskattningen.
Dessa problem bör lösas genom att
fastighetsskatteuttaget sänks från 1,7
till 1,5 % med verkan från 1996 och
sänks ytterligare därefter samt att
endast hälften av markvärdet för småhus
utgör underlag för fastighetsskatt. Det
har emellertid stått klar att det endast
gått att nå majoritet i skatteutskottet
för ett initiativ till en mera begränsad
åtgärd.
De skattemässiga konsekvenserna av de
nuvarande reglerna bör därför enligt
utskottets uppfattning lindras för
hyresbostäder i krisårgångarna i
avvaktan på resultatet av den översyn
som nu skall påbörjas i fråga om
fastighetstaxeringen (jfr 1996/97:SkU1y
och FiU1). Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att omräkningstalen för
hyreshus i vad avser bostäder med
tillhörande tomtmark och med värdeår
1988 eller senare vid 1997 års fastig
hetstaxering inte skall överstiga det
omräkningstal på 0,96 som tillämpats vid
1996 års fastighetstaxering.
När det gäller småhus innebär
Riksskatteverkets beslut att de redan
höga taxeringsnivåerna för fastigheter i
vissa attraktiva områden höjs
ytterligare. Fastigheter i sådana
områden har av många skäl genomgått
kraftiga värdehöjningar under en följd
av år, vilket medfört svåra effekter för
fast bosatta fastighetsägare i dessa
områden. Detta förhållande har föranlett
riksdagen att hos regeringen begära en
översyn av taxeringsförfarandet. I
avvaktan härpå anser utskottet att
omräkningstalen för år 1997 bör
begränsas även för dessa småhus.
Särskilda yttranden
1. Isa Halvarsson (fp) anför:
Vid behandlingen tidigare i höst av
fastighetsbeskattningen har det rått
enighet om att det behövs en skyndsam
översyn av fastighetstaxeringen för att
lösa den orimliga situation som
uppkommit bl.a. i våra skärgårdsområden.
Vi har dock framhållit att den översyn
som regeringen planerar kommer att få en
alltför begränsad, teknisk karaktär, och
risken är att de grundläggande problemen
inte kommer att tas upp. Så t.ex. spelar
markvärdet en för stor roll i
beräkningen av taxeringsvärdet. En
lösning skulle kunna vara att marktaxe
ringsvärdet för småhus begränsas till en
viss nivå eller att den s.k. belägen
hetsfaktorn för strand och strandnära
fastigheter slopas för permanentbebodda
fastigheter. Det är också orimligt att
energiförbättrande åtgärder skall
bestraffas med höjt taxeringsvärde.
Förändringar i dessa hänseenden bör
enligt vår uppfattning genomföras utan
onödig tidsspillan. Vidare bör
fastighetsskatten reformeras också på
annat sätt. Enligt vår uppfattning är
det orimligt att fastigheter drabbas av
en hög beskattning bara för att ett
grannhus har sålts till ett högt pris.
Det är inte acceptabelt att människor
som arbetat hårt i hela sitt liv inte
skall kunna få bo kvar i sina hem bara
för att just deras område råkat bli
populärt. Ett alternativ som bör utredas
seriöst är att lägga inköpspriset till
grund för uttag av fastighetsskatt.
De omräkningstal som Riksskatteverket
har fastställt för år 1997 gör att de
nuvarande problemen förvärras, och de
begränsningar som utskottet nu föreslår
kommer endast att få marginell betydelse
i enstaka fall. Socialdemokraterna och
Centern tar inte tag i det grundläggande
problemet. Vi har inte fått gehör för
att vidta några påtagliga förbättringar
av den nuvarande situationen, men vi
kommer så snart som möjligt att
återkomma till dessa frågor.
