I betänkandet behandlas proposition
1996/97:1, bilaga 4, utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar och delar av
regeringens skrivelse 1996/97:24
Invandrings- och flyktingpolitiken. I
betänkandet behandlas också ett antal
motioner om invandrar- och
flyktingpolitiken.
Utskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats sex
reservationer och fyra särskilda
yttranden.
Propositionen m.m.
Proposition 1996/97:1
Regeringen har i proposition 1996/97:1
Förslag till statsbudget, finansplan
m.m., bilaga 4, utgiftsområde 8,
föreslagit riksdagen att
1. godkänna att den övergripande
målsättningen för verksamheten inom
Statens invandrarverks ansvarsområde
skall vara i enlighet med vad regeringen
förordar under avsnitt A 1 Statens
invandrarverk,
2. godkänna att den övergripande
målsättningen för verksamheten inom
Utlänningsnämndens ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad regeringen
förordar under avsnitt A 4
Utlänningsnämnden,
3. godkänna att den övergripande
målsättningen för verksamheten inom
Ombudsmannens mot etnisk diskriminering
ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar under avsnitt B
3 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering,
4. godkänna vad regeringen anfört om
regeländringar för lånestorlek och
betalningsansvar för hemutrustningslån
under avsnitt B 6 Hemutrustningslån,
5. för budgetåret 1997 anvisa anslagen
under utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar enligt uppställning i
propositionen.
- A 1 Statens invandrarverk; ramanslag;
506 603 000 kr,
- A 2 Mottagande av asylsökande;
ramanslag; 922 000 000 kr,
- A 3 Migrationspolitiska åtgärder;
ramanslag; 311 319 000 kr,
- A 4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 66
675 000 kr,
- A 5 Rättshjälp i utlänningsärenden;
ramanslag; 64 240 000 kr,
- A 6 Utresor för avvisade och utvisade;
ramanslag; 130 000 000 kr,
- B 1 Särskilda insatser i invandrartäta
områden; ramanslag; 125 000 000 kr,
- B 2 Åtgärder mot främlingsfientlighet
och rasism; obetecknat anslag;
20 000 000 kr,
- B 3 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering; ramanslag; 4 790 000 kr,
- B 4 Åtgärder för invandrare;
obetecknat anslag; 39 964 000 kr,
- B 5 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande; ramanslag;
1 160 591 000 kr,
- B 6 Hemutrustningslån; ramanslag; 101
906 000 kr.
Skrivelse 1996/97:24
Regeringen har till riksdagen överlämnat
skrivelse 1996/97:24 Invandrings- och
flyktingpolitiken.
Skrivelsen behandlas delvis i detta
betänkande och även i betänkande
1996/97:SfU5 Svensk migrationspolitik i
globalt perspektiv.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1994/95
1994/95:Sf606 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att asylsökande
barn skall ha rätt till utbildning.
1994/95:Sf617 av Yvonne Ruwaida och
Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att
asylsökande omfattas av samma rätt till
sjukvård som svenska medborgare,
2. att riksdagen beslutar att
landstingen skall vara huvudman och att
statliga schablonpengar betalas för att
täcka kostnaderna,
3. att riksdagen beslutar att
Invandrarverket ser över LMA-boendes
vårdbehov i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1994/95:Sf619 av Hans Stenberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en repatrieringsanläggning.
1994/95:Sf637 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgång till fadderfamiljer,
28. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att asylsökande bör få rätt
att arbeta efter tre månaders väntetid,
34. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om asylsökandes tillgång till
sjukvård, tandvård, barnomsorg och
skolgång,
35. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om inrättande av ett statligt
institut för tortyroffer,
37. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av kunskaper och
utbildning hos personalen inom
barnomsorgen för att möta asylsökande
barns behov.
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1996/97
1996/97:Sf602 av Sten Andersson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att hela Sverige
skall ta ansvar för den svenska
flyktingpolitiken.
1996/97:Sf605 av Sten Tolgfors och Per
Bill (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett system
som ersätter kommunplaceringen, där
berörda statliga medel följer flyktingen
till dennes val av bosättningsort i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sf609 av Kerstin Kristiansson
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en
repatrieringsanläggning.
1996/97:Sf612 av Pär-Axel Sahlberg och
Juan Fonseca (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om socialtjänstens ansvar för
asylsökande och flyktingar,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ensamma flyktingbarn bör
ha samma rätt till skydd, vård och
bistånd som bofasta barn.
1996/97:Sf618 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utökat mottagande av
kvotflyktingar,
6. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar enligt vad i motionen
anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar för åren 1998 och 1999 enligt
vad i motionen anförts.
1996/97:Sf621 av Peter Weibull Bernström
(m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av
socialtjänstlagen innebärande en
förlängning av det statliga
schablonbidraget i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1996/97:Sf624 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det statliga ansvaret för
flyktingar och att bidragen till
kommunerna ökar.
1996/97:Sf626 av Gullan Lindblad m.fl.
(m) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1997
beslutar anslå 892 miljoner kronor för
utgiftsområde 8 anslag A 2 Mottagande av
asylsökande i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen för budgetåret 1997
beslutar anslå 1 090,6 miljoner kronor
för utgiftsområde 8 anslag B 5
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen för budgetåret 1997
beslutar anslå 109 miljoner kronor för
utgiftsområde 8 anslag A 6 Utresor för
avvisade och utvisade i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas att riksdagen med
följande förändringar i förhållande till
regeringens förslag anvisar anslagen
under utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar enligt följande uppställning:
- A 2 Mottagande av asylsökande;
Regeringens förslag; 922 000 000 kr,
Anslagsförändring; 300 000 000 kr,
- B 5 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande; Regeringens förslag;
1 160 591 000 kr, Anslagsförändring; 450
000 000 kr.
1996/97:Sf628 av Majléne Westerlund
Panke (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om flyktingbarns rätt
till sjukvård.
1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nyanlända skall ha rätt
att själva välja bostadsort,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en introduktionsersättning,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att flytta mellan
kommuner.
1996/97:So224 av Juan Fonseca och Pär-
Axel Sahlberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om landstingens skyldighet för
asylsökande.
1996/97:So294 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om flyktingars och asylsökandes
situation inom hälso- och sjukvården.
Motion väckt med anledning av skrivelse
1996/97:24
1996/97:Sf1 av Rose-Marie Frebran och
Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en studie av barns
och ungdomars psykiska välbefinnande
såväl i eget boende som i
förläggningsboende,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av höjd
kvalitet i sfi-undervisningen.
Motion väckt med anledning av
proposition 1996/97:25 Svensk
migrationspolitik i globalt perspektiv
1996/97:Sf13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
36. att riksdagen hos regeringen begär
att Invandrarverket skall ges i uppdrag
att föreslå ett åtgärdsprogram för att
avhjälpa bristen i stödresurser för
ensamma barn på verkets förläggningar,
41. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om sådan ändring av
sekretesslagen att den som har ett
lagakraftvunnet avvisningsbeslut och
behöver vård inte skall riskera att tas
i förvar och avvisas vid kontakt med den
offentliga sjukvården.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande
budgetproposition 1996/97:1
utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar samt regeringens skrivelse
1996/97:24 Invandrings- och
flyktingpolitiken, avsnitten IV
Mottagande av asylsökande och flyktingar
m.m. och V Samråd med
frivilligorganisationer m.fl. Vidare
behandlas motioner väckta under de
allmänna motionstiderna 1994/95 och
1996/97, en motion väckt med anledning
av skrivelsen samt två motionsyrkanden
väckta med anledning av proposition
1996/97:25 Svensk migrationspolitik i
globalt perspektiv.
Budgetpropositionen, utgiftsområde 8
Utgiftsområdet omfattar dels
migrationspolitiken med frågor rörande
flyktingpolitik, invandringen till
Sverige, mottagande av asylsökande,
utlänningars rätt att vistas här samt
internationellt samarbete på det
migrationspolitiska området, dels
invandrares integration med frågor
rörande invandrares introduktion och
integration i Sverige, åtgärder mot
främlingsfientlighet, rasism och etnisk
diskriminering samt ersättning till
kommunerna för deras flyktingmottagande.
Utgiftsområdet omfattar anslagen A 1-A 6
Migrationspolitik samt B 1-B 6
Invandrares integration.
Kostnaderna inom utgiftsområdet skall
minskas med 267 miljoner kronor t.o.m.
budgetåret 1998, varav 21 miljoner
kronor under budgetåret 1997. Huvuddelen
av besparingen ligger på ett minskat
flyktingmottagande hos kommunerna och
därigenom ett mindre behov av statliga
ersättningsutbetalningar.
I propositionen anges beträffande
anslagen under littera A
Migrationspolitik att antalet
asylsökande beräknas uppgå till 13 350
under år 1997, under förutsättning att
förslagen i den migrationspolitiska
propositionen genomförs. Det
genomsnittliga antalet personer i
Invandrarverkets mottagandesystem
beräknas till 12 000. Beviljade
uppehållstillstånd och kvotöverföring av
flyktingar beräknas medföra att 10 700
personer tas emot för sådant permanent
boende som berättigar kommunerna till
statlig ersättning.
Under 1997 skall verksamheter flyttas
från Polisen till Statens invandrarverk.
Kostnaderna härför bör belasta rätt
utgiftsområde. Till utgiftsområdet
flyttas därför, från utgiftsområde 4
Rättsväsendet, anslagen för rättshjälp i
utlänningsärenden, polisens verksamhet
med utlänningsärenden och förvar samt
kriminalvårdens medverkan vid
verkställighet av avvisnings- och
utvisningsbeslut.
