Utskottet behandlar i betänkandet ett antal motioner som berör olika frågor om
svenskt medborgarskap, en motion om olovligt bortförande av barn samt en
motion om utvisning efter fängelsestraff.
Utskottet avstyrker bifall till samtliga motioner.
Till betänkandet har fogats två reservationer och tre särskilda yttranden.
Motionerna
Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:179
1994/95:Sf23 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att noga beakta att den som söker svenskt medborgarskap kan ha
svårt att bli av med sitt utländska medborgarskap.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn som förs ut ur riket.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996/97
1996/97:Sf604 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att det för erhållande av svenskt medborgarskap
för utländsk medborgare skall införas krav på dokumenterade kunskaper i
vardagligt användande av det svenska språket i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1996/97:Sf607 (delvis) av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av klara
och tydliga regler avseende erhållandet av svenskt medborgarskap (och
tillfälligt visum).
1996/97:Sf608 av Nalin Baksi m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt medborgarskap vid
födseln till barn födda i Sverige av föräldrar med utländskt medborgarskap.
1996/97:Sf616 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra ansökan om
svenskt medborgarskap för adoptivbarn mellan tolv och arton år avgiftsfri.
1996/97:Sf619 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
utvisningsbeslut verkställs efter det att de sammanlagda fängelsestraffen
avtjänats.
1996/97:Sf622 av Peter Weibull Bernström och Inger René (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge utökade möjligheter till dubbelt medborgarskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barn till utlandssvensk förälder utan tidsbegränsning skall
kunna söka svenskt medborgarskap utöver sitt födelselands eller andra
förälderns medborgarskap.
1996/97:Sf631 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om formerna för ett underlättat medborgarskap
enligt vad som anförts i motionen.
Utskottet
Svenskt medborgarskap
Gällande ordning
Bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap finns i lagen (1950:382) om
svenskt medborgarskap och i medborgarskapskungörelsen (1969:235).
Enligt medborgarskapslagen förvärvas svenskt medborgarskap genom födelse,
legitimation, naturalisation eller anmälan.
Föreskrifter om naturalisation finns i 6 § medborgarskapslagen. Enligt
första stycket i lagrummet kan en utlänning på ansökan upptas till svensk
medborgare om han/hon fyllt 18 år, sedan fem år - eller i fråga om medborgare
i annat nordiskt land sedan två år - har hemvist här i riket samt fört och kan
förväntas komma att föra en hederlig vandel. Avvikelse från dessa villkor kan
enligt lagrummets andra stycke ske om det skulle medföra gagn för riket, om
sökanden förut varit svensk medborgare, om sökanden är gift med en svensk
medborgare eller om det annars med hänsyn till sökandens förhållanden finns
särskilda skäl att bevilja svenskt medborgarskap.
För att förvärva svenskt medborgarskap måste en utländsk medborgare visa att
han förlorar sitt utländska medborgarskap vid förvärvet av det svenska. Om det
utländska medborgarskapet inte förloras automatiskt vid förvärv av det svenska
utan den utländska medborgaren måste ansöka om befrielse från medborgarskapet,
kan det i samband med ett naturalisationsbeslut föreskrivas som villkor för
att svenskt medborgarskap skall kunna förvärvas, att han inom viss tid visar
att han förlorar det utländska medborgarskapet.
Av sista stycket i 6 § medborgarskapslagen framgår att det i beslutet skall
bestämmas om naturalisationen skall omfatta även sökandens ogifta barn under
18 år. När någon efter ansökan om naturalisation blir svensk medborgare
utfärdar Statens invandrarverk ett skriftligt bevis om detta.
Om en svensk medborgare adopterar ett barn som fyllt tolv år får barnet inte
automatiskt svenskt medborgarskap vid adoptionen. Föräldrarna får i dessa fall
ansöka om naturalisation enligt 6 § medborgarskapslagen. Enligt 9 a §
medborgarskapskungörelsen tas avgift ut för prövning av ansökan om
naturalisation. Avgiften är för närvarande 1 500 kr.
