Skatteutskottets betänkande
1996/97:SKU23

Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.


Innehåll

1996/97
SkU23

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1996/97:100 om ett nytt system
för skattebetalningar, m.m. och avstyrker samtliga med anledning av propo-
sitionen väckta motioner, liksom några motioner från den allmänna motionstiden
rörande F-skatt.
Ett i propositionen framlagt förslag till ändring i 2 kap. 5 a § lagen
(1981:
691) om socialavgifter (lagförslag 2.44) överlämnas till finansutskottet för
författningsteknisk samordning.
Reservationer har avgivits av bl.a. m, fp och kd vilka yrkat att regeringens
förslag till ny skattebetalningslag i sin helhet skall avslås och att
regeringen skall återkomma med ett nytt förslag. Samma partier samt mp har
också yrkat avslag på regeringens förslag till nya revisionsregler. Dessutom
har samtliga nu nämnda partier jämte v yrkat ändringar i olika delar av
förslaget.
Propositionerna
Proposition 1996/97:100
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:100
1. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. skattebetalningslag,
2. lag om dröjsmålsavgift,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
5. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
6. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),
7. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter,
8. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),
9. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar
m.m.,
10. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-
avgifter,
11. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid
taxeringsrevision, m.m.,
12. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
14. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
15. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
16. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
17. lag om ändring i lagen (1996:1341) om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
18. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar
m.m.,
19. lag om ändring i lagen (1996:1346) om ändring i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m.,
20. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
21. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
22. lag om ändring i lagen (1996:1347) om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
23. lag om ändring i tullagen (1994:1550),
24. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
25. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
26. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
27. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
28. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten
för den som icke tillhör svenska kyrkan,
29. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst,
30. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
31. lag om ändring i lagen (1996:1337) om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
32. lag om ändring i lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om kommuns
och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
33. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
35. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-
ringar m.m.,
36. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
37. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
38. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),
39. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
40. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
41. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
42. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),
43. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag,
44. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
45. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673),
46. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter,
47. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
48. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
49. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
50. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
51. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
52. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
53. lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
54. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),
55. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på
fartyg,
56. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
57. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel
m.m.,
58. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
59. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-
kostnader,
60. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,
61. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
62. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,
63. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,
64. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
65. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-
investeringar,
66. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighets-
skatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,
67. lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
68. lag om ändring i lagen (1996:1348) om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.
2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om redovisning mot stats-
budgeten av debiteringar och betalningar m.m. i skattekontosystemet.
I propositionen föreslås en ny lag om betalning av skatter och avgifter,
skattebetalningslagen. Lagen, som ersätter uppbördslagen (1953:272) och lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt förfa-
randebestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200), innehåller ett nytt
system för redovisning och betalning av skatter och avgifter.
Hos skattemyndigheten skall det finnas ett skattekonto för varje skatt-
eller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar, debiteringar och betalningar
skall registreras på kontot. Främst gäller det F-skatt, innehållen A-skatt,
arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Bokföringen på kontot skall göras så
att kontoställningen kan följas kontinuerligt genom exempelvis kontoutdrag.
Alla uppgifter som den skattskyldige är skyldig att lämna skall redovisas i
en enda handling - en skattedeklaration. Den skall lämnas en gång varje månad
av den som är arbetsgivare eller registrerad för mervärdesskatt. När i månaden
deklarationen skall lämnas beror på om mervärdesskatt skall redovisas och i så
fall även på storleken av beskattningsunderlagen till mervärdesskatt. För
löntagare förändras inte deklarationsförfarandet. Deklarationer, även
självdeklarationer, föreslås efter särskilt medgivande få lämnas i form av ett
elektroniskt dokument.
Det skall finnas två förfallodagar varje månad. Skatter och avgifter som
påförs genom särskilda beskattningsbeslut skall förfalla till betalning på den
förfallodag som inträffar närmast efter en betalningsfrist om 30 dagar efter
beslutsdagen. Underskott som uppkommer vid avstämningen mellan preliminär och
slutlig skatt skall dock förfalla till betalning på den förfallodag som
inträffar efter en betalningsfrist om 90 dagar.
Förfallodagens innebörd ändras. Skatter och avgifter skall ha bokförts på
skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.
Betalningar och andra belopp som skall räknas kontohavaren till godo skall
bokföras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på
skattekontot. Om det finns en skatte- eller avgiftsskuld och det behöver anges
vilken skatt eller avgift som är betald eller obetald, skall skulden fördelas
proportionellt mellan de skatter som påförts under den period som är aktuell.
Varje månad som det har förekommit en transaktion skall skattekontot stämmas
av. Samtliga konton skall stämmas av minst en gång per år. Om det vid
avstämningen uppkommer ett underskott innefattar kontoutdraget en
betalningsuppmaning. Efter betalningsuppmaningen lämnas fortlöpande obetalda
fordringar för indrivning. Mindre underskott på ett skattekonto under viss tid
skall dock kunna godtas utan att indrivning aktualiseras.
Ett överskott på ett skattekonto skall som huvudregel vara tillgängligt för
kontohavaren. Efter nödvändig kontroll skall en återbetalning kunna göras när
som helst under månaden.
Ett enhetligt ränteinstitut skall i huvudsak ersätta anståndsräntan, respit-
räntan, restitutionsräntan, ö-skatteräntan, kvarskatteavgiften och dröjsmåls-
avgiften. På underskott eller överskott på ett skattekonto skall i stället
kostnads- respektive intäktsränta räknas löpande. Räntorna knyts till en bas-
ränta som följer det allmänna ränteläget.
Arbetsgivarnas medverkan i uppbörden av kvarstående skatt tas bort.
Regleringen av betalning av tilläggspensionsavgift som betalas i form av
egenavgift ändras. Avgiften jämställs med övriga skatte- och avgiftsbetal-
ningar. Om endast en viss andel av samtliga skatter och avgifter har betalats,
skall tilläggspensionsavgift anses ha betalats i proportion till avgiftens
andel av de sammanlagda skatte- och avgiftsdebiteringarna för inkomståret.
Ett flertal förslag lämnas som syftar till att förbättra överensstämmelsen
mellan den preliminära och slutliga skatten.
För den som betalar F-skatt utökas skyldigheten att lämna preliminär
självdeklaration. Deklaration skall lämnas om den skattskyldige fått kännedom
om att den slutliga skatten kommer att bli högre än den preliminära skatten
med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges
förhållanden. Dessutom förlängs tiden för debitering av preliminär skatt.
Samtidigt föreslås en lättnad för säsongsföretag. F-skattebetalningar för
dessa företag skall kunna begränsas enbart till den period som verksamheten
pågår.
Skattemyndigheten föreslås också få en generell rätt att dels förelägga en
deklarationsskyldig att lämna en preliminär självdeklaration eller annan
handling, dels göra revision för att kontrollera att deklarations- och
uppgiftsskyldigheten fullgjorts.
Regleringen om F-skattebevis skärps något. En F-skattsedel för en som är
eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt
handelsbolag skall kunna återkallas även om myndigheten av någon anledning,
t.ex. i en konkurssituation, inte har återkallat företagets eller bolagets F-
skattsedel. En F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett fåmansägt
handelsbolag skall kunna återkallas också om företagsledaren i företaget eller
bolaget har handlat på ett sådant sätt att F-skattsedel inte får utfärdas för
företagsledaren.
Anstånd med betalning av skatter och avgifter vid betalningssvårigheter av
sociala skäl och på grund av andra liknande förhållanden skall kunna ges
endast om det finns synnerliga skäl. Anståndsmöjligheten skall omfatta alla
skatte- och avgiftsbetalningar i skattekontosystemet. Detsamma skall gälla vid
anstånd i samband med skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret.
En generell och enhetlig betalningsskyldighet skall gälla för den som är
skyldig att redovisa och betala in sådana skatter och avgifter som ingår i
skattekontosystemet. Betalningsskyldigheten avseende skatter och avgifter för
den som företräder ett rättssubjekt som är juridisk person görs också generell
och enhetlig. Den utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter som
ingår i skattekontosystemet.
Området för skattetillägg utvidgas till att gälla för arbetsgivare som inte
fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag.
Straffansvaret för underlåtenhet att betala in innehållen skatt avskaffas.
En skatte- eller avgiftsfordran som lett till ett underskott på ett
skattekonto skall preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då ett
belopp motsvarande underskottet lämnades för indrivning.
I propositionen lämnas också förslag som syftar till att reglerna för
skattekontroll, främst revisionsreglerna, skall bli effektivare. Revisioner
skall få ske för löpande period och hos tredjeman. Om det är av betydelse för
en revision med kassakontroll, lagerinventering eller vissa liknande fysiska
kontroller skall den reviderade kunna underrättas om revisionsbeslutet först i
samband med att revisionen verkställs.
Skattekontosystemet, liksom merparten av övriga förslag, föreslås sättas i
kraft vid årsskiftet 1997/98. Vissa ändringar, bl.a. i fråga om de nya
reglerna för skattekontroll, skall dock gälla redan från den 1 november 1997.
Proposition 1996/97:107
I proposition 1996/97:107 om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsför-
säkring föreslås bl.a. en ny lag om arbetslöshetsförsäkring som skall träda i
kraft den 1 januari 1998 och att lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall upphöra att gälla vid
samma tidpunkt (bet. 1996/97:AU13). Arbetsmarknadsutskottet har såvitt här är
av betydelse tillstyrkt propositionen men överlämnat ett förslag till
följdändring i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag
2.6) till skatteutskottet för att samordnas med en annan ändring i paragrafen
som föreslås i proposition 1996/97:100 (se proposition 1996/97:
100, lagförslag 2.3).
Proposition 1996/97:116
I proposition 1996/97:116 om ändringar i skatteregisterlagen, m.m. föreslås
bl.a. ett ökat uppgiftsinhämtande för det centrala skatteregistret. Förslaget
innebär bl.a. ändringar i 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343) i para-
grafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i denna lag (se pro-
position 1996/97:116, lagförslag 2.2). Skatteutskottet har tidigare i vår
tillstyrkt propositionen (bet. 1996/97:SkU19) men av samordningsskäl skjutit
upp behandlingen av detta lagförslag till behandlingen av proposition
1996/97:100, där en annan ändring i lagrummet föreslås (se proposition
1996/97:100, lagförslag 2.42).
Proposition 1996/97:117
I proposition 1996/97:117 om ny förmögenhetsskattelagstiftning föreslås bl.a.
införandet av en ny lag om statlig förmögenhetsskatt som skall träda i kraft
den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering. Den nya
lagen föranleder en följdändring i bl.a. 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen
(1996:1334) om ändring i denna lag samt övergångsbestämmelserna till
ändringslagen i vissa delar (se proposition 1996/97:117, lagförslag 2.8).
Skatteutskottet har tidigare i vår tillstyrkt propositionen (bet. 1996/97:
SkU20) men av samordningsskäl skjutit upp behandlingen av detta lagförslag
till behandlingen av proposition 1996/97:100, där en annan ändring i lagrummet
föreslås (se proposition 1996/97:100, lagförslag 2.67).
Lagförslagen
Lagförslagen har - efter överflyttning av berörd paragraf till finansutskottet
och med hänsyn till de sammanfogningar som följer av det ovan anförda samt
ytterligare några rättelser - följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:100
1996/97:Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser ett nytt
system för skattebetalning i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om ett system för skatte-
betalningar i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser skatte-
och tulltillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande skatte- och tulltillägg,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser
tredjemansrevision i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser revision
av löpande år i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser under-
rättelse om revision, s.k. överraskningsrevision, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser före-
läggande att lämna uppgift om det löpande beskattningsåret i enlighet med vad
som anförts i motionen,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser
tredjemansföreläggande i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar om ändringar i tullagen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser räntebe-
räkning och förseningsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ränteberäkning och förseningsavgift,
13. att riksdagen beslutar om ändring av inbetalningstiden för mervärdes-
skatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk49 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att behålla den nuvarande innebörden av begreppet
förfallodag,
2. att riksdagen beslutar att den nuvarande förseningsavgiften på 100 kr
behålls,
3. att riksdagen avslår förslaget om tredjemansrevision,
4. att riksdagen avslår förslaget om revision av löpande period,
5. att riksdagen avslår förslaget om underrättelse om revision, s.k. över-
raskningsrevision,
6. att riksdagen avslår förslaget om föreläggande att lämna uppgift om det
löpande beskattningsåret,
7. att riksdagen avslår förslaget om att upphäva bestämmelserna om
tredjemansföreläggande.