Regeringen avser att tillsätta en
parlamentarisk kommitté som skall se
över instans- och processordningen för
prövningen av utlännings- och
medborgarskapsärenden. Vidare avser
regeringen att tillsätta en särskild
utredare för att utreda om ansvaret för
verkställighet av avvisnings- och
utvisningsbeslut bör flyttas från
Polisen till Invandrarverket.
Utredningsmannen bör också utreda om
verksamheten med att organisera resor
för avvisade och utvisade bör flyttas
från Kriminalvårdsverket till
Invandrarverket samt föreslå eventuella
förändringar avseende metoder för och
organisation av den inre
utlänningskontrollen.
Beträffande anslagen under littera B
Invandrares integration anges i
propositionen att arbetslöshet,
segregerade bostadsområden, rasism och
olika utslag av främlingsfientlighet och
diskriminering oroar alltmer. Det stora
bidragsberoendet hos många invandrare
innebär också ekonomiska påfrestningar
för vissa kommuner, särskilt
storstäderna.
Regeringen har för avsikt att tillsätta
en utredning för att se över
myndighetsstrukturen inom
verksamhetsområdet, och lagstiftningen
mot etnisk diskriminering i arbetslivet
kommer att utvärderas. Efter
remissbehandlingen av Invandrarpolitiska
kommitténs förslag kommer regeringen
under år 1997 att lägga fram en
proposition om integrationspolitiken.
Riksdagen har i enlighet med
regeringens förslag för budgetåret 1997
fastställt ramen för utgiftsområde 8
till 3 453 088 000 kr (bet.
1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53).
Utskottet kommer först att redovisa
regeringens förslag till medelsanvisning
beträffande anslagen vart för sig samt
de motionsyrkanden som anknyter till
anslagen. Därefter redovisar utskottet
sin samlade bedömning och tar ställning
till samtliga anslag inom området jämte
motioner. Slutligen behandlas ett antal
övriga motioner som inte direkt anknyter
till anslagen.
A 1 Statens invandrarverk
Statens invandrarverk ansvarar för
hanteringen av utlännings-, invandrar-
och medborgarskapsfrågor. Verket, som är
central utlänningsmyndighet, skall pröva
ansökningar om visering,
uppehållstillstånd, flyktingförklaring
och resedokument samt om svenskt
medborgarskap. Vidare ansvarar verket
för överföring och mottagande av
kvotflyktingar och asylsökande samt
invandrares introduktion och integration
i samhället.
Övergripande mål för verksamheten är
att den reglerade invandringen till
Sverige skall ske i enlighet med
gällande författningar och
internationella åtaganden. Prövningen av
ärenden enligt utlänningslagstiftningen
och lagen om svenskt medborgarskap skall
ske på ett rättssäkert sätt. Mottagandet
av asylsökande och flyktingar skall
präglas av respekt för individen och
dennes förmåga att ta ansvar.
Invandrares integration i det svenska
samhället skall ske i enlighet med de
invandrarpolitiska målen jämlikhet,
valfrihet och samverkan. Inom det civila
försvaret skall verksamheten inom
funktionen Flyktingverksamhet bedrivas
så att flyktingar och asylsökande under
höjd beredskap kan tas emot och
omhändertas.
I propositionen anförs att de i
proposition 1996/97:25 föreslagna
ändringarna i utlänningslagstiftningen
innebär att grunderna för utlänningars
rätt att bosätta sig i Sverige
preciseras och att utlänningslagens
karaktär av rättighetslagstiftning
stärks. Detta innebär beträffande
Invandrarverkets övergripande mål, att
kravet på omsorg och rättssäkerhet i
handläggningen av enskilda ärenden
betonas. Regeringen pekar också på att
Invandrarverket som central
utlänningsmyndighet har det övergripande
ansvaret för att upprätthålla
invandringsregleringen. Det växande
internationella utbytet måste
underlättas samtidigt som en nödvändig
kontroll upprätthålls. Såvitt avser
funktionen Flyktingverksamhet skall
denna kunna utnyttjas även vid svåra
påfrestningar på samhället i fred samt
för internationella fredsbefrämjande
och humanitära insatser.
Under år 1997 kommer Invandrarverket
att ta över ansvaret för utredningar i
utlännings- och medborgarskapsärenden,
ansvaret för de utlänningar som tas i
förvar enligt utlänningslagen samt
ansvara för registreringen av de
fingeravtryck som tas med stöd av
utlänningslagen.
Regeringen anser att det är av stor
vikt att arbetet med
integrationsfrågorna ges ökad prioritet
inom ramen för verkets nuvarande ansvar.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget A 1 Statens
invandrarverk anvisar ett ramanslag på
506 603 000 kr samt godkänner den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Statens invandrarverks
ansvarsområde som regeringen förordat.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till övergripande
målsättning för Statens invandrarverks
verksamhet och medelsanvisning.
A 2 Mottagande av asylsökande
Från anslaget finansieras Statens
invandrarverks mottagande av asylsökande
och personer med tidsbegränsade
uppehållstillstånd. Från anslaget
finansieras även förvarslokaler och
asylsökandes resor från Sverige. En
asylsökande som återtar sin ansökan och
som saknar medel till hemresan kan få
bidrag för täckande av kostnaden för
återresa.
Regeringen utgår från antagandet att 15
000 personer är registrerade i
mottagandesystemet den 31 december 1996
och att antalet sedan sjunker till
10 000 i slutet av år 1997. Regeringen
bedömer att ungefär hälften av de
asylsökande kommer att bo i eget boende.
Kostnaden per dygn har beräknats till i
genomsnitt 197 kr. Detta medför en
kostnad för asylmottagandet på ca 863
miljoner kronor.
Under 1997 kommer Invandrarverket att
ta över ansvaret för förvar enligt
utlänningslagen. Redan i dag finansierar
Invandrarverket vissa förvarslokaler som
drivs av Polisen. Regeringen föreslår
att samtliga förvarslokaler skall
finansieras från anslaget. Kostnaden
härför beräknas till 56 miljoner kronor.
De totala kostnaderna för bidragen till
asylsökandes hemresor beräknas till 3
miljoner kronor.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget A 2
Mottagande av asylsökande anvisar ett
ramanslag på 922 000 000 kr.
I motion 1996/97:Sf626 av Gullan
Lindblad m.fl. (m) görs den bedömningen
att kostnaderna för invandring under
kommande budgetår kommer att bli något
lägre än vad regeringen beräknat. Mot
den bakgrunden hemställer motionärerna
att riksdagen för budgetåret 1997
beslutar att till A 2 Mottagande av
asylsökande anvisa ett 30 miljoner
kronor lägre anslag än vad regeringen
föreslagit (yrkande 1).
I motion 1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) delvis anförs att regeringens
asylpolitik har lett till att antalet
asylsökande för varje år halveras. Under
er 1996 ligger, räknat på årsbasis,
inströmningstakten på 5 000 personer.
Inte i något annat EU-land har antalet
asylsökande minskat så starkt. Orsakerna
härtill är flera. En central roll spelar
viseringspolitiken, som enligt
motionärerna, används för att hindra
människor att fly. En annan orsak är
svenska mydigheters ovilja att korrekt
tillämpa utlänningslagens regler om asyl
och rätt till skydd. Att kostnaderna för
mottagandet av asylsökande minskat så
dramatiskt beror enligt motionärerna på
detta. Besparingarna på området är så
stora att det går ut över en korrekt
rättstillämpning. Motionärerna
hemställer att för budgetåret 1997 skall
till anslaget A 2 Mottagande av
asylsökande anslås 300 miljoner kronor
mer än vad regeringen föreslagit.
Utskottet
Regeringens förslag till medelsanvisning
har beräknats utifrån antagandet att i
genomsnitt 12 000 personer kommer att
finnas registrerade i mottagandesystemet
under år 1997. Ungefär hälften av de
asylsökande antas välja eget boende. Mot
bakgrund av situationen i f.d.
Jugoslavien och vad som redovisats om
flyktingmottagandet i regeringens
skrivelse samt med hänsyn till de av
riksdagen nyligen antagna ändringarna i
utlänningslagen anser utskottet att
antagandet bör ligga till grund för
medelsanvisningen. Utskottet har inget
att erinra mot regeringens förslag.
A 3 Migrationspolitiska åtgärder
Sverige har ett system för kollektiv
överföring av flyktingar genom s.k.
flyktingkvoter. Kvoten skall användas
för uttagning av flyktingar eller andra
personer som befinner sig i en särskilt
utsatt situation och/eller för att ta
hand om fall där UNHCR har svårigheter
att finna lämpligt placeringsland.
Flyktingarna tas emot av kommunerna som
för detta erhåller statlig ersättning.
Personer som vill återvända till sitt
hemland kan få bidrag härför enligt
förordningen (1984:890) om bidrag till
flyktingars resor från Sverige för
bosättning i annat land.
Bidrag kan även utgå enligt
förordningen (1984:936) om bidrag till
flyktingar för kostnader för anhörigas
resor till Sverige.
Regeringen anför att anslagsmedlen för
kvotflyktingar, liksom för innevarande
år, bör få användas på ett flexibelt
sätt, exempelvis genom en fond som
disponeras av UNHCR för insatser som
utgör alternativ till traditionell
överföring av flyktingar. Regeringen
föreslår att medel avsätts motsvarande
kostnader för en kvot på 1 840
flyktingar, 255,3 miljoner kronor.
Regeringen gör den bedömningen att
många personer från f.d. Jugoslavien
kommer att vilja återvända. Kostnaderna
för bidrag till flyktingars resor från
Sverige för bosättning i annat land
beräknas därför till 10 miljoner kronor.
I propositionen anförs beträffande
återvandringsinsatser att resebidragen
för flyktingar och skyddsbehövande bör
kunna höjas och kompletteras med bl.a.
stöd till uppehället under de första
månaderna i ursprungslandet. De samlade
kostnaderna för olika
återvandringsinsatser beräknas till
knappt 37,3 miljoner kronor.