Parlamentarisk utredning
I januari i år beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté
(dir. 1997:5) med uppgift att genomföra en allmän översyn av lagen om svenskt
medborgarskap. Kommittén skall även utreda vissa speciella frågeställningar
som rör medborgarskapslagstiftningen samt överväga åtgärder som kan stärka
medborgarskapets status. I direktiven anförs att den svenska
medborgarskapslagstiftningen även i fortsättningen bör bygga på
härstamningsprincipen, dvs. att föräldrarnas medborgarskap är bestämmande för
ett barns medborgarskap oavsett var det föds. Kommittén skall undersöka
omfattningen av dubbelt medborgarskap i dag. I princip bör dubbelt
medborgarskap undvikas men det kan tänkas att det finns ytterligare
situationer än de som för närvarande gäller där dubbelt medborgarskap kan
accepteras. I direktiven anges också att lagstiftningen bör utformas så att
statslöshet undviks.
Kommittén skall utreda och överväga behovet av åtgärder som kan vidtas för
att stärka medborgarskapets status som ett led i integrationsprocessen. Som en
utgångspunkt bör en kartläggning göras av vad svenskt medborgarskap innebär i
olika avseenden och andra länders lagstiftning och praxis bör studeras. Bland
annat skall kommittén överväga om krav på kunskaper i svenska språket eller om
det svenska samhället bör uppställas för beviljande av medborgarskap.
När det gäller barn som föds i Sverige vars föräldrar har utländskt
medborgarskap skall kommittén analysera för- och nackdelar med olika
alternativ till reglering som under vissa förutsättningar skulle erbjuda
möjlighet till svenskt medborgarskap. Analysen bör omfatta olika lösningar som
skulle underlätta för sådana barn att bli svenska medborgare om föräldrarna
har permanent uppehållstillstånd.
Vad gäller reglerna om s.k. villkorat medborgarskap skall kommittén
analysera och vid behov föreslå ändringar. I direktiven påtalas att det för
vissa grupper av utlänningar funnits svårigheter att få befrielse från
tidigare medborgarskap och att det har varit problem med att bevisa att en
ansökan om befrielse lämnats in till hemlandets myndigheter.
Vidare skall kommittén undersöka tillämpningen av kravet på att en person
som söker medborgarskap måste kunna styrka sin identitet. Kommittén skall
föreslå regeländringar för att komma till rätta med problemet att vissa
invandrare inte har möjlighet att uppfylla vad som normalt krävs i detta
avseende. Kommittén skall också analysera frågan om och i vilken mån
medborgarskapsärenden som innefattar olika säkerhetsaspekter skall prövas av
regeringen eller Invandrarverket. Kommittén skall dessutom överväga vilka
ändringar i medborgarskapslagstiftningen som föranleds av det pågående arbetet
inom Europarådet med en ny konvention om medborgarskap.
Slutligen får kommittén även ta upp andra frågor som gäller
medborgarskapslagstiftningen och som inte berörts i direktiven.
Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 september 1998. Vissa delar
rörande kravet på styrkande av identitet skall dock redovisas senast den 1
december 1997.
Motioner
Medborgarskapsfrågor tas upp i ett antal motioner väckta under allmänna
motionstiden 1996/97 samt i en motion väckt med anledning av prop. 1994/95:179
Ändringar i utlänningslagen.
I motion 1996/97:Sf604 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs ett förslag
om att det för svenskt medborgarskap skall införas krav på dokumenterade
kunskaper i vardagligt användande av svenska språket.
Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion 1996/97:Sf631 en utredning om
formerna för ett underlättat medborgarskapet. Svenskt medborgarskap bör kunna
erhållas på ett lättare och mer välkomnande sätt. Fler skulle då söka svenskt
medborgarskap och segregationen dämpas, anför motionärerna.
I motion 1996/97:Sf607 (delvis) av Sten Andersson (m) anförs att en
medborgarskapsansökan endast skall prövas utifrån den enskildes förhållanden
och inte eventuella andra intressen. Motionären begär ett tillkännagivande om
behovet av klara och tydliga regler avseende erhållande av svenskt
medborgarskap.