1996/97:Sk50 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om skattekonto,
2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om skattekonto i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det måste bli lättare att få F-skattsedel,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att utöka det personliga
betalningsansvaret för företrädare för aktiebolag,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om överraskningsrevisioner under
löpande period och hos tredje man,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av skattetillägg
vid periodiseringsfel samt tulltillägg enligt vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk51 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt system för
skattebetalningar i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar skrinlägga tidpunkten för momsinbetalning i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om alternativa skatte-
kontomodeller i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om brister i regeringens skattekontoförslag.
1996/97:Sk52 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att nuvarande betalningstid för kvarskatt skall
vara kvar i avvaktan på konsekvensanalyser i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att arbetsgivarens medverkan i betalning av kvar-
stående skatt skall bestå i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att anstånd med betalning av skatter och avgifter
skall kunna medges vid särskilda skäl i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen beslutar att förfallodagen även i fortsättningen skall vara
den skattskyldiges inbetalningstillfälle i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen beslutar att ställföreträdaransvar endast skall kunna
utkrävas när företrädaren agerat avsiktligt eller med grov oaktsamhet i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att avdrag skall göras med 55 % på inkomster som
ligger över brytpunkten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk53 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till skattekonto,
2. att riksdagen begär att regeringen utreder och lägger fram en alternativ
skattekontomodell som uppfyller de i motionen ställda kraven,
3. att riksdagen beslutar att betalningstidpunkten för inbetalning av moms
bör vara densamma för större företag som för mindre företag, dvs. den 12 i
andra månaden efter redovisningsperioden,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förfallodagens innebörd,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd förseningsavgift,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade regler för beräkning av F-skatt och särskild A-skatt,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att få F-skattebevis,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om utökat företrädaransvar,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade revisionsregler.
1996/97:Sk54 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om F-skattsedel,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till ny
reglering som bygger på i princip fri tilldelning av F-skattsedel till den som
önskar bedriva näringsverksamhet.
1996/97:Sk55 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
komplettera lagtexten med ett stadgande som innebär att Lönegarantifonden och
konkursbon inte skall anses som arbetsgivare vid utbetalning av löne-
garantimedel respektive utdelning i konkurs i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996
1996/97:Sk302 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
om sådana ändringar i uppbördslagen att reglerna för erhållande av F-skatt-
sedel inte förhindrar nyföretagande i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Sk304 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för
underlättande av nyföretagande.
1996/97:Sk334 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av F-
skattereglerna.
1996/97:Sk350 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om kompletterande regler gällande utfärdande av F-skattsedel för
egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Ställningstagande
Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen en genomgripande reformering av skatte-
uppbörden inom företagssektorn. Förslagen i propositionen i denna del grundar
sig i huvudsak på Skattebetalningsutredningens betänkande Ett nytt system för
skattebetalningar (SOU 1996:100) och innebär i grova drag följande.
Ett samlat skattekonto omfattande sådana skatter och avgifter som företagare
vanligen betalar införs. Dessa skatter redovisas i dag var för sig, har i
många fall skilda förfallodagar och bokförs på olika konton hos skattemyn-
digheten. Främst gäller det F-skatt, innehållen preliminär skatt, arbetsgivar-
avgifter och moms. Andra skatter, t.ex. punktskatterna, ligger utanför det
föreslagna systemet.
Det nya systemet omfattar i princip alla arbetsgivare och alla som är
momsregistrerade. De skall en gång i månaden lämna alla uppgifter som behövs i
en enda skattedeklaration. Samtliga redovisningar, debiteringar och
betalningar skall registreras på kontot. Förfallodagarna för skatter och
avgifter samordnas och senareläggs något samtidigt som begreppet förfallodag
får innebörden att skatter och avgifter skall ha bokförts på
skattemyndighetens konto senast den dagen.
Förslaget innebär bl.a. att uppbördslagen och lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare samt förfarandebestämmelserna i mervärdes-
skattelagen förs samman till en ny lag som enligt förslaget skall heta skatte-
betalningslagen. Den nya lagen skall enligt förslaget träda i kraft den
1 november 1997 och tillämpas fr.o.m. årsskiftet 1997/98. Därutöver innehåller
propositionen en lång rad följdändringar och andra ändringar i andra
författningar.
Motionerna
I motionerna Sk48 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk50 (yrkande 1) av
Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp), Sk53 (yrkande 1) av Michael
Stjernström m.fl. (kd) och Sk51 (yrkande 1) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och
kd) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna ställer sig i och
för sig inte negativa till en reformering av skatteuppbörden för näringsidkare
men de anser att regeringens förslag är undermåligt och illa genomarbetat. I
yrkande 2 i respektive motion - i motion Sk51 dock yrkande 3 - begär
motionärerna därför att regeringen skall återkomma med ett nytt förslag till
system för skattebetalningar som bättre tillgodoser grundläggande krav på
bl.a. överskådlighet och begriplighet. Genomgående efterlyses ett system som
även i fortsättningen gör det möjligt att särskilja vilka skatter som har
betalats och vilka som inte har betalats och att vänta med skattebetalningen
till förfallodagen. Dessutom motsätter sig motionärerna det ökade
betalningsansvar för företrädare för juridiska personer som förslaget innebär.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att det föreligger ett behov av en
grundläggande reformering av uppbördssystemet för företagen. Trots en medveten
strävan under det senaste decenniet att få till stånd enklare och bättre
regler för redovisning och betalning av skatter och avgifter finns det
fortfarande stora brister i enhetligheten och samordningen. Arbetsgivarna har
svårt att överblicka och tillämpa den nuvarande ordningen, och även för
skattemyndigheterna är förfarandet svårtillgängligt och resurskrävande.
Liksom regeringen anser utskottet att ett nytt system bör syfta till ökad
enhetlighet, samordning och förenkling. De enskilda skatte- och avgiftsbeta-
larna bör få möjligheter till bättre överblick och enklare redovisnings- och
betalningsrutiner. Samtidigt måste det nya systemet vara minst lika säkert som
det nuvarande och ge myndigheterna möjligheter till en effektiv skatte- och
avgiftskontroll och administrativa förbättringar. En annan viktig utgångspunkt
är att det nya systemet inte får innebära någon försvagning av
statsfinanserna.
Den av regeringen presenterade lösningen med ett enda avräkningskonto för de
vanligaste skatterna har tillstyrkts av huvuddelen av remissinstanserna som
har sett stora fördelar med det föreslagna systemet. Endast ett fåtal
remissinstanser har haft så kraftiga invändningar att de vill skjuta hela
reformen på framtiden. Den allmänna uppfattningen är att det föreslagna
systemet innebär påtagliga och omedelbara fördelar. Fördelarna består bl.a. i
att antalet redovisningar som de skatt- och avgiftsskyldiga måste göra kan
begränsas, att ränteberäkningen kan göras enhetlig - de flesta av de nuvarande
krångliga räntepåslagen kan utmönstras - och att sanktionsbestämmelserna och
indrivningsrutinerna vid felande betalningar kan förenklas. För
skatteadministrationen innebär det nya systemet ett enklare och smidigare
förfarande som öppnar möjligheter till förbättrade rutiner, effektiviseringar
och bättre resursanvändning. Man får också härigenom tillfälle att ge upp-
bördslagstiftningen en välbehövlig modernisering, något som inte är
oväsentligt med hänsyn till att den nu gällande uppbördslagen från år 1953 för
en nutida läsare framstår som otidsenlig, svårtillgänglig och snårig.
Utskottet återkommer nedan till de olika detaljer och enskildheter i försla-
get som behandlats särskilt i de motioner som väckts med anledning av pro-
positionen samt några motioner från den allmänna motionstiden. Mot bakgrund av
det ovan anförda kan emellertid redan här sägas att utskottet tillstyrker
regeringens förslag att nu införa en ny skattebetalningslag med i huvudsak den
inriktning som nu beskrivits. Mot bakgrund av behovet av en reform på detta
område och det grundliga utredningsarbete som ligger bakom förslaget och den
breda uppslutningen bakom den presenterade lösningen skulle det enligt
utskottets uppfattning vara mycket olämpligt att nu visa förslaget tillbaka
till Regeringskansliet för en ny beredningsomgång och därigenom skjuta upp
genomförandet till en oviss tidpunkt i framtiden.
Samtidigt ligger det givetvis i sakens natur att en reform av en sådan
omfattning som det här är fråga om, och som i vissa delar är ganska kompli-
cerad och förutsätter ett nytänkande bland användarna, kan vara behäftad med
brister och förorsaka problem som inte förutsetts och som visar sig först
sedan det nya systemet varit i gång någon tid. Utskottet utgår därför ifrån
att regeringen och hithörande myndigheter - främst Riksskatteverket - har sin
uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden. Det nya systemet bör således
följas upp noggrant av regeringen, och utskottet utgår ifrån att regeringen
lägger fram de förslag för riksdagen som efter någon tids erfarenhet av det
nya systemet kan visa sig motiverade.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att införa en ny
betalningslag. Utskottet avstyrker de motionsyrkanden som går ut på avslag på
propositionen i denna del och att regeringen senare skall lägga fram ett nytt
förslag.
Förfallodagar
Propositionen
Med förfallodag kommer i fortsättningen att menas att inbetalningarna skall ha
bokförts på skattemyndighetens konto senast den dagen (se prop. s. 279 f.).
Motionerna
I motionerna Sk52 (yrkande 4) av Per Rosengren m.fl. (v), Sk49 (yrkande 1) av
Ronny Korsberg m.fl. (mp) och Sk53 (yrkande 4) av Michael Stjernström m.fl.
(kd) krävs att med förfallodag skall avses den dag då den skattskyldige
faktiskt betalar skatten. Motionärerna pekar på att tiden fram till
bokföringen på skattemyndighetens konto kan vara svår att beräkna, och de
anser att en eventuell försening bör ske på det allmännas risk, inte den
skattskyldiges.
Utskottets bedömning
När det gäller regeringens förslag att jämställa förfallodag och bokföringsdag
bör det enligt utskottets uppfattning beaktas att den ordningen stämmer
överens med civilrättsliga principer och hur betalningar i allmänhet görs. Som
framgår av propositionen torde företagare i allmänhet vara väl förtrogna med
denna ordning. En annan fördel är att man härigenom åstadkommer likställighet
med vad som gäller i fråga om betalning av punktskatter. Till saken hör också
de överväganden som för närvarande är på gång rörande möjligheterna att betala
skatterna och avgifterna direkt i banken på ett konto som kommer att tilldelas
skattemyndigheterna vilket kommer att underlätta för de berörda skattskyldiga
att göra sina betalningar genom banken. Enligt vad utskottet erfarit kommer
ett sådant betalningssystem att vara i gång i full omfattning vid årsskiftet
1997/98, dvs. när det nya systemet skall börja tillämpas. Utskottet
tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker de nu behandlade
motionerna i motsvarande del.
Tidpunkter för betalning av moms
Propositionen
Förfallodag för moms blir enligt förslaget den 12 i andra månaden efter
redovisningsperioden (i januari och i vissa fall i augusti den 17) om beskatt-
ningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, för
beskattningsåret uppgår till högst 40 miljoner kronor. För skattskyldiga med
ett beskattningsunderlag, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, som
överstiger 40 miljoner kronor skall förfallodagen vara den 26 i månaden
närmast efter redovisningsperioden. Den senarelagda betalningstidpunkten under
sommaren tas enligt förslaget bort (se prop. s. 288 f.).
Motionerna
I motion Sk48 (yrkande 13) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att inbetalnings-
tidpunkten för moms ändras till den 12 i andra månaden efter redovis-
ningsperioden för samtliga företag. Vidare bör enligt motionärerna juniupp-
börden få redovisas den 20 augusti och novemberuppbörden den 20 januari.