Kostnaderna för anhörigas resor till
Sverige beräknas till 2,76 miljoner
kronor och för internationell samverkan
till knappt 3,67 miljoner kronor.
Beträffande efterforskningsverksamheten
anges att staten även framledes avser
att stödja Svenska röda korset i dess
verksamhet med efterforskning och
familjeåterförening. Staten och Svenska
röda korset kommer att teckna ett avtal
om detta och om en nationell
upplysningsbyrå. Statsbidrag för
ändamålet föreslås utgå med drygt 2,3
miljoner kronor.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget A 3
Migrationspolitiska åtgärder anvisar ett
ramanslag på 311 319 000 kr.
I motion 1996/97:Sf618 av Birger Schlaug
m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande
om att ytterligare 700 kvotflyktingar
bör kunna få rum inom anslaget A 2
Mottagande av asylsökande. Nödvändiga
omfördelningar för att klara det ökade
mottagandet bör kunna ske inom, såsom
det bör uppfattas, utgiftsområdets ram
(yrkande 5). Motionärerna föreslår att
riksdagen anvisar anslagen inom
utgiftsområdet i enlighet med
regeringens förslag (yrkande 6).
Utskottet
Vad gäller flyktingkvotens storlek anser
utskottet att Sverige även
fortsättningsvis bör visa stor
generositet i fråga om att ta emot
skyddsbehövande personer inom ramen för
en organiserad överföring av flyktingar.
Enligt utskottets mening är den
föreslagna kvoten på 1 840 personer väl
avvägd. Inom anslaget har medel även
avsatts för återvandringsinsatser,
internationell samverkan och
efterforskningsverksamhet. Utskottet
anser inte att det finns skäl att ändra
den föreslagna fördelningen av medlen
inom anslaget.
A 4 Utlänningsnämnden
Utlänningsnämden prövar överklaganden av
beslut som fattats av Statens
invandrarverk avseende avvisnings- och
utvisningsärenden, ärenden avseende
flyktingförklaring och resedokument samt
svenskt medborgarskap. Nämndens
övergripande mål är att den skall svara
för att överprövningen av ärenden enligt
utlänningslagen och lagen om svenskt
medborgarskap sker på ett rättssäkert
sätt.
Regeringen har i den migrationspolitiska
propositionen föreslagit att även beslut
om uppehållstillstånd som inte fattats i
samband med ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut skall kunna överprövas
av Utlänningsnämnden och att inslaget av
muntlighet i handläggningen hos nämnden
skall öka. Beträffande de övergripande
målen anför regeringen i
budgetpropositionen att prövningen skall
vara rättssäker och att verksamheten
skall kännetecknas av humanitet och
snabbhet samt att hänsyn skall tas till
Sveriges internationella åtaganden.
Regeringen anför vidare att 10 miljoner
kronor bör tillföras anslaget till följd
av de föreslagna nya arbetsuppgifterna.
Något ytterligare resurstillskott är för
närvarande inte aktuellt. En dialog bör
emellertid som ett första steg inledas
mellan Utrikesdepartementet och
Utlänningsnämnden om nämndens
arbetsformer och resursanvändning.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget A 4
Utlänningsnämnden anvisar ett ramanslag
på 66 675 000 kr samt godkänner den
övergripande målsättningen för
verksamheten inom Utlänningsnämndens
ansvarsområde som regeringen förordat.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till övergripande
målsättning för Utlänningsnämndens
verksamhet och medelsanvisning.
A 5 Rättshjälp i utlänningsärenden
Från anslaget skall bekostas de
offentliga biträden som förordnas enligt
41 § 5-11 rättshjälpslagen (1972:429).
Anslaget är nyinrättat och har tidigare
belastat fjärde huvudtitelns anslag
Rättshjälpskostnader.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget A 5
Rättshjälp i utlänningsärenden anvisar
ett ramanslag på 64 240 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till
medelsanvisning.
A 6 Utresor för avvisade och utvisade
Från anslaget skall bekostas resor ut ur
landet för utlänningar som avvisas eller
utvisas och där kriminalvårdens
Transporttjänst organiserar resan på
uppdrag av verkställande polismyndighet.
Anslaget är nyinrättat och har tidigare
belastat andra huvudtitelns anslag
Utlandstransporter.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget A 6 Utresor
för avvisade och utvisade anvisar ett
ramanslag på 130 000 000 kr.
I motion 1996/97:Sf626 av Gullan
Lindblad m.fl. (m) anser motionärerna
att genom effektiviseringar och
rationaliseringar är en anslagsminskning
möjlig. Bland annat bör man se över
transportalternativen och rutinerna för
medföljande personal. Motionärerna
föreslår att riksdagen för budgetåret
1997 beslutar anslå 109 miljoner kronor
till anslaget (yrkande 3). Detta är ett
21 miljoner kronor lägre anslag än vad
regeringen föreslagit.
Utskottet
De under anslaget anvisade medlen
motsvarar samma utresevolym som
beräknats för år 1996. Regeringen har
aviserat att en särskild utredningsman
skall tillsättas för att utreda om
ansvaret för verkställighet av
avvisnings- och utvisningsbeslut bör
flyttas från Polisen till
Invandrarverket. Utredningsmannen skall
även se över verksamheten med att
organisera resor för avvisade och
utvisade. Enligt utskottets mening finns
det inte i detta skede någon möjlighet
att minska anslaget med 21 miljoner
kronor. Utskottet har inget att erinra
mot regeringens förslag till
medelsanvisning.
B 1 Särskilda insatser i invandrartäta
områden
Anslaget avser särskilda insatser för
att främja utvecklingen i invandrartäta
och eftersatta storstadsområden samt
bostadsområden med likartad situation.
I propositionen anförs att en fortsatt
satsning på detta område ligger i linje
med vad regeringen anser om behovet av
långsiktighet och kontinuitet i
planeringen och genomförandet av
insatser för att bryta den negativa
utvecklingen i invandrartäta och
eftersatta bostadsområden. Den nu
inledda satsningen bör därför fortsätta.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget B 1
Särskilda insatser i invandrartäta
områden anvisar ett ramanslag på 125 000
000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till
medelsanvisning.
B 2 Åtgärder mot främlingsfientlighet
och rasism
Från anslaget bekostas insatser som
skall motverka och förhindra
främlingsfientlighet, rasim och
antisemitism. Av anslagsmedlen får 2
miljoner kronor användas för att främja
tillvaratagande av mångkulturell
kompetens i arbetslivet.
Regeringen föreslår bl.a. att medel från
anslaget bör användas för den nationella
samordningskommitté som skall inrättas
till följd av EU:s beslut att 1997 skall
bli ett europeiskt år mot rasism. Medel
från anslaget bör även gå till
Intresseföreningens Sverige 2000
verksamhet.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget B 2 Åtgärder
mot främlingsfientlighet och rasism
anvisar ett obetecknat anslag på 20 000
000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till
medelsanvisning.
B 3 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering
Från anslaget bekostas Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering och Nämnden mot
etnisk diskriminering. Det övergripande
målet är att etnisk diskriminering inte
skall förekomma i arbetslivet eller på
andra samhällsområden.
Regeringen anser beträffande de
övergripande målen att situationen på
arbetsmarknaden skall tillmätas särskild
betydelse under den kommande
planeringsperioden.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget B 3
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
anvisar ett ramanslag på 4 790 000 kr
samt godkänner den övergripande
målsättningen för verksamheten inom
Ombudsmannens mot etnisk diskriminering
ansvarsområde som regeringen förordat.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till övergripande
mål för Ombudsmannens mot etnisk
diskriminering verksamhet liksom förslag
till medelsanvisning.
B 4 Åtgärder för invandrare
Anslaget disponeras för bidrag enligt
förordningen (1986:472) om statsbidrag
till invandrarnas riksorganisationer
samt till vissa samarbetsorgan för
sådana riksorganisationer. Vidare
finansieras från anslaget sådana bidrag
som lämnas enligt förordningen
(1990:632) om bidrag till avgränsade
projekt och statsbidrag till stiftelsen
Invandrartidningen.
Regeringen föreslår att uppemot 2
miljoner kronor skall kunna användas
till projektstöd som avser
valinformation och samhällskunskap i
bl.a. invandrarorganisationernas regi.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget B 4 Åtgärder
för invandrare anvisar ett obetecknat
anslag på 39 964 000 kr.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot
regeringens förslag till
medelsanvisning.
B 5 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
Anslaget disponeras för statsbidrag till
kommuner och landsting enligt
förordningen (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m.
I propositionen anförs att antalet
kommunmottagna utlänningar nu minskar
efter den tidigare omfattande
invandringen till följd av
flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien.
År 1997 beräknas 10 700 personer som
berättigar kommunerna till statlig
ersättning tas emot. Andelen personer
som invandrat av anknytningsskäl ökar
relativt sett. År 1997 beräknas drygt
hälften av samtliga kommuner teckna
avtal med Invandrarverket om
flyktingmottagning. Den s.k.
grundersättningen har därför beräknats
till 58,8 miljoner kronor.
Schablonersättningen beräknas till drygt
670,4 miljoner kronor, då ingår inte
kostnaderna för kvotflyktingar, som
förts till anslaget A 3. Ersättningen
för äldre och handikappade beräknas till
180 miljoner kronor och
sjukvårdsersättningarna till 60 miljoner
kronor. Vidare kan kommunerna få statlig
biståndsersättning och ersättning till
barn under 18 år utan egen
vårdnadshavare samt för vissa
extrordinära kostnader. För dessa
kostnader beräknas totalt 190 miljoner
kronor.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget B 5
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande anvisar ett ramanslag
på 1 160 591 000 kr.
I motion 1996/97:Sf626 av Gullan
Lindblad m.fl. (m) yrkas att anslaget
bestäms till 1 090,6 miljoner kronor.
