Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag



<div class="sidhuvud_publikation">Skatteutskottets betänkande</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">1996/97:SKU13</div>
<h1>Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<h2>Innehåll</h2>
<ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bprop">Propositionen</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motionerna</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bres">Reservationer</li></a></ul>
<pre>1996/97
SkU13</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I  detta  betänkande behandlar utskottet
proposition   1996/97:45   Lättnader   i
ägarbeskattningen i små  och  medelstora
företag och de motioner som har väckts i
ärendet  samt  ett  antal  motioner   om
företagsbeskattning som väckts under den
allmänna      motionstiden     Utskottet
tillstyrker  propositionen   med   vissa
justeringar    och   förtydliganden    i
lagtexten.  Med  anledning  av  motions-
yrkanden    om   yrkesfiskare   föreslår
utskottet   ett  tillkännagivande   till
regeringen  om den fortsatta beredningen
av   frågan   om   yrkesfiskarnas   kon-
kurrenssituation   i  förhållande   till
yrkesfiskare i andra länder.  Motionerna
i övrigt avstyrks av utskottet.
Vid betänkandet fogas tio reservationer
(m, fp, v, kd) och ett särskilt yttrande
(m, fp, kd).</pre>
<a name="bprop"></a><h2>Propositionen</h2><pre>Regeringen         (Finansdepartementet)
föreslår  i  proposition 1996/97:45  att
riksdagen   antar  de  i   propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt,
2.  lag  om  ändring  i  taxeringslagen
(1990:324),
3.  lag  om ändring i lagen (1993:1538)
om periodiseringsfonder,
4.  lag  om ändring i lagen (1995:1623)
om          skattereduktion          för
riskkapitalinvesteringar.</pre>
<pre>I  propositionen lämnas  förslag  om  en
lättnad i beskattningen av utdelning och
reavinst  på aktier i onoterade  svenska
och utländska företag. Förslaget innebär
att ett visst utrymme beräknas varje  år
och  att  utdelning inom  detta  utrymme
undantas     från    beskattning     hos
aktieägaren.  En förutsättning  är  dock
att  aktierna  ägs av en  fysisk  person
eller  ett  dödsbo  som  skall  ta   upp
utdelning  och  reavinst som  intäkt  av
kapital.
Reglerna   för   beräkning    av    det
enkelbeskattade utrymmet  har  utformats
på  samma sätt som de särskilda reglerna
för  beskattning  av aktiva  delägare  i
fåmansföretag,  de  s.k.  3:12-reglerna.
Från    skatteplikt   undantas   således
utdelning  inom ett lättnadsutrymme  som
beräknas    genom   att   en   räntesats
multipliceras  med  ett   underlag   som
utgörs   av  anskaffningskostnaden   för
aktierna med tillägg för viss del av  de
löner  som  har utbetalats i  företaget.
Räntesatsen  är 65 % av statslåneräntan.
Lättnadsutrymme som inte  utnyttjas  för
skattefri  utdelning ett  visst  år  får
sparas  till ett senare år.  Ett  sådant
sparat  utrymme kan också  utnyttjas  av
aktieägaren  vid  reavinstbeskattningen.
Den  del av reavinsten som motsvarar det
sparade    utrymmet    undantas     från
beskattning.
Förslaget innefattar även en ändring  i
de  särskilda  reglerna som  gäller  för
aktiva delägare i fåmansföretag.  Om  en
delägare upphör att vara aktivt  verksam
i  företaget tillämpas reglerna under en
karenstid  på  tio år.  Den  karenstiden
föreslås förkortad till fem år.
I   propositionen  föreslås  även   att
avdrag      för     avsättning      till
periodiseringsfonder begränsas, att  det
s.k. riskkapitalavdraget slopas och  att
nuvärdesavskrivning inte införs.</pre>
<pre>Lagförslagen har följande lydelse.</pre>
<a name="bmot"></a><h2>Motionerna</h2><pre>Motioner väckta med anledning av
propositionen</pre>
<pre>1996/97:Sk29 av Per Rosengren m.fl.  (v)
vari yrkas
1.  att riksdagen avslår förslaget  att
ta med ett löneunderlag vid beräkning av
det enkelbeskattade utrymmet,
2.  att riksdagen avslår förslaget till
lag  om  ändring i lagen (1993:1538)  om
periodiseringsfonder,
3.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  till  sådan  ändring  i   lagen
(1947:576)  om statlig inkomstskatt  att
lättnad  endast  medges  för  aktier   i
onoterade svenska företag.</pre>
<pre>1996/97:Sk30  av Bo Lundgren  m.fl.  (m)
vari yrkas
1.    att   riksdagen   beslutar    att
dubbelbeskattningen  av   utdelade   och
kvarhållna  vinster slopas för  samtliga
aktiebolag fr.o.m. den 1 januari 1997  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2.    att   riksdagen   beslutar    öka
möjligheten    till    riskkapitalavdrag
fr.o.m.  den 1 januari 1997  i  enlighet
med vad som anförts i motionen,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om permanent riskkapitalkonto,
4.   att   riksdagen  beslutar  behålla
nuvarande  regler  för  avsättning  till
periodiseringsfonder i enlighet med  vad
som anförts i motionen,
5.  att riksdagen beslutar införa  rätt
till nuvärdesavskrivning i enlighet  med
vad som anförts i motionen.</pre>
<pre>1996/97:Sk31 av Isa Halvarsson och Karin
Pilsäter (fp) vari yrkas
1.  att  riksdagen beslutar  återställa
reglerna  för  beskattning av  utdelning
och  reavinst  på aktier  till  vad  som
gällde under 1994,
2.  att riksdagen avslår förslaget  att
slopa riskkapitalavdraget.</pre>
<pre>1996/97:Sk32 av Kjell Ericsson m.fl. (c)
vari  yrkas  att riksdagen beslutar  att
avsättningen till periodiseringsfonderna
för egenföretagare och handelsbolag även
fortsättningsvis får vara 25 %.</pre>
<pre>1996/97:Sk33  av Mats Odell  m.fl.  (kd)
vari yrkas
1.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
2.    att   riksdagen   beslutar    att
återinföra den modell för beskattning av
aktiesparande som rådde under slutet  av
förra mandatperioden,
3.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag att slopa skattereduktionen  för
riskkapitalinvesteringar,
4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  införande av ett  permanent
riskkapitalavdrag.</pre>
<pre>Motioner väckta under allmänna
motionstiden 1996</pre>
<pre>1996/97:Fi210  av Olof  Johansson  m.fl.
(c) vari yrkas- såvitt nu är i fråga -
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om yrkesfiskeavdrag,</pre>
<pre>1996/97:Fi214 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
32.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om      ett       särskilt
yrkesfiskeavdrag.</pre>
<pre>1996/97:Fi419  av Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
6.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag    om    ändrade   regler    för
fåmansbolagen  i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
17.  att riksdagen hos regeringen begär
förslag  om uppskov med bolagsskatt  för
nystartade  företag i enlighet  med  vad
som anförts i motionen.</pre>
<pre>1996/97:Sk306  av Ulla Löfgren  och  Ola
Karlsson  (m)  vari yrkas att  riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad    i   motionen   anförts   om   hur
investeringar         i          "mjuka"
framtidsbranscher kan stimuleras.</pre>
<pre>1996/97:Sk307 av Ola Karlsson  och  Ulla
Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i  motionen anförts om avskrivningstider
för byggnader.</pre>
<pre>1996/97:Sk308 av Bertil Persson (m) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om fåmansbolagsreglerna.</pre>
<pre>1996/97:Sk311 av Lennart Fridén (m) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om     avdragsrätt      för
förstagångsköp.</pre>
<pre>1996/97:Sk318  av  Jeppe  Johnsson   och
Ingvar  Eriksson  (m)  vari  yrkas   att
riksdagen  hos regeringen begär  förslag
om  yrkesfiskaravdrag även  för  svenska
fiskare i enlighet med vad som anförts i
motionen.</pre>
<pre>1996/97:Sk332 av Stig Grauers m.fl.  (m)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts     om    schablonavdrag     för
yrkesfiskare.</pre>
<pre>1996/97:Sk333 av Erling Bager m.fl. (fp)
vari  yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett skatteavdrag
för svenska yrkesfiskare.</pre>
<pre>1996/97:Sk339  av  Sivert  Carlsson  och
Elving Andersson (c) vari yrkas - såvitt
nu är i fråga -
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts       om      ett       särskilt
yrkesfiskeavdrag.</pre>
<pre>1996/97:Sk351 av Margit Gennser (m) vari
yrkas  att riksdagen beslutar  om  sådan
dndring i skattelagstiftningen att  alla
förmånsföretagarregler snarast avskaffas
i   enlighet  med  vad  som  anförts   i
motionen.</pre>
<pre>1996/97:Sk354   av  Marianne   Andersson
m.fl.  (c,  m,  fp, kd) vari  yrkas  att
riksdagen  som sin mening ger regeringen
till  känna  vad i motionen  anförts  om
avdragsmöjligheter när  fastighet  eller
lägenhet används för både privat  boende
och för lokaler för näringsverksamhet.</pre>
<pre>1996/97:Sk355 av Sten Svensson m.fl. (m,
fp, kd) vari yrkas
1.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  till  ändrade skatteregler  för
onoterade  företag, i enlighet  med  vad
som anförts i motionen,
2.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag som undanröjer diskriminering av
högriskföretag     och     de     mindre
aktiebolagen,  i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen.</pre>
<pre>1996/97:Sk356 av Sten Svensson m.fl. (m,
fp, kd) vari yrkas
1.   att  riksdagen  beslutar  förlänga
nuvarande riskkapitalavdrag, i  enlighet
med vad som anförts i motionen,
2.  att riksdagen hos regeringen  begär
en utredning om privata investeringar  i
onoterade  företag, i enlighet  med  vad
som anförts i motionen.</pre>
<pre>1996/97:Sk357 av Jeppe Johnsson (m) vari
yrkas  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om avdragsgill sponsring.</pre>
<pre>1996/97:Sk370  av Gudrun  Schyman  m.fl.
(v) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
11.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  angående  enklare  regler   för
enskilda firmor och handelsbolag,
13.  att riksdagen hos regeringen begär
förslag till investeringsbidrag på  3  %
av anskaffningskostnaden för inventarier
enligt vad som anförts i motionen,
16.  att riksdagen hos regeringen begär
förslag  till skatteförslag för enskilda
firmor  och  handelsbolag/kommanditbolag
enligt vad som anförts i motionen,
17.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     angående    den    effektiva
bolagsskatten,
18.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  angående  minimiskattesats  för
bolagsskatten.</pre>
<pre>1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
3.  att  riksdagen beslutar införa  ett
permanent riskkapitalavdrag,
5.   att   riksdagen   hos   regeringen
beslutar   att  royalty  på  patenterade
uppfinningar  skall vara  skattebefriade
under  två  år i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen,
32.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om     skatteavdrag      för
yrkesfiskare.</pre>
<pre>1996/97:Sk372  av Ingrid  Näslund  m.fl.
(kd) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  nödvändigheten  av  jämlika
skattevillkor  för  svenska  fiskare   i
förhållande     till      fiskare      i
konkurrentländerna,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om att inrätta ett fiskekonto  i
utjämnande  syfte,  liknande  det   s.k.
skogskontot.</pre>
<pre>1996/97:T622  av  Elisa  Abascal   Reyes
m.fl. (mp) vari yrkas - såvitt nu  är  i
fråga -
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om en översyn av skattereglerna
för  att underlätta investering för  små
rederier.</pre>
<pre>1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl.  (m)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om yrkesfiskeavdrag.</pre>
<pre>1996/97:N205  av  Gullan  Lindblad   och
Göthe Knutson (m) vari yrkas - såvitt nu
är i fråga -
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om införande av ett "skogskonto"
för uppfinnare,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen      till      känna      att
royaltyinkomster  bör   likställas   med
kapitalinkomster.</pre>
<pre>1996/97:N212  av Gullan  Lindblad  m.fl.
(m, fp, kd) vari yrkas - såvitt nu är  i
fråga -
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att fåmansföretagens villkor
blir   föremål   för  en   genomgripande
översyn,
6.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om att dubbelbeskattningen  bör
avskaffas,
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   enklare  momsregler   och
minskad       skattebelastning       för
småföretagen.</pre>
<pre>1996/97:N255  av  Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om lägre skatt för fåmansbolag.</pre>
<pre>1996/97:N256 av Alf Svensson m.fl.  (kd)
vari yrkas - såvitt nu är i fråga -
9.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  vikten av  ändringar  i  de
diskriminerande  fåmansföretagsreglerna,
så   att  delägarna  i  småföretag  inte
beskattas hårdare än delägarna i  större
bolag,
13.  att  riksdagen för  att  förbättra
innovationsklimatet som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  att royalty på  patenterade
uppfinningar  skall vara  skattebefriade
under två år för att sedan beskattas som
kapitalinkomst.</pre>
<pre>1996/97:A419   av  Kjell  Ericsson   och
Lennart  Brunander  (c)  vari  yrkas   -
såvitt nu är i fråga -
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om skatteavdrag vid stöld  eller
rån.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>Beskattning av ägare i små och
medelstora företag</pre>
<pre>Propositionen</pre>
<pre>I  propositionen föreslås en  lättnad  i
beskattningen av utdelning och  reavinst
på  aktier  i onoterade företag  fr.o.m.
1998  års taxering. Syftet med förslaget
är  att  främja investeringar i små  och
medelstora företag. En förutsättning  är
att  aktierna  ägs av en  fysisk  person
eller  ett  dödsbo  som  skall  ta   upp
utdelning  och  reavinst som  intäkt  av
kapital. Lättnaden avser förutom  aktier
även andelar i ekonomiska föreningar som
ej    är   kooperativa   och   utländska
juridiska personer som beskattas på  ett
sätt   som  är  jämförbart  med   svensk
företagsbeskattning.
Kravet  på  att  företaget  skall  vara
onoterat  innebär att inte  någon  aktie
eller   andel  i  företaget   får   vara
marknadsnoterad  enligt  den  definition
som  finns  i 27 § 2 mom. andra  stycket
lagen   om   statlig  inkomstskatt.   Av
bestämmelsen  framgår  att   finansiella
instrument anses som marknadsnoterade om
de  är  föremål för notering på inländsk
eller    utländsk   börs   eller   annan
kontinuerlig  notering av marknadsmässig
omsättning,  som är allmänt tillgänglig.
Enligt  propositionen skall inte  heller
ett  företag  som direkt eller  indirekt
äger    25   %   eller   mer    i    ett
marknadsnoterat  företag   omfattas   av
lättnadsreglerna.