I motion 1996/97:Sf608 av Nalin Baksi m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande
om att alla barn födda i Sverige som har en förälder med permanent
uppehållstillstånd skall erbjudas svenskt medborgarskap vid födseln.
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion 1994/95:Sf23 yrkande 9 ett
tillkännagivande om att det noga bör beaktas att den som söker svenskt
medborgarskap kan ha svårt att bli av med sitt utländska medborgarskap.
I motion 1996/97:Sf622 av Peter Weibull Bernström och Inger René (m) anförs
att ett barn bör kunna få båda sina föräldrars medborgarskap. Motionärerna
begär tillkännagivanden om dels utökade möjligheter till dubbelt
medborgarskap, dels att barn till utlandssvensk förälder utan tidsbegränsning
bör kunna söka svenskt medborgarskap utöver sitt födelselands eller andra
förälderns medborgarskap.
Slutligen begärs i motion 1996/97:Sf616 av Carl Fredrik Graf (m) ett
tillkännagivande om att en ansökan om svenskt medborgarskap för adoptivbarn
mellan tolv och arton år skall vara avgiftsfri.
Utskottet
Enligt utskottets mening är det positivt att medborgarskapslagstiftningen nu
blir föremål för en genomgripande översyn och att kommittén skall utreda och
överväga behovet av åtgärder som kan vidtas för att stärka medborgarskapets
status som ett led i integrationsprocessen. Vad gäller motionsyrkande om att
det skall införas krav på kunskaper i svenska språket för att erhålla svenskt
medborgarskap så har utskottet tidigare under en följd av år behandlat
liknande yrkanden. Utskottet har därvid framhållit att det är utomordentligt
viktigt för den enskilde invandraren att ha kunskaper i svenska språket och
att man på alla sätt bör underlätta för invandrarna att få sådana kunskaper.
Utskottet har också tidigare behandlat motioner beträffande formerna för
erhållande av medborgarskap. Dessa frågor skall behandlas av den
parlamentariska kommittén.
Utskottet konstaterar att även övriga av motionärerna väckta frågor ryms
inom ramen för den parlamentariska kommitténs arbete. Motion Sf608 om att alla
barn som föds i Sverige och som har föräldrar med permanent uppehållstillstånd
bör erbjudas svenskt medborgarskap åberopas också i direktiven för kommittén.
Kommitténs arbete och överväganden bör avvaktas och enligt utskottets mening
bör riksdagen inte nu ta ställning i dessa frågor. Med hänsyn till det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1994/95:Sf23 yrkande 9,
1996/97:Sf604, 1996/97:Sf607 (delvis), 1996/97:Sf608, 1996/97:Sf622 och
1996/97:Sf631.
Inom kommitténs utredningsarbete finns utrymme för att ta upp även andra
frågor gällande medborgarskapslagstiftningen än dem som redovisats ovan. Något
tillkännagivande med anledning av motion 1996/97:Sf616 om avgifter vid ansökan
om medborgarskap bör därför inte ske. Motionen avstyrks.
Olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden
I motion 1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 18 anförs att det
de senaste åren blivit vanligare att en förälder efter en skilsmässa, mot den
andra förälderns vilja, för barnet utomlands. Barnet rycks upp ur sin hemmiljö
och separeras från den ena eller, i vissa fall, båda sina föräldrar. Detta
innebär en stor tragedi och om det händer måste svenska myndigheter agera.
Bland annat bör Passmyndigheten vara uppmärksam på att pass inte utfärdas till
minderåriga om inte bägge vårdnadshavarna medgivit det. Vidare måste de
svenska ambassaderna hjälpa till så att barnet får komma hem till sin
vårdnadshavare. Den som olovligt fört ut barnet ur landet måste också åtalas
och straffas för brottet. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.