Detta innebär en minskning i förhållande
till regeringens förslag på 70 miljoner
kronor. Motionärerna anför att
kostnaderna för invandring kommer att
bli lägre än vad regeringen beräknat
(yrkande 2).
I motion 1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) delvis yrkas att anslaget
skall tillföras ytterligare 450 000 000
kr. Motionärerna menar att
ersättningarna till kommunerna inte
täcker en tillräckligt lång period. Med
hänsyn till arbetsmarknadsläget är det i
många fall så att de som mottagits inte
kan bli självförsörjande. De hänvisas då
till socialhjälp, vilket motionärerna
anser vara principiellt felaktigt.
Staten skall svara för kostnaderna, inte
kommunerna, menar motionärerna.
Utskottet
Antalet kommunmottagna utlänningar
minskar nu efter den tidigare omfattande
invandringen till följd av
flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien.
Regeringens förslag till medelsanvisning
har beräknats utifrån antagandet att
10 700 personer, som berättigar
kommunerna till statlig ersättning,
kommer att tas emot under år 1997. Med
utgångspunkt i regeringens redovisning
av kommunmottagandet anser utskottet
detta antagande rimligt. Utskottet har
ingen erinran mot regeringens förslag
till medelsanvisning. Utskottet
återkommer till vissa frågor om
ersättningen till kommunerna vid
behandlingen av övriga motioner.
B 6 Hemutrustningslån
Från anslaget finansieras
räntesubventioner och avskrivningar för
lån till hemutrustning för flyktingar
och vissa andra utlänningar. Låneformen
startade år 1991 och Centrala
studiestödsnämnden (CSN) administrerar
utlåningen. Lånen är amorteringsfria de
första två åren och lånebeloppets
storlek baseras på Socialstyrelsens
rekommendationer för vad som ingår i ett
hushålls grundutrustning. Beroende på
familjestorleken kan man i dag få
hemutrustningslån på mellan 21 000 och
54 300 kr. Mätvariabeln KPI används för
årlig uppräkning av lånebeloppen.
Låneräntan bestäms utifrån den
procentsats som regeringen årligen
fastställt som bolåneränta.
Regeringen gör den bedömningen att
möjligheterna till allt för stor
skuldsättning bör begränsas eftersom
låntagarna generellt sett har en svag
betalningsförmåga. Vidare anförs i
propositionen att de faktiska utgifterna
för investering i hemutrustning
utvecklats långsammare än KPI.
Regeringen föreslår därför att de
maximala lånebeloppen bör baseras på en
annan beräkningsgrund som fastställs av
regeringen. En sänkning av lånebeloppen
med mellan 1 000 och 15 000 kr beroende
på hushållsstorleken bör ske. Låneräntan
bör enligt regeringen bestämmas med
utgångspunkt i statens egna
upplåningskostnader och med beaktande av
marknadsräntan. Slutligen föreslår
regeringen att det solidariska
betalningsansvaret för makar/sambor i
vissa fall skall kunna upphävas när en
av låntagarna vill göra en omedelbar
reglering av skulden.
För budgetåret 1997 föreslår regeringen
att riksdagen till anslaget B 6
Hemutrustningslån anvisar ett ramanslag
på 101 906 000 kr samt godkänner vad
regeringen anfört om regeländringar för
lånestorlek och betalningsansvar för
hemutrustningslån.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om regeländringar
eller mot regeringens förslag till
medelsanvisning.
Utskottets ställningstagande
Budgetåret 1997
Som redovisats i det föregående har
riksdagen fastställt ramen för
utgiftsområde 8 till 3 453 088 kr.
Utskottet, som nu har att ta ställning
till regeringens förslag till fördelning
av medlen till anslagen A 1-B 6, anser
att det inte finns skäl att frångå den
av regeringen föreslagna
medelsfördelningen. Med hänsyn härtill
och då utskottet ovan inte har ansett
sig kunna ställa sig bakom
motionsyrkanden i skilda delfrågor
föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till regeringens förslag anvisar
anslag för budgetåret 1997 enligt
Utskottets förslag i bilaga. Motionerna
1996/97:Sf618 yrkandena 5 och 6,
1996/97: Sf626 och 1996/97:Sf627
avstyrks.
Utskottet tillstyrker också den för
Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden
och Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering angivna övergripande
målsättningen för verksamheterna samt
vad regeringen anfört om regeländringar
för lånestorlek och betalningsansvar för
hemutrustningslån.
Övriga motioner
Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999
I motion 1996/97:Sf618 av Birger Schlaug
m.fl. (mp) föreslår motionärerna att
riksdagen beräknar anslagen inom
utgiftsområde 8 för åren 1998 och 1999 i
enlighet med regeringens förslag
(yrkande 7).
Utskottet anser inte att riksdagen bör
beräkna medel på anslagsnivå för
budgetåren 1998 och 1999. Motionen
avstyrks.
Flyktingmottagandet samt hälso- och
sjukvård för asylsökande
Antalet asylsökande fortsätter att
minska jämfört med tidigare år.
Kostnaden per asyldygn vid
Invandrarverkets förläggningar beräknas
till 197 kr budgetåret 1997 jämfört med
192 kr budgetåret 1995/96. Från den 1
juli 1994 har asylsökande möjlighet att
själva ordna sitt boende. Dygnskostnaden
för personer i eget boende var 50 kr
lägre 1995/96. I december 1995 bodde ca
hälften av de asylsökande i eget boende.
I juli 1994 fanns drygt 38 000 personer
inskrivna vid förläggningar jämfört med
knappt 19 000 i december 1995.
Nu gällande system för mottagande av
asylsökande och flyktingar i Sverige,
som i sina huvuddrag gäller sedan den 1
januari 1985 (prop. 1983/84:124, SfU27,
rskr. 295), innebär att staten har ett
övergripande ekonomiskt ansvar för
flyktingmottagandet, medan ansvaret i
övrigt är delat mellan stat och kommun.
Statens invandrarverk är statlig
huvudman för mottagandet av asylsökande
och flyktingar. Invandrarverket driver
förläggningar och skall träffa
överenskommelser med kommunerna om att
ta emot flyktingar och vissa andra
utlänningar. Hur flyktingar skall tas
emot regleras i lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande (LMA).
Asylsökande skall erbjudas plats på
förläggning och få visst ekonomisk
bistånd. Även för dem som valt eget
boende utgår bistånd samt viss
ersättning för boendet. Närmare hälften
av de asylsökande har valt eget boende.
Asylsökande barn har i princip rätt
till samma hälso- och sjukvård som de
barn som är bosatta i Sverige. Vuxna
asylsökande har tillgång till akut sjuk-
och tandvård. Riksdagen beslutade vid
införandet av LMA att ansvaret för att
asylsökande ges sjukvård bör föras över
till landstingen senast vid ingången av
år 1997. Målsättningen är att hälso-
och sjukvården för asylsökande så långt
som möjligt bör organiseras på samma
sätt som för befolkningen i övrigt.
Staten bör emellertid ha
kostnadsansvaret för vården. Efter
överläggningar mellan regeringen och
företrädare för sjukvårdshuvudmännen har
en överenskommelse träffats om hälso-
och sjukvård för asylsökande.
Överenskommelsen, som träder i kraft den
1 januari 1997, innebär bl.a. att
landstinget skall ge vuxna asylsökande
akut tand- och sjukvård samt sådan vård
som inte kan anstå. Asylsökande barn
skall få samma hälso- och sjukvård samt
tandvård som i Sverige bosatta barn.
Landstingen kompenseras genom en
schabloniserad åldersdifferentierad
ersättning per asylsökande. Ersättning
lämnas dock inte för vård som ges till
utlänningar som håller sig undan
verkställighet av beslut om avvisning
eller utvisning och som enligt LMA inte
har rätt till bistånd.
Invandrarverket skall erbjuda
asylsökande, i eget boende eller på
förläggning, någon form av
sysselsättning under väntetiden. Den
organiserade verksamheten kan bestå av
deltagande i svenskundervisning och
orientering i det svenska samhället,
studiecirklar, gemensamt arbete på
förläggningen, deltagande i verksamhet
utanför förläggningen eller praktik på
arbetsplatser. Målsättningen är att
organiserad verksamhet skall erbjudas
under 40 timmar per vecka. Särskilt
angeläget är att en meningsfull
sysselsättning erbjuds ungdomar mellan
16 och 18 år. För barn och ungdomar upp
till 16 år anordnas s.k. familjebaserad
verksamhet. Invandrarverket ansvarar för
undervisningen för ungdomar i
gymnasieåldern. Asylsökande barn i
grundskoleåldern får undervisning genom
kommunens försorg.
Om invandrarverket bedömer att beslut i
ett ärende inte kommer att kunna fattas
inom fyra månader från ansökan, skall
verket utfärda ett bevis om detta. Den
asylsökande undantas då från
skyldigheten att ha arbetstillstånd och
kan ta arbete på den öppna marknaden.
Motioner om hälso- och sjukvård
Yvonne Ruwaida och Ragnhild Pohanka (mp)
yrkar i motion 1994/95:Sf617 att
riksdagen skall besluta att asylsökande
skall omfattas av samma rätt till
sjukvård som svenska medborgare (yrkande
1), att landstingen skall vara huvudman
och att statliga schablonpengar skall
betalas ut för att täcka kostnaderna
(yrkande 2) samt att Invandrarverket
skall se över de LMA-boendes vårdbehov i
enlighet med vad som anförts i motionen
(yrkande 3). Motionärerna anser att
landstingens insatser vad gäller
sjukvård för asylsökande är
bristfälliga. Bristen på långsiktighet
har varit frapperande och resulterat i
specialverksamheter som drivits i form
av projekt. Kompetens har inte tagits
till vara. En konflikt har uppstått
bland hälso- och sjukvårdspersonal då de
känt att de inte enligt gällande lag har
kunnat ta hand om många asylsökande med
mycket stora vårdbehov. Enligt
motionärerna får barn som vistas på
förläggning en god barnhälsovård. Det är
dock oklart hur det förhåller sig med
barn som inte bor på förläggning. Det
finns skäl att anta att dessa barn kan
ha en rad icke tillgodosedda vårdbehov.