Skattelättnaden skall enligt  förslaget
under  vissa förutsättningar få  kvarstå
under en tioårsperiod efter det att  ett
bolag    har    marknadsnoterats.     En
förutsättning   är  att   aktien   efter
marknadsnoteringen  inte  har   övergått
till  en  annan  ägare genom  köp,  byte
eller därmed jämförligt förvärv.
Det    belopp    som   undantas    från
skatteplikt (lättnadsbeloppet)  beräknas
som     65    %    av    statslåneräntan
multiplicerad     med     summan      av
anskaffningskostnaden för  aktierna  och
70  % av ett belopp som utgörs av summan
av  utbetalda  löner  till  anställda  i
företaget  minskat med 10  basbelopp.  I
den  mån lättnadsbeloppet inte utnyttjas
för  utdelning  kan det  sparas.  Sparad
lättnad som inte utnyttjas i samband med
utdelningar kan dras av mot reavinst när
aktierna avyttras.
För   aktiva   delägare  i  fåmansbolag
innebär de nya reglerna i princip att av
utdelning  och reavinst som faller  inom
det kapitalinkomstbehandlade utrymmet  -
bestämt enligt de särskilda reglerna för
beskattning   av   aktiva   delägare   i
fåmansföretag,  de s.k. 3:12-reglerna  -
skall    viss    del    undantas    från
beskattning.  I  propositionen  föreslås
samtidigt   vissa  ändringar   i   3:12-
reglerna  och härigenom uppnås  en  viss
samordning  av dessa regler och  de  nya
lättnadsreglerna.  Nuvarande  regler  om
beräkning             av             det
kapitalinkomstbehandlade  utrymmet   för
aktiva   delägare   medger   inte    att
löneunderlaget        läggs         till
anskaffningskostnaden för aktierna i  de
fall  anskaffningskostnaden  enligt  den
s.k. alternativregeln har beräknats  med
ledning   av  bolagets  kapitalunderlag.
Denna begränsning föreslås bli slopad  i
de  nya reglerna och vidare föreslås att
löneunderlaget skall få uppgå till 70  %
mot  tidigare 10 % av lönesumman  utöver
10   basbelopp.  För  att   den   aktive
delägaren    skall    få    räkna    med
löneunderlaget måste delägaren själv  ha
en  lön  som inte är lägre än det lägsta
av  två följande belopp, antingen 120  %
av   lönen   för   den  högst   avlönade
arbetstagaren eller 10 basbelopp.  Detta
innebär  vissa  lättnader i  förhållande
till    dagens   regler.   En   takregel
begränsar den del av löneunderlaget  som
får  beaktas  till 50  gånger  den  egna
lönen.  I  propositionen föreslås  också
att  den  nuvarande tioåriga karenstiden
för           tillämpningen           av
fåmansbolagsreglerna sänks till fem år.
Lättnadsreglerna skall följas  upp  med
ändringar i reglerna i deklarations- och
kontrolluppgiftsskyldighet.           Av
propositionen  framgår  att   regeringen
avser  att återkomma med förslag i dessa
frågor.
Den   varaktiga  årliga  kostnaden  för
offentlig sektor på grund av lättnader i
ägarbeskattningen       beräknas       i
propositionen till 3,5 miljarder kronor.
Eftersom  lättnaden  avser  skatten   på
utdelningar och reavinster på  onoterade
aktier kommer de kassamässiga effekterna
att    inträffa   först    året    efter
inkomståret,  vilket  innebär  att   den
första effekten uppkommer först år 1998.
Delvis skall kostnaden finansieras  inom
den s.k. tvåmiljardersram som beräknades
år    1994    för    förbättringar     i
företagsbeskattningen.  Som  ytterligare
bidrag  till finansieringen  föreslås  i
den    förevarande   propositionen   att
avdraget     för     avsättning     till
periodiseringsfond begränsas till  20  %
av inkomsten fr.o.m. 1998 års taxering.</pre>
<pre>
Motionerna</pre>
<pre>I  de  med  anledning  av  propositionen
väckta motionerna Sk30 yrkande 1  av  Bo
Lundgren  m.fl. (m), Sk31 yrkande  1  av
Isa  Halvarsson och Karin Pilsäter  (fp)
och Sk33 yrkandena 1 och 2 av Mats Odell
m.fl.  (kd)  samt i den  under  allmänna
motionstiden   väckta   motionen    N212
yrkande  6 av Gullan Lindblad m.fl.  (m,
fp,   kd)   yrkas   en   längre   gående
skattelättnad    i    ägarbeskattningen.
Motionärerna vill fr.o.m. den 1  januari
1997   återinföra  en  generell  lättnad
enligt  de  regler som gällde  under  år
1994.  Belastningen i statsbudgeten  för
nästa  budgetår för att genomföra  detta
förslag   kan  beräknas  till   ca   3,5
miljarder kronor om man tar hänsyn  till
det  bortfall  av  preliminär  skatt  på
utdelningar på börsnoterade  aktier  som
skulle  bli följden. För senare budgetår
kan  en generell lättnad beräknas  kosta
ca  4,5  miljarder  mer  än  regeringens
förslag till en selektiv lättnad.
I  motion  Sk29 av Per Rosengren  m.fl.
(v)    yrkas    på   inskränkningar    i
förhållande  till propositionen.  Enligt
motionen   skall   löneunderlaget   inte
beaktas      vid      beräkning       av
lättnadsbeloppet  (yrkande  1),   vilket
motsvarar   en   minskad   kostnad   för
reformen  om  ca 1 miljard  kronor,  och
vidare  skall lättnaden enligt  motionen
medges endast ägare av svenska onoterade
företag (yrkande 3).
I  motion  Sk29 yrkande 2 och i  motion
Sk30 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl.  (m)
yrkas om avslag på propositionen i fråga
om     minskad    avsättningsnivå    för
periodiseringsfond. Enligt  motion  Sk32
av   Kjell  Ericsson  m.fl.  (c)   skall
avsättningsnivån  för periodiseringsfond
för   egenföretagare  och   handelsbolag
bibehållas  vid 25 %. För att finansiera
en  sådan  ändring föreslår motionärerna
att lättnaden för de onoterade företagen
minskas i samma omfattning.
Ägarbeskattningen        ur         ett
fåmansbolagsperspektiv har tagits upp  i
flera   motioner   från   den   allmänna
motionstiden.  Enligt  motionerna  Fi419
yrkande  6  och N255 yrkande 5  av  Lars
Leijonborg  m.fl. (fp) skall fåmansbolag
ges   lättnader   bl.a.   i   fråga   om
beskattning av reavinst och utdelning. I
motionerna  Sk308 av Bertil Persson  (m)
och  Sk351  av Margit Gennser (m)  yrkas
att   de  särskilda  skattereglerna  för
fåmansbolag  skall avskaffas.  I  motion
Sk355   yrkande  1  och  2  begär   Sten
Svensson   m.fl.   (m,   fp,   kd)   att
dubbelbeskattningen skall slopas  för  i
vart fall ägare till onoterade bolag och
att   regeringen  skall  återkomma   med
förslag      som     eliminerar      den
diskriminering   som   enligt   motionen
kvarstår  i fråga om högriskföretag  och
de  minsta  aktiebolagen. Enligt  motion
N212  av  Gullan Lindblad m.fl. (m,  fp,
kd)  bör  en  genomgripande  översyn  av
fåmansföretagens  villkor  (yrkande   5)
göras,   och   vidare  bör  momsreglerna
förenklas och skattebelastningen minskas
för   småföretagen  (yrkande   7).   Alf
Svensson  m.fl. (kd) förordar  i  motion
N256   yrkande  9  att  riksdagen  skall
besluta  ett  tillkännagivande  om   att
delägare   i   småföretag   inte   skall
beskattas hårdare än delägare  i  större
bolag.
I   Moderata  samlingspartiets   motion
1996/97:Fi204 har kostnaden för lindrade
fåmansbolagsregler enligt  förslag  från
detta  parti beräknats till 500 miljoner
kronor.   Folkpartiet   har   i   motion
1996/97:Fi211  beräknat   300   miljoner
kronor för detta ändamål för år 1997 och
400  miljoner för vart och ett  av  åren
1998 och 1999.</pre>
<pre>
Ställningstagande</pre>
<pre>Utskottet vill när det gäller
inriktningen av de i propositionen
föreslagna skattelättnaderna framhålla
att lågkonjunkturen i början på 1990-
talet har visat att vårt näringsliv har
varit sårbart för de kraftiga
störningarna i ekonomin. För framtiden
innebär detta enligt propositionen att
de större företagen behöver kompletteras
med mindre företag för att en
långsiktigt stabil och hög tillväxt
skall säkerställas. Det är inte möjligt
att förlita sig på att de traditionella
näringsgrenarna, dominerade av
basindustrier, skall expandera sin
verksamhet så kraftigt att efterfrågan
på arbetskraft stiger i tillräcklig
omfattning för att bemästra
arbetslöshetsproblemet.
Arbetslösheten  är i  dag  det  enskilt
största  problemet i Sverige. En minskad
arbetslöshet    förutsätter    en    god
investeringstillväxt.    Investeringarna
har  i  viss  mån återhämtat  sig  efter
stagnationsåren i början av  1990-talet.
Investeringarna   har   dock   i    stor
utsträckning skett i befintliga företag.
För   framtiden  är  det  angeläget  att
investeringar kommer till stånd  även  i
nya branscher. I propositionen framhålls
att   kunskaps-  och  innovationsföretag
representerar  nya  branscher  som   kan
förväntas  bli högavkastande i framtiden
och  som kan bli viktiga komplement till
traditionell     basindustri.     Enligt
utskottets  mening är det angeläget  med
åtgärder  för  att underlätta  en  sådan
utveckling.
Många      småföretag      är      s.k.
försörjningsföretag   utan   vilja   och
möjlighet  att  växa och anställa  flera
personer.  För  företagare  som   önskar
expandera  utan  att  släppa  ifrån  sig
kontrollen    över    företaget    finns
möjligheten till finansiering med  lånat
kapital. Ett sådant beteende underlättas
av att ränteutgifter är avdragsgilla vid
beskattningen. Detta tenderar att  hålla
nere   soliditeten  vilket   ger   lägre
motståndskraft   mot    svängningar    i
efterfrågan.  Erfarenheterna  från   den
senaste lågkonjunkturen visar att det är
angeläget   att   sänka  kostnaden   för
investeringar  finansierade   med   eget
kapital  i mindre företag. Det är  också
önskvärt att externa ägare ges möjlighet
att  komma  in i företagen. Med  externa
ägare  kommer företagens verksamhet  att
bedömas  mer marknadsmässigt vilket  kan
förväntas   medföra  en   högre   intern
effektivitet.
Den    selektiva   skattelättnad    som
regeringen har föreslagit innebär att en
investerare  vid  investeringstillfället
kan  emotse  en  högre avkastning  efter
skatt på projekt i onoterade bolag  även
om   värdet   av  lättnaden  avtar   med
stigande   avkastning.   Lättnaden   ger
berörda  företag  ett incitament  att  i
högre   grad   än   i   dag   finansiera
investeringar  med eget  kapital.  Detta
förbättrar  soliditeten i dessa  företag
och  gör  dem  bättre rustade  att  möta
svängningar i ekonomin. Som framhålls  i
propositionen    kan   den    föreslagna
lättnaden också leda till att en  större
del  av det privata sparandet, som varit
högt  under senare år, kanaliseras  till
vad som kan bli framtidens storföretag.
En   lättnad  i  ägarbeskattningen  som
omfattar   också  börsnoterade   företag
avvisas i propositionen med hänsyn  till
att  detta  skulle ge starkt  begränsade
positiva    effekter   på   de    större
företagens investeringar till priset  av
en  betydande  statsfinansiell  kostnad.
Särskilt  påtaglig blir denna  effekt  i
ett  längre tidsperspektiv med  en  allt
starkare integration mellan den  svenska
kapitalmarknaden   och   de    utländska
marknaderna. Enligt propositionen skulle
i   själva   verket  en  utvidgning   av
lättnaden till att även avse placeringar
i  börsaktier  motverka  önskemålen  att
främja  investeringar i  Sverige.  Detta
beror  enligt propositionen  på  att  en
utvidgning    till   börsaktier    höjer
avkastningen    efter    ägarskatt    på
alternativ  till  placeringar  i  mindre
företag,  ett  förhållande  som  skärper
avkastningskravet  för  investeringar  i
dessa  företag. En utvidgning förefaller
därför   enligt   propositionen    kunna
motiveras enbart med eventuella önskemål
att  stimulera  sparande i  aktier,  med
högst      osäkra     verkningar      på
effektiviteten                         i
investeringsverksamheten.
Utskottet anser att den avgränsning  av
skattelättnaden  till onoterade  företag
som   regeringen   har   föreslagit   är
motiverad  med  hänsyn till  syftet  att
främja    investeringar   i   små    och
medelstora företag och därmed skapa  nya
arbetstillfällen   i   sådana   företag.
Yrkanden om slopad dubbelbeskattning för
alla  bolag  fr.o.m. den 1 januari  1997
har också nyligen avslagits av riksdagen
vid  behandlingen  av  utgiftsramar  och
beräkningen  av  statsinkomsterna  (bet.
1996/97:FiU1).    Utskottet    avstyrker
yrkandena  om  en  generell  lättnad   i
motionerna Sk30 yrkande 1, Sk31  yrkande
1  och Sk33 yrkandena 1 och 2 samt  N212
yrkande 6.
Utskottet   delar   även    i    övrigt
regeringens  bedömning  när  det  gäller
omfattningen  av  skattelättnaden.   Att
löneunderlaget  skall  få   beaktas   är
nödvändigt    med    tanke     på     de
personalintensiva     företagen.      Av
neutralitetsskäl   bör   även    fysiska
personers  direkta innehav av  utländska
onoterade  aktier omfattas av lättnaden.
De  begränsningar i dessa hänseenden som
yrkats i motion Sk29 yrkandena 1  och  3
avstyrks följaktligen.
Utskottets  ställningstagande   innebär
också  ett  avstyrkande av  förslaget  i
motion   Sk32   om   inskränkningar    i
lättnadsreglerna   till    förmån    för
bibehållen      avsättningsnivå      för
periodiseringsfond       i       enskild
näringsverksamhet och  handelsbolag.  En
sänkning  av  avdragsutrymmet  med   fem
procentenheter  är  nödvändig  som   ett
bidrag   till   finansieringen   av   de
ifrågavarande   skattelättnaderna    för
onoterade  företag. Utskottet  avstyrker
följaktligen också de yrkanden om avslag
på  propositionen  i  fråga  om  minskad
avsättningsnivå  till periodiseringsfond
som  finns  i motionerna Sk29 yrkande  2
och Sk30 yrkande 4.
Sammanfattningsvis          tillstyrker
utskottet regeringens förslag i fråga om
en  selektiv lättnad i ägarbeskattningen
av  onoterade  företag och avstyrker  de
motioner   i  vilka  yrkas  en  generell
lättnad   respektive  inskränkningar   i
förhållande till propositionen. När  det
gäller utformningen av vissa detaljer  i
förslaget anser utskottet emellertid att
några justeringar bör göras.