Utskottet vill erinra om att Sverige har anslutit sig till två konventioner,
Europarådskonventionen och Haagkonventionen, som båda bl.a. syftar till att få
till stånd ett internationellt samarbete för att motverka olovliga
bortföranden och kvarhållanden av barn i internationella förhållanden. Enligt
konventionerna skall ett beslut om vårdnad i barnets hemland normalt
verkställas och barnet överflyttas till hemlandet. För Sveriges del är
konventionerna i kraft gentemot ett 40-tal länder. Lagutskottet har i
betänkandet 1995/96:LU2 behandlat en liknande motion och därvid ingående
redovisat det arbete som bedrivs på detta område. Lagutskottet konstaterade
att problemet inte alltid kan lösas genom internationella överenskommelser.
Sådana överenskommelser innebär att vi från svensk sida även måste vara
beredda att erkänna och verkställa andra länders domar och beslut rörande
vårdnad och umgänge, även om de grundats på en rättsordning som är helt
främmande för svenska värderingar. Lagutskottet hänvisade också dels till att
i 6 kap. 15 § föräldrabalken införts en uttrycklig bestämmelse om att
domstolen när den bedömer en umgängesfråga skall beakta risken för att barnet
olovligen bortförs, dels till att fängelsestraffet för egenmäktighet med barn
skärpts. Vidare hänvisade lagutskottet till det arbete som under senare år
utförts av Socialstyrelsen och som år 1994 publicerats i rapporten Olovligt
bortförd - Om bort- och hitförda barn i vårdnads- och umgängeskonflikter.
Rapporten innehåller en kartläggning och belyser bl.a. vilka insatser som
socialtjänsten kan göra för att förhindra att bortförande sker. Rapporten är
också avsedd att inspirera och utveckla arbetet med att ge stöd och hjälp till
drabbade barn och föräldrar. Därutöver hänvisade lagutskottet till att
Vårdnadstvistutredningen i sitt betänkande (SOU 1995:79) lagt fram förslag
till en ny bestämmelse i föräldrabalken om tillstånd till barns
utlandsvistelse. Motionen avslogs av riksdagen.
Enligt socialförsäkringsutskottet tycks det här vara fråga om problem som är
mycket svåra att komma till rätta med och utskottet delar motionärernas
uppfattning att det främst gäller att få föräldrarna att respektera barnens
rätt till både sin mamma och pappa. Utskottet förutsätter att det arbete som
Socialstyrelsen utfört kommer att ge resultat och att man från regeringens
sida fortsätter arbetet med att få till stånd ytterligare internationella
överenskommelser, där sådana utgör en lämplig lösning. Vidare är det förslag
som Vårdnadstvistutredningen enligt ovan lagt fram för närvarande föremål för
beredning inom regeringskansliet. Vad gäller utfärdande av pass krävs redan i
dag båda vårdnadshavarnas medgivande för att ett pass skall utfärdas för barn
under 18 år, om inte synnerliga skäl föreligger. Utskottet förutsätter att
Passmyndigheten och andra berörda myndigheter är väl medvetna om problemen.
Med hänsyn till det anförda är, enligt utskottets mening, något
tillkännagivande med anledning av motion 1994/95:Sf635 yrkande 18 inte
påkallat. Motionen avstyrks därför.
Utvisning efter fängelsestraff
Enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen (SFS 1989:529), UtlL, får en utlänning
utvisas ur Sverige om han dömts för ett brott som kan leda till fängelse eller
om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen
har dömts till. Utlänningen får dock utvisas endast om han döms till svårare
straff än böter och det kan antas att han kommer att göra sig skyldig till
fortsatt brottslighet här i landet eller brottet med hänsyn till den skada,
fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna
intressen är så allvarligt att han inte bör få stanna. Den domstol som
handlägger brottmålet beslutar om utvisning. Om en domstol beslutar att ändra
en påföljd får domstolen även meddela det beslut beträffande utvisningen som
ändringen av påföljden ger anledning till. Av 4 kap. 14 § UtlL framgår att en
dom eller ett beslut om utvisning skall innehålla ett förbud för utlänningen
att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Enligt 8
kap. 7 § UtlL får en domstols beslut om utvisning inte verkställas förrän
ådömt fängelsestraff avtjänats eller verkställigheten flyttats över till annat
land. En domstols dom om utvisning skall verkställas snarast möjligt.