I motion 1994/95:Sf637 av Gudrun
Schyman m.fl. (v) anges att flyktingar
ofta är att jämställa med
katastrofoffer. Det första mottagandet
är av avgörande vikt. Därför bör de
nyanlända få tillgång till lika god
sjukvård, tandvård, barnomsorg och
skolgång som de som är bosatta här.
Dessutom måste man uppmärksamma de
särskilda behov som kan finnas och kräva
specialistkompetens. I yrkande 34 begärs
ett tillkännagivande härom.
Juan Fonseca och Pär-Axel Sahlberg (s)
begär i motion 1996/97:So224 ett
tillkännagivande om landstingens
skyldigheter för asylsökande (yrkande
1). Motionärerna anför att också svårt
traumatiserade asylsökande och
flyktingar som väntar på kommunplacering
eller kyrkobokföring skall omfattas av
landstingets skyldighet att erbjuda
fullgod sjukvård.
I motion 1996/97:Sf628 av Majléne
Westerlund Panke (s) begärs ett
tillkännagivande om flyktingbarns rätt
till sjukvård. Motionären anför att
tiden på förläggning under utredningen
ofta kan bli lång och att
förläggningssjukvården i huvudsak är
inriktad på somatiska sjukdomar. Många
flyktingbarn lider av psykosociala
problem som hänger samman med
traumatiska upplevelser i hemlandet.
Motionären anser att det är
anmärkningsvärt att endast ett litet
antal sjukvårdsenheter försöker
identifiera och erbjuda dessa barn stöd
och i utvalda fall barnpsykiatrisk
behandling. Det är angeläget att
undersöka om personalen på
förläggningarna i Invandrarverkets regi
kan ges större möjligheter att samarbeta
med den psykiatriska vården inom
respektive landsting.
I motionerna 1996/97:Sf13 yrkande 41 och
1996/97:So294 yrkande 14 av Gudrun
Schyman m.fl. (v) begärs förslag av
regeringen om sådan ändring av
sekretesslagen att den som har ett
lagakraftvunnet avvisningsbelut och
behöver vård inte skall riskera att tas
i förvar och avvisas vid kontakt med den
offentliga sjukvården. Motionärerna
anser att ett mycket allvarligt problem
är tillgången till sjukvård för dem som
håller sig gömda. Dessa personer vågar
inte anlita sjukvården därför att
vårdgivaren ofta vänder sig till
Invandrarverket för att ta reda på vem
som svarar för betalningen.
Invandrarverket larmar då polisen som
griper vederbörande.
Utskottet
Enligt utskottets mening är det positivt
att landstinget nu kommer att stå som
huvudman för de asylsökandes sjukvård.
Det ekonomiska ansvaret skall dock
fortsatt åligga staten. Överenskommelsen
som ingåtts mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen innebär att varje
vårdinsats inte behöver faktureras. I
stället skall landstingens kostnader
kompenseras genom en schabloniserad
ersättning per asylsökande. På detta
sätt undviks också de problem som
påtalas i motionerna Sf13 yrkande 41 och
So294 yrkande 14. Enligt
vverenskommelsen skall vuxna asylsökande
ges akut sjuk- och tandvård samt sådan
vård som inte kan anstå. Asylsökande
barn skall ges samma hälso- och sjukvård
samt tandvård som barn bosatta i
Sverige. Vidare skall asylsökande
erbjudas hälsoundersökning enligt
riktlinjer i Socialstyrelsens allmänna
råd. Vad gäller de asylsökandes psykiska
hälsa utgår utskottet från att
vederbörande myndigheter uppmärksammar
och så långt möjligt försöker tillgodose
behoven. Utskottet anser att någon
ytterligare förändring i omfattningen av
de asylsökandes sjukvård inte är
påkallad. Mot bakgrund av det anförda
avstyrks motionerna 1994/95:Sf617
yrkande 1, 1996/97:So224 yrkande 1,
1996/97: Sf13 yrkande 41 och
1996/97:So294 yrkande 14. Motion
1994/95:Sf617 yrkande 2 är genom den
träffade överenskommelsen tillgodosedd
och avstyrks. Utskottet förutsätter att
det vårdbehov som påtalas i motionerna
1994/95:Sf617 yrkande 3, 1994/95:Sf637
yrkande 34 och 1996/97:Sf628
uppmärksammas. Något uttalande från
riksdagens sida med anledning av
motionerna anser utskottet inte vara
påkallat. Även dessa motioner avstyrks.
Motioner om flyktingmottagandet i övrigt
I motion 1994/95:Sf637 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) yrkandena 21 och 37 anförs att
omsorgen om barnen är central i
flyktingmottagandet. Personal som skall
arbeta med flyktingbarn måste ha
kunskaper och utbildning för att kunna
möta dessa barns speciella behov. Vidare
menar motionärerna att ensamma barn som
inte har några släktingar som kan ta
hand om dem bör få en fadderfamilj.
Motionärerna begär tillkännagivanden
härom.
Också i motion 1996/97:Sf13 av Gudrun
Schyman m.fl. (v) yrkande 36 tas barns
behov upp. Motionärerna begär att
Invandrarverket skall få i uppdrag att
se över och föreslå ett åtgärdsprogram
för att avhjälpa bristen i stödresurser
för ensamma barn på verkets
förläggningar.
I motion 1994/95:Sf606 av Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) begärs ett
tillkännagivande om att asylsökande barn
skall ha rätt till utbildning (yrkande
1). Motionärerna anför att det inte
finns någon självklar rätt till
utbildning för flyktingbarnen, vilket de
enligt barnkonventionen skall ha.
I motion 1996/97:Sf612 av Pär-Axel
Sahlberg och Juan Fonseca (s) begärs ett
tillkännagivande om att ensamkommande
flyktingbarn oavsett uppehållstillstånd
bör ha samma rätt till skydd, vård och
bistånd som bofasta barn (yrkande 4).
Motionärerna anför att insatser behövs
från landstingen i samverkan med
kommunerna. I yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om socialtjänstens
ansvar för asylsökande och flyktingar. I
motionen anges att asylutredningar redan
på ett tidigt stadium bör göras i
samarbete med socialtjänsten.
Socialtjänsten har ett ansvar för alla
som vistats i kommunen, även för
asylsökande barn med eller utan familj.
Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion
1994/95:Sf637 yrkande 28 ett
tillkännagivande om att asylsökande bör
få rätt att arbeta efter tre månaders
väntetid. Motionärernas uppfattning är
att om inget avlönat arbete finns skall
den asylsökande erbjudas meningsfull
sysselsättning, exempelvis inom
förläggningsverksamheten, praktikplatser
på andra arbetsplatser eller verksamhet
i samarbete med frivilligorganisationer.
I yrkande 35, samma motion, begärs ett
tillkännagivande om ett statligt
institut för tortyroffer. I motionen
anges att följden av att man inte ger de
krigs- och tortyrskadade tillräcklig
hjälp kan bli kriminalitet, missbruk och
psykisk sjuklighet. Psykiatriutredningen
föreslog att ett nationellt institut mot
tortyr och organiserat våld skulle
inrättas. Motionärerna menar att det är
stötande att regeringen ännu inte lagt
fram något förslag härom.
Utskottet
Enligt utskottets mening är det särskilt
viktigt att barnets situation
uppmärksammas i asyl- och
kommunmottagandet. Barnets situation
fokuseras också i den
migrationspolitiska propositionen
(1996/97:25). Regeringen föreslår där
att en bestämmelse införs i
utlänningslagen om att i fall som rör
ett barn skall särskilt beaktas vad
hänsynen till barnets hälsa och
utveckling samt barnets bästa i övrigt
kräver . Inom flyktingmottagandet har
också vidtagits åtgärder för att på ett
bättre sätt tillgodose barnets behov.
Utskottet anser att något
tillkännagivande med anledning av
motionerna 1994/95:Sf637 yrkandena 21
och 37, 1996/97:Sf13 yrkande 36 och
1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4 inte är
påkallat. Motionerna avstyrks.
Motion 1994/95:Sf606 om asylsökande
barns rätt till utbildning får anses
tillgodosedd.
Med anledning av att antalet
asylsökande som nu kommer till Sverige
har minskat avser regeringen inte att
ändra på reglerna för Invandrarverkets
beslut om undantag från kravet på
arbetstillstånd. Med hänsyn härtill och
till vad som redovisats ovan om
meningsfull sysselsättning för
asylsökande avstyrker utskottet motion
1994/95:Sf637 yrkande 28 i den mån
motionen inte kan anses med det anförda
tillgodosedd.
Motion 1994/95:Sf637 yrkande 35
behandlar frågan om ett statligt
institut för tortyroffer. Utskottet
anser med hänsyn till det arbete som
redan bedrivs rörande dessa frågor det
inte påkallat med något tillkännagivande
härom. Motionen avstyrks.
Kommunersättningar m.m.
Det totala antalet personer som tagits
emot i kommunerna under kalenderåret
1995, och som berättigar kommunerna till
statlig ersättning, uppgick till ca 15
900 personer. Av dessa var ca 20 %
direktmottagna kvotflyktingar och 32 %
var anknytningar till dessa. Totalt
fanns överenskommelser med kommunerna om
att ta emot 17 930 personer. Behovet av
kommunplatser har därefter successivt
minskat och under budgetåret 1995/96
beräknas kommunerna ta emot ca 13 000
personer.