I  förslaget till 3 § 1 a mom. lagen om
statlig  inkomstskatt anges under  vilka
förutsättningar  utdelning  på  aktie  i
svenskt    aktiebolag   undantas    från
skatteplikt. Är det utdelande  företaget
ett  förvaltningsföretag får det  enligt
andra  stycket  3 inte äga  aktie  eller
andel  i  ett  marknadsnoterat  företag.
Utskottet  anser att detta  bör  omfatta
även  marknadsnoterade  aktier  som  ägs
genom        ett       eller       flera
förvaltningsföretag. Det  skulle  annars
vara  möjligt  att kringgå  bestämmelsen
genom   att   placera  ett  innehav   av
marknadsnoterade    aktier     i     ett
underliggande förvaltningsföretag.
När    ett    företag   marknadsnoteras
föreslås en särskild övergångsregel  som
innebär  att  delägare  som  innehar  en
aktie  i  företaget vid  tidpunkten  för
noteringen   får  behålla  rätten   till
lättnad under en viss tid därefter  (jfr
förslaget  till 3 § 1 f  mom.  lagen  om
statlig  inkomstskatt). I förslaget  har
övergångstiden  bestämts  till  10   år.
Utskottet  instämmer i att detta  är  en
lämplig övergångstid. Några oklarheter i
den    lagtekniska   utformningen    bör
emellertid undanröjas.
En  marknadsintroduktion av ett företag
innebär i många fall att aktieägare  som
tecknar aktier i samband med erbjudandet
tilldelas   aktier   någon   tid   innan
företagets   aktier  blir  föremål   för
notering.   Denna  fördröjning   i   den
praktiska hanteringen innebär  inte  att
nytillkomna   aktieägare   skall    vara
berättigade  till lättnad.  En  liknande
situation     uppkommer     när      ett
marknadsnoterat bolag säljer aktierna  i
ett  dotterbolag  genom  ett  erbjudande
till allmänheten. Dotterbolaget kan vara
onoterat   under  kortare  tid  varefter
marknadsnotering      normalt      sker.
Övergångstiden skall inte heller i detta
fall   vara  tillämplig  på   aktier   i
dotterbolaget. Utskottet  anser  att  en
ändring i klargörande syfte bör göras  i
det  framlagda förslaget till 3  §  1  f
mom. lagen om statlig inkomstskatt.  Det
bör ske genom att det till villkoret att
aktierna   skall  ha   getts   ut   före
tidpunkten  före notering  skall  läggas
till att de även skall ha getts ut innan
erbjudande  lämnas till en vidare  krets
om     förvärv     i     samband     med
marknadsintroduktionen.
Regeringen har i propositionen  uttalat
att  man  -  i likhet med utredningen  -
inte  ansett det nödvändigt att ha någon
övergångsregel vid avnotering av  bolag.
Utskottet  har  samma  inställning   men
anser dock att möjligheten att få del av
övergångstiden bör begränsas om  bolaget
åter  marknadsnoteras  inom  en  kortare
tid. En annan justering som bör göras är
att  den  tioåriga  övergångstiden  inte
skall    gälla    om    bolaget    efter
marknadsnotering       eller       under
tioårsperioden övergår till  att  utgöra
ett  investmentföretag. Detsamma  gäller
bolag  som under något av de fem år  som
föregått tidpunkten för marknadsnotering
utgjort     dotterbolag     till     ett
marknadsnoterat   företag.    Det    kan
exempelvis  vara  fråga  om   aktier   i
dotterbolag   som   delats    ut    till
aktieägarna  i moderbolaget.  Utskottets
förslag i denna del föranleder ett  nytt
andra  stycke  i 3 § 1 f mom.  lagen  om
statlig inkomstskatt.
Bestämmelser om löneunderlaget finns  i
3   §   12   d  mom.  lagen  om  statlig
inkomstskatt.   Löneunderlaget   har   i
första  stycket definierats så  att  det
utgör   den   del  av  det   sammanlagda
ersättningsbeloppet  som  överstiger  10
basbelopp.     Vid     beräkning      av
gränsbeloppet får dock enligt  förslaget
användas   endast   70   %   av    detta
löneunderlag.   Utskottet   anser    att
bestämmelsen får en klarare innebörd  om
definitionen   ändras   så    att    med
löneunderlag  avses  70  %  av  det   på
angivet           sätt          bestämda
ersättningsbeloppet, fördelat per  aktie
i  bolaget.  Det innebär också  att  den
nuvarande  oklarheten  i  tolkningen  av
begränsningsregeln  i   tredje   stycket
undanröjs.  Begränsningsregeln   innebär
således  att  löneunderlaget  definierat
som  70  % av ersättningsbeloppet utöver
10   basbelopp  inte  får  överstiga  50
gånger  den  ersättning aktieägaren  har
tagit   ut.   Den  ändrade  definitionen
medför även en redaktionell ändring i  3
§    1   b   mom.   lagen   om   statlig
inkomstskatt.
Utskottet  anser  att  ytterligare  ett
förtydligande  bör  göras  i  fråga   om
löneunderlaget. I andra stycket finns en
bestämmelse som gäller när aktieägaren i
betydande omfattning har varit verksam i
företaget. Även bestämmelserna i 3 §  12
a  mom.  lagen  om statlig  inkomstskatt
knyter  an till verksamhet men  där  har
angetts att det gäller verksamhet  under
beskattningsåret eller under något av de
fem närmast föregående beskattningsåren.
Motsvarande  precisering  bör  göras   i
fråga  om löneunderlaget men här är  det
dock     enligt    utskottets     mening
tillräckligt   att   knyta    an    till
verksamhet  under  föregående  år,  dvs.
samma  tid  som kravet på uttag  av  lön
avser.
De  ändringar i lagtexten som föranleds
av  vad  utskottet ovan  anfört  framgår
närmare av utskottets hemställan.</pre>
<pre>Beträffande ovan redovisade  motioner  i
vilka  förordas ytterligare förändringar
i  beskattningen  av aktiva  delägare  i
fåmansföretag  vill  utskottet  instämma
med  regeringen när den i  propositionen
slår  fast att det är nödvändigt att  ha
sådana  regler som de särskilda reglerna
för  aktiva  delägare i  skattesystemet.
Med  hänsyn  till de olika  skattesatser
som  gäller  för  förvärvsinkomster  och
kapitalinkomster är detta  ofrånkomligt.
De    ändringar    som    föreslås     i
propositionen     innebär     emellertid
förbättringar även för aktiva delägare i
fåmansbolag.
Motionsyrkanden     om      ytterligare
lättnader i beskattningen av fåmansbolag
har  nyligen avslagits av riksdagen  vid
behandlingen    av   utgiftsramar    och
beräkningen  av  statsinkomsterna  (bet.
1996/97:FiU1). Utskottet anser att detta
ställningstagande inte  bör  ändras  och
avstyrker  motionerna Fi419 yrkandena  6
och 17, Sk308, Sk351, Sk355 yrkandena  1
och  2,  N212  yrkandena 5 och  7,  N255
yrkande  5 och N256 yrkande 9 i den  mån
de  kräver  längre  gående  lättnader  i
beskattningen  av  aktiva   delägare   i
fåmansföretag   än   vad   propositionen
innebär.</pre>
<pre>I  detta  sammanhang tar  utskottet  upp
ytterligare   tre  motioner   från   den
allmänna  motionstiden i vilka  föreslås
skattelättnader  i investeringsfrämjande
syfte.</pre>
<pre>Ett yrkande som tar sikte på stimulanser
till   investeringar   i   främst    den
interaktiva   nöjesbranschen   finns   i
motion  Sk306  av Ulla Löfgren  och  Ola
Karlsson   (m).  Enligt   motionen   bör
riksdagen  uttala  sig  för  att  sådana
investeringar skall främjas genom  t.ex.
särskilda avdrags-, avskrivnings-  eller
reserveringsmöjligheter.
Enligt  utskottets mening  bör  de  nya
reglerna       om      lättnader       i
ägarbeskattningen  av onoterade  företag
kunna   ge   en   positiv   effekt   för
tillkomsten  av sådana framtidsinriktade
investeringar  som  avses  i   motionen.
Utskottet  anser det däremot  inte  vara
motiverat  med särskilda skatteregler  i
enlighet   med  förslaget  i   motionen.
Motion Sk306 avstyrks följaktligen.</pre>
<pre>I  den tidigare nämnda motionen Fi419 av
Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  finns   i
yrkande 17 ett förslag om att nystartade
företag   skall   medges   uppskov   med
bolagsskatt  så  länge  utdelning   inte
sker.   Detta   förslag   har   tidigare
behandlats  i  riksdagen  och   har   då
avslagits.  Utskottet får med hänvisning
till  de  förbättringar som  nu  sker  i
beskattningen    av    utdelning    från
onoterade  företag ånyo  avstyrka  detta
förslag.</pre>
<pre>I  motion Sk370 av Gudrun Schyman  m.fl.
(v)    redovisas   ett   förslag    från
Vänsterpartiet som gäller bl.a. nivån på
skatteuttaget   i  företagssektorn   och
vissa    insatser   för   små   företag.
Motionärerna  anser  att  den  effektiva
bolagsskatten över tiden bör höjas  till
vad  som är normalt inom EU (yrkande 17)
och att Sverige inom EU bör verka för en
minimiskattesats  för  bolagsskatten  om
minst  30  %  (yrkande 18).  I  motionen
föreslås   även   införandet   av    ett
investeringsbidrag     i     form     av
skattereduktion    på     3     %     av
anskaffningskostnaden  för   inventarier
som  anskaffas av företag med mindre  än
50    anställda   (yrkande   13),    att
egenavgifter  inte skall tas  ut  på  de
första 40 000 kr av inkomsten i enskilda
firmor  och  handels- och kommanditbolag
(yrkande  16). Vidare begärs i  motionen
enklare  regler för enskilda firmor  och
handelsbolag (yrkande 11).
Riksdagen  har tidigare avslagit  detta
förslag från Vänsterpartiet. Senast  vid
riksdagens   behandling  i   slutet   av
november   i  år  av  utgiftsramar   och
beräkningen av statsinkomsterna  avslogs
yrkanden  om bl.a. höjd bolagsskatt  och
investeringsbidrag för inventarier (bet.
1996/97:FiU1).
Utskottet avstyrker yrkandena men  vill
med  anledning  av vad motionärerna  har
anfört  om regelförenklingar nämna,  att
regeringen  nyligen  har  tillkallat  en
särskild utredare för att utvärdera  och
se   över   regelsystemet  för  enskilda
näringsidkare     och     delägare     i
handelsbolag.  Utredaren skall  överväga
införandet av ett förenklat deklarations-
och  redovisningsförfarande för de allra
minsta    företagen    i    fråga     om
inkomsttaxering   och   redovisning   av
mervärdesskatt. Utredaren  skall  vidare
utreda möjligheterna till förenklingar i
det befintliga skattesystemet, dock utan
att   ge   avkall   på   principen    om
neutralitet  i  beskattningen  av  olika
företagsformer.  Särskilt  reglerna   om
skatteberäkning för ackumulerad  inkomst
samt räntefördelning och expansionsmedel
bör  därvid  ses  över. Uppdraget  skall
vara avslutat före utgången av år 1998.
En   utredning  i  syfte  att  förenkla
regelsystemet        för         enskild
näringsverksamhet   har   alltså   redan
påbörjats. Yrkande 11 i motion Sk370 får
därför  anses  vara delvis  tillgodosett
med hänsyn till det pågående arbetet.</pre>
<pre>Tidigareläggning av riskkapitalavdragets
slopande</pre>
<pre>Enligt     gällande    regler     medges
skattereduktion                      för
riskkapitalinvesteringar  vid  1997  och
1998  års  taxeringar. Skattereduktionen
uppgår   till  30  %  av  ett   underlag
bestående     av     betalningar     för
nyemitterade  aktier på  sammanlagt  100
000  kr  för de två åren. Ansökan  skall
göras senast den 4 maj 1998.
I     propositionen    föreslås     att
skattereduktionen                    för
riskkapitalinvesteringar   slopas    för
investeringar under år 1997. Den som har
gjort   aktieförvärv  under  1996  skall
fortfarande   kunna   tillgodogöra   sig
skattereduktionen vid 1998 års taxering.
Nuvarande   nivå   på   underlaget   för
reduktionen,  högst 100  000  kr,  skall
kvarstå.
Förslaget beräknas medföra en  varaktig
förstärkning för den offentliga  sektorn
om  10  miljoner  kronor  på  sikt.  För
budgetåret 1997 kan enligt propositionen
antas    att    förslaget   medför    en
budgetförsvagning   om   210    miljoner
beroende  på tidigareläggning av  avdrag
när avdragsmöjligheten för investeringar
under  1998 tas bort. För 1998  beräknas
dock   en  inkomstförstärkning   om   40
miljoner.
I  motion Sk30 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkas att riskkapitalavdraget skall vara
kvar   under   en   övergångsperiod   på
åtminstone  fem år och utvidgas  fr.o.m.
den  1 januari 1997, bl.a. genom höjning
av  maximalt underlag till  300  000  kr
(yrkande 2). Motionärerna vill också att
investeringar via fonder och bolag skall
berättiga    till   avdrag    och    att
möjligheten  att inrätta  ett  permanent
riskkapitalkonto skall studeras (yrkande
3).
Också  i motion Sk31 yrkande 2  av  Isa
Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) och i
motion  Sk33  yrkande 3  av  Mats  Odell
m.fl.   (kd)   yrkas   om   avslag    på
regeringens   förslag   om   att   slopa
riskkapitalavdraget. Enligt motion  Sk33
yrkande 4 skall avdraget beräknas på ett
underlag upp till 300 000 kr.
Riskkapitalavdraget har tagits upp även
i   två   motioner  från  den   allmänna
motionstiden  i  år. I motion  Sk356  av
Sten  Svensson m.fl. (m, fp,  kd)  yrkas
att     riskkapitalavdraget     förlängs
(yrkande  1) och att ett utbyggt  system
för  privata  investeringar i  onoterade
företag  utreds (yrkande  2).  I  motion
Sk371  yrkande  3 av Alf Svensson  m.fl.
(kd)  yrkas  att  ett  riskkapitalavdrag
skall införas utan tidsbegränsning.
I  Moderata samlingspartiets motion  om
den  ekonomiska politiken  1996/97:Fi204
har   kostnaden  för  partiets   förslag
rörande  ett  utvidgat riskkapitalavdrag
beräknats  till  300  miljoner   kronor.
Kristdemokraterna    har    i     motion
1996/97:Fi214  beräknat  kostnaden   för
sitt   motsvarande  förslag   till   900
miljoner kronor.