I motion 1996/97:Sf619 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) begärs ett
tillkännagivande om att utvisningsbeslut bör kunna verkställas efter det att
de sammanlagda fängelsestraffen avtjänats. I motionen anförs att strafftiden
på grund av tillkommande förseelser kan bli så lång att tiden för
utvisningsbeslutet löpt ut. Den dömde kan då efter avtjänat fängelsestraff
fritt vistas i landet.
Utskottet har i det av riksdagen godkända betänkandet 1994/95:SfU16 behandlat
liknande motioner. Utskottet anförde därvid att när en domstol beslutar om
utvisning på grund av brott skall beslutet innehålla förbud för utlänningen
att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning.
Tidsbegränsning är dock huvudregel och de tider som kommer i fråga är i
allmänhet fem eller tio år. Även så kort tid som två år förekommer
undantagsvis. Enligt 4 kap. 9 § UtlL får en domstol, när den enligt 34 kap.
brottsbalken beslutar att förändra en påföljd som en utlänning har dömts till,
också meddela det beslut beträffande utvisningen som förändringen av påföljd
ger anledning till. Bestämmelsen innebär bl.a. att, om domstolen beslutar att
utlänningen skall utvisas för det nya brottet, domstolen antingen kan förlänga
tiden för återreseförbudet enligt den tidigare domen eller också ersätta det
tidigare utvisningsbeslutet med ett nytt som då omfattar även det tidigare
beslutet. Ett sådant beslut förutsätter i och för sig inte någon ändring av
brottspåföljden, eftersom ändringen beträffande utvisningen i detta fall
föranleds av att den nya brottsligheten i sig anses böra medföra utvisning.
Utskottet pekade också på att en domstols beslut om utvisning på grund av
brott inte är en påföljd utan en särskild rättsverkan på grund av brottet. Om
det i något enstaka fall inträffar att tiden för ett återreseförbud gått till
ända efter det den dömde avtjänat ett fängelsestraff är det därför inte
rimligt att tiden för förbudet börjar löpa vid denna tidpunkt. Utskottet
avstyrkte bifall till motionerna.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker bifall
till motion 1996/97:Sf619.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande svenskt medborgarskap
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf23 yrkande 9, 1996/97:Sf604,
1996/97:Sf607 i denna del, 1996/97:Sf608, 1996/97:Sf616, 1996/97:Sf622
och 1996/97:Sf631,
res. 1 (mp)
2. beträffande olovligt bortförande av barn
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 18,
res. 2 (fp, v, mp)
3. beträffande utvisning efter fängelsestraff
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf619.
Stockholm den 8 april 1997
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),
Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin
(fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf
Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd) och Karin
Israelsson (c).
Reservationer
1. Svenskt medborgarskap (mom. 1)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?och 1996/97:Sf631.? bort ha följande lydelse:
För att få svenskt medborgarskap ställs det krav på att den sökande styrker
att hans utländska medborgarskap annullerats. Utskottet delar bedömningen i
motion 1994/95:Sf23 att det vid prövningen måste beaktas att det i vissa fall
kan vara omöjligt att bli av med ett utländskt medborgarskap och att kravet
därför kan framstå som orimligt. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande svenskt medborgarskap
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf23 yrkande 9 och med avslag på
motionerna 1996/97:Sf604, 1996/97:Sf607 i denna del, 1996/97:Sf608,
1996/97:Sf616, 1996/97:Sf622 och 1996/97:Sf631 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Olovligt bortförande av barn (mom. 2)
Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt
socialförsäkringsutskottet? och slutar med ?avstyrks därför.? bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion 1996/97:Sf619 att det är en stor
tragedi då barn rycks upp ur sin hemmiljö och separeras från den ena av, eller
i vissa fall båda, sina föräldrar. För att komma till rätta med problemet med
kidnappade barn måste bägge föräldrarna fås att respektera barnets rätt till
både sin mamma och pappa. Skulle det ändå ske att ett barn förs ut olovligen
ur Sverige måste naturligtvis svenska myndigheter agera. Bland annat måste
Passmyndigheten göras uppmärksam på att pass inte får utfärdas till
minderåriga utan bägge vårdnadshavarnas medgivande, och de svenska
ambassaderna måste agera för att barnet skall kunna komma hem. Utskottet anser
att regeringen aktivt skall verka för att bilaterala överenskommelser träffas
med ytterligare länder för att förebygga eller lösa liknande situationer.