Kommunerna ansvarar för introduktionen i
det svenska samhället av flyktingar
m.fl. som får uppehållstillstånd i
Sverige. Riksdagen beslutade 1990 om ett
system för samordnat flyktingmottagande
och för ersättning till kommunerna
(prop. 1989/90:105, bet. SfU21, rskr.
281). Detta system är en del av ett
samlat reformprogram med syfte att
underlätta för främst flyktingar att så
snart som möjligt få en fast förankring
i svenskt arbets- och samhällsliv och
därmed minska deras beroende av
samhällets stöd. Förordningen (1990:927)
om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. reglerar hur och
för vem ersättning betalas ut. Från den
1 januari 1996 gäller ett nytt
utbetalningssystem för de statliga
kommunersättningarna. Det nya systemet
innebär att utbetalningarna och
fördelningen av schablonbidraget bättre
ansluter till när kostnaderna faktiskt
uppstår för kommunerna.
Från och med den 1 januari 1993 har
kommunerna, genom lagen (1992:1068) om
introduktionsersättning för flyktingar
och vissa andra utlänningar, getts
möjlighet att under en
introduktionsperiod bevilja
introduktions-ersättning i stället för
socialbidrag till flyktingar m.fl. som
omfattas av det kommunala
flyktingmottagandet.
För sista kvartalet 1993 och för år
1994 har ett tillfälligt stimulansbidrag
utgått till kommuner som utökat sitt
flyktingmottagande. Detta för att få
till stånd ett snabbt mottagande av i
huvudsak flyktingar från f.d.
Jugoslavien.
För att bl.a. underlätta arbetet med
planeringen för den kommunala
flyktingmottagningen och få en bättre
ansvarsfördelning mellan stat och
kommun, beslutade riksdagen att
utlänningar som inte vistas på
förläggning skall få rätt till bistånd
enligt LMA även under en månad från det
att de beviljats uppehållstillstånd.
Vidare beslutades att även utlänningar
som beviljats tillfälligt
uppehållstillstånd skulle ha rätt till
bistånd om de inte anvisats plats i en
kommun.
Invandrarverkets uppföljning och
utvärdering av flyktingmottagandet och
den statliga ersättningen har under det
senaste året fokuserats på kommunernas
arbete med de individuella
introduktionsplanerna. Vid sidan om
denna resultatuppföljning sker en
central uppföljning. En arbetsgrupp har
kommit med två rapporter, Hur täcker den
statliga ersättningen kommunernas
kostnader för flyktingmottagandet? (Ds
1994:136 och Ds 1995:75). En tredje del
är under utarbetande. Av
undersökningarna framgår att
sekundärflyttning-arna gjorde kommuner
med stor utflyttning till vinnare
medan kommuner med stor inflyttning som
regel inte fick sina kostnader täckta.
Inflyttningskommunerna är nästan alla
stora och medelstora kommuner i
mellersta och södra Sverige. I
skrivelsen anges att den främsta orsaken
till att den statliga ersättningen inte
har täckt kostnaderna är att kommunernas
socialbidragskostnader har blivit större
än beräknat genom att så få flyktingar
kommer ut i arbete.
Motionerna
I motion 1996/97:Sf624 av Gudrun Schyman
m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om
det statliga ansvaret för flyktingar och
att bidraget till kommunerna ökar
(yrkande 1). Det statliga s.k.
schablonbidraget avser att täcka ca tre
och ett halvt år. Därefter övergår
ansvaret på kommunerna. Detta innebär,
enligt motionärerna, att kommunerna får
ta ansvar för regeringens finanspolitik,
genom att socialbidragskostnaderna ökar
på grund av arbetslöshet och sänkta
nivåer i transfereringssystemen. Statens
ekonomiska ansvar för flyktingarna bör
därför förlängas.
Yvonne Ruwaida (mp) begär i motion
1996/97:Sf633 tillkännagivanden om att
nyanlända skall ha rätt att själva välja
bostadsort (yrkande 1), om en ny
introduktionsersättning (yrkande 2) och
om möjligheten att flytta mellan
kommuner (yrkande 3). I motionen anförs
att nyanlända skall ha rätt att själva
välja bostadsort och att varje kommun i
Sverige skall kunna ta emot dem som
kommer och kunna erbjuda en introduktion
till det svenska samhället. Under
introduktionen bör de som har rätt till
asyl eller har andra flyktingskäl samt
deras anhöriga ges ett skattepliktigt
bidrag, som är något högre än
socialbidraget. Detta för att komma
ifrån bidragstänkandet och för att
möjliggöra för människor att ta ansvar
för sina liv. I ett längre perspektiv
bör introduktions-ersättningen ersättas
med en grundersättning. Halvårsvis bör
finnas möjlighet att flytta till en
annan kommun.
I motion 1996/97:Sf602 av Sten
Andersson (m) begärs ett
tillkännagivande om vikten av att hela
Sverige skall ta ansvar för den svenska
flyktingpolitiken. I motionen anförs att
antalet asylbeviljade som tagits emot av
Sveriges tre storstäder vida överstiger
de avtal som tecknats med
Invandrarverket. Detta har medfört en
kaotisk situation. Motionären anser
därför att det under en viss tid inte
bör vara möjligt att flytta från en
anvisad kommun, om inte försörjningen
garanteras eller annan kommun accepterar
inflyttning. Vidare måste de tre
storstäderna fullt ut kompenseras för
regeringens och riksdagens asylpolitik,
anser motionären.
Även i motion 1996/97:Sf605 av Sten
Tolgfors och Per Bill (m) behandlas
kommunplaceringen. Motionärerna begär
förslag om ett system som ersätter
kommunplaceringen, där statliga medel
följer flyktingen till dennes val av
bosättningsort. I motionen anförs att
flyktingar är de enda människorna i
Sverige som staten anvisar en
bostadsort. Det kan synas praktiskt men
är principiellt tveksamt. Flyktingar
borde själva kunna välja bostadsort och
de offentliga insatserna inriktas på att
ge det stöd som behövs för att göra ett
så gott val som möjligt. De statliga
pengarna får sedan följa flyktingen.
Peter Weibull Bernström (m) begär i
motion 1996/97:Sf621 ett förslag om
ändring av socialtjänstlagen innebärande
en förlängning av det statliga
schablonbidraget. Motionären menar att
det måste ske en omfördelning av det
ekonomiska ansvaret för den gemensamma
flyktingpolitiken. Så länge flyktingarna
är beroende av samhället för sitt
uppehälle måste hela det svenska
skattekollektivet bära kostnaderna. En
enskild kommun skall inte tvingas bära
kostnaderna över sin socialbudget,
eftersom kommunen inte kan påverka
inflyttningen av sekundärflyktingar.
Utskottet
Utskottet är väl medvetet om att
systemet med kommunmottagande för vissa
kommuner inneburit stora problem. Detta
har också tidigare påtalats av utskottet
(se bl.a. bet. 1994/95:SfU13 s. 43). Hur
den statliga ersättningen täcker
kommunernas kostnader för
flyktingmottagandet följs också
fortlöpande upp.
Invandrarpolitiska kommittén har haft i
uppdrag att överväga om
kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun och mellan olika kommuner är
rimlig. Kommittén har i sitt
slutbetänkande (SOU 1996:55) bl.a.
föreslagit att en individuell
introduktionsplan skall upprättas och
att deltagande i introduktionen skall
berättiga till en beskattad ersättning i
stället för socialbidrag. Förslaget
innebär minskade socialbidragskostnader
för kommunerna. Regeringen avser att
under våren 1997 till riksdagen avge en
proposition om integrationspolitiken.
Förutom tidigare tillfälliga insatser
och de ändringar i ersättningssystemet
som nyligen genomförts har regeringen,
för att skapa bättre ekonomiska
förutsättningar för kommuner och
landsting inför år 1997, gjort en
justering av uppräkningen av
skatteunderlaget. Detta medför att
kommuner och landsting tillförs
ytterligare 2,6 miljarder kronor i
preliminära skatteinkomster för år 1997.
Regeringen har också beslutat att göra
vissa insatser inom ett utrymme om
totalt 400 miljoner kronor för de
kommuner som har en särskilt stor andel
flyktingar, bl.a. på grund av stor
sekundärinflyttning (skr. 1996/97:51).
Mot bakgrund av vad som anförts anser
utskottet att ett tillkännagivande med
anledning av motionerna 1996/97:Sf624
yrkande 1, 1996/97:Sf633 yrkandena 1-3,
1996/97:Sf602, 1996/97:Sf605 och
1996/97:Sf621 inte är påkallat.
Motionerna avstyrks.
Skrivelsen
I skrivelsen anges bl.a. att närmare
hälften av alla asylsökande har valt
eget boende. Över hälften av dessa bor i
något av de tre storstadsområdena.
Ensamstående personer väljer, av
administrativa skäl, i högre grad än
andra att vara registrerade vid en
förläggning. Barn och ungdomar under 16
år i eget boende har inte tillgång till
verksamhet motsvarande den
familjebaserade verksamheten som bedrivs
vid förläggningarna. Av skrivelsen
framgår att det finns indikationer på
att dessa barns psykiska välbefinnande
är förhållandevis dåligt. Kommunernas
flyktingmottagande har påverkats av att
många asylsökande bosatt sig i redan
invandrartäta områden. Vidare anges i
skrivelsen att programmet för aktivt och
samordnat flyktingmottagande särskilt
betonar att det behövs en helhetssyn och
en samordning mellan olika myndigheter.
Kommunernas insatser under den första
tiden syftar bl.a. till att flyktingen
skall ges så goda kunskaper i svenska
som krävs för att flyktingen aktivt
skall kunna delta i arbets- och
samhällslivet. Enligt skollagen har
kommunerna skyldighet att så snart som
möjligt, och senast inom tre månader
efter det att rätt till
svenskundervisning inträtt,
tillhandahålla sfi till de personer som
är bosatta i kommunen och som saknar
grundläggande kunskaper i svenska
språket.