Utskottet    vill   erinra    om    att
riskkapitalavdraget har  tillkommit  som
en  provisorisk  åtgärd  i  avvaktan  på
permanenta åtgärder för att stimulera de
små     och     medelstora    företagens
försörjning  med  riskkapital.  Avdraget
har  begränsats till att gälla  aktieköp
under åren 1996 och 1997. När regeringen
i  somras aviserade en permanent lättnad
i  beskattningen av inkomster  i  mindre
och  medelstora företag  fr.o.m.  den  1
januari   1997   framhölls   också   att
riskkapitalavdraget borde slopas fr.o.m.
samma dag (prop. 1995/96:222).
Utskottet delar regeringens uppfattning
att  riskkapitalavdraget bör slopas  som
en  följd av att permanenta skatteregler
som syftar till att underlätta de mindre
och         medelstora        företagens
kapitalförsörjning nu införs. Det  finns
heller inte ett statsfinansiellt utrymme
för  att ha dessa två system parallellt.
Riksdagen    har    nyligen     avslagit
motsvarande  motionsyrkanden  i  samband
med  behandlingen  av  utgiftsramar  och
beräkningen  av  statsinkomsterna  (bet.
1996/97:FiU1). Detta beslut skall enligt
utskottets     mening    ligga     fast.
Följaktligen    tillstyrker    utskottet
propositionen i denna del och  avstyrker
motionerna Sk30 yrkandena 2 och 3,  Sk31
yrkande 2, Sk33 yrkandena 3 och 4, Sk356
yrkandena 1 och 2 och Sk371 yrkande 3.</pre>
<pre>Nuvärdesavskrivning</pre>
<pre>Frågan  om  införande av någon  form  av
nuvärdesavskrivning   aktualiserades   i
utredningsarbetet   kring    1990    års
skattereform och har därefter behandlats
i flera omgångar i samband med utredning
av  företagsskattefrågor. Ett system med
nuvärdesavskrivning skulle innebära  att
företagen   i   stället  för   ordinarie
avskrivningar  fick möjlighet  att  göra
engångsavdrag   med   ett   belopp   som
motsvarar  nuvärdet av de  skattemässiga
avskrivningarna    på    en    tillgång.
Nuvärdesavskrivning har även  behandlats
i   riksdagen   vid  flera   tillfällen.
Regeringen  fick hösten 1993  riksdagens
uppdrag (bet. 1993/94:SkU15, s. 155) att
bereda frågan ytterligare.
Efter  fortsatt  beredning  av  ärendet
konstaterar regeringen i den förevarande
propositionen att den inte kunnat  finna
några  nya argument eller omständigheter
som  talar  för  att nuvärdesavskrivning
bör   införas.   Tvärtom  talar   enligt
propositionen vårt deltagande i  EU  mot
att   vi  inför  nya  särlösningar   som
markant    avviker    från    omvärlden.
Nuvärdesavskrivning  är  ett  instrument
som  motverkar  inflationens  urholkande
effekt på värdet av avskrivningarna. Vid
låg  inflation finns inga  skäl  för  en
sådan värdesäkring.
Fördelen  med  nuvärdesavskrivning  kan
enligt propositionen sägas vara att  den
i  någon  mån  kan inverka  positivt  på
företagens likviditet. Denna inverkan är
dock    enligt   propositionen    mycket
begränsad.  Därtill  kommer  bl.a.   att
nuvärdesavskrivning  skulle  utgöra  ett
komplicerande  inslag  i  skattesystemet
för såväl företag som skattemyndigheter.
Avskrivningsmöjligheten   skulle   också
kunna utnyttjas för skatteplanering  och
skatteundandragande. Enligt  regeringens
bedömning  står det klart att fördelarna
med  nuvärdesavskrivning inte  på  långt
när   uppväger  de  nackdelar   som   är
förknippade   med  ett  sådant   system.
Regeringen   har  därför   kommit   till
slutsatsen    att   ett    system    med
nuvärdesavskrivning inte bör införas och
att  det inte finns någon anledning till
ytterligare beredning av denna fråga.
I  motion Sk30 yrkande 5 av Bo Lundgren
m.fl.       (m)      hemställs       att
nuvärdesavskrivning    skall     införas
fr.o.m.   den   1   januari   1997   för
investeringar i maskiner och inventarier
med 90 % av avskrivningsunderlaget.
Utskottet  anser  att  regeringen   har
anfört  starkt  vägande  skäl  mot   ett
system   med  nuvärdesavskrivning.   Ett
motsvarande  motionsyrkande har  nyligen
avslagits  av  riksdagen i  samband  med
behandlingen    av   utgiftsramar    och
beräkningen  av  statsinkomsterna  (bet.
1996/97:FiU1).    Utskottet    avstyrker
motion Sk30 yrkande 5.</pre>
<pre>Propositionen i övrigt</pre>
<pre>I  propositionen föreslås att förlust på
onoterade   aktier  fr.o.m.   1998   års
taxering  skall få kvittas mot vinst  på
aktier  av  samma slag. Vidare  föreslås
bl.a.    att   den   undantagsregel    i
taxeringslagen     som     anger     att
skattetillägg  inte  skall  tas  ut   om
rättelse av en oriktig uppgift  i  fråga
om  inkomst av tjänst eller kapital  har
gjorts eller kunnat göras med ledning av
kontrolluppgift inte skall gälla i fråga
om kontrolluppgift avseende avyttring av
finansiellt instrument enligt 3 kap.  32
c   §   lagen  om  självdeklaration  och
kontrolluppgifter. Utskottet tillstyrker
dessa  förslag  och propositionen  i  de
delar den inte berörts i det föregående.
Beträffande    de    i    propositionen
framlagda   lagförslagen  har  utskottet
ovan   förordat   vissa  ändringar   som
närmare     framgår    av     utskottets
hemställan.  Därutöver bör  en  rättelse
göras  i  7  § 4 mom. lagen  om  statlig
inkomstskatt.   Den  nämnda   paragrafen
ändrades hösten 1995 (prop. 1995/96:104,
bet.  1995/96:SkU19,  SFS  1995:1614)  i
samband   med   tillkomsten    av    nya
årsredovisningslagar.  Vid  en  därefter
beslutad  ändring  i  paragrafen  (prop.
1995/96:169,  bet.  1995/96:FiU14,   SFS
1996:587)   beaktades  dock   inte   den
ändring   som   ägt  rum  hösten   1995.
Bestämmelsen  har  genom  SFS   1996:587
kommit att få ett innehåll som inte  har
varit avsett. Utskottet föreslår att det
nu föreliggande förslaget till ändring i
lagen     om     statlig    inkomstskatt
kompletteras med den ändring  i  7  §  4
mom.   som  riksdagen  beslutade  hösten
1995.  Rättelsen framgår  av  utskottets
hemställan.
Med  de  justeringar  och  tillägg  som
utskottet  föreslagit  ovan  tillstyrker
utskottet  de  vid propositionen  fogade
lagförslagen.</pre>
<pre>Royalty på patenterade uppfinningar,
m.m.</pre>
<pre>I  motion  N256  yrkande  13  och  Sk371
yrkande  5  av Alf Svensson  m.fl.  (kd)
hemställs att skattefrihet skall  medges
under  två år för royalty på patenterade
uppfinningar och att sådan royalty efter
utgången    av   tvåårsperioden    skall
beskattas som kapitalinkomst. Enligt  de
beräkningar som Kristdemokraterna  gjort
i   sin  motion  1996/97:Fi214  om   den
ekonomiska    politiken    skulle    den
förslagna    skattelättnaden     belasta
statsbudgeten med ca 50 miljoner kronor.
Uppfinnarverksamhet  har   tagits   upp
också  i  motion N205 av Gullan Lindblad
och  Göthe Knutson (m). I motionen yrkas
att   ett   särskilt   konto,   liknande
skogskontot,   införs   för   uppfinnare
(yrkande 2) och att royaltyinkomster bör
likställas med kapitalinkomster (yrkande
3).
Ett   förslag  om  skattefrihet   under
begränsad  tid för royaltyinkomster  har
tidigare         föreslagits          av
Innovationsutredningen  (SOU   1993:84).
Detta   och  andra  skatteförslag   från
utredningen  redovisades  av   dåvarande
regeringen      i      1993/94       års
budgetproposition   (prop.   1993/94:100
bilaga 13) och ansågs inte aktuella  att
genomföra.       Motionsförslag       om
skattelättnader    för    royalty    och
patenterade uppfinningar fr.o.m.  den  1
januari  1997  har nyligen avslagits  av
riksdagen i samband med behandlingen  av
utgiftsramar    och    beräkningen    av
statsinkomsterna  (bet.   1996/97:FiU1).
Utskottet finner inte anledning till att
ompröva detta ställningstagande.
Med   hänvisning   till   det   anförda
avstyrker   utskottet  motionerna   N205
yrkandena 2 och 3, N256 yrkande  13  och
Sk371 yrkande 5.</pre>
<pre>Skatteavdrag för förlust av pengar vid
stöld eller rån</pre>
<pre>Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c)
hemställer i motion A419 yrkande  1  att
skatteavdrag skall medges i samband  med
förlust vid stöld eller rån.
Utskottet  har vid tidigare  behandling
av    liknande   yrkanden   inte   varit
främmande för att reglerna om avdrag för
förluster   av  pengar  i  samband   med
butiksrån och liknande kan behöva ändras
och   har   förutsatt   att   regeringen
uppmärksammar detta.
Kapitalförlustutredningen  har   lämnat
ett   förslag   om   nya   lagregler   i
betänkandet         SOU         1995:137
Kapitalförluster                     och
organisationskostnader               vid
beskattningen.      Utredningen      har
föreslagit   en   viss   utvidgning    i
avdragsrätten i förhållande till hur  de
nuvarande       reglerna      tillämpas.
Utredningsbetänkandet  bereds   f.n.   i
Finansdepartementet.
Utskottet   anser  att   det   pågående
beredningsarbetet   bör   avvaktas   och
avstyrker därför motionen.</pre>
<pre>Fartygsinvesteringar</pre>
<pre>I motion T622 yrkande 7 av Elisa Abascal
Reyes m.fl. (mp) hemställs om en översyn
av  skattereglerna  för  att  underlätta
investeringar för små rederier.
Motionen avser uppskov i någon form med
beskattningen    av    intäkter     från
försäljning av fartyg. En viktig princip
i   1990   års  skattereform  är   sänkt
skattesats   i  förening  med   beskurna
reserveringsmöjligheter.     Fartygsfond
m.fl. reserveringsformer avskaffades vid
genomförandet av skattereformen  och  en
allmän reserveringsmöjlighet som fr.o.m.
1995   års  taxering  har  ersatts   med
periodiseringsfond infördes  i  stället.
Enligt   utskottets   mening   bör    en
reserveringsmöjlighet                för
återanskaffning    av    fartyg     inte
återinföras.     Utskottet     avstyrker
följaktligen  motionsförslaget   om   en
översyn av skattereglerna i detta syfte.</pre>
<pre>Yrkesfiskare</pre>
<pre>I  de  under  den allmänna  motionstiden
väckta  motionerna Fi210 yrkande  11  av
Olof  Johansson m.fl. (c), Fi214 yrkande
32  och Sk371 yrkande 32 av Alf Svensson
m.fl. (kd), Sk318 av Jeppe Johnsson  och
Ingvar  Eriksson  (m),  Sk332  av   Stig
Grauers m.fl. (m), Sk333 av Erling Bager
m.fl.  (fp), Sk339 yrkande 1  av  Sivert
Carlsson och Elving Andersson (c), Jo408
yrkande 3 av Göte Jonsson m.fl. (m)  och
Sk372   yrkandena  1  och  2  av  Ingrid
Näslund  m.fl. (kd) behandlas de svenska
yrkesfiskarnas  ekonomiska   villkor   i
förhållande     till      fiskare      i
konkurrentländerna.    Med    hänvisning
främst  till danska skatteregler  tas  i
motionerna upp frågan om att införa  ett
särskilt yrkesfiskaravdrag.
Ett   yrkesfiskaravdrag  skulle  enligt
Kristdemokraternas motion Fi214  medföra
en  årlig kostnad om 75 miljoner kronor.
Folkpartiet  har  i sin  motion  om  den
ekonomiska   politiken,   1996/97:Fi211,
beräknat   att   kostnaden    för    ett
yrkesfiskaravdrag skulle stanna  vid  10
miljoner kronor.
Nuvarande   skatteregler  innebär   att
yrkesfiskare     som    under     längre
tidsperioder personligen bedrivit  fiske
medges   avdrag   för   den   ökning   i
levnadskostnaden som uppkommer på  grund
av  vistelse  utom hemorten.  Rätt  till
avdrag föreligger endast om resan  varit
förenad  med övernattning utom hemorten.
Avdragsbeloppet fastställs av RSV och är
f.n.  90 kr per dag. Om en större ökning
i levnadskostnaderna kan styrkas kan ett
högre avdrag medges.
Skatteutskottet   har   tidigare    vid
behandling    av   motionsyrkanden    om
yrkesfiskarnas        skatteförhållanden
uttalat  att  de speciella  problem  som
råder     för    yrkesfiskarna     skall
uppmärksammas  i lämpligt sammanhang.  I
en proposition om fiskeripolitiken våren
1994  (prop. 1993/94:158) aviserade  den
dåvarande         regeringen         att
förutsättningarna   för   ett   särskilt
yrkesfiskaravdrag   skulle   undersökas.
Enligt      budgetpropositionen      för
budgetåret  1995/96 (prop.  1994/95:100,
bilaga    10)    skulle   de    tekniska
förutsättningarna        för         ett
yrkesfiskaravdrag liknande det i Danmark
utredas.
Ett  yrkesfiskaravdrag i  enlighet  med
vad  som  föreslås  i motionerna  skulle
inte vara kopplat till direkta kostnader
i  verksamheten  utan bestämmas  utifrån
ett      hänsynstagande     till     den
konkurrensnackdel  som  kan   finnas   i
förhållande  till  yrkesfiskare  i  våra
grannländer.  Med  hänsyn  till  det   i
motionerna                    föreslagna
yrkesfiskaravdragets syfte  kan  det,  i
likhet  med ett direkt bidrag, uppfattas
som  ett  statsstöd som, om  det  skulle
införas,    enligt    bestämmelser     i
Romfördraget   kräver   EU-kommissionens
medverkan.
Liknande  motionsyrkanden  som  de  här
förevarande   behandlades  i   riksdagen
våren  1995 (bet. 1995/96:SkU2).  I  ett
yttrande   som   jordbruksutskottet   då
lämnade  till skatteutskottet  framhölls
att    konkurrenssituationen   för   det
svenska yrkesfisket under senare år hade
försämrats    gentemot    de     främsta
konkurrentländerna  Danmark  och  Norge.