Liknande yrkanden ställs i motionerna Sk53 (yrkande 3) av Michael Stjernström
m.fl. (kd) och Sk51 (yrkande 2) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och kd).
Utskottets bedömning
När det gäller tidpunkten för redovisningen och betalningen av de skatter och
avgifter som omfattas av kontosystemet är själva poängen med det nya systemet
att redovisningen och betalningen av de olika skatterna och avgifterna skall
ske samordnat. Härvidlag måste, som framhålls i propositionen, redovisnings-
och betalningstidpunkterna väljas med beaktande av ett flertal olika faktorer,
bl.a. och i hög grad de statsfinansiella aspekterna men också den
betalningsskyldiges behov av rimlig tid att åstadkomma en korrekt redovisning
och få fram nödvändiga medel. Vid en summering av dessa synpunkter finner
utskottet att regeringens förslag innebär en rimlig avvägning.
Beträffande momsinbetalningarna innebär de dagar som föreslås en viss
senareläggning i förhållande till nuvarande regler. Av propositionen framgår
att en sådan senareläggning är möjlig att genomföra utan negativa konsekvenser
för statsinkomsterna dels genom den ändrade innebörden av begreppet
förfallodag, dels genom att den förlängda betalningsfristen i anslutning till
sommarperioderna samtidigt slopas. Den sistnämnda åtgärden är således
nödvändig för att genomföra den önskade samordningen av betalningarna.
Utskottet är medvetet om att den slopade betalningsfristen under sommaren kan
vålla somliga företag vissa besvär men anser att man samtidigt måste tänka på
att det nya skattekontosystemet ger möjligheter till bättre rutiner och, som
nyss nämnts, i förhållande till nuläget något senare momsinbetalningar under
årets övriga tider.
Av statsfinansiella skäl kan det enligt utskottets uppfattning inte komma på
fråga att som några motionärer föreslår ge de större företagen samma
förfallodag för momsen som de mindre företagen. Till saken hör att riksdagen
så sent som i höstas avvisade motioner med liknande yrkanden i anslutning till
beslutet om budgeten för år 1997 (bet. 1996/97:FiU1 s. 142 och 212).
Vad nu anförts leder till att utskottet ställer sig bakom regeringens
förslag angående inbetalningstidpunkterna för moms. Utskottet tillstyrker
därför propositionen i denna del och avstyrker samtliga nu behandlade motions-
yrkanden.
Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift
Propositionen
I skattekontosystemet skall beräknas intäktsränta för tillgodohavanden på
kontot. Intäktsräntan skall uppgå till 45 % av basräntan som i sin tur baseras
på sexmånaders statsskuldväxlar. För underskott beräknas däremot en kost-
nadsränta som på den lägsta nivån skall motsvara basräntan, på mellannivån 125
% av basräntan och på högsta nivån basräntan plus 15 procentenheter. De
nuvarande ränteinstituten försvinner (se prop. s. 337 f.).
Skattemyndigheten skall fortlöpande lämna över obetalda fordringar till
följd av underskott på kontot till kronofogdemyndigheten för indrivning om
underskottet uppgår till minst 10 000 kr eller - om underskottet funnits en
längre tid - till minst 500 kr (se prop. s. 350 f.). Förseningsavgift skall
påföras med ett fast belopp på 1 000 kr om en skattedeklaration inte lämnas
inom föreskriven tid (se prop. s. 451 f.).
Motionerna
De nu nämnda förslagen kritiseras i flera motioner för att de innebär en
obalans mellan företagets och statens relationer till det förras nackdel. I
motion Sk48 (yrkandena 11 och 12 ) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas således
avslag på propositionen såvitt avser ränteberäkning och förseningsavgift och
efterlyses en annan ränteberäkning och förseningsavgift som ger ett mer
positivt företagsklimat. I motionerna Sk49 (yrkande 2) av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) och Sk53 (yrkande 5) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas också avslag
på propositionen i denna del såvitt den avser en skärpning av de nuvarande
reglerna. Slutligen begärs i motion Sk51 (yrkande 4) av Sten Svensson m.fl.
(m, fp och kd) ett uttalande av riksdagen om bristerna i regeringens förslag
avseende bl.a. förseningsavgift, dröjsmålsränta och det snabba överlämnandet
till indrivning m.m.
Utskottets bedömning
När det gäller ränteberäkningen för kostnadsränta, överlämnandet till indriv-
ning och utformningen av förseningsavgift - dvs. sådana åtgärder som kan komma
att aktualiseras vid bristande eller för sena redovisningar och betalningar -
anser utskottet liksom regeringen att de möjligheter som det nya
skattekontosystemet ger att vidta förenklingar bör tas till vara. Generellt
bör gälla att åtgärderna bör kunna sättas in när kontot visar underskott av
viss omfattning som inte betalas eller när en redovisning uteblivit eller
lämnas in för sent.
Den flora av olika ränteinstitut som för närvarande finns bör således
utmönstras och ersättas av ett enklare beräkningssystem som dels täcker
statens kostnader vid en för sen betalning av skatter och avgifter, dels
fungerar så att skatten och avgiften betalas i rätt tid, vilket är viktigt
inte minst med hänsyn till konkurrensneutraliteten mellan företagen. Den
konstruktion som föreslås med tre olika nivåer fyller enligt utskottets
uppfattning dessa krav. Vad gäller frågan när och hur en obetald fordring
skall överlämnas till indrivning visar enligt utskottets mening erfarenheten
på att möjligheten att utverka betalning är störst om indrivningsåtgärder kan
sättas in så tidigt som möjligt efter den ordinarie betalningsdagen. Den
ordning som föreslås med fasta beloppsgränser framstår enligt utskottets
mening också som minst resurskrävande och mera enhetlig än andra tänkbara
lösningar. Utskottet delar slutligen också regeringens uppfattning att en
förseningsavgift behövs för att redovisningshandlingarna skall komma in i rätt
tid och skattemyndigheterna kunna göra en snabb och korrekt avstämning av
kontona. Förseningsavgiften bör av praktiska skäl ges en lättillämpad
utformning vilket den föreslagna avgiften med ett fast belopp har.
Mot bakgrund av de anförda synpunkterna tillstyrker utskottet propositionen
i dessa delar och avstyrker motionerna i motsvarande delar.
Obetald slutlig skatt
Propositionen
Enligt förslaget i propositionen skall den skattskyldige själv betala in
obetald slutlig skatt. Skatten skall betalas efter en betalningsfrist på 90
dagar. Arbetsgivarnas medverkan i betalningen av kvarstående skatt slopas (se
prop. s. 358 f.).
Motionen
I motion Sk52 (yrkandena 1 och 2) av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att den
nuvarande betalningstiden för kvarskatt skall vara kvar tills vidare och att
arbetsgivarens medverkan i betalningen skall bestå. Motionärerna pekar på att
den av regeringen föreslagna betalningsfristen innebär att skattskyldiga med
förenklade deklarationer måste betala in sin kvarskatt senast den sista
november taxeringsåret, vilket de menar är en olämplig tidpunkt som kan leda
till sociala problem. De befarar också att borttagandet av arbetsgivarens
medverkan vid inbetalningen av kvarstående skatt kommer att skapa problem.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att det administrativa merarbete som
arbetsgivarnas medverkan vid uppbörden av de anställdas kvarstående skatt
innebär både för arbetsgivarna och för myndigheterna inte är värt besväret och
kostnaderna. Mot bakgrund av att den genomsnittliga kvarstående skatten för
fysiska personer har minskat under 1990-talet och med hänsyn till att de
skattskyldiga numera på ett tidigt stadium får besked om sina skatte-
förhållanden - för skattskyldiga med förenklad deklaration finns en preliminär
uppgift härom redan på den förtryckta deklarationsblanketten - anser utskottet
att förslaget kan godtas. Den föreslagna betalningsfristen på 90 dagar finner
utskottet väl avvägd. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i
denna del och avstyrker motion Sk52 yrkandena 1 och 2.
Skatteavdrag på sidoinkomster
Nuvarande bestämmelser
Skatteavdrag på sidoinkomster görs i dag med 30 % av inkomsten. Denna ordning
tillämpas sedan den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29). I
propositionen föreslås ingen ändring i dessa regler (se prop. s. 397 f.).
Motionen
För att undvika för lågt skatteuttag och kvarstående skatt begärs i motion
Sk52 (yrkande 6) av Per Rosengren m.fl. (v) att reglerna för skatteavdrag på
sidoinkomster utformas så att skatteavdrag på 55 % görs på inkomster över
brytpunkten, för närvarande 231 700 kr om man med brytpunkten avser det belopp
som den skattskyldige får tjäna innan statlig skatt tas ut. Motionärerna
åberopar ett förslag av Riksskatteverket.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att den av motionärerna och Riks-
skatteverket förespråkade ordningen skulle komma i konflikt med strävandena
att utforma ett enkelt förfarande som begränsar arbetsgivarnas upp-
giftslämnande. Med hänsyn härtill och till de möjligheter som finns för den
skattskyldige att på frivillig väg begära förhöjt skatteuttag hos sin huvud-
arbetsgivare bör enligt utskottets uppfattning ingen ändring göras för dem med
inkomster över brytpunkten. Det kan dock - som regeringen framhåller - finnas
anledning att om något år komma tillbaka till denna fråga. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen i denna del.
Utfärdande av F-skattsedel m.m.
Propositionen
I propositionen föreslås ingen ändring av de grundläggande bestämmelserna om
utfärdande av F-skattsedel. Däremot föreslås införandet av en bestämmelse om
att skattemyndigheten skall få besluta att den preliminära skatten för
säsongsföretag skall betalas endast under vissa av årets månader (se prop. s.
401 f.).
Motionerna
I motionerna Sk50 (yrkande 3) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp),
Sk53 (yrkande 7) av Michael Stjernström m.fl. (kd) och Sk54 (yrkandena 1 och
2) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp) begärs ett uttalande av
riksdagen som går ut på att den som vill ha F-skattsedel också bör få det. I
samma riktning går motion Sk302 vari Nils Fredrik Aurelius (m) efterlyser
bättre och tydligare regler om F-skattsedel för nya företagare. Även i motion
Sk304 av Sivert Carlsson (c) förordas generösare regler om F-skattsedel för
nyföretagare och kortare handläggningstider i skattedomstolarna i mål om F-
skattsedel för nya företag. I motion Sk334 av Birgitta Hambraeus (c) föreslås
förenklade F-skattsedlar för arbetslösa som får tillfälliga jobb och för
säsongsarbeten, och i motion Sk350 av Margit Gennser (m) begärs förslag om F-
skatt för egenföretagares säsongsarbete.
Utskottets bedömning
Både de gällande och de föreslagna reglerna innebär att F-skattsedel får
utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverk-
samhet. Utskottet vill understryka att en verksamhet måste anses vara
näringsverksamhet i kommunalskattelagens mening - vilket innebär att den skall
bedrivas yrkesmässigt och självständigt - för att rätt till F-skatt skall
föreligga. Frågan om en verksamhet har denna karaktär avgörs efter en samlad
bedömning av huruvida verksamheten kännetecknas av varaktighet,
självständighet och vinstsyfte. De grundläggande förutsättningarna för utfär-
dande av F-skattsedel analyserades av Skattebetalningsutredningen i
betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar Del A (SOU 1996:100 s. 293
f.) i samband med ett ställningstagande till kraven på F-skatt för dagmammor
men varken i utredningen - eller senare i propositionen - har några ändringar
i gällande rätt föreslagits. Utskottet hänvisar till dessa överväganden och
till att utvecklingen av rättspraxis på detta område efter hand kommer att ge
en fastare gränsdragning att hålla sig till.
Den av motionärerna väckta frågan om rätten att erhålla en F-skattsedel
tangerar också frågan om behovet att förenkla redovisningen och betalningen av
preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt lämnandet av kontrolluppgifter
när en privatperson anlitat en annan privatperson för att utföra ett arbete.