Vidare anser utskottet att den som olovligen fört ett barn ur landet bör
åtalas och straffas för brottet. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör
lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med vad
Vårdnadstvistutredningen föreslagit i sitt betänkande Vårdnad, boende och
umgänge (SOU 1995:79).
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf635
yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande olovligt bortförande av barn
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf635 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Svenskt medborgarskap (mom. 1)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)
anför:
Ett av de största hindren för personer med utländsk bakgrund att komma in på
den svenska arbetsmarknaden är bristande eller inga kunskaper i svenska
språket. Svenska för invandrare erbjuds alla men den enskildes aktivitet och
deltagande i undervisningen varierar väsentligt. Fler skulle säkert delta mer
aktivt i undervisningen om det krävdes vissa grundläggande kunskaper i svenska
språket för att få svenskt medborgarskap. Vi anser att ett krav på
dokumenterade kunskaper i svenska språket inte är att betrakta som ett hinder
utan snarare som ett gemensamt ansvar för samhället och den enskilde. Genom
ett sådant krav ökar också de enskilda individernas möjligheter i det nya
hemlandet, både på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Vi kommer att
verka för detta i den parlamentariska kommitté som skall se över
medborgarskapslagen.
2. Svenskt medborgarskap (mom. 1)
Ulla Hoffmann (v) anför:
Ett problem i det svenska samhället är den etniska segregationen. Segregation
kan leda till social särbehandling och skapar utanförskap. Ett sätt att möta
det politiska utanförskapet, som många flykting- och invandrargrupper upplever
i Sverige, är rösträtten för invandrare i kommunala val. Enligt
Vänsterpartiets mening bör dock invandrare ges rätt att rösta även i
riksdagsval. Mot detta har anförts att det formella medborgarskapet bör vara
avgörande för om någon med sin röst skall kunna påverka landets politik. Då
byte av medborgarskap är ett stort steg kan formerna för medborgarskapsansökan
verka avhållande. Vi anser därför att det skall vara lättare och mer
välkomnande att få svenskt medborgarskap. Fler skulle då välja den
möjligheten. Rösträtten skulle bli hel, integrationen vinna och utanförskap
och segregation dämpas. Vi anser också att det vid prövningen av svenskt
medborgarskap inte får ställas orimliga krav på att den sökande styrker att
hans utländska medborgarskap annullerats. Det måste beaktas att det i vissa
fall finns särskilda skäl för att man inte kan göra sig av med sitt utländska
medborgarskap. En parlamentarisk utredning har tillsatts för att se över
medborgarskapslagstiftningen, och vi kommer där att driva dessa frågor. Vi
avstår därför från att nu reservera oss.
3. Utvisning efter fängelsestraff (mom. 3)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)
anför:
Vissa problem som kan uppstå i samband med att utländska medborgare döms till
fängelse och utvisning ur landet aktualiseras i motion 1996/97:Sf619. Vi vill
i anslutning härtill framhålla att den praxis som utvecklats av Högsta
domstolen vad gäller tolkningen av rekvisitet "synnerliga skäl" i 4 kap. 10 §
utlänningslagen inte står i samklang med allmänt rättsmedvetande. De
tidsgränser som finns stipulerade bör därför omprövas i syfte att uppnå en
skärpning. På grund av det anförda anser vi att det finns behov av en översyn
av reglerna om utvisning på grund av brott. Vi avser att återkomma i denna
fråga.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Svenskt medborgarskap...............................2
Olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden5
Utvisning efter fängelsestraff......................6
Hemställan..........................................7
Reservationer.........................................8
Särskilda yttranden...................................9