Lönsamheten    hade   också    påverkats
negativt  av  att prisregleringssystemet
för fisk avskaffades år 1994. Med hänsyn
till  att  yrkesfiskets karaktär  av  en
internationell näring med landningar och
försäljningar i ett flertal länder  hade
skattevillkoren                   enligt
jordbruksutskottet  stor  betydelse  för
konkurrenskraften.    Jordbruksutskottet
framhöll  också  att  såväl  Norge   som
Danmark hade särskilda skatteavdrag  för
yrkesfiskare.         Jordbruksutskottet
förutsatte    att   regeringen    skulle
fortsätta sin beredning av frågan om ett
särskilt skatteavdrag och återkomma  med
en     proposition    till    riksdagen.
Skatteutskottet avstyrkte motionerna med
hänvisning     till     det     pågående
beredningsarbetet.
Utskottet förutsätter att regeringen så
snart som möjligt slutför beredningen av
frågan         om         yrkesfiskarnas
konkurrenssituation i  förhållande  till
grannländerna  och  därefter  återkommer
till    riksdagen   med   förslag    som
tillgodoser   motionärernas   krav    på
konkurrensneutralitet.         Utskottet
förordar att riksdagen med anledning  av
samtliga  de  motioner som  behandlas  i
detta avsnitt beslutar att ge regeringen
till känna vad utskottet här anfört.</pre>
<pre>Avskrivning av byggnader</pre>
<pre>I  motion Sk307 av Ola Karlsson och Ulla
Löfgren    (m)    yrkas   att    kortare
avskrivningstider skall kunna medges för
byggnader  bl.a.  med hänsyn  till  allt
snabbare  strukturomvandlingar och  ökad
andel av teknikinnehåll.
Enligt   punkt  6  sjunde  stycket   av
anvisningarna      till       23       §
kommunalskattelagen                skall
värdeminskningsavdraget för  en  byggnad
bestämmas  med  hänsyn  till   den   tid
byggnaden anses kunna utnyttjas.  Enligt
lagtextens   ordalydelse  skall   därvid
beaktas  även sådana omständigheter  som
att      framtida     rationaliseringar,
teknikens   utveckling,  omläggning   av
verksamhet och liknande förhållanden kan
påverka byggnadens användningstid. Detta
gäller  även  för  tillbehör  som  avser
byggnadens allmänna användning.  Däremot
får  delar  av  byggnaden  som  har  ett
funktionellt samband med verksamhet  som
drivs  i  byggnaden  skrivas  av  enligt
inventariereglerna.
Utskottet  anser  att  det  inte  torde
finnas  ett behov av ändring i  gällande
lagstiftning för att sådana förhållanden
som   motionärerna  avser  skall   kunna
beaktas  vid  avskrivning av  byggnader.
Utskottet     avstyrker     följaktligen
motionen.</pre>
<pre>Sponsring</pre>
<pre>I  motion  Sk357 av Jeppe  Johnsson  (m)
yrkas  att  regeringen  skall  analysera
frågan om avdragsrätt för sponsring  och
återkomma till riksdagen med förslag  på
ändringar  som  bidrar  till   att   den
osäkerhet     som    kan     råda     på
sponsormarknaden    undanröjs.    Enligt
motionen får en ibland förekommande snäv
tolkning  av gällande bestämmelser  inte
göras till huvudregel.
Utskottet  vill erinra om att  utgifter
för  sponsring  i vissa  fall  kan  vara
avdragsgilla  som  driftskostnader   med
hänsyn   till   det   reklamvärde    och
goodwillvärde   som  sponsorverksamheten
kan   innebära  för  ett   företag.   En
grundläggande förutsättning  är  då  att
sponsorn får en motprestation som står i
rimlig  proportion till  insatsen.  Utan
motprestation   torde    bidraget    bli
betraktat    som   gåva    för    vilken
avdragsrätt inte föreligger.
Utskottet  anser  att  avdragsrätt  för
sponsorverksamhet    bör    följa     de
grundläggande      principerna       för
avdragsrätt   för   driftskostnader    i
näringsverksamhet och  att  en  särskild
regel      om      avdragsrätt       för
sponsorverksamhet  inte   bör   införas.
Utskottet avstyrker motion Sk357.</pre>
<pre>Arbetslokal i egen bostad</pre>
<pre>I  motion Sk354 yrkar Marianne Andersson
m.fl.   (c,  m,  fp,  kd)  om  utvidgade
avdragsmöjligheter när  fastighet  eller
lägenhet används för både privat  boende
och för lokaler för näringsverksamhet.
Enligt  gällande regler i punkt  27  av
anvisningarna      till       23       §
kommunalskattelagen  medges  -   om   en
privatbostadsfastighet till mindre än 50
%   används  i  en  näringsverksamhet  -
avdrag  för skälig del av kostnader  för
värme,  vatten och avlopp samt elektrisk
ström.     Motsvarande    gäller     för
hyreskostnader   för    hyresrätt    och
bostadsrätt. Räntekostnader  för  villor
dras  däremot  av  i  särskild  ordning.
Avdrag  medges  även  för  kostnader   i
övrigt  som  är omedelbart betingade  av
näringsverksamheten.  Det  sagda  gäller
under förutsättning att en särskild  del
har    inrättats    i    bostaden    för
näringsverksamheten. Om så ej är  fallet
kan avdrag medges med högst 2 000 kr per
år om arbete utförts minst 800 timmar  i
den egna privatbostaden.
Utskottet  anser  att dessa  regler  är
tillräckliga och avstyrker motion Sk354.</pre>
<pre>Avdrag för konstinköp</pre>
<pre>I  motion  Sk311 av Lennart  Fridén  (m)
yrkas att avdragsrätt för förstagångsköp
av  konst  bör  införas. Syftet  med  en
sådan   regel  skulle  vara  bl.a.   att
förbättra  arbetsmiljöer och att  minska
konstnärers  beroende  av   bidrag   och
stipendier.
Utskottet     vill    framhålla     att
utgångspunkten  för överväganden  om  de
avdragsregler   som  skall   gälla   vid
beskattningen måste vara att  åstadkomma
ett  så riktigt beskattningsresultat som
möjligt   genom   att   företaget    vid
beskattningen  får beakta  de  kostnader
som  uppkommer i näringsverksamheten och
som är hänförliga till denna.
I  regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ
1991  not.  113)  har  fastslagits   att
avdrag  för värdeminskning - och  därmed
även  för  direktavdrag vid förvärvet  -
skall  vägras för konstföremål o.d.  som
utgör   inventarier   i   rörelse,   när
föremålen      kan     bedömas      vara
värdebeständiga.  Det  har  hävdats  att
undantag  från  denna  huvudprincip  bör
kunna   medges   i  fråga   om   enklare
konstföremål   o.d.  (se   bl.a.   prop.
1980/81:68).
Utskottet  anser  att  det  inte  finns
anledning   att   införa   en   utvidgad
avdragsrätt  i det syfte som  motionären
avser. Utskottet avstyrker motionen.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer
1.  beträffande  en  lättnad   i
beskattningen   av   utdelning    och
reavinst   på   aktier  i   onoterade
företag, m.m.
att   riksdagen  godtar   proposition
1996/97:45  i  denna del  och  avslår
motionerna  1996/97:  Sk29  yrkandena
1-3, 1996/97:Sk30 yrkandena 1 och  4,
1996/97:Sk31 yrkande 1, 1996/97:Sk32,
1996/97:Sk33  yrkandena  1   och   2,
1996/97:Fi419       yrkande        6,
1996/97:Sk308,         1996/97:Sk351,
1996/97:Sk355  yrkandena  1  och   2,
1996/97:N212      yrkandena      5-7,
1996/97:N255    yrkande     5     och
1996/97:N256 yrkande 9,
res. 1 (m, fp,  kd)
- delvis
res. 2 (v) - delvis
2.  beträffande den  interaktiva
nöjesbranschen
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk306,
3.   beträffande   uppskov   med
bolagsskatt
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Fi419 yrkande 17,
res. 3 (fp)
4.    beträffande    nivån    på
skatteuttaget    i   företagssektorn,
m.m.
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk370 yrkandena  11,  13  och
16-18,
res. 4 (v)
5.  beträffande tidigareläggning
av riskkapitalavdragets slopande
att   riksdagen  godtar   proposition
1996/97:45  i  denna del  och  avslår
motionerna  1996/97:Sk30 yrkandena  2
och   3,   1996/97:Sk31  yrkande   2,
1996/97:Sk33  yrkandena  3   och   4,
1996/97:Sk356 yrkandena 1 och  2  och
1996/97:Sk371 yrkande 3,
res. 5 (m) - delvis
res.   6   (fp)   -
delvis
res. 7 (kd) -delvis
6.                     beträffande
nuvärdesavskrivning
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk30 yrkande 5,
res. 8 (m)
7.  beträffande propositionen  i
övrigt
att   riksdagen  godtar   proposition
1996/97:45 i denna del,
8.   beträffande   royalty    på
patenterade uppfinningar, m.m.
att   riksdagen   avslår   motionerna
1996/97:N205  yrkandena  2   och   3,
1996/97:N256    yrkande    13     och
1996/97:Sk371 yrkande 5,
res. 9 (m, kd)
9. beträffande skatteavdrag  för
förlust av pengar vid stöld och rån
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:A419 yrkande 1,
10.                    beträffande
fartygsinvesteringar
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:T622 yrkande 7,
11. beträffande yrkesfiskare
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna 1996/97:Fi210 yrkande  11,
1996/97:Fi214       yrkande       32,
1996/97:Sk318,         1996/97:Sk332,
1996/97:Sk333, 1996/97:Sk339  yrkande
1,    1996/97:Sk371    yrkande    32,
1996/97:Sk372 yrkandena 2 och  3  och
1996/97:Jo408  yrkande  3   som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet  anfört  om  den  fortsatta
beredningen     av     frågan      om
yrkesfiskarnas konkurrenssituation  i
förhållande till andra länder,
12.  beträffande avskrivning  av
byggnader
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk307,
13. beträffande sponsring
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk357,
res. 10 (m)
14.  beträffande  arbetslokal  i
egen bostad
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk354,
res. 11 (m, fp, kd)
15.   beträffande   avdrag   för
konstinköp
att     riksdagen    avslår    motion
1996/97:Sk311,
16. beträffande lagförslagen
att  riksdagen med anledning  av  vad
utskottet  ovan anfört och  hemställt
antar  de  vid proposition 1996/97:45
fogade förslagen till
1.  lag om ändring i lagen (1947:576)
om   statlig  inkomstskatt   med   de
ändringarna
dels att lagens ingress erhåller
följande lydelse:
 Härigenom  föreskrivs  i  fråga  om
lagen     (1947:576)    om    statlig
inkomstskatt,
dels  att 3 § 12, 12 a, 12 b,  12  d
och 12 e mom.,  7 § 4 mom. samt 27  §
5 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i 3 § skall införas sju
nya  moment,  1  a -  1  g  mom.,  av
följande lydelse. </pre>
<pre>dels att 3 § 1 a mom. erhåller
följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:</pre>
<pre>Regeringens förslag  Utskottets förslag</pre>
<pre>3 § 1 a mom.
Utdelning på aktie -  -  - i  1  b-1  d
mom.
Som förutsättning gäller
1. att bolaget inte är marknadsnoterat,
2.  att  bolaget under det räkenskapsår
som  beslutet om utdelning  avser  eller
under   något  av  de  fyra   föregående
räkenskapsåren inte - direkt eller genom
dotterföretag - ägt aktier eller andelar
med  en röst- eller kapitalandel  på  25
procent   eller   mer  i   ett   svenskt
marknadsnoterat  aktiebolag   eller   en
marknadsnoterad    utländsk     juridisk
person,
3. att bolaget, om   3. att bolaget, om
det      är     ett  det      är     ett
förvaltningsföretag  förvaltningsföretag
,     under     det  ,     under     det
räkenskapsår    som  räkenskapsår    som
beslutet         om  beslutet         om
utdelning     avser  utdelning     avser
inte    ägt   någon  inte - direkt eller
aktie eller andel i  genom         annat
ett         svenskt  förvaltningsföretag
marknadsnoterat      -  ägt  någon aktie
aktiebolag eller en  eller  andel i  ett
marknadsnoterad      svenskt
utländsk   juridisk  marknadsnoterat
person,              aktiebolag eller en
marknadsnoterad
utländsk   juridisk
person,
4.  att  bolaget  inte  är  ett  sådant
bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.
Ett svenskt aktiebolag -  -  - juridisk
person.</pre>
<pre>dels att 3 § 1 b mom. erhåller
följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:</pre>
<pre>Regeringens förslag  Utskottets förslag</pre>
<pre>3 § 1 b mom.
Det   belopp   som   Det   belopp   som
undantas       från  undantas       från
skatteplikt          skatteplikt
(lättnadsbeloppet)   (lättnadsbeloppet)
beräknas   som   65  beräknas   som   65
procent          av  procent          av
statslåneräntan vid  statslåneräntan vid
utgången         av  utgången         av
november året  före  november året  före
beskattningsåret     beskattningsåret
multiplicerad   med  multiplicerad   med
summan           av  summan           av
anskaffningskostnad  anskaffningskostnad
en  för aktien  och  en  för aktien  och
70  procent av  ett  ett    löneunderlag
löneunderlag         beräknat     enligt
beräknat     enligt  12  d  mom.  första
12  d  mom.  första  stycket. Är  aktien
stycket. Är  aktien  en            sådan
en            sådan  kvalificerad  aktie
kvalificerad  aktie  som avses i 12 mom.
som avses i 12 mom.  tillämpas även 12 d
tillämpas även 12 d  mom.   andra    och
mom.   andra    och  tredje styckena.
tredje styckena.
Har  aktien förvärvats -   -   -  något
lättnadsbelopp.
Med   anskaffningskostnad   -    -    -
styckena tillämpas.</pre>
<pre>dels att 3 § 1 f mom. erhåller
följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:</pre>
<pre>Regeringens förslag  Utskottets förslag</pre>
<pre>3 § 1 f mom.
Har    ett   bolag   Har    ett   bolag
marknadsnoterats     marknadsnoterats
efter  utgången  av  efter  utgången  av
år   1996,   gäller  år   1996,   gäller
bestämmelserna i  1  bestämmelserna i  1
a-1   e  mom.   för  a-1   e  mom.   för
utdelning       och  utdelning       och
realisationsvinst    realisationsvinst
på  aktie i bolaget  på  aktie i bolaget
till  och  med  det  till  och  med  det
tionde  året  efter  tionde  året  efter
det      år      då  det      år      då
noteringen  skedde.  noteringen  skedde.