Nuvarande regler är i mycket beroende av om den som åtar sig ett uppdrag har
A-skattsedel eller F-skattsedel. Riksskatteverket har i en PM till regeringen
(RSV Rapport 1996:5) Redovisning av privata tjänster kartlagt dessa frågor med
avseende på enklare tjänster som utförs i hemmen och lagt fram förslag om
förenklingar och förbättringar, bl.a. genom en effektivisering av
skatteförvaltningens serviceverksamhet. Verkets rapport har därefter utgjort
underlag för Tjänstebeskattningsutredningens förslag i betänkandet Skatter,
tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17). Utskottet förutsätter att
beredningsarbetet fortsätter med ambitionen att genom regelförenklingar och på
andra sätt stimulera till en ökad utveckling av verksamheten inom
tjänstesektorn och se till att det administrativa krånglet när F-skattsedel
saknas blir så litet som möjligt.
Vad därefter gäller frågan om skattedebiteringen när det gäller säsongs-
verksamhet ställer utskottet sig bakom det förslag som läggs fram i proposi-
tionen och som innebär att säsongsföretag skall kunna få betala F-skatt och
särskild A-skatt enbart under den period som verksamheten pågår. Med detta
förslag finner utskottet att de motioner i vilka denna fråga tagits upp är i
väsentlig del tillgodosedda.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu aktuell del och
avstyrker motionerna i aktuella delar.
Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt
Nuvarande bestämmelser
En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare B-skatt) och särskild A-
skatt, som innebär att sådana skatter skall debiteras med utgångspunkt från
den senast debiterade slutliga skatten, infördes redan år 1954. För närvarande
gäller att preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett belopp
motsvarande 110 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året
före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debite-
rade F-skatten eller särskilda A-skatten skall preliminär skatt i stället tas
ut med 105 %. I propositionen föreslås inga ändringar i dessa regler (se prop.
s. 408 f.).
Motionen
Enligt motion Sk53 (yrkande 6) av Michael Stjernström m.fl. (kd) motiverar den
låga inflationen att schablonuppräkningen i förhållande till slutskatten året
före inkomståret vid debiteringen av F-skatt och preliminär A-skatt tas bort.
I motionen begärs ett tillkännagivande av riksdagen härom.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens uppfattning att schablondebiteringen ger en för-
enklad och arbetsbesparande hantering. Utskottet gör vidare samma bedömning
som regeringen att den förväntade ekonomiska utvecklingen inte är sådan att
det för närvarande finns anledning att ändra procentsatserna för uttaget.
Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
Anstånd med betalning av skatter och avgifter
Propositionen
När det gäller möjligheterna att få anstånd med betalning av skatter och
avgifter vid betalningssvårigheter på grund av sociala och liknande skäl
föreslås i propositionen en begränsning till fall då synnerliga skäl
föreligger. Eftersom det ankommer på kronofogdemyndigheten att medge uppskov
med betalningen av fordringsbeloppet i allmänna mål eller träffa en
överenskommelse om avbetalning i stället för att omedelbart vidta exekutiva
åtgärder har en längre gående anståndsmöjlighet för skattemyndigheterna i den
nya skattebetalningslagen inte ansetts nödvändig (se prop. s. 420 f.).
Motionen
I motion Sk52 (yrkande 3) av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att formuleringen
?synnerliga skäl? skall mildras till ?särskilda skäl?. Den av regeringen valda
formuleringen kan enligt motionärernas uppfattning komma att försvåra
angelägna ekonomiska och sociala rekonstruktioner hos enskilda skatttskyldiga.
Utskottets bedömning
Utskottet finner i likhet med regeringen att skattemyndigheternas anstånds-
givning med betalning av skatter bör bli mer restriktiv i förhållande till
dagens regler utan att för den skull slopas helt. De fall då anstånd med
betalning i fortsättningen bör kunna komma i fråga bör täckas med uttrycket
?synnerliga skäl?. När det gäller vad man skall lägga in i detta uttryck hän-
visar utskottet till propositionen. Vilka ytterligare typfall som motionärerna
har tänkt på för att aktualisera ett anstånd med det av dem föreslagna
uttrycket ?särskilda skäl? har inte angivits i motionen och några hållpunkter
för att gå in i en närmare diskussion härom finns således inte. Med dessa
kommentarer tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motionen i motsvarande del.
Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer
Propositionen
Den i propositionen föreslagna regeln om betalningsskyldighet i det nya
kontosystemet för juridiska personers företrädare är utformad så att denna
betalningsskyldighet skall gälla beträffande samtliga skatter och avgifter som
ingår i skattekontosystemet. Nuvarande subjektiva förutsättningar för före-
trädaransvar - uppsåt eller grov oaktsamhet - omarbetas till objektiva förut-
sättningar med i sak samma innebörd. Betalningsskyldigheten för en företrädare
kommer enligt regeringens uppfattning på så sätt att korrespondera med
betalningsskyldigheten för skatter och avgifter i det nya kontosystemet och en
avräkningsordning mellan olika betalningar kan då undvaras (se prop. s. 437
f.).
Motionerna
I motionerna Sk50 (yrkande 4) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp)
och Sk53 (yrkande 8) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas avslag på
propositionen i denna del. Att ålägga företrädaren ett personligt ansvar för
ett aktiebolags alla skatter strider enligt motionärerna mot principerna för
aktiebolagsformen och kommer på sikt att få en negativ inverkan på företagsam-
heten och sysselsättningen i Sverige. I motion Sk52 (yrkande 5) av Per
Rosengren m.fl. (v) yrkas att företrädaransvar även i fortsättningen endast
skall kunna utkrävas när företrädaren har agerat avsiktligt eller med grov
oaktsamhet.
Utskottets bedömning
Utskottet vill till att börja med konstatera att staten inte har någon
möjlighet att i förväg säkerställa sina skatte- och avgiftsfordringar på det
sätt som i allmänhet görs på kreditmarknaden. Ställföreträdaransvaret infördes
därför vid slutet av 1960-talet i fråga om anställdas källskatter som inte
betalats in till skattemyndigheten och utsträcktes senare till att omfatta
även moms, punktskatter och tull samt, vid 1980-talets början, även
arbetsgivaravgifter. Den utvidgning som nu föreslås gäller juridiska personers
inkomstskatt och dessa utgör endast en mindre del av den totala uppbörden. Det
finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning att överdriva betydelsen
för företagen av denna utvidgning. Förslaget ligger i linje med att man i det
nya kontosystemet inte längre kan styra betalningarna efter egna
prioriteringar. Redan av detta skäl har utskottet svårt att förstå vissa
motionärers synsätt att utvidgningen skulle dämpa riskviljan och negativt
påverka sysselsättningen i Sverige. Enligt utskottets uppfattning har bekymret
i stället varit att somliga bolag har skaffat sig konkurrensfördelar genom att
nonchalera inbetalningarna av skatter och avgifter till förfång för lojala
näringsidkare som skött sina inbetalningar korrekt. Med regeringens förslag
motverkas sådana förfaranden.
Redan det anförda innebär att utskottet inte uppfattar motionärernas
invändningar som särskilt tungt vägande. Därtill kommer att företagarnas
ställning förbättras genom andra förslag som läggs fram i propositionen.
Utskottet har redan nämnt att det nya kontosystemet som sådant är ägnat att
öppna möjligheter till rutinförbättringar inom företagen och en enklare
hantering av skatte- och avgiftsinbetalningarna. Det bör i det här samman-
hanget också nämnas att den straffsanktion som finns i dag vid underlåtenhet
att betala in källskatt som innehållits föreslås bli avskaffad, liksom även
det s.k. makeansvar för andra makens inkomstskatt som gäller i vissa
situationer. Ett annat förslag i propositionen som bör underlätta
löneadministrationen för arbetsgivarna är att arbetsgivarens medverkan vid
uppbörden av en anställds kvarstående skatt slopas.
Att i lagtexten ange under vilka omständigheter ställföreträdaransvaret inte
gäller och att ställföreträdaren kan befrias från betalningsansvar helt eller
delvis om det finns särskilda skäl ser utskottet som ett förtydligande.
Förslaget är inte avsett att innebära någon ändring - än mindre någon
skärpning - av den nuvarande tillämpningen, som förutsätter att företrädaren
har handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt för att betalningsansvar skall
kunna utkrävas. I sammanhanget bör det också erinras om att den föreslagna
utformningen av bestämmelsen inte föranlett några som helst kommentarer av
Lagrådet.
För närvarande utreds frågor om ansvarsgenombrott av Aktiebolagskommittén
(Ju 1990:08), och förändringen av företrädaransvarsreglerna är inte avsedd att
föregripa kommitténs överväganden. Liksom regeringen anser utskottet att
kommittén bör göra en samlad bedömning av dessa frågor. Med det anförda
tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de nu behandlade
motionerna i motsvarande delar.
Skattetillägg och tulltillägg
Propositionen
Mot bakgrund av att oriktig redovisning av moms och arbetsgivaravgifter redan
nu föranleder skattetillägg respektive avgiftstillägg föreslås i propositionen
att tillämpningsområdet för skattetillägget utvidgas till att gälla också
arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag.
Syftet är att uppnå ökad enhetlighet i behandlingen av oriktigt uppgiftsläm-
nande i fråga om redovisning av skatter och avgifter (se prop. s. 453 f.).
Motionerna
I motion Sk48 (yrkandena 3 och 4) motsätter sig Bo Lundgren m.fl. (m) en
skärpning av skattetillägget och yrkar avslag på propositionen i denna del. I
stället föreslår motionärerna att skattetilläggen slopas vid periodiseringsfel
och att tulltilläggen avvecklas helt. Även i motion Sk50 (yrkande 6) av Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp) yrkas att skattetilläggen slopas vid
periodiseringsfel.
Utskottets bedömning
Genom att utvidga skattetilläggets tillämpningsområde till att omfatta även
fall där arbetsgivare inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag
och arbetsgivaravgifter uppnås en ökad enhetlighet i behandlingen av oriktigt
uppgiftslämnande i fråga om redovisning av skatter och avgifter. Utskottet
anser liksom regeringen att det är befogat att genomföra denna utvidgning.
Utskottet biträder således detta förslag.
Vad sedan gäller skattetillägg vid periodiseringsfel vill utskottet erinra
om att frågan har aktualiserats inom Regeringskansliet genom förslag av Riks-
skatteverket och Industriförbundet. Enligt vad utskottet erfarit kommer rege-
ringen att lägga fram ett förslag till riksdagen senare i år. Beträffande
tulltilläggen har regeringen gett en särskild utredare i uppgift att se över
den svenska tullagstiftning som införts som ett komplement till EG:s
tullförordningar (dir. 1996:103). I samband med denna utredning kommer även de
bestämmelser som gäller administrativa sanktioner och gällande kredittider vid
import att behandlas. Det pågår också ett arbete inom EU där ett införande av
administrativa sanktioner för överträdelser av gemenskapslagstiftningen på
tullområdet diskuteras. Även detta arbete kan komma att påverka de svenska
bestämmelserna om tulltillägg.
Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att avvakta resultatet av
det arbete som pågår med dessa frågor. Någon åtgärd av riksdagen kan för
närvarande inte anses påkallad. Med det anförda tillstyrker utskottet proposi-
tionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Ändrade revisionsregler
Propositionen
Regeringens förslag i denna del grundar sig på Skatteflyktskommitténs
betänkande Översyn av revisionsreglerna (SOU 1996:79). Det förslag som läggs
fram i propositionen syftar till att göra reglerna om skattekontroll - främst
revisionsreglerna - effektivare och bl.a. skall revision få ske löpande och
hos tredje man. Vidare skall kassakontroll, lagerinventering och liknande
fysisk kontroll få företas av skattemyndigheterna i form av s.k. överrask-
ningsrevisioner - som innebär att den som skall kontrolleras inte får någon
underrättelse om revisionen förrän i samband med kontrollen - om kontrollen
skulle mista sin betydelse genom en underrättelse i förväg. Reglerna för
tullrevisioner utformas efter motsvarande regler för skatterevisioner (se
prop. s. 472 f.).