I motion 1996/97:Sf1 av Rose-Marie
Frebran och Chatrine Pålsson (kd) begärs
ett tillkännagivande om behovet av en
studie av barns och ungdomars psykiska
välbefinnande såväl i eget boende som i
förläggningsboende (yrkande 1).
Motionärerna anser att det är nödvändigt
med ett tillförlitligt underlag för att
kunna överväga behovet av åtgärder. I
yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om
nödvändigheten av höjd kvalitet i sfi-
undervisningen. Motionärerna pekar på
att det finns stora brister i sfi-
undervisningen. Väntetiderna innan
undervisningen påbörjas är för lång,
avbrotten för många och alltför få
klarar av utbildningen med godkänt
resultat. Motionärerna anför att
grundläggande kunskaper i svenska ofta
är ett krav för att komma in på
arbetsmarknaden och således en
grundförutsättning för invandrares
integration i det svenska samhället.
Enligt utskottets mening är det
angeläget att fortlöpande följa upp
situationen för de asylsökande som valt
eget boende, inte minst barnens
situation. Invandrarverket har på
uppdrag av regeringen under år 1995
lämnat två uppföljningsrapporter med
beskrivning av utvecklingen av det egna
boendet. Verket har också under 1994
till regeringen rapporterat om
flyktingars svenskundervisning och
följer också kontinuerligt upp bl.a.
resultaten av den undervisning som skall
erbjudas asylsökande och flyktingar.
Utskottet förutsätter att de brister som
påtalats kommer att följas upp och att,
om resultaten inte är
tillfredsställande, nödvändiga åtgärder
vidtas. Utskottet avstyrker motion
1996/97:Sf1 yrkandena 1 och 2. Utskottet
har inget att erinra mot regeringens
skrivelse i denna del.
Repatrieringsanläggning
I motionerna 1994/95:Sf619 av Hans
Stenberg m.fl. (s) och 1996/97:Sf609 av
Kerstin Kristiansson m.fl. (s) begärs
ett tillkännagivande om en
repatrieringsanläggning. Motionärerna
anför att överföring och utveckling av
kunskap är en effektiv biståndsinsats.
För att kunna överföra kunskapen på ett
konstruktivt sätt krävs att den
förmedlas av personer med kunskap om vad
landet i fråga behöver, såväl tekniskt
som socialt. De som bäst känner till
behoven i sina hemländer torde vara
flyktingarna och invandrarna själva. I
stället för en passiv väntan, kunde de
ges en utbildning i biståndsarbete,
katastrofhjälp m.m. Efter utbildningen
kunde de sedan fungera som
biståndsarbetare i sina egna hemländer.
Motionärerna anser att det är angeläget
att åstadkomma en tydligare koppling
mellan flyktingpolitik och
biståndspolitik. I Kramfors finns
möjligheter att förverkliga dessa idéer
genom att på försök starta en s.k.
repatrieringsanläggning. I kommunen
finns bl.a. redan Sida Sandö med unika
möjligheter att ge utbildning i
biståndsarbete, anför motionärerna.
I prop. 1996/97:25 framhåller regeringen
att den svenska migrationspolitiken bör
ses som en helhet, som omfattar flykting-
, invandrings-, invandrar- och
återvändandepolitik samt innefattas i
utrikes-, säkerhets-, handels- och
biståndspolitiken. Också motionärerna
betonar vikten av en tydligare koppling
mellan politikområdena. Utskottet delar
bedömningen om att en helhetssyn måste
prägla dessa politikområden. Enligt
utskottets mening bör riksdagen dock
inte anlägga några synpunkter på frågan
om en eventuell repatrieringsanläggning
i Kramfors. Motionerna 1994/95:Sf619 och
1996/97:Sf609 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom
utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
att riksdagen
a) med bifall till regeringens
förslag anvisar anslagen inom
utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar för budgetåret 1997 enligt
utskottets förslag i bilaga,
b) godkänner den av regeringen
förordade övergripande målsättningen
för verksamheten inom
1. Statens invandrarverks
ansvarsområde,
2. Utlänningsnämndens ansvarsområde,
3. Ombudsmannens mot etnisk
diskriminering ansvarsområde,
c) godkänner vad regeringen anfört om
regeländringar för lånestorlek och
betalningsansvar för
hemutrustningslån,
d) avslår motionerna 1996/97:Sf618
yrkandena 5 och 6, 1996/97: Sf626 och
1996/97:Sf627,
2. beträffande budgetåren 1998
och 1999
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sf618 yrkande 7
3. beträffande hälso- och
sjukvård för asylsökande
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Sf617 yrkandena 1-3,
1994/95:Sf637 yrkande 34,
1996/97:Sf13 yrkande 41,
1996/97:Sf628, 1996/97:So224 yrkande
1 och 1996/97:So294 yrkande 14,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
4. beträffande
flyktingmottagandet i övrigt
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Sf606 yrkande 1, 1994/95:
Sf637 yrkandena 21, 28, 35 och 37,
1996/97:Sf13 yrkande 36 och
1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4,
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
5. beträffande
kommunersättningar m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1996/97:Sf602, 1996/97:Sf605,
1996/97:Sf621, 1996/97:Sf624 yrkande
1 och 1996/97:Sf633 yrkandena 1-3,
6. beträffande barn och
ungdomar
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sf1 yrkande 1,
res. 5 (fp, kd)
7. beträffande sfi-undervisning
att riksdagen avslår motion
1996/97:Sf1 yrkande 2,
res. 6 (kd)
8. beträffande
repatrieringsanläggning
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Sf619 och 1996/97:Sf609,
9. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger regeringens
skrivelse 1996/97:24 i denna del till
handlingarna.
Stockholm den 5 december 1996
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson
(s), Gullan Lindblad (m), Maud
Björnemalm (s), Anita Jönsson (s),
Margit Gennser (m), Lennart Klockare
(s), Ingrid Skeppstedt (c), Sigge Godin
(fp), Ronny Olander (s), Mona Berglund
Nilsson (s), Ulf Kristersson (m),
Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Fre-
bran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke
Sundqvist (m), Claes-Göran Brandin (s)
och Marie Engström (v).
Reservationer
1. Hälso- och sjukvård för asylsökande
(mom. 3)
Marie Engström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 16 börjar med Enligt
utskottets och på s. 17 slutar med
motioner avstyrks. bort ha följande
lydelse:
Flyktingar är ofta att jämställa med
katastrofoffer. Det första mottagandet
är av avgörande vikt. Därför bör de
nyanlända få tillgång till lika god
sjukvård, tandvård, barnomsorg och
skolgång som de som är bosatta i
Sverige. Dessutom måste de särskilda
behov som kan finnas uppmärksammas och
specialistkompetens krävas. Personer som
håller sig gömda vågar ofta inte anlita
sjukvården eftersom det händer att
vårdgivaren bryter tystnadsplikten och
vänder sig till Invandrarverket för att
ta reda på vem som svarar för
betalningen. Invandrarverket larmar då
polis som griper verderbörande.
Utskottet anser inte att problemet med
tillgång till sjukhusvård för dem som
håller sig gömda är löst. Det är mycket
angeläget denna fråga ses över snarast.
Det anförda bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande hälso- och sjukvård
för asylsökande
att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Sf637 yrkande 34,
1996/97:Sf13 yrkande 41 och
1996/97:So294 yrkande 14 samt med
avslag på motionerna 1994/95:Sf617
yrkandena 1-3, 1996/97:Sf628 och
1996/97:So224 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Hälso- och sjukvård för asylsökande
(mom. 3)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 16 börjar med Enligt
utskottets och på s. 17 slutar med
motioner avstyrks. bort ha följande
lydelse:
Om samhället på ett tidigt stadium tar
itu med psykiska och somatiska problem
hos asylsökande torde
samhällskostnaderna bli lägre.
Landstinget har varken långsiktigt
planerat för vården av asylsökande eller
tagit till vara den specialistkompetens
som finns. Detta är en stor brist.
Enligt utskottets mening bör asylsökande
omfattas av samma rätt till sjukvård som
svenska medborgare. Vidare anser
utskottet att det finns skäl att anta
att asylsökande barn som inte bor på
förläggning har en rad icke
tillgodosedda behov. Invandrarverket bör
se över detta. Vad utskottet anfört bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande hälso- och sjukvård
för asylsökande
att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Sf617 yrkandena 1 och 3 och
med avslag på motionerna
1994/95:Sf617 yrkande 2, 1994/95:
Sf637 yrkande 34, 1996/97:Sf13
yrkande 41, 1996/97:Sf628,
1996/97:So224 yrkande 1 samt
1996/97:So294 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Flyktingmottagandet i övrigt (mom. 4)
Marie Engström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 18 börjar med Enligt
utskottets och slutar med Motionen
avstyrks. bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det
särskilt viktigt att barnets situation
uppmärksammas i asyl- och
kommunmottagandet. Flyktingbarn har ofta
mycket speciella behov. Det är därför
viktigt att personal som skall arbete
med dessa barn har tillräckliga
kunskaper och utbildning för att kunna
möta barnens behov. Invandrarverket bör
få i uppdrag att se över och föreslå ett
åtgärdsprogram för att avhjälpa bristen
på stödresurser för ensamma barn på
verkets förläggningar. Ensamma
flyktingbarn som inte har några
släktingar som kan ta hand om dem bör
också få en fadderfamilj. Olika
undersökningar har visat att många av de
asylsökande har utsatts för tortyr och
har grava fysiska och psykiska skador.