Detta  gäller  dock  Detta  gäller  dock
endast  aktier  som  endast  aktier  som
har  getts ut  före  har  getts ut  före
tidpunkten      för  tidpunkten      för
notering eller  som  notering eller  den
har  förvärvats med  tidigare   tidpunkt
stöd    av    sådan  då  företaget inför
aktie.  Aktien  får  en
därefter  inte   ha  marknadsintroduktio
övergått  till   en  n  offentligt eller
annan  ägare  genom  på annat sätt, till
köp,   byte   eller  en   vidare   krets
därmed   jämförligt  riktat inbjudan att
förvärv.             förvärva  aktier  i
Kvarstående  sparad  företaget eller som
lättnad         vid  har  förvärvats med
utgången   av   det  stöd    av    sådan
tionde   året   får  aktie.  Aktien  får
läggas         till  därefter  inte   ha
anskaffningskostnad  övergått  till   en
en för aktien.       annan  ägare  genom
köp,   byte   eller
därmed   jämförligt
förvärv.
Kvarstående  sparad
lättnad         vid
utgången   av   det
tionde   året   får
läggas         till
anskaffningskostnad
en för aktien.
Bestämmelserna   i
första      stycket
första     meningen
gäller  inte aktier
i
1.
investmentföretag,
2.   företag   som
någon gång under de
fem år som föregått
tidpunkten      för
marknadsnotering
varit  föremål  för
tidigare
marknadsnotering
eller
3.   företag   som
någon gång under de
fem år som föregått
tidpunkten      för
marknadsnotering
varit   dotterbolag
till            ett
marknadsnoterat
företag.</pre>
<pre>dels att 3 § 12 d mom. erhåller
följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:</pre>
<pre>Regeringens förslag  Utskottets förslag</pre>
<pre>3 § 12 d mom.
Vid  beräkning  av   Vid  beräkning  av
gränsbeloppet        gränsbeloppet
enligt  12  b  mom.  enligt  12  b  mom.
får            till  får            till
anskaffningskostnad  anskaffningskostnad
en    för    aktien  en    för    aktien
läggas  70  procent  läggas          ett
av              ett  löneunderlag.
löneunderlag.        Löneunderlaget
Löneunderlaget       beräknas         på
beräknas         på  grundval  av  sådan
grundval  av  sådan  ersättning      som
ersättning      som  ingår   i  underlag
ingår   i  underlag  för  beräkning   av
för  beräkning   av  avgifter     enligt
avgifter     enligt  2  kap.  3 §  lagen
2  kap.  3 §  lagen  (1981:691)       om
(1981:691)       om  socialavgifter  och
socialavgifter  och  1      §      lagen
1      §      lagen  (1990:659)       om
(1990:659)       om  särskild  löneskatt
särskild  löneskatt  på            vissa
på            vissa  förvärvsinkomster
förvärvsinkomster    och  som under året
och  som under året  före
före                 beskattningsåret
beskattningsåret     har   utgått   till
har   utgått   till  arbetstagarna     i
arbetstagarna     i  företaget   och   i
företaget   och   i  dess dotterföretag.
dess dotterföretag.  Av  ersättning till
Av  ersättning till  arbetstagare      i
arbetstagare      i  dotterföretag   som
dotterföretag   som  inte är helägt  får
inte är helägt  får  medräknas  så  stor
medräknas  så  stor  del av beloppet som
del av beloppet som  svarar          mot
svarar          mot  moderföretagets
moderföretagets      andel   av  antalet
andel   av  antalet  aktier        eller
aktier        eller  andelar           i
andelar           i  dotterföretaget.
dotterföretaget.     Ersättning     till
Ersättning     till  arbetstagare    som
arbetstagare    som  innehar  sådant  av
innehar  sådant  av  företaget   utgivet
företaget   utgivet  finansiellt
finansiellt          instrument      som
instrument      som  avses i 27 § 1 mom.
avses i 27 § 1 mom.  får inte beaktas om
får inte beaktas om  12      mom.     är
12      mom.     är  tillämpligt      på
tillämpligt      på  utdelning     eller
utdelning     eller  vinst    som     är
vinst    som     är  hänförlig      till
hänförlig      till  instrumentet.
instrumentet.        Ersättning      som
Ersättning      som  täcks    av     ett
täcks    av     ett  statligt bidrag för
statligt bidrag för  lönekostnader   får
lönekostnader   får  inte         heller
inte         heller  beaktas.
beaktas.             Löneunderlaget
Löneunderlaget       utgörs    av     70
utgörs  av den  del  procent av den  del
av  det sammanlagda  av  det sammanlagda
ersättningsbeloppet  ersättningsbeloppet
som  överstiger ett  som  överstiger ett
belopp  motsvarande  belopp  motsvarande
tio    gånger   det  tio    gånger   det
basbelopp    enligt  basbelopp    enligt
lagen (1962:381) om  lagen (1962:381) om
allmän   försäkring  allmän   försäkring
som   gällde   året  som   gällde   året
före                 före
beskattningsåret     beskattningsåret,
fördelat  med  lika  fördelat  med  lika
belopp  på aktierna  belopp  på aktierna
i företaget.         i företaget.
Har aktieägaren  i   Har    aktieägaren
betydande            året           före
omfattning    varit  beskattningsåret  i
verksam i företaget  betydande
eller    i     dess  omfattning    varit
dotterföretag,  får  verksam i företaget
löneunderlaget       eller    i     dess
läggas         till  dotterföretag,  får
anskaffningskostnad  löneunderlaget
en     endast    om  läggas         till
aktieägaren     för  anskaffningskostnad
året           före  en     endast    om
beskattningsåret     aktieägaren     för
från företagen  har  nämnda   år    från
erhållit      sådan  företagen       har
ersättning      som  erhållit      sådan
ingår   i  underlag  ersättning      som
för  beräkning   av  ingår   i  underlag
avgifter     enligt  för  beräkning   av
2 kap. 3 § lagen om  avgifter     enligt
socialavgifter  och  2 kap. 3 § lagen om
1    §   lagen   om  socialavgifter  och
särskild  löneskatt  1    §   lagen   om
på            vissa  särskild  löneskatt
förvärvsinkomster    på            vissa
med  ett belopp som  förvärvsinkomster
sammanlagt     inte  med  ett belopp som
understiger     det  sammanlagt     inte
lägsta av            understiger     det
lägsta av
1. 120 procent av den högsta ersättning
som  samma  år har betalats ut  till  en
arbetstagare och som får räknas in i det
underlag  som  ligger  till  grund   för
beräkning av löneunderlaget och
2.  ett belopp som svarar mot 10 gånger
det  basbelopp  enligt lagen  om  allmän
försäkring  som  gällde  för  året  före
beskattningsåret.
För  aktieägare som avses -   -   -  på
vissa förvärvsinkomster.
Med  innehav av sådana  -   -   -  inom
samma koncern.</pre>
<pre>dels att 7 § 4 mom. erhåller följande
som utskottets förslag betecknade
lydelse:</pre>
<pre>Nuvarande lydelse    Utskottets förslag</pre>
<pre>7 § 4 mom.
Akademier,  allmänna undervisningsverk,
sådana  sammanslutningar  av  studerande
vid  rikets universitet och högskolor  i
vilka   de  studerande  enligt  gällande
stadgar  är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan        för         sådana
sammanslutningar   med    ändamål    att
fullgöra  uppgifter  som  enligt  nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,
sjömanshus,          sjömanshus,
företagareförening   företagareförening
som        erhåller  som        erhåller
statsbidrag,         statsbidrag,
regionalt            regionalt
utvecklingsbolag     utvecklingsbolag
som med stöd av 1 §  som med stöd av 1 §
lagen (1994:77)  om  lagen (1994:77)  om
beslutanderätt  för  beslutanderätt  för
regionala            regionala
utvecklingsbolag     utvecklingsbolag
har  fått rätt  att  har  fått rätt  att
pröva   frågor   om  pröva   frågor   om
stöd           till  stöd           till
näringsidkare  samt  näringsidkare  samt
moderbolag     till  moderbolag     till
sådant    regionalt  sådant    regionalt
utvecklingsbolag,    utvecklingsbolag,
regleringsförening
som  avses i  lagen
(1967:340)       om
prisreglering    på
jordbrukets  område
och     i     lagen
(1974:226)       om
prisreglering    på
fiskets område,
allmänna             försäkringskassor,
arbetslöshetskassor,  personalstiftelser
som   avses   i   lagen  (1967:531)   om
tryggande av pensionsutfästelse m.m. med
ändamål  uteslutande att lämna understöd
vid    arbetslöshet,    sjukdom    eller
olycksfall,   stiftelser   som   bildats
enligt  avtal  mellan organisationer  av
arbetsgivare   och   arbetstagare    med
ändamål att utge avgångsersättning  till
friställd   arbetstagare  eller   främja
åtgärder  till  förmån för  arbetstagare
som  blivit uppsagd eller löper risk att
bli     uppsagd    till     följd     av
driftsinskränkning,  företagsnedläggelse
eller    rationalisering   av   företags
verksamhet  eller med ändamål  att  utge
permitteringslöneersättning, bolag eller
annan  juridisk  person som  uteslutande
har     till    uppgift    att     lämna
permitteringslöneersättning,      sådana
ömsesidiga försäkringsbolag som avses  i
lagen om yrkesskadeförsäkring,
Allmänna  sjukförsäkringsfonden,   Alva
och     Gunnar     Myrdals    stiftelse,
Apotekarsocietetens    stiftelse     för
främjande av farmacins utveckling  m.m.,
Bokbranschens      Finansieringsinstitut
Aktiebolag,   Bryggeristiftelsen,    Dag
Hammarskjölds  minnesfond,  Fonden   för
industriellt  utvecklingsarbete,  Fonden
för industriellt samarbete med u-länder,
Fonden  för  svenskt-norskt industriellt
samarbete,         handelsprocedurrådet,
Jernkontoret          och           SIS-
Standardiseringskommissionen i  Sverige,
så     länge     kontorets    respektive
kommissionens  vinstmedel  används  till
allmänt  nyttiga ändamål  och  utdelning
inte    lämnas   till   delägare   eller
medlemmar,              Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Olof Palmes  minnesfond
för    internationell   förståelse   och
gemensam       säkerhet,      Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen  industriellt
utvecklingscentrum  i   övre   Norrland,
Stiftelsen        Institutet         för
Företagsutveckling,           Stiftelsen
Landstingens  fond för teknikupphandling
och  produktutveckling,  Stiftelsen  för
produktutvecklingscentrum  i   Göteborg,
Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i
Borås   för  tekoindustrin  -   PROTEKO,
Stiftelsen  Produktutvecklingscentrum  i
Östergötland,    Stiftelsen    samverkan
universitet/högskola  och  näringsliv  i
Stockholm   och   de   sex   motsvarande
stiftelserna  med säte  i  Luleå,  Umeå,
Uppsala,  Linköping, Göteborg respektive
Lund,    Stiftelsen   Småföretagsfonden,
Stiftelsen  för samverkan  mellan  Lunds
universitet  och  näringslivet  -   SUN,
Stiftelsen     Sveriges     Nationaldag,
Stiftelsen       Sveriges       teknisk-
vetenskapliga         attachéverksamhet,
Stiftelsen   UV-huset,  Stiftelsen   ÖV-
huset,      Svenska     bibelsällskapets
bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig     verksamhet,      Svenska
skeppshypotekskassan,  Svenska   UNICEF-
kommittén, Sveriges exportråd,  Sveriges
turistråd,     TCO:s     internationella
stipendiefond  till  statsminister  Olof
Palmes  minne,  Aktiebolaget  Trav   och
Galopp  och  de bolag som avses  i  1  §
tredje  stycket  5 lagen (1991:1482)  om
lotteriskatt
frikallas från skattskyldighet för  all
annan    inkomst    än    inkomst     av
näringsverksamhet som  hänför  sig  till
innehav av fastighet.
Vad  som sägs i 6 mom. tredje och femte
styckena  har motsvarande tillämpning  i
fråga  om  stiftelse som avses  i  detta
moment.
En
producentorganisati
on  frikallas  från
skattskyldighet för
inkomst          av
näringsverksamhet
som           avser
marknadsreglering
enligt        lagen
(1994:1709) om EG:s
förordningar om den
gemensamma
fiskeripolitiken.</pre>
<pre>dels      att      de      föreslagna
övergångsbestämmelserna tillförs  ett
nytt   sista   stycke   av   följande
lydelse:  De nya bestämmelserna i 7 §
4  mom.  tillämpas första gången  vid
1995   års   taxering.  I  fråga   om
prisregleringsföreningar  på  fiskets
område tillämpas äldre bestämmelser i
momentet   till  och  med  1997   års
taxering. </pre>
<pre>2.  lag  om  ändring i taxeringslagen
(1990:324),
3. lag om ändring i lagen (1993:1538)
om periodiseringsfonder,
4. lag om ändring i lagen (1995:1623)
om skattereduktion för risk-
kapitalinvesteringar.
res. 1 (m, fp,  kd)
- delvis
res. 2 (v) - delvis
res. 5 (m) - delvis
res.   6   (fp)   -
delvis
res.   7   (kd)   -
delvis</pre>
<pre></pre>
<pre>Stockholm den 5 december 1996</pre>
<pre>På skatteutskottets vägnar</pre>
<pre>
Lars Hedfors</pre>
<pre></pre>
<pre>I  beslutet  har deltagit: Lars  Hedfors
(s),  Bo  Lundgren (m), Anita  Johansson
(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta  Svenson (m), Lisbeth  Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),  Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m),  Isa
Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per
Rosengren (v), Ulla Rudin (s),  Jan-Olof
Franzén  (m),  Ronny Korsberg  (mp)  och
Holger Gustafsson (kd).</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservationer</h2><pre>1. En lättnad i beskattningen av
utdelning och reavinst på aktier i
onoterade företag, m.m. (mom. 1 och mom.
16 i motsvarande del)</pre>
<pre>Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Carl  Fredrik  Graf (m), Isa  Halvarsson
(fp),  Jan-Olof Franzén (m)  och  Holger
Gustafsson (kd) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 24 som börjar med  Utskottet vill 
och  på  s. 27 slutar med  propositionen
innebär  bort ha följande lydelse:
Regeringens   förslag  om   lättnad   i
beskattningen  av  onoterade  aktier  är
otillräckligt. Som föreslås  i  motioner
från      Moderata      samlingspartiet,
Folkpartiet och Kristdemokraterna bör en
lättnad    omfatta   alla    aktiebolag.
Fördelningen och användningen av kapital
blir  mer  effektiv om vinster  i  högre
grad delas ut och alla företag kan tävla
på  så  lika villkor som möjligt i fråga
om   kapitalförsörjning.  Det  motverkar
inlåsning   av  kapital  och  förbättrar
förutsättningarna  för  fler  nya  jobb.