2. Per Rosengren (v) anför:
Redan våren 1995 framhöll vi att
regeringen borde prioritera arbetet med
att finna en lösning på de problem som
fastighetsskatten för med sig för fast
bosatta fastighetsägare i skärgården och
andra attraktiva fritidsområden. Våra
krav på en utredning av dessa frågor
avslogs med hänvisning till att rege
ringen skulle följa utvecklingen samt
vid behov vidta åtgärder. Regeringen har
emellertid inte hittills förmått lägga
fram något förslag som bidrar till att
lösa de problem som har uppstått, och
den planerade översynen, som har en
alltför teknisk karaktär, är också
otillräcklig. Det förslag som utskottet
nu lägger fram är en nödlösning som
endast kommer att få en mycket marginell
betydelse.
Som vi har framhållit tidigare borde
man nu genomföra takregler som löser den
akuta krisen och på sikt försöka komma
till rätta med problemen genom att
utforma fastighetsbeskattningen på annat
sätt. Vi är förhindrade att nu lägga
fram förslag till några verkliga
förbättringar, men vi återkommer till
dessa frågor i annat sammanhang.
3. Ronny Korsberg (mp) anför:
Från Miljöpartiets sida har vi tidigare
i höst påtalat de stora problem som
fastighetsskatten innebär för många
fastighetsägare. Att skatten grundar sig
på ett fiktivt värde som inte motsvaras
av någon inkomst medför absurda och
oacceptabla effekter t.ex. för
fastboende i vissa attraktiva
skärgårdsområden och för dem som satsar
på att miljöanpassa sin bostad. Vi har
därför hävdat att den planerade
översynen måste få en bredare inriktning
där fastighetstaxeringen och
fastighetsbeskattningen övervägs i sin
helhet. På sikt bör fastighetsskatten
avvecklas. Vi anser alltså att man bör
ha en bred parlamentarisk utredning om
dessa frågor.
Med de omräkningstal som
Riksskatteverket nu har fastställt för
1997 förvärras de nuvarande problemen
ytterligare, men utskottets förslag är
helt otillräckligt för att motverka de
nya skatteskärpningarna. Vi är
förhindrade att nu lägga fram förslag
till några verkliga förbättringar men
återkommer så snart som möjligt till
dessa frågor.
4. Holger Gustafsson (kd) anför:
Vi har tidigare i höst, i motionerna
Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) och Fi3
av Michael Stjernström m.fl. (kd) och i
samband med skatteutskottets och
finansutskottets behandling av dessa
motioner, riktat skarp kritik mot effek
terna av fastighetstaxeringen och
fastighetsbeskattningen. 1996 års fastig
hetstaxering och den samtidiga höjningen
av fastighetsskatten från 1,5 till 1,7 %
har lett till ett orimligt och orättvist
resultat, framför allt för dem som bor i
storstäder och skärgårdar. De kraftiga
skatteskärpningarna av en redan hög
beskattning leder till att många
barnfamiljer, pensionärer med måttliga
inkomster och andra som lever under
normala förhållanden inte får råd att bo
kvar. Reglerna bäddar för en ny
flyttlasspolitik med stora tragedier
och en ny fastighetskris som yttersta
konsekvens. De omräkningstal som
Riksskatteverket nu har fastställt för
1997 förvärrar situationen ytterligare.
Det förslag som utskottet nu lägger
fram har endast en marginell betydelse i
enstaka fall, och den översyn av
fastighetstaxeringen som nu kommer att
genomföras har en begränsad, teknisk
karaktär och kommer inte att beröra de
grundläggande problemen med
fastighetsskatten.
Enligt vår uppfattning bör
fastighetsskatten på sikt avvecklas och
ersättas med en möjlighet för
kommunerna att ta ut en fastighetsavgift
för att täcka kostnader för
gatuunderhåll och annan kommunal service
kopplad till fastigheten. I avvaktan
härpå bör fastighetsskatten nu sänkas
till 1,5 % och i vad avser mark beräknas
endast på en tredjedel av markvärdet
ovanför ett taxeringsvärde på 150 000
kr. Tabellnivåvärdet K för byggnader bör
begränsas till 5. Vidare bör
förmögenhetsskatten vid permanentboende
slopas. Vi har inte möjlighet att nu
lägga fram dessa förslag på nytt. Vi
återkommer så snart som möjligt till
dessa frågor.