Motionerna
I motionerna Sk48 (yrkandena 5, 6, 7 och 10) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk50
(yrkande 5) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp), Sk49 (yrkandena 3,
4 och 5) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) och Sk53 (yrkande 9) av Michael
Stjernström m.fl. (kd) yrkas avslag på propositionen i denna del. De
föreslagna revisionsbefogenheterna innebär enligt motionärerna ett grundskott
mot den rättssäkerhetsreform som trädde i kraft den 1 juli 1994 och strider,
anser de, mot grundläggande rättssäkerhetskrav.
Utskottets bedömning
Skatte- och tullmyndigheternas kontrollbefogenheter och kontrollinstrument bör
vara så utformade att - med respekt för den skattskyldiges rimliga krav på
rättssäkerhet och integritet - det också finns rimliga möjligheter att komma
åt skatteflykt och illojalt skatteundandragande. Slumpartad upptäcktsrisk,
ojämlik behandling vid beskattningen och osunda konkurrensförhållanden genom
att somliga förskaffar sig ett bättre utgångsläge genom att inte betala sina
skatter och avgifter bör med all kraft motverkas. Till den ändan bör
skattemyndigheterna ha lämpliga resurser, befogenheter och kontrollinstrument
till sitt förfogande.
Av propositionen framgår att s.k. tredjemansföreläggande, trots de tankar
man hade härom då man tog bort möjligheten till revision av tredje man i juli
1994, inte är ett lämpligt kontrollinstrument i alla situationer.
Föreläggandeformen minskar således i vissa situationer utsikterna att snabbt
få fram det önskade materialet samtidigt som det i många fall finns risk för
att kontrollvärdet av de lämnade uppgifterna är sämre än vad som skulle vara
fallet om revisorerna själva fick granska handlingarna. Av effektivitetsskäl
bör därför som regeringen föreslår möjligheten till tredjemansrevision
återinföras.
Vid misstanke om skalbolagstransaktioner och bolagsplundringar bör
skattemyndigheterna kunna säkra uppgifter ur räkenskaperna innan bolaget töms
eller säljs till en s.k. målvakt. Skattemyndigheterna bör också kunna göra
iakttagelser av aktuella förhållanden i svårkontrollerad affärsverksamhet som
riktar sig direkt till enskilda konsumenter och där kvitto ej efterfrågas.
Därför bör skattemyndigheterna som regeringen föreslagit även få en möjlighet
att företa revision av löpande period. Vidare anser utskottet i likhet med
regeringen att s.k. överraskningsrevisioner måste kunna få tillgripas i vissa
särskilda fall, t.ex. för kassakontroll, lagerinventering och liknande.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och
avstyrker motionerna i motsvarande del.
Ändrade föreläggandebestämmelser
Propositionen
Regeringen föreslår att bestämmelsen i 3 kap. 50 a § lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter om skyldigheten att efter föreläggande lämna
kontrolluppgift skall kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om att ett
sådant föreläggande får avse uppgift om löpande period. Samtidigt upphävs
enligt förslaget bestämmelsen i dels samma paragraf, dels en annan paragraf i
lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter att den som får ett sådant
föreläggande kan hänvisa till handlingar i stället för att svara på
föreläggandet. Anledningen till upphävandet är att denna bestämmelse i
praktiken kommit att användas för en slags tredjemansrevisioner under i det
närmaste oreglerade former (se prop. s. 486 f.).
Motionerna
Under åberopande av samma skäl som anförts för att avslå regeringens förslag
om nya revisionsregler yrkas i motion Sk48 (yrkandena 8 och 9) av Bo Lundgren
m.fl. (m) och Sk49 (yrkandena 6 och 7) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) avslag på
propositionen i denna del. Den valrätt som de nuvarande bestämmelserna ger den
skattskyldige att undvika onödiga kostnader i samband med en skattekontroll
bör enligt motionärerna vara kvar.
Utskottets bedömning
Till följd av utskottets ställningstagande ovan i fråga om ändrade revisions-
regler biträder utskottet regeringens förslag om att komplettera den aktuella
paragrafen i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter med en
bestämmelse som uttryckligen anger att ett föreläggande om kontrolluppgift får
avse uppgift om löpande period. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att
Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i uppdrag att göra en översyn av
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Enligt vad utskottet erfarit
beräknas kommittén avsluta sitt arbete i höst. Det kan enligt utskottets
mening finnas anledning att återkomma till olika frågor om föreläggande när
kommitténs betänkande föreligger.
Beträffande förslaget i övrigt har regeringen förutsatt att skattemyndighe-
ten väljer att hämta in uppgifterna genom en revision om den som förelagts
invänder att föreläggandet skulle innebära betydande arbete och kostnader. Med
denna förutsättning tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
motionerna även i denna del.
Utdelning i konkurs för lönefordran m.m.
Motionen
I motion Sk55 av Stig Rindborg (m) yrkas att Lönegarantifonden och konkursbon
inte skall anses som arbetsgivare vid utbetalning av lönegarantimedel
respektive utdelning för lönefordran i konkurs. Motionären anser att det är
fel att Lönegarantifonden respektive konkursboet skall betala arbets-
givaravgifter på löner som hänför sig till anställningsavtal som konkursgäl-
denären ingått med de anställda. Skattemyndigheternas privilegierade ställning
är enligt motionärens uppfattning till förfång för andra fordringsägare i
konkursen.
Utskottets bedömning
Utskottet vill erinra om att Kommittén om förmånsrätt vid konkurs m.m. (Ju
1996:02, dir. 1995:163, 1997:26) har till uppgift att utreda frågor om för-
månsrätt i konkurs, lönegaranti och underlaget för företagshypotek. Kommittén
skall enligt sina direktiv ha avslutat sitt arbete senast den 31 december 1997
och justitieministern har nyligen i ett interpellationssvar i riksdagen
betonat vikten av att kommittén slutför sitt arbete i tid. Eftersom de frågor
som tagits upp i motionen kan komma att beröras av utredningen anser utskottet
att ett ställningstagande till dem bör anstå till dess att kommitténs
betänkande föreligger. Utskottet avstyrker därför motionen.
Lagförslagen
En samordning bör ske i detta betänkande av vissa författningar och paragrafer
som är föremål för ändringsförslag i andra propositioner och som i något fall
har överlämnats av annat utskott till skatteutskottet.
Det gäller 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag
2.3) som överlämnats av arbetsmarknadsutskottet (prop. 1996/97:107, lagförslag
2.6, bet. 1996/97:AU13). Det gäller vidare 7 och 19 §§ skatteregisterlagen
(1980:343) i paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i denna
lag (lagförslag 2.42) som föreslagits ändrad även i proposition 1996/97:116
(lagförslag 2.2) som tidigare har behandlats av skatteutskottet (bet.
1996/97:SkU19). Det gäller även 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen
(1996:1334) om ändring i denna lag samt övergångsbestämmelserna till
ändringslagen i vissa delar (lagförslag 2.67) som föreslagits ändrade även i
proposition 1996/97:117 (lagförslag 2.8) som också tidigare har behandlats av
skatteutskottet (bet. 1996/97:SkU20).
Ikraftträdandebestämmelserna till lagen om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring (lagförslag 2.3) bör kompletteras med en föreskrift som
innebär att äldre föreskrifter i 12 kap. 2 § andra stycket fortfarande skall
tillämpas såvitt avser år före 1998 för vilka den försäkrade till följd av
underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng.
I förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (lagförslag 2.15)
har en övergångsbestämmelse kommit att utelämnas. Den utelämnade bestämmelsen
innebär att äldre föreskrifter om skatteplikt för kontant arbetsmarknadsstöd
enligt en författning som upphör att gälla den 1 januari 1998 skall
fortfarande tillämpas i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut
efter den dagen (SFS 1997:251; prop. 1996/97:107 lagförslag 2.14, bet.
1996/97:AU13). Bestämmelsen bör även fortsättningsvis tas med i över-
gångsbestämmelserna.
En i förevarande proposition 1996/97:100 föreslagen ändring i 2 kap. 5 a §
lagen (1981:691) om socialavgifter (lagförslag 2.44) har överlämnats till
finansutskottet för att behandlas i samband med det utskottets behandling av
proposition 1996/97:150 som innehåller förslag till andra ändringar i samma
paragraf. Finansutskottet avser att behandla frågan i sitt betänkande
1996/97:FiU20.
Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten
Propositionen
I propositionen framhålls att skattekontosystemet innebär att betalningar inte
kan härledas till respektive skatteslag och att varje fördelning som sker är
schablonmässig. Mot den bakgrunden anser regeringen att debiterade belopp bör
redovisas på inkomsttitlarna för respektive skatteslag. Uppkomna differenser
mellan debiteringar och betalningar kommer att redovisas på en särskild
inkomsttitel med undertitlar motsvarande de olika skatteslagen. I pro-
positionen föreslås att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om en sådan
redovisningsmetod (se prop. s. 383 f.).
Utskottets bedömning
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot vad regeringen
anfört i denna fråga. Utskottet tillstyrker därför propositionen även i denna
del.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och
avgifter
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk48 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk50 yrkandena 1 och 2,
1996/97:Sk51 yrkandena 1 och 3 och 1996/97:Sk53 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m, fp, kd ) - delvis
2. beträffande förfallodagar
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk49 yrkande 1, 1996/97:Sk52 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande
4,
res. 2 (m, fp, v, mp, kd) - delvis
3. beträffande tidpunkter för betalning av moms
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk48 yrkande 13, 1996/97:Sk51 yrkande 2 och 1996/97:Sk53 yrkande
3,
res. 3 (m, fp, kd)
4. beträffande ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk48 yrkandena 11 och 12, 1996/97:Sk49 yrkande 2, 1996/97:Sk51
yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 5,
res. 4 (m, fp, mp, kd) - delvis
5. beträffande obetald slutlig skatt
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motion
1996/97:Sk52 yrkandena 1 och 2,
res. 5 (v)
6. beträffande skatteavdrag på sidoinkomster
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk52 yrkande 6,
res. 6 (v)
7. beträffande utfärdande av F-skattsedel m.m.
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk50 yrkande 3, 1996/97:Sk53 yrkande 7, 1996/97:Sk54 yrkandena 1
och 2, 1996/97:Sk302, 1996/97:Sk304, 1996/97:Sk334 och 1996/97:Sk350,
res. 7 (m, fp, kd)
8. beträffande beräkning av F-skatt och särskild A-skatt
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk53 yrkande 6,
res. 8 (m, fp, kd)
9. beträffande anstånd med betalning av skatter och avgifter
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motion
1996/97:Sk52 yrkande 3,
res. 9 (v) - delvis
10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska
personer
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk50 yrkande 4, 1996/97:Sk52 yrkande 5 och 1996/97:Sk53 yrkande
8,
res. 10 (m, fp, kd) - delvis
res. 11 (v, mp) - delvis
11. beträffande skattetillägg och tulltillägg
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk48 yrkandena 3 och 4 och 1996/97:Sk50 yrkande 6,
res. 12 (m, fp, kd)
12. beträffande ändrade revisionsregler
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk48 yrkandena 5-7 och 10, 1996/97:Sk49 yrkandena 3-5,
1996/97:Sk50 yrkande 5 och 1996/97:Sk53 yrkande 9,
res. 13 (m, fp, mp, kd) - delvis
13. beträffande ändrade föreläggandebestämmelser
att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna
1996/97:Sk48 yrkandena 8 och 9 och 1996/97:Sk49 yrkandena 6 och 7,
res. 14 (m, fp, mp) - delvis
14. beträffande utdelning i konkurs för lönefordran m.m.
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk55,
15. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de på s.
7-225 i detta betänkande återgivna förslagen till
1. skattebetalningslag,
2. lag om dröjsmålsavgift,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den
ändringen att till punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna skall fogas en
ny mening av följande lydelse:
"Äldre föreskrifter i 12 kap. 2 § andra stycket skall fortfarande
tillämpas såvitt avser år före 1998 för vilka den försäkrade till följd
av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng.",
4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
5. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
6. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),
7. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter,
8. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),
9. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar
m.m.,
10. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-
avgifter,
11. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid
taxeringsrevision, m.m.,
12. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
14. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom-
lands bosatta,
15. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med den ändringen att
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1340)
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse.