Konstruktionen  med  olika  skatteregler
för  olika företag - beroende på  vilken
börslista aktierna noteras på - skapar i
stället   tröskeleffekter.   Regeringens
förslag  innebär  dessutom  försämringar
för   andra   företag  än  de  onoterade
företag    som    kan    få    del    av
skattelättnaden   genom   förslagen   om
begränsningar i rätten till  avdrag  för
avsättning  till periodiseringsfond  och
att det s.k. riskkapitalavdraget slopas.
Den  sammantagna effekten av regeringens
förslag  blir alltså att en del  företag
får   en   skattelättnad,  medan   andra
tvärtom får höjd skatt. Till den  senare
kategorin  hör  inte  minst  många   små
enskilda  näringsidkare och  delägare  i
handelsbolag.
Dubbelbeskattningen  är   avskaffad   i
praktiskt     taget    alla     Sveriges
konkurrentländer.  Senast  i  raden  att
slopa  beskattningen är våra grannländer
Norge  och Finland. Riksdagen bör nu  ta
ställning för ett generellt slopande  av
dubbelbeskattningen  av   utdelade   och
kvarhållna vinster. De regler som gällde
under 1994 och som tillkom på förslag av
den  dåvarande borgerliga regeringen bör
återinföras.  Emellertid  har  riksdagen
genom  ett beslut den 22 november  i  år
fastställt    ekonomiska    ramar    för
utgiftsområdena i statsbudgeten  och  en
beräkning av statens inkomster  avseende
1997.  Eftersom  denna  beräkning   inte
lämnar  utrymme för de åtgärder  rörande
dubbelbeskattningen  som  föreslagits  i
motionerna         från         Moderata
samlingspartiet,     Folkpartiet     och
Kristdemokraterna bör riksdagens  beslut
om  en generell lättnad avse utdelningar
och  reavinster fr.o.m.  den  1  januari
1998. Regeringens förslag till begränsad
lättnad   får   mot  den   här   angivna
bakgrunden   godtas  som  en  tillfällig
lösning  under  1997.  Regeringen  måste
skyndsamt  återkomma till riksdagen  med
ett   förslag  om  generell  lättnad   i
dubbelbeskattningen i enlighet  med  vad
som här anförts.
Den    inskränkning   som    regeringen
föreslagit    i    avdragsrätten     för
avsättning  till periodiseringsfond  bör
avslås  av riksdagen. Detta medför  inte
någon effekt för inkomstberäkningen  för
år 1997.
Det  är  angeläget att  en  översyn  av
reglerna    för    fåmansbolag    genast
påbörjas. Översynen skall syfta till att
eliminera de tillväxthämmande inslagen i
nuvarande    regler   om    fåmansbolag.
Utgångspunkten skall vara att delägare i
fåmansbolag    skall    beskattas    och
behandlas  lika  som delägare  i  större
bolag. Riksdagen bör med anledning av de
motioner  som väckts rörande förbättrade
villkor  för  fåmansbolagen  begära   av
regeringen   att  den  återkommer   till
riksdagen  med förslag till lagstiftning
i  enlighet  med det anförda  som  skall
kunna  börja  tillämpas  samtidigt   som
riksdagen  inför en generell  lättnad  i
dubbelbeskattningen i enlighet  med  vad
som anförts ovan.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  1
och   16  i  motsvarande  del  bort   ha
följande lydelse:
1.   beträffande   en   lättnad    i
beskattningen   av   utdelning    och
reavinst   på   aktier  i   onoterade
företag, m.m.
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:Sk30 yrkandena  1
och   4,   1996/97:Sk31  yrkande   1,
1996/97:Sk32, 1996/97:Sk33  yrkandena
1  och  2,  1996/97:Fi419 yrkande  6,
1996/97:Sk308,    1996/97:     Sk351,
1996/97:Sk355  yrkandena  1  och   2,
1996/97:N212      yrkandena      5-7,
1996/97:N255  yrkande 5, 1996/97:N256
yrkande  9 och proposition 1996/97:45
i    denna    del    avslår    motion
1996/97:Sk29 yrkandena  1-3  och  hos
regeringen  begär att  den  skyndsamt
återkommer   till riksdagen  med  ett
förslag   om   en  generellt   slopad
dubbelbeskattning av  bolagsinkomster
om  lättnader  för  beskattningen  av
fåmansbolag   i  enlighet   med   vad
utskottet anfört,
16. beträffande lagförslagen i fråga
om  en  lättnad  i  beskattningen  av
utdelning  och reavinst på  aktier  i
onoterade företag, m.m.
att   riksdagen  till  följd  av  vad
utskottet  ovan anfört och  hemställt
avslår  det vid propositionen  fogade
förslaget till lag om ändring i lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder.</pre>
<pre>2. En lättnad i beskattningen av
utdelning och reavinst på aktier i
onoterade företag, m.m. (mom. 1 och mom.
16 i motsvarande del)</pre>
<pre>Per Rosengren (v) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 24 som börjar med  Utskottet vill 
och  på  s. 27 slutar med  propositionen
innebär  bort ha följande lydelse:
En  utgångspunkt  för  ett  system  med
enkelbeskattning av bolagsinkomster  var
att  det  kapital  som  har  satsats   i
företaget  skall beaktas. Löneunderlaget
motsvarar inte något riskkapital och bör
därför  inte beaktas i detta sammanhang.
Genom  att  ändra  i denna  konstruktion
upphävs  också  den  diskriminering  som
regeringens förslag innebär för de allra
minsta  företagen, de som  inte  betalar
löner över tio basbelopp.
En  viktig  del  av  finansieringen  av
regeringens  förslag  är  att   enskilda
firmor  och  handelsbolag  liksom  andra
företag    som   inte   får    del    av
lättnadsreglerna  skall   vidkännas   en
minskad avdragsrätt för avsättning  till
periodiseringsfond. Detta  visar  på  en
bristande   förståelse  för  de   minsta
företagens situation. Genom att  undanta
de  minsta företagen från den föreslagna
skattelättnaden   och    dessutom    öka
skattebelastningen    på    de    minsta
företagen så missgynnas dessa direkt  av
propositionens förslag. Enskilda  firmor
och    handelsbolag    bör    även     i
fortsättningen ha rätt att  göra  avdrag
med    25   %   vid   avsättning    till
periodiseringsfond. Riksdagen bör  ändra
i det framlagda förslaget i enlighet med
det  anförda. En annan ändring  som  bör
göras  är  att lättnaderna endast  skall
medges  för onoterade aktier  i  svenska
företag. Detta är välmotiverat med tanke
på  att  vi  i Sverige måste koncentrera
våra åtgärder på så sätt att de maximalt
gynnar sysselsättningen här.
De   ändringar   som  föreslagits   här
påverkar  inte den inkomstberäkning  för
år  1997  som  riksdagen har  fastställt
genom beslut den 22 november 1996.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  1
och   16  i  motsvarande  del  bort   ha
följande lydelse:
1.   beträffande   en   lättnad    i
beskattningen   av   utdelning    och
reavinst   på   aktier  i   onoterade
företag, m.m.
att   riksdagen  med  bifall   motion
1996/97:Sk29 yrkandena 1  och  3  och
med    anledning    av    proposition
1996/97:45 i denna del och motionerna
1996/97:Sk29    yrkande     2     och
1996/97:Sk32 beslutar att  införa  en
lättnad  för  onoterade  företag  där
löneunderlaget  inte skall  ingå  och
att rätten till avdrag för avsättning
till   periodiseringsfond  i  enskild
näringsverksamhet  och   handelsbolag
fortsatt  skall vara  25  %  och  hos
regeringen  begär att den  återkommer
med förslag som innebär att lättnaden
skall avse endast onoterade aktier  i
svenska    företag    samt     avslår
motionerna  1996/97:Sk30 yrkandena  1
och   4,   1996/97:Sk31  yrkande   1,
1996/97:Sk33  yrkandena  1   och   2,
1996/97:Fi419       yrkande        6,
1996/97:Sk308,         1996/97:Sk351,
1996/97:Sk355  yrkandena  1  och   2,
1996/97:N212      yrkandena      5-7,
1996/97:N255    yrkande     5     och
1996/97:N256 yrkande 9,
16. beträffande lagförslagen i fråga
om  en  lättnad  i  beskattningen  av
utdelning  och reavinst på  aktier  i
onoterade företag, m.m.
att   riksdagen  till  följd  av  vad
utskottet  ovan anfört och  hemställt
antar   de  vid propositionen  fogade
förslagen till
1.  lag om ändring i lagen (1947:576)
om   statlig  inkomstskatt   med   de
ändringarna, dels i fråga om 3 § 1  b
mom.  första  stycket  att  uttrycken
 med  summan av  och  och 70  procent
av  ett  löneunderlag beräknat enligt
12 d mom. första stycket  utgår, dels
i   fråga  om  3  §  12  d  mom.  att
ändringen i första meningen utgår,
3. lag om ändring i lagen (1993:1538)
om   periodiseringsfonder   med   den
ändringen    att    den    föreslagna
ändringen i 3 § andra stycket utgår.</pre>
<pre>3. Uppskov med bolagsskatt (mom. 3)</pre>
<pre>Isa Halvarsson (fp) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 27 som börjar med  I den tidigare 
och  slutar på s. 28 med  detta förslag 
bort ha följande lydelse:
Nya  snabbväxande företag  avstår  ofta
från utdelningar och styrelsearvoden för
att   kunna  satsa  på  snabb  tillväxt.
Likväl  bromsas  denna ibland  av  stora
skattebetalningar. För sådana  fall  bör
det finnas en möjlighet till uppskov med
bolagsskatten så länge utdelningar  inte
sker.     Detta    skulle     underlätta
situationen för mindre nya företag.  Det
bör ankomma på regeringen att lägga fram
ett  förslag  med  denna  innebörd  till
riksdagen.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:
3.   beträffande   uppskov   med
bolagsskatt
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Fi419    yrkande    17    hos
regeringen  begär att den  återkommer
med    förslag    om   uppskov    med
bolagsskatt i enlighet med motionen.</pre>
<pre>4. Nivån på skatteuttaget i
företagssektorn, m.m. (mom. 4)</pre>
<pre>Per Rosengren (v) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på  s. 28 som börjar med  Riksdagen har 
och  slutar med  pågående arbetet   bort
ha följande lydelse:
De mindre företagens roll i den svenska
ekonomin          måste         stärkas.
Förutsättningarna  för  att  starta  nya
företag och utveckla existerande företag
måste   vara   goda.  I  Vänsterpartiets
motion  Sk370 föreslås flera åtgärder  i
detta syfte.
Det  är  nödvändigt att införa  enklare
regler    för   enskilda   firmor    och
handelsbolag.  Komplexiteten   vad   det
gäller    regler   som   till    exempel
expansionsmedel  och räntefördelning  är
så  hög  att  det  ofta kostar  mer  att
anlita   experter  för  att   räkna   ut
maximalt  avdrag än vad avdragen  ger  i
minskad skatt. Det är därför viktigt att
den  utredning som utreder  förenklingar
inom  detta  område snabbt  lägger  fram
förslag om förenklingar i skattereglerna
för  enskilda  firmor och  handelsbolag.
Detta bör ges regeringen till känna.
I Vänsterpartiets motion Sk370 föreslås
att det införs ett investeringsbidrag på
3   %   av   anskaffningskostnaden   för
inventarier  som  skall  kunna  erhållas
under fem år, vilket motsvarar en normal
avskrivningstid.   För   att    förenkla
hanteringen bör det utgå i  form  av  en
skattereduktion   så   att    det    kan
administreras    av   skattemyndigheten.
Stödet  skall  utgå  till  företag   med
mindre   än   50  anställda   och   vara
skattepliktigt  eftersom  företaget  har
full  avdragsrätt  för faktiskt  erlagda
räntor  till  kreditinstitut.  Riksdagen
bör   hos  regeringen  begära  att   den
återkommer   till  riksdagen   med   ett
lagförslag      om      ett       sådant
investeringsbidrag.
Egenavgifterna  utgör  en  tung   post,
speciellt  för de företag som  redovisar
låga   resultat.  Företagaren  uppfattar
summan  av  egenavgifter och  skatt  som
orimligt  hög,  framför  allt  vid  låga
taxeringar. Vänsterpartiet föreslår  att
egen-avgifter inte tas ut på  de  första
40   000  kr.  Det  skulle  innebära  en
skattesänkning på högst ca 7 000 kr  per
småföretagare.  Riksdagen  bör  också  i
denna fråga begära av regeringen att den
lägger ett lagförslag i enlighet med det
anförda.   Dessa  båda   förslag   skall
tillämpas fr.o.m. 1998 års taxering  och
kan   inte   anses  medföra   annat   än
marginella    effekter    för    statens
inkomster under 1997.
Den  effektiva bolagsskatten i  Sverige
har     alltid    varit    låg.    Genom
skattereformen   kom    den    effektiva
bolagsskatten att sjunka ytterligare. En
låg  bolags-  och kapitalbeskattning  är
ingen   säker   väg  till  tillväxt.   I
enlighet   med   vad   som    yrkas    i
Vänsterpartiets motion bör den effektiva
bolagsskatten över tiden höjas till  vad
som  är  normalt  inom EU.  Sverige  bör
verka   för   en  minimiskattesats   för
bolagsskatten inom EU på minst 30 %. Det
här anförda bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:
4.    beträffande    nivån    på
skatteuttaget    i   företagssektorn,
m.m.
med  bifall till motion 1996/97:Sk370
yrkandena 11, 13 och 16-18  begär  av
regeringen  att  den  återkommer  med
förslag  om lättnader för små företag
i  enlighet med det ovan anförda  och
som  sin  mening ger regeringen  till
känna   vad   som  ovan  anförts   om
förenklingar   för   fysisk   persons
näringsverksamhet  och  om  nivån  på
företagsbeskattningen             och
minimiskattesats.</pre>
<pre>5. Tidigareläggning av
riskkapitalavdragets slopande (mom. 5
och mom. 16 i motsvarande del)</pre>
<pre>Bo  Lundgren,  Karl-Gösta Svenson,  Carl
Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén  (alla
m) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 29 som börjar med  Utskottet vill 
och  slutar  med   yrkande  3   bort  ha
följande lydelse:
Möjligheten  att göra riskkapitalavdrag
är  särskilt  viktig  för  att  små  och
teknikintensiva  företag   skall   kunna
startas  och utvecklas. Om dessa företag
ges  gynnsamma regler kommer de på  sikt
att  bidra till en högre levnadsstandard
och många nya jobb i Sverige. I enlighet
med    vad    som   yrkas   i   Moderata
samlingspartiets       motion        bör
riskkapitalavdraget vara kvar  under  en
vvergångsperiod  på  åtminstone  fem  år
efter   det  att  enkelbeskattning   har
införts. Riskkapitalinvesteringar  genom
förmedlare i form av fonder eller  bolag
bör också berättiga till avdrag. Det gör
att  fler kan vara beredda att  satsa  i
högriskaktier eftersom möjligheten  till
riskspridning förbättras.  Dessutom  bör
de     diskriminerande    reglerna    om
likviditet och uthyrning undanröjas  och
beloppsgränsen höjas till 300 000 kr.