De flesta av dessa får inte sakkunning
utredning och behandling. Enligt
utskottets mening är det därför viktigt
att ett statligt institut för
tortyroffer inrättas. Vidare bör, enligt
utskottets uppfattning, asylsökande ges
rätt att arbeta efter tre månaders
väntetid. Finns det inte något avlönat
arbete skall meningsfull sysselsättning
erbjudas den asylsökande. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande flyktingmottagandet i
övrigt
att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Sf637 yrkandena
21, 28, 35 och 37 och 1996/97:Sf13
yrkande 36 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Sf606 yrkande 1
och 1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Flyktingmottagandet i övrigt (mom. 4)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 18 börjar med Motion
1994/95:Sf606 och som slutar med anses
tillgodosedd. bort ha följande lydelse:
Enligt FN:s barnkonvention erkänner
konventionsstaterna barnets rätt till
utbildning. Sverige har ratificerat
konventionen. Utskottet anser det därför
självklart att asylsökande barns rätt
till utbildning bör slås fast. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande flyktingmottagandet i
vvrigt
att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Sf606 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1994/95:Sf637
yrkandena 21, 28, 35 och 37,
1996/97:Sf13 yrkande 36 och
1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Barn och ungdomar (mom. 6)
Sigge Godin (fp) och Rose-Marie Frebran
(kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 21 börjar med Enligt
utskottets och på s. 22 slutar med
denna del. bort ha följande lydelse:
Regeringens skrivelse med redovisning
av den svenska invandrings- och
flyktingpolitiken inger farhågor vad
gäller bl.a. barns och ungdomars
psykiska hälsa. I skrivelsen anges att
det finns vissa indikationer på att barn
och ungdomar i eget boende mår
förhållandevis dåligt. Enligt utskottets
mening ger formuleringen intryck av att
bedömningen grundar sig på ett mycket
vagt underlag, vilket naturligtvis inte
är tillfredsställande. Utskottet anser
därför att regeringen bör initiera en
studie som, i stället för indikationer,
ger ett tillförlitligt underlag för att
överväga behovet av åtgärder. Dessutom
bör ett jämförande material om barn och
ungdomar som bor på förläggning tas
fram.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande barn och ungdomar
att riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sf1 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Sfi-undervisning (mom. 7)
Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 21 börjar med Enligt
utskottets och på s. 22 slutar med
denna del. bort ha följande lydelse:
Regeringens skrivelse med redovisning
av den svenska invandrings- och
flyktingpolitiken visar att det
föreligger stora brister i flyktingars
svenskundervisning. Väntetiderna innan
sfi påbörjas är för långa, avbrotten i
studierna är för många och alltför få
klarar utbildningen. Detta är
utomordentligt nedslående. Grundläggande
kunskaper i svenska är som regel en
förutsättning för att kunna komma in på
arbetsmarknaden. Det är också en
förutsättning för en integration i det
svenska samhället. Utskottet anser att
det är absolut nödvändigt med en höjd
kvalitet i sfi-undervisningen. Det
anförda bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande sfi-undervisning
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Sf1 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf
Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)
anför:
Den 22 november beslutade riksdagens
majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende 1997. Samtidigt beslutades en
preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata Samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den
sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är
i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra
de uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera
tillfredsställande och försvaret skall
vara så starkt att Sverige kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande redovisar vi den del av vår
politik som berör utgiftsområde 8.
Moderata samlingspartiet har föreslagit
att riksdagen till utgiftsområde 8 skall
fördela 121 miljoner kronor mindre än
regeringen har föreslagit.
A 2 Mottagande av asylsökande och B 5
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
Moderata samlingspartiet har föreslagit
besparingar inom anslaget A 2 på 30
miljoner kronor och inom anslaget B 5 på
70 miljoner kronor. Under de senaste
åren har kostnaderna för
flyktingmottagningen sjunkit. Vi bedömer
att kostnaderna för invandringen under
kommande budgetår kommer att bli lägre
än vad regeringen har beräknat. En
ytterligare sänkning av anslagen är
därför möjlig.
A 6 Utresor för avvisade och utvisade
Inom anslaget A 6 har Moderata
samlingspartiet föreslagit besparingar
på 21 miljoner kronor. Vi anser att en
anslagsminskning är möjlig om
effektiviseringar och rationaliseringar
genomförs. Närmast till hands ligger att
se över vilka ändringar som kan göras i
valet av olika transportalternativ samt
rutinerna för medföljande personal.
2. Anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar (mom. 1)
Marie Engström (v) anför:
I utskottets betänkande under
hemställanspunkterna för anslag inom
utgiftsområde 8 hemställer utskottet att
riksdagen godkänner dels bifall till
regeringens förslag om anslag inom
utgiftsområdet, dels den av regeringen
förordade övergripande målsättningen för
invandrarverkets och utlänningsnämndens
verksamheter. I betänkandet redogörs
också för regeringens förslag.
Vänsterpartiet har i sin motion
1996/97:Sf13, väckt med anledning av
proposition 1996/97:25 Svensk
migrationspolitik i globalt perspektiv,
förordat en annan inriktning på
Invandrarverkets och Utlänningsnämndens
verksamheter. Till exempel vill
Vänsterpartiet lägga ned
Utlänningsnämnden och föra över dess
uppgifter till förvaltningsdomstol.
Vänsterpartiet anser dessutom att
hemställanspunkter av anslagskaraktär
skall behandlas i separata
hemställanspunkter.
Vänsterpartiet har i sin motion
föreslagit att riksdagen till
utgiftsområde 8 skall fördela 750
miljoner kronor mer än regeringen har
föreslagit.
A 2 Mottagande av asylsökande
Vänsterpartiet har föreslagit att
anslaget A 2 skall tillföras ytterligare
300 miljoner kronor. Vi anser att
orsakerna till att antalet asylsökande i
Sverige har minskat så kraftigt under de
senaste åren är flera.
Viseringspolitiken används för att
hindra människor från att fly och de
svenska invandrings-myndigheterna visar
en ovilja att korrekt tillämpa
utlänningslagens regler om asyl och rätt
till skydd. Detta medför visserligen att
kostnaderna minskar, men på bekostnad av
solidariteten och försvaret av de
mänskliga rättigheterna. Vänsterpartiet
står fast vid att besparingarna på detta
område är så stora att de går ut över en
korrekt rättstillämpning.
B 5 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
Vänsterpartiet har föreslagit att
anslaget B 5 skall tillföras ytterligare
450 miljoner kronor. Ersättningarna till
kommunerna för flyktingmottagande gäller
i många fall inte för en tillräckligt
lång tid. Med hänsyn till
arbetsmarknadsläget kan många flyktingar
inte uppnå självförsörjning under den
tid som kommunersättningen avser att
täcka. Vänsterpartiet anser att detta är
i princip felaktigt och att det är
staten som skall svara för kostnaderna.
Lösningen får inte vara socialhjälp.
3. Kommunersättningar m.m. (mom. 5)
Marie Engström (v) anför:
Finansieringen av flyktingmottagandet är
statens ansvar. En s.k.
schablonersättning utgår till de
kommuner som tar emot flyktingar.
Ersättningen avser att täcka kommunens
kostnader under ca tre och ett halvt år.
Sänkta nivåer i transfereringssystemen
och hög arbetslöshet har medfört att 700
000 människor är helt eller delvis
beroende av socialbidrag. Kommunerna har
således fått ta ansvar för regeringens
finanspolitik. För att kommunerna inte
skall tvingas stå för kostnaderna genom
socialbidrag, vilket också är en
förnedrande situation för flyktingen,
måste statens ekonomiska ansvar för
flyktingarna förlängas.
4. Kommunersättningar m.m. (mom. 5)
Ragnhild Pohanka (mp) anför:
Varje kommun i Sverige skall kunna ta
emot flyktingar och asylsökande och
kunna erbjuda en introduktion i det
svenska samhället. Nyanlända skall ha
rätt att själva välja bosättningsort.
Ett skattepliktigt bidrag, som är något
högre än socialbidraget, bör utgå. Detta
för att komma ifrån ett
socialbidragstänkande och för att
människor skall ges möjlighet att ta
ansvar för sina liv. I ett längre
perspektiv bör introduktionsersättningen
ersättas med en grundersättning. Oavsett
utbetalningen av schablonersättningen
bör det halvårsvis finnas en möjlighet
för flyktingen att flytta till en annan
kommun.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till
anslagsfördelning.
Anslag Utskottets förslag
A Migrationspolitik
1 Statens 506 603
invandrarverk (ram)
2 Mottagande av 922 000
asylsökande (ram)
3 Migrationspolitiska 311 319
åtgärder (ram)
4 Utlänningsnämnden 66 675
(ram)
5 Rättshjälp i 64 240
utlänningsärenden
(ram)
6 Utresor för 130 000
avvisade och
utvisade (ram)
B Invandrares integration
1 Särskilda insatser 125 000
i invandrartäta
områden (ram)
2 Åtgärder mot 20 000
främlingsfientlighe
t och rasism (obet)
3 Ombudsmannen mot 4 790
etnisk
diskriminering
(ram)
4 Åtgärder för 39 964
invandrare (obet)
5 Kommunersättningar 1 160 591
vid
flyktingmottagande
(ram)
6 Hemutrustningslån 101 906
(ram)
SUMMA 3 453 088
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen m.m. 1
Proposition 1996/97:1 1
Skrivelse 1996/97:24 2
Motionerna 2
Utskottet 5
Budgetpropositionen, utgiftsområde
8 5
Utskottets ställningstagande 14
Övriga motioner 14
Beräkningar av anslag åren 1998
och 1999 14
Flyktingmottagandet samt hälso-
och sjukvård för asylsökande 14
Kommunersättningar m.m. 18
Skrivelsen 21
Repatrieringsanläggning 22
Hemställan 23
Reservationer 24
Särskilda yttranden 27
Bilaga: Förslag till beslut om anslag
inom utgiftsområde 8 30