-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag        |Utskottets förslag       |
-------------------------------------------------------
|                           |                         |
|-------------------------- | ----------------------- |
| 1.  Denna  lag  träder i  | 1.  Denna  lag  träder i|
|kraft  såvitt  avser 21 §  |kraft  såvitt  avser 21 §|
|den 1 november 1997 och i  |den 1 november 1997 och i|
|övrigt den 1 januari 1998. |övrigt den 1 januari 1998.|
| 2. Föreskrifterna i 21 §  | 2.  Föreskrifterna  i  5|
|tillämpas  på inkomst som  |och   7 §§  tillämpas  på|
|uppbärs efter utgången av  |inkomster  som hänför sig|
|år 1997.                   |till       tid      efter|
| 3.  Föreskrifterna  i  5  |ikraftträdandet.         |
|och   7 §§  tillämpas  på  | 3.  Äldre föreskrifter i|
|inkomster  som hänför sig  |5 §  9  skall fortfarande|
|till       tid      efter  |tillämpas   i   fråga  om|
|ikraftträdandet.           |kontant arbetsmarknadsstöd|
| 4.  Äldre föreskrifter i  |som   betalas   ut  efter|
|21 § tillämpas fortfarande |ikraftträdandet.         |
|i   fråga   om   särskild  | 4. Föreskrifterna i 21 §|
|inkomstskatt    hänförlig  |tillämpas  på inkomst som|
|till tiden före 1998.      |uppbärs efter utgången av|
|                           |år 1997.                 |
|                           | 5.  Äldre föreskrifter i|
|                           |21 § tillämpas fortfarande|
|                           |i   fråga   om   särskild|
|                           |inkomstskatt    hänförlig|
|                           |till tiden före 1998.    |
-------------------------------------------------------
16. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utom-
lands bosatta artister m.fl.,
17. lag om ändring i lagen (1996:1341) om ändring i lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
18. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-
ringar m.m.,
19. lag om ändring i lagen (1996:1346) om ändring i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m.,
20. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
21. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
22. lag om ändring i lagen (1996:1347) om ändring i lagen (1994:466) om
särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
23. lag om ändring i tullagen (1994:1550),
24. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
25. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
26. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
27. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
28. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyl-
digheten för den som icke tillhör svenska kyrkan,
29. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumu-
lerad inkomst,
30. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
31. lag om ändring i lagen (1996:1337) om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
32. lag om ändring i lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,
33. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
35. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-
ringar m.m.,
36. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
37. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
38. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),
39. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
40. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
41. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
42. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),
43. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag,
44. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
45. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673),
46. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter,
47. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
48. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
49. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
50. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
51. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
52. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
53. lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
54. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),
55. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på
fartyg,
56. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-
medel,
57. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-
medel m.m.,
58. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
59. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-
kostnader,
60. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskatt-
ning,
61. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
62. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,
63. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,
64. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
65. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för risk-
kapitalinvesteringar,
66. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighets-
skatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,
67. lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
68. lag om ändring i lagen (1996:1348) om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,
res. 1 (m, fp, kd ) - delvis
res. 2 (m, fp, v, mp, kd) - delvis
res. 4 (m, fp, mp, kd) - delvis
res. 9 (v) - delvis
res. 10 (m, fp, kd) - delvis
res. 11 (v, mp) - delvis
res. 13 (m, fp, mp, kd) - delvis
res. 14 (m, fp, mp) - delvis
16. beträffande redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i
statsbudgeten
att riksdagen godkänner vad regeringen anfört i proposition 1996/97:
100 om redovisning mot statsbudgeten av debiteringar och betalningar m.m.
i skattekontosystemet.
res. 15 (m, fp, kd) - villk.
Stockholm den 27 maj 1997
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Karl Hagström
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),
Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren
(v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger
Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter
(fp).

Reservationer

1. Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter (mom. 1 och
mom. 15 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Tanken med ett skattekonto, där företagens skatter och avgifter kan redovisas
och betalas på ett enkelt sätt, är enligt vår uppfattning i grunden riktig och
därför värd att satsa på. I det förslag som regeringen nu presenterar har
emellertid systemet fått en utformning som vi inte kan acceptera. Förslaget är
ensidigt utformat för att tillgodose de fiskala intressena och innehåller
flera inslag som vi ogillar både av principiella och praktiska skäl.
Remissutfallet har heller inte varit så odelat positivt som regeringen synes
vilja göra gällande och bl.a. har de mindre företagens och lantbrukets
organisationer avstyrkt förslaget. Med tanke på att regeringen i andra
sammanhang gärna ger sken av att vilja värna om de mindre företagen som ett
led i tillskapandet av nya jobb är det sätt på vilket oron och kritiken från
denna sektor nonchalerats enligt vår mening anmärkningsvärt. Dessutom har
förslaget i viktiga delar utsatts för kraftig kritik av en tung remissinstans
som Riksrevisionsverket.
Ett system som gör det omöjligt att särskilja vilka skatter som har betalats
och vilka som inte har betalts blir obegripligt för den enskilde skattebeta-
laren och passar enligt vår mening inte i ett rättssamhälle. Det är från
principiell synpunkt viktigt att den som betalar en skatt eller avgift också
skall kunna utläsa på ett utdrag från sitt skattekonto vilka skatter som har
betalats och vilka som inte har betalats. Den i propositionen valda lösningen
som bl.a. går ut på att en brist skall andelsvis proportioneras bland de
obetalda skatterna och avgifterna med hänsyn till deras storlek - den s.k.
likafördelningsmetoden - kan som påpekas i någon motion ge orimliga effekter
när det gäller t.ex. pensionsavgifterna.
Även andra enskildheter i förslaget gör att vi anser att det inte bör genom-
föras i föreliggande skick. Vi tänker bl.a. på den krympta betalningsfristen
som omformuleringen av förfallodagsbegreppet innebär och som också innebär att
den enskilde måste stå risken för en försening som han eller hon inte kan rå
för. Vi tänker vidare på den nya kopplingen av momsåterbetalningen till
redovisningen av skatteavdrag och socialavgifter som kan leda till
likviditetsmässiga svårigheter för företagen. Vad beträffar inbetalningsdagen
för momsinbetalningar har regeringen underlåtit att korrigera den absurda
ordning som infördes häromåret och som innebär att många företag måste betala
in momsen redan innan de har fått betalning av sina kunder, till men för
företagens expansionsförmåga och vilja att nyrekrytera. I stället pålägger
regeringen företagen en skyldighet att redovisa moms mitt under semester-
perioden. En annan fråga som fått en mycket olämplig utformning är det
utvidgade företrädaransvaret för juridiska personer som går stick i stäv mot
principerna bakom aktiebolagsformen och det begränsade personliga ansvaret och
som också föregriper Aktiebolagsutredningens arbete. Att regeringen har
underlåtit att ta itu med de orimliga reglerna för skattetillägg när det
gäller periodiseringar och tulltilläggen ser vi också som en brist. Även de
nya reglerna för beräkning av kostnadsränta och förseningsavgift synes oss väl
hårda - alltför hårda - för den enskilde skattebetalaren.
Av bl.a. anförda skäl hemställer vi att riksdagen avslår förslaget till ny
skattebetalningslag. Vad gäller övriga lagförslag är vi av tidsbrist hänvisade
till att förutsätta att regeringen i god tid före den 1 november lägger fram
de förslag som behövs för att ur lagstiftningen rensa ut alla följdändringar
som hänför sig till detta förslag. Därtill föreslår vi att riksdagen av
regeringen begär ett nytt förslag rörande skatte- och avgiftsuppbörden från
företagen som bör vara utformat så att det tillgodoser de krav som redovisats
ovan. Det anförda innebär att vi tillstyrker avslagsyrkandena i de aktuella
motionerna från m, fp och kd och att riksdagen med anledning av motionerna som
sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts.
dels under moment 1 och moment 15 i motsvarande del hemställt
1. beträffande ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och
avgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkande 1, 1996/97:Sk50
yrkande 1, 1996/97:Sk51 yrkande 1 och 1996/97:Sk53 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1996/97:Sk48 yrkande 2, 1996/97:Sk50 yrkande 2,
1996/97:Sk51 yrkande 3 och 1996/97:Sk53 yrkande 2 och med avslag på
proposition 1996/97:100 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
15. beträffande lagförslagen såvitt avser ett nytt samordnat system för
uppbörd av skatter och avgifter
att riksdagen avslår det i detta betänkande återgivna förslaget till
skattebetalningslag.
2. Förfallodagar (mom. 2 och mom. 15 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Jan-Olof
Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund
(m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Eftersom tidsåtgången vid betalningstransaktioner varierar kommer regeringens
förslag att jämställa förfallodag och bokföringsdag att skapa en allmän
osäkerhet om när betalning senast skall ske för att säkert komma fram i rätt
tid. Olika betalningstider kommer att gälla i olika delar av landet. I gles-
bygderna kan det ta upp till tre dagar innan en betalning blir bokförd på
statens konto. Det är inte rimligt att den enskilde skattebetalaren skall stå
risken för en försening, som han eller hon inte kan göra något åt, av en
betalning som gjorts i normalt god tid. Vad gäller det aviserade systemet med
bankkonton för skattemyndigheterna som skattebetalarna skall kunna betala
direkt till är det minsta man kan begära att systemet satts igång och visat
sig fungera innan man beslutar att ändra förfallodagens innebörd. Vi anser
därför att riksdagen med bifall till motionerna Sk52, Sk49 och Sk53 i denna
del och med avslag på propositionen i motsvarande del bör besluta att med
förfallodag skall man även i fortsättningen avse inbetalningsdagen.
dels under moment 2 och moment 15 i motsvarande del hemställt
2. beträffande förfallodagar
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk49 yrkande 1, 1996/97:Sk52
yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 4 och med avslag på proposition
1996/97:100 i denna del beslutar att med förfallodag i
skattebetalningssammanhang skall avses inbetalningsdagen,
15. beträffande lagförslagen såvitt avser förfallodagar
att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 16
kap. 3 § i stället för den lydelse som föreslås i proposition 1996/97:100
skall ha följande lydelse:
?Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller girerings-
handlingar kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått
avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken.?
3. Tidpunkter för betalning av moms (mom. 3)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening bör inbetalningstidpunkten för momsen bestämmas till den 12
i andra månaden efter redovisningsperioden för samtliga företag. Juniuppbörden
bör dock få redovisas den 20 augusti och novemberuppbörden den 20 januari. En
sådan åtgärd skulle bidra till att avhjälpa den likviditetsförsämring som
drabbat många företag till följd av den förkortning av inbetalningsfristen som
började gälla den 1 januari 1996 och som inneburit att många företag blivit
tvungna att betala in moms till staten redan innan de har fått betalt av sina
kunder. För företagen har de ändrade reglerna försvårat möjligheterna till nya
investeringar, utveckling och expansion och hämmat benägenheten att anställa
nytt folk. I sammanhanget kan också hänvisas till den rekommendation som EU-
kommissionen gav till medlemsländerna i november 1994 att företagen inte skall
behöva betala in moms förrän de själva fått fakturan betald. Mot bakgrund av
det anförda tillstyrker vi motionerna Sk48, Sk53 och Sk51 i denna del och
avstyrker propositionen i motsvarande del.
dels under moment 3 hemställt
3. beträffande tidpunkter för betalning av moms
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk51 yrkande 2 och
1996/97:Sk53 yrkande 3, med anledning av motion 1996/97:Sk48 yrkande 13
och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del antar följande
Förslag till
Lag om inbetalning av mervärdesskatt
Härigenom föreskrivs följande.
I stället för vad som föreskrivs i andra författningar skall såsom senaste
tidpunkt för inlämnande av deklaration avseende mervärdesskatt och för
betalning av mervärdesskatt gälla den 12 i andra månaden efter utgången av
redovisningsperioden oavsett beskattningsunderlag. Deklaration och betalning
för redovisningsperiod som går till ända den 30 juni eller den 30 november
skall dock lämnas senast den 20 augusti respektive den 20 januari.