Möjligheterna att inrätta ett permanent
riskkapitalkonto  bör studeras.  Fysiska
personer skulle kunna få avdrag upp till
en  viss  nivå  vid  en  investering   i
direktägda  aktier.  Beskattning  skulle
sedan   ske   vid   varje   uttag   från
riskkapitalkontot. I  en  situation  med
enkelbeskattning        är         redan
utdelningsinkomster     på      aktierna
beskattade. Därmed bör heller inte någon
realisationsvinstskatt  tas  ut   förrän
uttaget från kontot beskattas.
De   teknikföretag  vars  risknivå   är
mycket hög har särskilda problem när det
gäller        kapitalbildning        och
riskkapitalförsörjning.    Här    kommer
fortsättningsvis  statliga  medel  genom
NUTEK  att  vara ett nödvändigt  inslag.
Det   bör   emellertid   också   utredas
huruvida det finns andra möjligheter  än
riskkapitalavdrag           (alternativt
riskkapitalkonto) som kan underlätta den
privata  riskkapitalbildningen för  just
dessa företag.
Det  anförda  innebär att propositionen
avstyrks i denna del och att de  förslag
om  riskkapitalavdraget  som  har  lagts
fram  i Moderata samlingspartiets motion
Sk30    tillstyrks.    Regeringen    bör
skyndsamt  återkomma till riksdagen  med
ett       förslag      om       utvidgat
riskkapitalavdrag   i    enlighet    med
motionen.  Med hänsyn till att riksdagen
genom  ett beslut den 22 november  i  år
har fastställt inkomstberäkningen för år
1997  bör ett utvidgat riskkapitalavdrag
gälla fr.o.m. den 1 januari 1998.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  5
och   16  i  motsvarande  del  bort   ha
följande lydelse:
5.  beträffande tidigareläggning  av
riskkapitalavdragets slopande
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:Sk30 yrkandena  2
och   3,   1996/97:Sk31  yrkande   2,
1996/97:Sk33  yrkandena  3   och   4,
1996/97:Sk356 yrkandena 1 och  2  och
1996/97:Sk371   yrkande   3    avslår
proposition  1996/97:45 i  denna  del
och  hos  regeringen  begär  att  den
skyndsamt  återkommer med förslag  om
ett   fortsatt  riskkapitalavdrag   i
enlighet med vad som ovan anförts,
16. beträffande lagförslagen i fråga
om         tidigareläggning        av
riskkapitalavdragets slopande
att   riksdagen  till  följd  av  vad
utskottet  ovan anfört och  hemställt
avslår  det vid propositionen  fogade
förslaget till lag om ändring i lagen
(1995:1623)  om  skattereduktion  för
riskkapitalinvesteringar.</pre>
<pre>6. Tidigareläggning av
riskkapitalavdragets slopande (mom. 5
och mom. 16 i motsvarande del)</pre>
<pre>Isa Halvarsson (fp) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 29 som börjar med  Utskottet vill 
och  slutar  med   yrkande  3   bort  ha
följande lydelse:
Ett  riskkapitalavdrag bör finnas  kvar
även  i  ett system med enkelbeskattning
för att bl.a. locka till investeringar i
innovativa småföretag. Propositionen bör
därför avslås i denna del.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  5
och   16  i  motsvarande  del  bort   ha
följande lydelse:
5.  beträffande tidigareläggning  av
riskkapitalavdragets slopande
att  riksdagen med bifall till motion
1996/97:Sk31  yrkande   2   och   med
anledning  av motionerna 1996/97:Sk30
yrkandena   2   och  3,  1996/97:Sk33
yrkandena   3  och  4,  1996/97:Sk356
yrkandena  1  och 2 och 1996/97:Sk371
yrkande    3    avslår    proposition
1996/97:45 i denna del,
16. beträffande lagförslagen i fråga
om         tidigareläggning        av
riskkapitalavdragets slopande
att   riksdagen  till  följd  av  vad
utskottet  ovan anfört och  hemställt
avslår  det vid propositionen  fogade
förslaget till lag om ändring i lagen
(1995:1623)  om  skattereduktion  för
riskkapitalinvesteringar.</pre>
<pre>7. Tidigareläggning av
riskkapitalavdragets slopande (mom. 5
och mom. 16 i motsvarande del)</pre>
<pre>Holger Gustafsson (kd) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 29 som börjar med  Utskottet vill 
och  slutar  med   yrkande  3   bort  ha
följande lydelse:
En  väl fungerande marknadsekonomi  med
god  finansiering av småföretag  behöver
en  stor andel privata finansiärer.  Det
är  därför viktigt med goda villkor  för
privat riskfinansiering i småföretag.
Personer som köper nyemitterade  aktier
i   onoterade  bolag  skall  enligt  det
förslag  som har lagts fram  i  motioner
från Kristdemokraterna ha möjlighet till
skattereduktion      (riskkapitalavdrag)
också  i  fortsättningen.  I  motionerna
föreslås  också  att riskkapitalavdraget
byggs  ut.  Avdrag skall  få  göras  mot
inkomst  av  kapital  likaväl  som   mot
inkomst  av  tjänst.  Reduktionen  skall
även  gälla  köp av aktier  i  egna  och
närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten
skall  gälla investeringar upp  till  en
nivå  av  300  000  kr.  Skattereduktion
skall    medges   även   för   indirekta
riskkapitalinvesteringar via ett företag
eller   en  fond  som  gör  de   direkta
investeringarna, vilket möjliggör bättre
riskspridning för enskilda  investerare.
Riskkapitalavdraget      skall      vara
permanent. Avdragsrätten skall  ses  som
en  kompensation för den större risk det
innebär att köpa aktier i små, onoterade
företag.
Det       anförda      innebär      att
Kristdemokraternas   förslag   om    ett
utbyggt   riskkapitalavdrag  tillstyrks.
Regeringen bör skyndsamt återkomma  till
riksdagen  med ett förslag  om  utvidgat
riskkapitalavdrag   i    enlighet    med
Kristdemokraternas förslag.  Med  hänsyn
till att riksdagen genom ett beslut  den
22   november   i   år  har   fastställt
inkomstberäkningen för år 1997  bör  ett
utvidgat riskkapitalavdrag gälla fr.o.m.
den 1 januari 1998.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  5
och   16  i  motsvarande  del  bort   ha
följande lydelse:
5.  beträffande tidigareläggning  av
riskkapitalavdragets slopande
att   riksdagen  med  anledning   av
motionerna  1996/97:Sk30 yrkandena  2
och   3,   1996/97:Sk31  yrkande   2,
1996/97:Sk33  yrkandena  3   och   4,
1996/97:Sk356 yrkandena 1 och  2  och
1996/97:Sk371   yrkande   3    avslår
proposition  1996/97:45 i  denna  del
och  hos  regeringen  begär  att  den
skyndsamt  återkommer med förslag  om
ett   fortsatt  riskkapitalavdrag   i
enlighet med vad som ovan anförts,
16. beträffande lagförslagen i fråga
om         tidigareläggning        av
riskkapitalavdragets slopande
att   riksdagen  till  följd  av  vad
utskottet  ovan anfört och  hemställt
avslår  det vid propositionen  fogade
förslaget till lag om ändring i lagen
(1995:1623)  om  skattereduktion  för
riskkapitalinvesteringar.</pre>
<pre>8. Nuvärdesavskrivning (mom. 6)</pre>
<pre>Bo  Lundgren,  Karl-Gösta Svenson,  Carl
Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén  (alla
m) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på  s.  30  som  börjar  med   Utskottet
anser   och slutar med  yrkande 5   bort
ha följande lydelse:
En  möjlighet  till nuvärdesavskrivning
skulle  innebära att företagen i samband
med  en investering medges en tillfällig
skattekredit       som       finansieras
statsfinansiellt genom att skatten  blir
högre när den väl betalas. För företagen
kan    det   likviditetstillskott    som
skattekrediten innebär samt  det  faktum
att   de   redan  från  början  ser   de
ekonomiska    konsekvenserna    av    en
investering, vara avgörande för  att  de
över  huvud  taget skall våga investera.
Enligt         propositionen          är
nuvärdesavskrivning ett  instrument  som
motverkar inflationens urholkande effekt
på  värdet  av  avskrivningar.  Vid  låg
inflation   finns  enligt  propositionen
inga skäl för en sådan värdesäkring. Det
bör  emellertid vara upp till  företagen
att  avgöra  om det finns  skäl  för  en
sådan   värdesäkring  och   politikernas
uppgift  att  hålla nere inflationen  så
att några sådana skäl inte föreligger.
Mot  denna bakgrund bör i enlighet  med
förslaget  från Moderata samlingspartiet
införas    en   möjlighet    att    göra
nuvärdesavskrivningar för  investeringar
i  maskiner och inventarier med 90 %  av
avskrivningsunderlaget fr. o. m.  den  1
januari 1997. Det bör även övervägas att
införa motsvarande regler för byggnader.
Riksdagen   bör  begära  att  regeringen
återkommer  med ett förslag  i  enlighet
med motion Sk30 yrkande 5.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  6
och   16  i  motsvarande  del  bort   ha
följande lydelse:
6.                     beträffande
nuvärdesavskrivning
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Sk30 yrkande 5 hos regeringen
begär  att den återkommer med förslag
om nuvärdesavskrivning i enlighet med
vad som ovan anförts.</pre>
<pre>9. Royalty på patenterade uppfinningar,
m.m. (mom. 8)</pre>
<pre>Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Carl  Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén
(m) och Holger Gustafsson (kd) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på  s.  31  som börjar med  Ett förslag 
och  slutar  med   yrkande  5   bort  ha
följande lydelse:
Sverige har en onormalt stor export  av
patent  och uppfinningar som  i  stället
exploateras av andra länder. I syfte att
öka   exploatering  och  produktion   av
patent  och  uppfinningar i Sverige  bör
royaltyinkomster  befrias   från   skatt
under  de två första åren. Därefter  bör
inkomsterna        behandlas         som
kapitalinkomster    i   skattehänseende.
Riksdagen  bör  begära  ett  förslag  av
regeringen med ett sådant innehåll.</pre>
<pre>dels  att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:
8.   beträffande   royalty    på
patenterade uppfinningar, m.m.
att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1996/97:N205 yrkandena  2
och  3,  1996/97:N256 yrkande 13  och
1996/97:Sk371    yrkande    5     hos
regeringen  begär  förslag   om   den
skattemässiga behandlingen av royalty
i enlighet med vad som ovan anförts.</pre>
<pre>10. Sponsring (mom. 13)</pre>
<pre>Bo  Lundgren,  Karl-Gösta Svenson,  Carl
Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén  (alla
m) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 34 som börjar med  Utskottet vill 
och  slutar med  motion Sk357   bort  ha
följande lydelse:
Den   skattemässiga   hanteringen    av
framför    allt    avdragsrätten     för
sponsormedel  är  inte  entydig.   Detta
leder  till en osäkerhet som kan påverka
möjligheten för olika organisationer att
få     tillgång    till    sponsormedel.
Regeringen   bör  se  över  frågan   och
återkomma till riksdagen med förslag som
undanröjer  den  nämnda  osäkerheten  om
gällande skatteregler.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under  13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Sk357  som  sin  mening   ger
regeringen  till känna vad  som  ovan
anförts.</pre>
<pre>11. Arbetslokal i egen bostad (mom. 14)</pre>
<pre>Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Carl  Fredrik  Graf (m), Isa  Halvarsson
(fp),  Jan-Olof Franzén (m)  och  Holger
Gustafsson (kd) anser</pre>
<pre>dels  att den del av utskottets yttrande
på  s.  34  som  börjar  med   Utskottet
anser   och  slutar med   motion  Sk354 
bort ha följande lydelse:
I   motion  Sk354  visas  med  ett  par
exempel  att  nuvarande  schablonmässiga
regler om avdrag för arbetslokal i  egen
bostad kan ge ett oförmånligt resultat i
förhållande till om arbetslokal förhyrts
i   en   annan  fastighet.  Motionärerna
framhåller att nya företag ofta  startas
med hemmet som bas och att möjligheterna
att  utnyttja hemarbete har  förbättrats
med  teknikens utveckling. Möjligheterna
att  med  avdragsrätt använda  den  egna
bostaden  är enligt motionen  en  viktig
faktor vid framväxten av nya företag.
Regeringen bör se över reglerna i syfte
att   förhindra   att  ett   företagande
diskrimineras bara för att det utförs  i
lokaler    eller   andra   utrymmen    i
anslutning till den egna bostaden. Detta
bör   med  anledning  av  motionen   ges
regeringen till känna.</pre>
<pre>dels att utskottets hemställan under  14
bort ha följande lydelse:
14.  beträffande  arbetslokal  i
egen bostad
att riksdagen med anledning av motion
1996/97:Sk354  som  sin  mening   ger
regeringen  till känna vad  som  ovan
anförts.</pre>
<pre>
Särskilt yttrande</pre>
<pre>Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m),
Carl  Fredrik  Graf (m), Isa  Halvarsson
(fp),  Jan-Olof Franzén (m)  och  Holger
Gustafsson (kd) anför:</pre>
<pre>Riksdagens   majoritet   bestående    av
Socialdemokraterna och Centerpartiet har
genom  ett  beslut den 22 november  1996
fastställt    ekonomiska    ramar    för
utgiftsområdena i statsbudgeten  och  en
beräkning av statens inkomster  avseende
1997.
De förslag som vi har lagt fram i olika
motioner  rörande  företagsbeskattningen
innehåller  mer långtgående  förslag  om
förändringar  i företagssektorn  än  vad
regeringen    har    lagt     fram     i
propositionen. Vi anser  t.ex.  att  det
krävs    en    generell    lättnad     i
dubbelbeskattningen enligt de regler som
gällde  under  1994 om  vi  skall  kunna
främja   investeringar  i  företag   och
därmed  skapa förutsättningar för  flera
nya jobb.
Riksdagen har emellertid genom det ovan
nämnda  beslutet avvisat våra respektive
budgetförslag   och   lagt    fast    en
inkomstberäkning  för  1997   som   inte
lämnar utrymme för våra förslag. Den nya
budgetdisciplin  som  riksdagen  strävar
efter      förutsätter      att      den
inkomstberäkning  som gjorts  för  nästa
budgetår  inte  ändras.  Vi  har   tagit
konsekvensen av detta och avstår  därför
från att fullfölja de yrkanden som avser
1997  och  som på ett mer än  marginellt
sätt  kan  beräknas påverka  inkomsterna
för budgetåret 1997.</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2></h2>


<LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet">

<label id="statussida"></label><br>
<label id="div_debug" class="liten"></label>