----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
4. Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift (mom. 4 och mom. 15 i
motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin
Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Den föreslagna högsta nivån på kostnadsränta - basräntan plus 15 pro-
centenheter - står inte i någon rimlig relation till den intäktsränta på 45 %
av basräntan som föreslås. Skillnaderna är inte försvarbara. Även försenings-
avgiften på 1 000 kr framstår som orimligt hög. Vi föreslår att riksdagen med
bifall till motionerna Sk48, Sk49 och Sk53 och med anledning av motion Sk51
avslår proposition 100 i denna del och behåller nuvarande regler. Riksdagen
bör också hos regeringen efterlysa nya regler, inriktade på att skapa ett
positivt företagsklimat.
dels under moment 4 och moment 15 i motsvarande del hemställt
4. beträffande ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 11 och 12,
1996/97:Sk49 yrkande 2 och 1996/97:Sk53 yrkande 5, med anledning av
motion 1996/97:Sk51 yrkande 4 och med avslag på proposition 1996/97:100 i
denna del hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad ovan
anförts,
15. beträffande lagförslagen såvitt avser ränteberäkning, indrivning och
förseningsavgift
att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 15
kap. 6 § och 19 kap. 8 § skall utgå.
5. Obetald slutlig skatt (mom. 5)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Den i propositionen föreslagna betalningsfristen innebär att en skattskyldig
med förenklad deklaration som får sin slutskattsedel i slutet av augusti skall
betala in den kvarstående skatten senast den sista november samma år. Som
Vänsterpartiet framhåller i motion Sk52 är denna tidpunkt inte särskilt väl
vald med tanke på bl.a. barnfamiljerna som kan få stora problem med ekonomin
och som har behov av klädinköp m.m. under den kalla årstiden. Vänsterpartiet
föreslår därför att nuvarande betalningstid för kvarskatt skall vara kvar
tills man analyserat vilka konsekvenser, inte minst av social karaktär, den
föreslagna förändringen får. Av erfarenhet ger arbetsgivarens medverkan vid
inbetalning av kvarstående skatt en god säkerhet för att skatten verkligen
betalas in inom lagstadgad tid och borttagandet härav kommer också att skapa
problem. Såväl betalningstid som systemet med arbetsgivarmedverkan bör därför
bestå när det gäller den kvarstående skatten. På grund av lagstiftningens
något komplicerade karaktär på detta område och att det fordras särskilda
överväganden hur dessa regler skall infogas i den nya betalningslagen
förutsätts att regeringen lägger fram nödvändiga förslag till riksdagen härom
så att beslut hinner fattas i god tid i höst. Med det anförda tillstyrks
motion Sk52 yrkandena 1 och 2.
dels under moment 5 hemställt
5. beträffande obetald slutlig skatt
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkandena 1 och 2 och med
anledning av proposition 1996/97:100 i denna del hos regeringen begär
förslag till ny lagstiftning avseende betalningen av kvarstående skatt i
enlighet med vad ovan anförts,
6. Skatteavdrag på sidoinkomster (mom. 6)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet ställer sig bakom motion Sk52 yrkande 6 och Riksskatteverkets
förslag att avdrag för preliminär skatt på sidoinkomster skall göras med 55 %
för dem som har inkomster över brytpunkten, för närvarande 231 700 kr.
Härigenom undviks att skatteuttaget blir för lågt för denna kategori
inkomsttagare och uppbördseffektiviteten förbättras. Riksdagen bör hos
regeringen begära att den lägger fram ett förslag med denna inriktning.
dels under moment 6 hemställt
6. beträffande skatteavdrag på sidoinkomster
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 6 hos regeringen
begär förslag till nya bestämmelser avseende skatteavdrag på
sidoinkomster i enlighet med vad ovan anförts.
7. Utfärdande av F-skattsedel m.m. (mom. 7)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Innehav av F-skattsedel innebär att innehavaren själv svarar för sina egna
skatter och avgifter. Den som beställer ett arbete av en sådan person behöver
inte bekymra sig om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Nackdelen med
systemet är att den som saknar F-skattsedel kan få svårt att få uppdrag.
Den restriktiva tillämpningen av reglerna om tilldelning av F-skattsedel har
kommit att utgöra ett hinder mot realiserandet av många goda företagsidéer. I
några av motionerna har lämnats talande exempel på detta. Det finns dessutom
anledning att misstänka att myndigheternas praxis är olika i olika delar av
landet. Reglerna måste därför enligt vår mening mjukas upp avsevärt för att
öka möjligheterna att starta eget, byta karriär, utföra tillfälliga men åter-
kommande arbeten och ta tillvara de sysselsättningstillfällen som erbjuds vid
arbetstoppar, säsongmässiga uppsving och särskilda projekt och arrangemang. En
särskilt ledsam företeelse, som också belysts i vissa av motionerna, är hur
ett seriöst nyföretagande kan komma av sig till följd av att högre instanser
återkallar F-skattsedeln sedan verksamheten väl kommit i gång. Speciellt svårt
tycks det vara för tjänsteföretagen - som inte behöver och därför inte kan
hänvisa till omfattande maskininvesteringar - att övertyga myndigheterna.
Vi föreslår därför att regeringen skall ta fram ett förslag som i huvudsak
går ut på att den som vill ha F-skattsedel också bör få en sådan sedel. Miss-
brukas F-skattsedeln bör den dock givetvis kunna återkallas.
Vi motsätter oss naturligtvis inte regeringens förslag i propositionen att
säsongsföretag skall kunna få betala F-skatt och särskild A-skatt enbart under
den verksamma perioden, vilket delvis tillgodoser motionerna Sk334 och Sk350.
Förslaget är dock helt otillräckligt och löser inte problemet för t.ex.
arbetslösa och ungdomar som vill hålla sig framme och utföra tillfälliga jobb
under perioder när sådana jobb efterfrågas, men som inte får några beställ-
ningar i avsaknad av F-skattsedel. Regeringens förslag i denna del eliminerar
således inte behovet av en bättre ordning vad gäller tilldelningen av F-skatt-
sedlar. Vi föreslår därför att riksdagen med anledning av de aktuella motio-
nerna och propositionen i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad vi nu har anfört.
dels under moment 7 hemställt
7. beträffande utfärdande av F-skattsedel m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 3 och
1996/97:Sk53 yrkande 7, med anledning av proposition 1996/97:100 i denna
del och motionerna 1996/97:Sk54 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk302,
1996/97:Sk304, 1996/97:Sk334 och 1996/97:Sk350 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
8. Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
De återkommande ändringarna i procentsatserna för uttag av F-skatt och
särskild A-skatt hänger samman med variationer i den förväntade ekonomiska
utvecklingen. För närvarande är inflationen i stort sett noll. Som föreslås i
motion Sk53 bör därför någon uppräkning inte heller ske i schablondebiteringen
utan procentsatsen bör bestämmas till 100.
dels under moment 8 hemställt
8. beträffande beräkning av F-skatt och särskild A-skatt
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk53 yrkande 6 antar följande
Förslag till
Lag om beräkning av F-skatt och särskild A-skatt
Härigenom föreskrivs följande.
I stället för vad som föreskrivs i andra författningar skall F-skatt, om
inte annat följer av reglerna om preliminär taxering, beräknas enligt schablon
och för annan skattskyldig än handelsbolag tas ut med 100 % av ett belopp mot-
svarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före
inkomståret.
---------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
9. Anstånd med betalning av skatter och avgifter (mom. 9 och mom. 15 i
motsvarande del)
Per Rosengren (v) har
dels anfört följande:
Det kan för enskilda skattskyldiga vara oerhört viktigt att kunna få anstånd
med betalning av skatter och avgifter. Kravet på att det skall föreligga
synnerliga skäl kan försvåra ekonomiska och sociala rekonstruktioner. Som
framhålls i Vänsterpartiets motion Sk52 yrkande 3 bör det räcka med den något
mildare formuleringen att det skall föreligga särskilda skäl för att anstånd
skall kunna medges. Riksdagen bör besluta om ändring i förslaget i
propositionen på denna punkt.
dels under moment 9 och moment 15 i motsvarande del hemställt
9. beträffande anstånd med betalning av skatter och avgifter
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 3 och med avslag på
proposition 1996/97:100 i denna del beslutar att anstånd med betalning av
skatter och avgifter skall kunna medges om det föreligger särskilda skäl,
15. beträffande lagförslagen såvitt avser anstånd med betalning av
skatter och avgifter
att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att i 17
kap. 7 § ordet ?synnerliga? skall bytas ut mot ordet ?särskilda?.
10. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer (mom. 10 och
mom. 15 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Den utvidgning av betalningsansvaret för företrädare för juridiska personer
som regeringen föreslår i proposition 100 innebär ett ansvarsgenombrott som
strider mot grunderna för associationsrätten för främst aktiebolag och eko-
nomiska föreningar. En hörnpelare i detta rättssystem är det begränsade
personliga ansvaret som gjort det möjligt för aktieägare och andelsägare att
delta i ekonomiska riskprojekt med en begränsad insats och utan att behöva
riskera sin privatekonomiska ställning i övrigt. Regeringens förslag innebär
att staten ensidigt och utan att diskutera villkoren genom sin lagstiftnings-
makt förskaffar sig själv samma gynnsamma position som om staten tagit upp
borgen solidariskt och såsom för egen skuld av företrädarna för den juridiska
personen. Risken är att åtgärden ytterligare försvagar viljan att engagera sig
i företag i Sverige och i slutändan får en negativ effekt på sysselsättningen
som enligt regeringens i andra sammanhang uttalade förhoppningar förväntas öka
just i bl.a. de mindre företagen. Till saken hör också att bl.a. frågan om
ansvarsgenombrott i olika sammanhang utreds för närvarande av
Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08). Regeringens nu lagda förslag föregriper
otvivelaktigt kommitténs arbete med dessa frågor.
Mot bakgrund av vad som anförts avstyrker vi förslaget i propositionen om
att utvidga betalningsansvaret för företrädare för juridiska personer till att
omfatta den juridiska personens egna preliminära, kvarstående och tillkommande
skatter. Det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk50 yrkande 4 och Sk53
yrkande 8.
dels under moment 10 och moment 15 i motsvarande del hemställt
10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska
personer
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 4 och
1996/97:Sk53 yrkande 8 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna
del och motion 1996/97:Sk52 yrkande 5 beslutar att ansvaret för
företrädare för juridiska personer inte skall omfatta den juridiska
personens egna inkomstskatter,
15. beträffande lagförslagen såvitt avser betalningsskyldighet för
företrädare för juridiska personer
att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att till
12 kap. 6 § första stycket foga ytterligare en mening med följande
lydelse:
"Vad nu sagts gäller dock inte i fråga om den juridiska personens egna
inkomstskatter."
11. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer (mom. 10 och
mom. 15 i motsvarande del)
Per Rosengren (v) och Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Förslaget innebär att de subjektiva rekvisit - uppsåt eller grov oaktsamhet
som i dag krävs för att en ställföreträdare skall kunna göras personligt
betalningsansvarig slopas. I stället införs ett nytt rekvisit som innebär att
betalningsskyldigheten inte inträder om det innan skatten skulle ha betalats
har vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad
avveckling av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga
borgenärers intressen. Om det finns särskilda skäl får företrädaren helt eller
delvis befrias från betalningsskyldigheten. I propositionen framhålls att
avsikten inte är att åstadkomma någon förändring i sak av förutsättningarna
för betalningsskyldighet utan att ge den enskilde bättre möjligheter att
förstå bestämmelsens verkningar.
Av propositionen framgår att flertalet av de remissinstanser som yttrat sig
varit kritiska till den omarbetning av rekvisiten som nu föreslås. I en del
fall går kritiken tillbaka på att förändringen trots allt uppfattas som en
väsentlig skärpning av företrädarens betalningsskyldighet. Andra
remissinstanser har frågat sig varför bestämmelsernas utformning alls skall
ändras, om någon förändring i sak inte är åsyftad.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet delar de anförda remissinstansernas tvek-
samhet till borttagandet av de subjektiva rekvisiten. Vi anser att det även i
fortsättningen klart skall framgå att ställföreträdaransvar endast skall kunna
utkrävas när företrädaren handlat avsiktligt eller av grov oaktsamhet. Riks-
dagen bör således göra en ändring i propositionen på denna punkt i enlighet
med vad som yrkas i motion Sk52 yrkande 5.
dels under moment 10 och moment 15 i motsvarande del hemställt
10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska
personer
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 5, med anledning av
proposition 1996/97:100 i denna del och med avslag på motionerna
1996/97:Sk50 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 8 beslutar att ansvaret
för företrädare för juridiska personer endast gäller vid uppsåt eller
grov oaktsamhet,
15. beträffande lagförslagen såvitt avser betalningsskyldighet för
företrädare för juridiska personer
att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 12
kap. 6 § andra stycket skall utgå samt att det till första stycket samma
paragraf skall fogas ytterligare en mening med följande lydelse:
?Betalningsskyldigheten gäller endast om företrädaren handlat uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet.?
12. Skattetillägg och tulltillägg (mom. 11)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Trots införandet av ny eftergiftsgrund, som den tidigare borgerliga regeringen
genomförde, förekommer det att skattemyndigheterna påför orimliga
skattetilläggsbelopp då det enbart är fråga om periodiseringsfel. Det före-
kommer även andra uppmärksammade fall. Det finns således ett stort antal
företag som under de senaste åren har drabbats av skattetillägg som inte står
i rimlig proportion till förseelsens art, något som skatteutskottet tidigare
har uppmärksammat. Riksskatteverket och Industriförbundet har i framställ-
ningar till Finansdepartementet påvisat hur orimliga konsekvenserna kan bli då
det gäller skattetillägg för moms och punktskatter vid periodiseringsfel vid
korta redovisningsperioder och begärt att uttagsnivån i sådana fall sänks
eller slopas. Som framhålls i motion Sk48 har dessutom två experter knutna
till Skattekontrollutredningen i betänkandet SOU 1996:116 funnit att den
svenska modellen av skattetillägg strider mot de krav som ställs i artikel 6 i
Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna.
Även tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig pro-
portion till en begången förseelse. Det handlar nästan alltid om ouppsåtliga
fel i tulldeklarationer som upprättats under tidspress. Därtill kommer att
Sveriges inträde i EU inneburit att inlämningsfristen för företag minskat från
15 till 9 dagar.
Regeringen bör således återkomma med ett nytt förslag rörande skattetillägg
med beaktande av de synpunkter vi här har redovisat. Det finns således flera
skäl som talar för en utredning av dessa sanktionsavgifter. I avvaktan härpå
föreslår vi att skattetillägg inte skall få påföras avseende periodiseringsfel
när det gäller såväl direkt som indirekt skatt. En sådan ändring bör
genomföras redan från den 1 juli 1997 och från och med samma dag bör också
tulltilläggen avskaffas. Riksdagen bör omedelbart besluta härom. Med det
anförda tillstyrker vi motionerna Sk48 och Sk50 såvitt nu är i fråga.
dels under moment 11 hemställt
11. beträffande skattetillägg och tulltillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 3 och 4 och
1996/97:Sk50 yrkande 6 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna
del antar följande
Förslag till
Lag om upphävande av skattetillägg vid periodiseringsfel m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I fråga om mervärdesskatt, punktskatter och prisregleringsavgifter samt
inkomstskatter skall skattetillägg ej påföras när den oriktiga uppgiften avser
periodisering eller därmed jämställd fråga.
2 § 82-87 §§ tullagen (1994:1550) upphör att gälla.
----------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

13. Ändrade revisionsregler (mom. 12 och mom. 15 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin
Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag om ändrade revisionsregler innebär ett grundskott mot den
rättssäkerhetsreform som trädde i kraft så sent som den 1 juli 1994 och ett
ensidigt gynnande av fiskala intressen på bekostnad av den enskildes
rättssäkerhet och integritet. Det föregivna kontrollbehovet framstår emeller-
tid inte som någon särskilt bärande grund för förslaget med hänsyn till att
Riksskatteverket på sin tid ställde sig bakom det utredningsförslag som låg
till grund för rättssäkerhetsreformen och som för övrigt avgavs av en enig
kommitté - vilket inte gäller om 1995 års skatteflyktskommitté. Med hänsyn
härtill förefaller regeringens hållning i frågan i dag som ytterst
anmärkningsvärd, och man frågar sig onekligen vilka skäl som ligger bakom det
nu framlagda förslaget. De nya reglerna om bl.a. tredjemansrevision, revision
av löpande period och överraskningsrevision kommer säkerligen i många
avseenden att upplevas som kränkande av den grupp mot vilken åtgärderna är
riktade, dvs. företagen och i första hand småföretagen. Det framgår även av
propositionen att förslaget utsatts för stark kritik under remissbehandlingen.
Att beträffande dessa viktiga rättssäkerhetsfrågor välja konfrontation i
stället för att försöka ta fram en lösning som kan vinna allmän uppslutning
visar på arrogans och kortsiktigt tänkande hos regeringen. Risken är att
skattemyndigheternas utredningsbefogenheter i framtiden kommer att förändras
allteftersom majoriteten i riksdagen förändras. En sådan utveckling samt den
ökade obalansen i relationen mellan myndigheterna och enskilda kommer att
innebära ett hot mot skattekontrollens legitimitet.
I den föreslagna utformningen av tredjemansrevision behöver skattemyn-
digheten inte ens underrätta om vem eller vilken rättshandling som gransk-
ningen avser. Detta strider mot principen att myndigheternas befogenheter inte
skall vara godtyckliga utan vara väl avgränsade och framgå av lag. Den
nuvarande ordningen, som innebär att myndigheterna får utfärda ett
föreläggande att inkomma med uppgifter om tredje man, tvingar myndigheten att
precisera vilka uppgifter eller vilka rättshandlingar som efterfrågas. Dessa
bestämmelser förhindrar också att myndigheterna företar svepande och generella
tredjemanskontroller som omfattar allt material hos den granskade för att
senare fingranska ?vad som fastnat i nätet? (s.k. fishing expeditions). Det
föreligger enligt vår mening inga skäl att frångå gällande bestämmelser, och
regeringens förslag bör därför i detta hänseende avvisas.
Även förslaget om revision av löpande period strider mot grundläggande
behovs- och proportionalitetsprinciper. Det är enligt vår mening inte rimligt
att tillåta kontroll av bokföring, handlingar m.m. som inte har något samband
med att skatt- och avgiftsskyldigheten fullgjorts. Riksdagen bör därför avslå
även det förslaget.
På samma sätt strider även förslaget att myndigheten inte skall behöva lämna
någon underrättelse om revision utan tillgripa överraskningsrevision mot
grundläggande rättssäkerhetsprinciper som innebär att det skall finnas en klar
skiljelinje mellan samverkan och tvångsåtgärder. Den nuvarande ordningen
förutsätter en särskild prövning om förutsättningarna för tvångsrevision är
uppfyllda när den skattskyldige motsätter sig en överraskningsrevision och ger
också en möjlighet till interimistiska beslut om sabotagerisk bedöms
föreligga. Det finns ingen anledning att nu kassera denna ordning som innebär
en väl avvägd balans mellan å ena sidan den enskildes rättssäkerhetskrav och å
andra sidan kravet på effektivitet i kontrollarbetet. Vi anser därför att
riksdagen bör avslå propositionen även i denna del.
Vad nu anförts innebär att vi tillstyrker avslagsyrkandena i motionerna Sk48
(m), Sk50 (fp), Sk49 (mp) och Sk53 (kd). Det innebär också att vi anser att
reglerna för tullrevision bör utformas efter motsvarande regler som för
skatterevision, och vi tillstyrker därför motion Sk48 även i denna del. I
motsvarande delar avstyrker vi propositionen.
dels under moment 12 och moment 15 i motsvarande del hemställt
12. beträffande ändrade revisionsregler
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 5-7 och 10,
1996/97:Sk49 yrkandena 3-5, 1996/97:Sk50 yrkande 5 och 1996/97:Sk53
yrkande 9 avslår proposition 1996/97:100 i denna del,
15. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade revisionsregler
att riksdagen dels i fråga om förslaget till ändring i taxeringslagen
(1990:324) gör den ändringen att ändringarna i 3 kap. 8, 9 och 11 §§
utgår, dels i fråga om förslaget till ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter gör den ändringen att ändringarna
i 3 kap. 7, 8 och 11 §§ utgår, och dels i fråga om förslaget till ändring
i tullagen (1994:1550) gör den ändringen att ändringen i 71 § utgår.
14. Ändrade föreläggandebestämmelser (mom. 13 och mom. 15 i motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Av samma skäl som anförts beträffande ändrade revisionsregler bör enligt vår
uppfattning riksdagen avslå även förslagen om föreläggande att lämna uppgift
om det löpande beskattningsåret och tredjemansföreläggande. En skattskyldig
som utsätts för ett föreläggande bör således även i fortsättningen ha en
möjlighet att undvika onödiga besvär och kostnader genom att välja att ställa
handlingar till skattemyndighetens förfogande. Det anförda innebär att vi
tillstyrker motionerna Sk48 i denna del och Sk49 också i denna del och
avstyrker propositionen i motsvarande del.
dels under moment 13 och moment 15 i motsvarande del hemställt
13. beträffande ändrade föreläggandebestämmelser
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 8 och 9 och
1996/97:Sk49 yrkandena 6 och 7 avslår proposition 1996/97:100 i denna
del,
15. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade föreläggande-
bestämmelser
att riksdagen dels i fråga om förslaget till ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter gör den ändringen att ändringarna
i 3 kap. 50 a § utgår, dels i fråga om förslaget till ändring i lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gör den ändringen
att ändringarna i 3 kap. 5 § utgår, och dels i fråga om förslaget till
ändring i tullagen (1994:1550) gör den ändringen att ändringen i 69 §
utgår.
15. Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Om riksdagen bifaller vårt yrkande i reservation 1 att avslå regeringens
förslag till ny skattebetalningslag behövs för närvarande inte heller något
godkännande för den metod regeringen förordar för redovisning av skatte- och
avgiftsinkomster i statsbudgeten. Denna punkt i regeringens hemställan bör
därför också avslås.
dels under moment 16 hemställt
16. beträffande redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i
statsbudgeten
att riksdagen avslår proposition 1996/97:100 i denna del.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionerna.......................................1
Lagförslagen..........................................7
Motionerna..........................................226
Utskottet...........................................229
Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter229
Förfallodagar...................................231
Tidpunkter för betalning av moms................232
Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift.233
Obetald slutlig skatt...........................234
Skatteavdrag på sidoinkomster...................235
Utfärdande av F-skattsedel m.m..................236
Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt.......237
Anstånd med betalning av skatter och avgifter...238
Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer238
Skattetillägg och tulltillägg...................240
Ändrade revisionsregler.........................241
Ändrade föreläggandebestämmelser................242
Utdelning i konkurs för lönefordran m.m.........243
Lagförslagen....................................243
Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten244
Hemställan........................................245
Reservationer.......................................250
1. Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter
(mom. 1 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, kd
250
2. Förfallodagar (mom. 2 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, v, mp,
kd 251
3. Tidpunkter för betalning av moms (mom. 3) - m, fp, kd252
4. Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift (mom. 4 och mom. 15
i motsvarande del) - m, fp, mp, kd
253
5. Obetald slutlig skatt (mom. 5) - v.............253
6. Skatteavdrag på sidoinkomster (mom. 6) - v.....254
7. Utfärdande av F-skattsedel m.m. (mom. 7) - m, fp, kd254
8. Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8) - m, fp, kd255
9. Anstånd med betalning av skatter och avgifter (mom. 9 och mom. 15 i
motsvarande del) - v
256
10. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer
(mom. 10 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, kd
257
11. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer
(mom. 10 och mom. 15 i motsvarande del) - v, mp
258
12. Skattetillägg och tulltillägg (mom. 11) - m, fp, kd259
13. Ändrade revisionsregler (mom. 12 och mom. 15 i motsvarande del) -
m, fp, mp, kd
260
14. Ändrade föreläggandebestämmelser (mom. 13 och mom. 15 i motsvarande
del) - m, fp, mp
261
15. Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten
(mom. 16) - m, fp, kd
262